Utbildningsinspektion i Bollebygds kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket :3777 Utbildningsinspektion i Bollebygds kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg Skolrapporter Bollebygdskolan Töllsjöskolan och Örelundskolan

3 Beslut Bollebygds kommun Ballebovägen BOLLEBYGD (4) Dnr :3777 Genomförd utbildningsinspektion i Bollebygds kommun Skolverket har genomfört inspektion i Bollebygds kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden från den 18 mars 2008 till och med den 13 maj Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden Kunskaper, Normer och värden samt Ledning och sarbete. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende en på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta sarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 19 december 2008 ska Bollebygds kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Postadress: Ekelundsgatan Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Beslut (4) Dnr :3777 Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Inspektionen i Bollebygds kommun visar att det finns goda förutsättningar för barn, elever och studerande i de olika verksamheterna att nå de nationella målen för utbildningen. Kommunen bedriver en pedagogisk verksamhet av god och i vissa verksamheter mycket god. Inspektionen visar dessutom att Bollebygds kommun bedriver ett systematiskt sarbete både på huvudmannanivå och i verksamheterna. Läroplanernas mål att sträva mot anger en önskad utveckling i verksamheten. Kommunens och verksamheternas sredovisningar uppfyller dock inte de krav som förordningen kräver då det saknas en redovisning av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i fler ämnen än engelska, matematik och svenska. Inspektörerna vill gärna framhålla det engagemang och ansvar som lärarna visar i sarbetet. För personalen är verksamheternas sredovisning ett viktigt verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheterna kommit i sitt förbättringsarbete. Kommunens elever inom grundskolan når kunskapsresultat som ligger i nivå med, eller strax över riksgenomsnittet. Kommunen bör dock säkerställa att det påbörjade arbetet med att utveckla system och rutiner för att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurserna 5 och 9 fortsätter. Kommunen behöver också förbättra arbetet med att göra betygsättningen rättvis och likvärdig. Kommunens förskolor har en jämn och kommunen erbjuder plats inom fyra månader från att behovet anmälts. Inspektionen visar att arbetet vid förskolor och familjedaghem i Bollebygds kommun ligger i linje med läroplanens intentioner. Inspektionen visar att andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning vid förskoleverksamheten är låg samt att andelen som helt saknar utbildning för arbete med barn är hög. Som förstärkning finns i kommunen ett väl utvecklade system för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte emellan förskolorna. Det finns skillnader i kvalitén inom kommunens skolbarnsomsorg vilket framkommer vid inspektörernas intervjuer med föräldrar och personal. Även inom skolbarnsomsorgen är andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning låg. Se vidare verksamhetsrapporten för skolbarnsomsorgen. En god grund för elevernas lärande läggs genom en välfungerande förskoleverksamhet. I Bollebygds förskolor, skolor och fritidshem arbetar personalen för att skapa trygga förhållanden för barnen och eleverna. Kommunen genomför årligen enkäter för att säkerställa och följa upp värdegrundsarbetet som dagligen sker i verksamheterna. Ett värdegrundsarbete som tar sig i uttryck i form av trygga och öppna barn och elever. Bollebygds kommun har inte överlämnat åt rektorerna att upprätta likabehandlingsplaner. Inspektionen visar att det inom vissa delar av kommunens verksamhet

5 Beslut (4) Dnr :3777 saknas likabehandlingsplaner. Inspektörerna bedömer att likabehandlingsplaner inte upprättats för kommunens samtliga verksamheter vilket snarast måste ske. Genomförda intervjuer och verksamhetsbesök visar att grundskolans elever i varierande grad är förtrogna med målen i de nationella kursplanerna och läroplanen. Töllsjöskolan och Örelundskolan är goda exempel där eleverna har kännedom om målen i de nationella kursplanerna och läroplanen samt har inflytande över sitt eget och klassens lärande. Inspektionen visar dock att elevernas inflytande över sitt lärande samt elevernas delaktighet vid Bollebygdskolan behöver stärkas. Den obligatoriska grundsärskolan finns vid Bollebygdskolan. Vid skolan finns både elever som undervisas i grupp och elever som är integrerade i en grundskoleklass. Alla elever i årskurserna 7 9/10 ingår i en grundskoleklass och deltar i grundskolans undervisning utifrån sina förutsättningar och behov. Värdegrundsarbetet i kommunens verksamheter är gott och i kommunen finns ett väl organiserat elevhälsoarbete. Kommunens skolor har system och rutiner för att arbeta med barn och elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten präglas till största delen av ett inkluderande synsätt. Barn, elever och studerande får i huvudsak sitt stödbehov tillgodosett. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan huvudmannen för skolverksamheten i Bollebygds kommun, förvaltningsledningen och skolornas ledning. Rektorerna är förtrogna med den dagliga verksamheten inom sina ansvarsområden. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten inom de olika skolformerna (1 kap. 12, 2 kap. 8 och 4 kap.1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen, 2 kap. 2 särskoleförordningen, samt 1 kap. 6 gymnasieförordningen). - Kommunen har inte sett till att alla verksamheter har likabehandlingsplaner i enlighet med lagens krav (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Kommunen utövar inte tillsyn över fritidshemmet med enskild huvudman som bedrivs i Bollebygds kommun (2a kap. 15 skollagen). - Kommunens sredovisning uppfyller inte kraven i förordningen (3 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). - Kommunen erbjuder inte grundläggande vuxenutbildning inom samtliga kunskapsområden och verkar inte aktivt för att nå dem som har rätt till utbildning och för att motivera dem att delta (11 kap. 8-9 skollagen och 2 kap förordningen om kommunal vuxenutbildning). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

6 Beslut (4) Dnr :3777 Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör utveckla system för att säkerställa en likvärdig betygssättning. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Lena von Platen Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Hans Larson, undervisningsråden Elisabeth Fogelberg, Hans Enckell och Helén Svelid samt avdelningsjurist Alf Johansson. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

7 Bilaga 1 (1) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Obligatoriska särskolan - Den obligatoriska särskolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling i förhållande till målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen (2 kap. 2 särskoleförordningen samt avsnitt 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte kraven i förordningen (3 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Töllsjö Örelunds rektorsområde - Skolorna genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). Bollebygdskolan - Skolan genomför inte en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 respektive årskurs 9 i samtliga ämnen (2 kap. 6 grundskoleförordningen och 2.8 läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94). - Skolans sredovisning uppfyller inte kraven i förordningen (3 förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m.). Gymnasieskolans individuella program - Skolan genomför inte en systematisk utvärdering av kunskapsresultaten (1 kap. 6 gymnasieförordningen samt avsnitt 1.2 och 2.6 läroplanen för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 och 2 kap. 6 grundskoleförordningen). Områden som är i behov av förbättringsinsatser - Kvalitetsredovisningen för gymnasieskolans individuella program bör utvecklas.

8 Utbildningsinspektion i Bollebygds kommun Dnr :3777 Utbildningsinspektion i Bollebygds kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av måluppfyllelse och resultat...4 Bedömning av styrning och sarbete...12 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Bollebygds kommun. Skolverket sände den 4 januari 2008 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden från den 18 mars 2008 till och med den 13 maj De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att bedöma kommunens ansvarstagande för verksamheterna. Bedömningarna av en och om verksamheterna uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Inspektionen av de kommunala skolorna, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen redovisas i separata rapporter, förutom den obligatoriska särskolan, gymnasieskolans individuella program samt vuxenutbildningen som redovisas i denna kommunövergripande rapport. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och verksamheterna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och verksamheterna från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Bollebygds kommun genomfördes in- 1

9 tervjuer med representanter för elever, föräldrar, personal, politiker samt chefen för barn- och utbildningsförvaltningen. Samtliga grundskolor och gymnasieskolans IV-program har besökts. Förskoleverksamheten har inte besökts men inspektörerna har i samband med besök vid skolorna även tagit del av verksamheten vid fritidshemmen. På skolorna har intervjuer genomförts med skolledningen samt med representanter för elever, personal och föräldrar. Vidare har intervjuer genomförts med representanter för föräldrar, personal och chefer för förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetsform Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 424 Skolbarnsomsorg 228 Förskoleklass 109 Grundskola 783 Obligatorisk särskola 16 Gymnasieskola (Individuella program) 13 Källa: Bollebygds kommun Bollebygds kommun har cirka invånare. Kommunen ligger mellan Göteborg och Borås och består av fyra geografiska delar: Bollebygd, Hultafors, Olsfors och Töllsjö. Bollebygds tätort är kommunens centralort. I kommunen finns det ett flertal företag varav de flesta enmans- eller fåmansföretag. Bollebygds kommun är den största arbetsgivaren med cirka 530 anställda, varav 87 procent är kvinnor. En stor andel av kommunens invånare har förvärvsarbete utanför kommunen. Barn- och utbildningsnämnden i Bollebygds kommun ansvarar för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskolans individuella program (IV), den kommunala vuxenutbildningen, vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och undervisning i svenska för invandrare (sfi). Bollebygds kommun har åtta kommunala förskolor och sju familjedaghem. I kommunen finns två grundskolor med förskoleklass och årskurserna 1 6 och en grundskola med förskoleklass och årskurserna 1 9. I kommunen finns också en fristående skola, Gadden, med förskoleklass och årskurserna 1 6. Skolverket har genomfört utbildningsinspektion vid Gaddenskolan den 14 och 15 maj Skolan erhåller en egen rapport och ingår inte i denna rapport. Den obligatoriska särskolan finns vid Bollebygdskolan. Särskolans elever är till viss del integrerade i grundskolan. Ansvarig rektor för särskolan är placerad vid Bollebygdskolan. De ungdomar i kommunen som är berättigade till utbildning i gymnasiesärskolan erbjuds det i andra kommuner. Bollebygds kommun erbjuder ingen utbildning inom gymnasieskolans nationella program. Däremot erbjuder kommunen studier vid individuellt program. 2

10 Elever ifrån Bollebygd kan välja till vilket gymnasium de vill söka inom ramen för ett samverkansavtal. Bollebygds kommun har ett samverkansavtal för gymnasieutbildning med kommunerna i Sjuhärads kommunalförbund samt Härryda kommun. Sedan hösten 2007 anordnas ingen vuxenutbildning i kommunens egen regi. En stor minskning av verksamhetens omfattning under senare år ledde fram till beslutet att köpa utbildningsplatser av grannkommunerna och främst då från Borås kommun som har en väl utbyggd vuxenutbildning. Sammanfattande bedömning Inspektionen i Bollebygds kommun visar att det finns goda förutsättningar för barn, elever och studerande i de olika verksamheterna att nå de nationella målen för utbildningen. Kommunen bedriver en pedagogisk verksamhet av god och i vissa verksamheter mycket god. Inspektionen visar dessutom att Bollebygds kommun bedriver ett systematiskt sarbete både på huvudmannanivå och i verksamheterna. Läroplanernas mål att sträva mot anger en önskad utveckling i verksamheten. Kommunens och verksamheternas sredovisningar uppfyller dock inte de krav som förordningen ställer då det saknas en redovisning av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i fler ämnen än engelska, matematik och svenska. För personalen är dock verksamheternas sredovisning ett viktigt verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheterna kommit i sitt förbättringsarbete. Inspektörerna vill gärna framhålla det engagemang och ansvar som personalen visar i sarbetet. Kommunens förskolor har en jämn och kommunen erbjuder plats inom fyra månader från att behovet anmälts. Inspektionen visar att arbetet vid förskolor och familjedaghem i Bollebygds kommun ligger i linje med läroplanens intentioner. Inspektionen visar dock att andelen av personalen med pedagogisk högskoleutbildning vid förskoleverksamheten är låg och att andelen som helt saknar utbildning för arbete med barn är hög. Som förstärkning finns i kommunen ett väl utvecklade system för kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte emellan förskolorna. Det finns dock skillnader i kvalitén inom kommunens skolbarnsomsorg vilket framkommer vid inspektörernas intervjuer med föräldrar och personal. Även inom skolbarnsomsorgen är andelen av personalen med pedagogisk högskoleutbildning låg. Se vidare verksamhetsrapport för skolbarnsomsorgen. En god grund för elevernas lärande läggs genom en välfungerande förskoleverksamhet. I Bollebygds förskolor, skolor och fritidshem arbetar personalen för att skapa trygga förhållanden för barnen och eleverna. Kommunen genomför årligen enkäter för att säkerställa och följa upp värdegrundsarbetet som dagligen sker i verksamheterna. Ett värdegrundsarbete som tar sig i uttryck i form av trygga och öppna barn och elever. Kommunens elever inom grundskolan når kunskapsresultat som ligger i nivå med, eller strax över riksgenomsnittet. Kommunen bör dock säkerställa det påbörjade arbetet att utveckla system och rutiner för att följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen i årskurserna 5 och 9. Kommunen behöver också säkerställa att betygsättningen är rättvis och likvärdig. 3

11 Genomförda intervjuer och verksamhetsbesök visar att grundskolans elever i varierande grad är förtrogna med målen i de nationella kursplanerna och läroplanen. För att kunna påverka och ha inflytande över sitt eget och klassens lärande krävs att eleverna har kännedom om målen för utbildningen. Töllsjöskolan och Örelundskolan är goda exempel där eleverna har kännedom om målen i de nationella kursplanerna och läroplanen samt har inflytande över sitt eget och klassens lärande. Inspektionen visar dock att elevernas inflytande över sitt lärande samt elevernas delaktighet vid Bollebygdskolan behöver stärkas. Den obligatoriska grundsärskolan finns vid Bollebygdskolan. Vid skolan finns både elever som undervisas i grupp och elever som är integrerade i en grundskoleklass. Alla elever i årskurserna 7 9/10 ingår i en grundskoleklass och deltar i grundskolans undervisning utifrån sina förutsättningar och behov. Värdegrundsarbetet i kommunens verksamheter är gott och i kommunen finns ett väl organiserat elevhälsoarbete. Kommunens skolor har system och rutiner för att arbeta med barn och elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten präglas till största delen av ett inkluderande synsätt. Barn, elever och studerande får i huvudsak sitt stödbehov tillgodosett. Det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan huvudmannen för skolverksamheten i Bollebygds kommun, förvaltningsledningen och skolornas ledning. Rektorerna är förtrogna med den dagliga verksamheten inom sina ansvarsområden. Inspektionen visar att Bollebygds kommun inte utövar tillsyn över fritidshemmet med enskild huvudman. I Bollebygds kommun finns en fristående skola kallad Gadden. Gadden omfattar förskoleklass samt grundsärskola och grundskola i årskurserna 1 6. Vid denna skola finns även två fritidshemsavdelningar. Bollebygd blev en egen kommun 1995 och vid denna tidpunkt var skolan och fritidshemmet redan etablerade i kommunen. Bollebygds kommun har dock inte utövat tillsyn över verksamheten ännu. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra en (förbättringsområden i kommunen). I skol- och verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende en. Bedömning av måluppfyllelse och resultat Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når de nationella målen för kunskaper, normer och värden, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Vidare granskas utvärdering av lärandet, individanpassning och särskilt stöd, bedömning och betygssättning liksom arbetet med normer och värden. Bedömningen av en inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. 4

12 Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektörerna bedömer att kommunens förskolor erbjuder barnen en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Läroplanen för förskolan är väl implementerad. Personalen är mycket väl insatt i och bearbetar målen i läroplanen samt planerar och genomför verksamheten så att innehållet ligger i linje med målen. Se även i verksamhetsrapporten för förskoleverksamheten. Skolbarnsomsorgen har enligt skollagen till uppgift att komplettera skolan samt erbjuda barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Barnens erfarenheter, intressen och behov har stor inverkan på verksamheten i Bollebygds kommun. Inspektionen visar att skolbarnsomsorgen i Bollebygd kompletterar skolan och erbjuder barnen en meningsfull fritid. Vid intervjuer med ledning och personal betonas att barnen ska ha roligt, känna sig sedda och få möjlighet att prova på olika aktiviteter i skolbarnsomsorgen. Barnen ges stora friheter att välja lek eller aktivitet. Inspektionen visar också att skolbarnsomsorgens samverkan med föräldrar, förskolorna, förskoleklassen och grundskola i allmänhet fungerar tillfredställande. Se vidare verksamhetsrapport för skolbarnsomsorgen. Inspektörerna erfar dock att förutsättningarna för att ha god uppsikt över barnen i skolbarnsomsorgen varierar. Några av personalen och föräldrarna vid Bollebygdskolan känner oro över att det kan finnas svagheter i säkerhetsrutinerna och att barnen inte alltid hålls under uppsikt. Inspektörerna påpekar att kommunen kan behöva se över rutinerna vid skolbarnsomsorgen vid Bollebygdsskolan för att skapa en trygg och säker miljö. Se vidare rapporten för skolbarnsomsorgen. Resultat Förskoleklass och grundskolan Ett syfte med att införa förskoleklass var att förskolan och grundskolan skulle närma sig varandra. Förskolepedagogikens betoning av barnets eget utforskande, lek, omsorg och skapande skulle få genomslag i skolan. I kommunen arbetar förskoleklasserna med språk och läsförberedande övningar. Samverkan mellan förskoleklass och skola sker vid de olika skolorna i kommunen. Detta innebär att den insikt i förskolepedagogiken som personalen i förskoleklassen har utnyttjats och får genomslag även i grundskolan. Enligt skollagen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet m.m. har huvudmannen och den pedagogiska ledningen ansvaret för att skolans verksamhet utvecklas och svarar mot uppsatta mål. Detta kräver att undervisningen ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas samt att nya metoder prövas och utvecklas. I kommunen följs de yngre grundskoleelevernas kunskapsutveckling upp av lärarna genom diagnostiska material, tester, läxförhör med mera. Inspektionen visar att skolorna använder sig av nationella ämnesprov i årskurs 5 (tabell 1) för att diagnostisera och följa elevernas kunskapsresultat i engelska, matematik och svenska. Resultaten redovisas i skolornas sredovisning. Inspektionen visar att kommunens skolor påbörjat ett aktivt arbete med att utveckla system och rutiner för att följa upp och utvärdera resultaten i flertalet ämnen. Inspektörerna vill särskilt framhålla Töllsjöskolan och Örelundskolan som goda ex- 5

13 empel. Att systematiskt följa upp elevernas kunskapsresultat även i andra ämnen än svenska, matematik och engelska kan också ses mot bakgrund av att varje elev i grundskolan ska ha en individuell utvecklingsplan (IUP). Tabell 1: Andelen elever i procent per skola som uppnått kravnivån i samtliga delprov vid nationella ämnesprov i årskurs 5 år 2007 vid kommunens grundskolor. Skola Engelska Matematik Svenska Bollebygdskolan Töllsjöskolan Örelundskolan Källa: Skolornas uppgifter Av tabellen framgår att skolorna i kommunen når i stort likvärdiga resultat vid de nationella ämnesproven i årskurs 5. Nationella ämnesprov för årskurs 9 genomförs och med goda resultat. I kommunens sredovisning för 2007 framkommer att av de elever som gjort de nationella ämnesproven är det fler flickor än pojkar som inte uppnått målen i engelska. I matematik är det fler pojkar än flickor som inte nått upp till målen och i ämnet svenska är det ingen skillnad mellan könen. Tabell 2: Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde m.m. för åren för elever i årskurs 9 i Bollebygds kommun i förhållande till riket. Resultatmått för elever i årskurs 9 Kommunen Riket Genomsnittligt meritvärde Andel (procent) med fullständigt slutbetyg Andel (procent) behöriga till gymnasieskolan Källa: Enligt Skolverkets uppföljningsstatistik Det genomsnittliga meritvärdet i kommunen är högre än motsvarande värde för riket. Andelen elever med fullständigt slutbetyg respektive andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ligger också högre än i riket. Tabell 3: Jämförelse mellan genomsnittligt meritvärde i slutbetygen för åren för pojkar, flickor i årskurs 9 i Bollebygds kommun och i riket. Resultatmått för elever i årskurs 9 Kommunen Riket Genomsnittligt meritvärde, pojkar Genomsnittligt meritvärde, flickor Källa. Enligt Skolverkets uppföljningsstatistik 1 Meritvärde räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räkans de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 i meritvärde. 2 För att vara behörig till ett nationellt program på gymnasiet måste eleven ha slutfört sista årskursen i grundskolan eller motsvarande ha godkända betyg i ämnena engelska, matematik och svenska alternativt svenska som andraspråk. 6

14 Resultaten i Bollebygds kommun ligger högre än motsvarande värde för riket. Det finns en relativt god överensstämmelse mellan resultaten från de nationella proven och slutbetygen. Tabell 3 ovan, visar på skillnader mellan pojkar och flickor när det gäller meritvärden. Av Skolverkets statistik framgår dessutom att en större andel pojkar, 91 procent jämfört med flickor 87 procent, är behöriga till gymnasieskolan. Betygstatistik visar stora skillnader i vissa ämnen, i pojkar och flickors slutbetyg. Det kan finnas skäl för dessa skillnader, men inspektörerna vill fästa kommunens uppmärksamhet på att det kan finnas anledning att se över bedömning och betygsättning. Se vidare avsnittet bedömning och betygsättning. Inspektionen visar att elevernas resultat på nationella ämnesprov eller deras resultat i förhållande till kursplanernas mål att uppnå i samtliga ämnen inte regelmässigt analyseras av lärarna. En sådan analys är ett viktigt instrument för att med riktade insatser kunna öka måluppfyllelsen såväl individuellt som generellt. Analysen bör också belysa skillnader mellan pojkar och flickors resultat. Utbildningsresultat i förhållande till de nationella kunskapsmålen i svenska, engelska och matematik följs årligen upp i kommunens sredovisning. Utbildningsresultaten visar på nedgång år 2007, se tabell 2 och 3. I sredovisningen förklaras de försämrade kunskapsresultaten år 2007 som en trolig följd av kompetensutvecklingsinsatser kring Mål och bedömning. Av 2007 års sredovisning framgår också kommunens åtgärder för att öka andelen elever som uppnår målen i alla ämnen. Som exempel föreslås analys av ämnesprov i årskurs 5, stöd till de elever som inte uppnått kravnivån samt ny prövning i årskurs 6. Dessutom föreslås fortsatt kompetensutveckling kring betyg och bedömning. Inspektionen visar att kommunen och skolorna bedriver ett aktivt arbete för att på olika sätt följa upp elevernas kunskapsresultat. Inspektörerna bedömer dock att kommunen inte genomför en systematisk uppföljning och utvärdering av kunskapsresultaten i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 respektive årskurs 9 i samtliga ämnen. Kommunen och skolorna bör även utveckla bedömningar av kunskapsresultat och analys av variationer i måluppfyllelse mellan elever t.ex. flickor och pojkar samt mellan olika ämnen i syfte att vidta åtgärder för att ytterligare förbättra resultaten. Obligatoriska särskolan För den obligatoriska särskolan anges mål för utbildningen i läroplanen och i särskolans kursplaner. Inspektionen visar att elevernas kunskapsutveckling följs upp på individnivå men att en samlad bild över tid saknas, vilket försvårar en bedömning av hur väl eleverna i särskolan når de nationella målen. Varken i sredovisningen för den obligatoriska särskolan eller i kommunens sredovisning redovisas kunskapsresultat. Inspektörerna bedömer att det inte genomförs någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i förhållande till målen i årskurs 5 och 9 i samtliga ämnen vare sig på skol- eller kommunnivå för den obligatoriska särskolan. Gymnasieskolans individuella program Vid intervjuer med rektor och lärare framkommer att resultaten för eleverna på gymnasieskolans individuella program (IV) är goda. Eleverna går vidare till na- 7

15 tionella program efter ett år på IV. Då det är så få elever inom verksamheten finns också mycket goda möjligheter för personalen att få en bild av elevernas resultat. Inspektörerna bedömer dock att varken gymnasieskolans individuella program eller kommunen genomför en systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat. Utvärdering av lärandet I Individuella utvecklingsplaner Vägledning beskrivs struktur och riktlinjer för hur de individuella utvecklingsplanerna i Bollebygds kommun ska utformas. Dokumentet är framtaget av en projektgrupp med lärare från förskolan till och med årskurs 9. Enligt den gemensamma mallen finns följande rubriker; elevens framtidsdrömmar, social utveckling, kunskapsutveckling samt hur eleven utvecklar sitt lärande. Samtliga elever i Bollebygds kommuns grundskolor har en individuell utvecklingsplan. Flera av de individuella utvecklingsplaner (IUP) som inspektörerna tar del av innehåller reflektiva frågor och resonemang kring elevens lärande. Vid Bollebygdskolan bör dock elevernas IUP utvecklas vidare vad beträffar innehåll och. Se vidare respektive skolrapport. Inspektörerna vill i sammanhanget påpeka att bestämmelsen i 7 kap 2 grundskoleförordningen om individuell utvecklingsplan från och med den 15 juli 2008 ändrats bland annat på så sätt att en sådan plan inte enbart ska vara framåtsyftande. Den ska innehålla omdömen om elevens kunskapsutveckling i varje ämne. Dessa omdömen får vara betygsliknande men de bör anpassas till elevernas ålder och förutsättningar. Det är rektorn som beslutar om den närmare utformningen. Planen får också innehålla annan information om elevens skolgång om rektorn beslutar detta. Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2006:10) om den individuella utvecklingsplanen kommer att revideras med anledning av ändringen och beräknas vara färdiga under hösten Utvecklingssamtal genomförs regelbundet vid grundskolorna i Bollebygds kommun. Vid utvecklingssamtalet ska läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan (IUP) skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Som hjälp i detta arbete använder skolans lärare utvecklingssamtalet och elevernas individuella utvecklingsplaner. Både föräldrar, elever och personal ser utvecklingssamtalet som en viktig informations- och samrådskanal när det gäller den enskilda elevens kunskapsutveckling och kunskapsbehov. Föräldrar till elever i grundskolan uppger vid intervjuer att de i stort är nöjda med den information de får från sina barns skolor. Inom särskolan arbetar man med att varje elev med utgångspunkt i sina förutsättningar får möjlighet att vara delaktig och ha inflytande över sina arbetsuppgifter utifrån sin individuella utvecklingsplan. Elevernas kunskapsutveckling följs upp i portfolios och individuella utvecklingsplaner i samband med utvecklingssamtalen. Antalet elever inom det individuella programmet (IV) gör att det finns mycket goda möjligheter för personalen att få en bild av elevernas kunskapsutveckling. Inspektionen visar att undervisningen i hög grad är individanpassad och utgår 8

16 från den enskilde elevens behov och förutsättningar. Utvecklingssamtal genomförs och samtliga elever har en individuell studieplan. Individanpassning och särskilt stöd Inspektionen visar att kommunens skolor på ett bra sätt anpassar undervisningen till varje enskild individs behov, förutsättningar och erfarenheter och att elevernas stödbehov kan tillgodoses. Dock visar inspektionen att det är skillnad på skolornas arbete med att ge eleverna utmaningar i sitt lärande. Intervjuer med elever, föräldrar och lärare samt lektionsobservationer visar att eleverna vid Töllsjöskolan och Örelundskolan får utmaningar i sitt lärande men att detta kan förbättras vid Bollebygdskolan. Elevhälsoteamet i Bollebygds kommun fördelar sina tjänster mellan de olika förskolorna och skolorna. Varje förskola och skola har sedan årsskiftet 2007 en eller flera specialpedagoger knutna till sin enhet. Vid intervjuer med förskolans och skolans personal samt rektorer framkommer att elevhälsoteamets arbete i stort är välfungerande och att det finns genomtänkta rutiner för elevvårdsarbetet. Inspektionen visar att kommunen har ett väl fungerande elevhälsoteam samt goda rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Bollebygdskolan behöver utveckla arbetet med att analysera och följa upp om eleverna får det stöd de har rätt till i samtliga ämnen. I övriga skolor ges det särskilda stöd som eleverna har rätt till. Inspektörerna bedömer att kommunen ger förutsättningar för en god individanpassning och att stödbehov kan tillgodoses. Bedömning och betygssättning Kommunen har ett övergripande ansvar för betygsättningen och för att säkra att betygen är likvärdiga. Rektorn och undervisande lärare ansvarar för arbetet med betyg och bedömning och för att detta följer nationella bestämmelser. Av lärarintervjuer framkommer att diskussioner kring prov, bedömning och betygsättning förekommer kontinuerligt och huvudsakligen inom arbetslaget på den egna skolan. På kommunnivå har kompetensutvecklingsinsatser kring Mål och bedömning genomförts under 2006 och Betygsättning har dock inte varit föremål för liknande insatser. För att säkerställa att bedömning och betygsättning inom grundskolan är rättvis och likvärdig är enligt inspektörernas bedömning de diskussioner som sker inom arbetslagen vid den egna skolan, inte tillräcklig. Inspektörerna bedömer att kommunen bör skapa förutsättningar för, och säkerställa arbetet för en likvärdig bedömning och betygssättning samt möjliggöra ett samarbete med andra kommuner när det gäller betyg och bedömning. 9

17 Genomförande av utbildningen Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgen Inspektionen visar att förskoleverksamheten är målinriktad och ligger i linje med läroplanen. Intervjuer och dokumentation som inspektörerna tagit del av visar att läroplanen är väl implementerad. Barnens erfarenheter, intressen, behov och mognad är grunden för hur arbetet läggs upp. Både föräldrar och personal framför vikten av att barnen har inflytande och får möjlighet att ta ansvar och menar att förskoleverksamheten i Bollebygds kommun fyller sin uppgift att vara lärorik och stimulera en allsidig utveckling hos barnen. Grundskolan Skolan ska, enligt läroplanen, eftersträva att varje elev successivt utövar ett allt större ansvar över sin utbildning. En förutsättning för att eleverna ska kunna ta ansvar för sin utbildning i en målstyrd skola är att de känner till målen för utbildningen. Huvudmannen har i en skolplan för angivit nationella mål och kommunala inriktningsmål. Planen anger vilka mål varje verksamhet ska arbeta mot samt vilket konkret uppdrag som knyts till målet. Ett exempel är barn och elevers ansvar och inflytande där skolorna fått uppdraget att öka andelen elever som upplever att de planerar med sin lärare och vad de ska arbeta med för att nå målen i de olika ämnena, från 79 procent till 86 procent under planperioden. Töllsjöskolan och Örelundskolan är mycket goda exempel där inflytande och delaktighet är centrala inslag i verksamheterna som omfattar såväl personal som elever och föräldrar. Inspektionen visar också att elever i årskurserna 7 9 vid Bollebygdskolan regelbundet har mentorstid där eleven tillsammans med sin mentor planerar veckans arbete. Dock bör elevernas kännedom om målen för utbildningen samt möjlighet till inflytande och ansvarstagande över det egna lärandet stärkas vid Bollebygdskolan. Kommunens elever ges i stort tillfälle att reflektera och utvärdera klassens arbete och det egna lärandet. Obligatoriska särskolan Elevernas mål att uppnå i den obligatoriska särskolan anger den kunskapsnivå som eleverna efter sina förutsättningar ska ha uppnått då utbildningen avslutas. För grundsärskolan finns också mål som eleverna efter sina förutsättningar ska ha uppnått i slutet av det femte skolåret. Inom särskolan arbetar personalen med att varje elev med utgångspunkt från sina förutsättningar får möjlighet att vara delaktig och ha inflytande över sina arbetsuppgifter. Undervisningen håller god då läroplan och kursplaner i hög utsträckning styr verksamhetens inriktning. Inspektörerna bedömer att eleverna ges möjlighet till inflytande över hur deras utbildning utformas och till att påverka, vara delaktiga och ta ansvar efter sin förmåga. Gymnasieskolans individuella program och vuxenutbildningen Vid intervjuer med rektor och lärare framkommer att resultaten för eleverna är goda. Inspektionen visar att undervisningen i hög grad är individanpassad och utgår från den enskilde elevens behov och förutsättningar. Samtliga elever har också individuella studieplaner. Eleverna är nöjda med undervisningen och tycker att de har engagerade och bra lärare. 10

18 Inspektörerna bedömer att eleverna vid gymnasieskolans individuella program har inflytande över hur deras utbildning utformas och ges möjlighet att kunna påverka, vara delaktiga och ta ansvar, samt att skolan strävar mot att varje elev utvecklar en insikt om sitt eget sätt att lära och en förmåga att utvärdera sitt eget lärande. Normer och värden Arbetet med normer och värden Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorgen Personalen inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen vinnlägger sig om att barnen och eleverna ska känna sig trygga och trivas. Förskoleverksamheten tar sitt ansvar för att förmedla de normer och värden som anges i styrdokumenten men det saknas likabehandlingsplaner för varje verksamhet. Såväl föräldrar som personal och rektorer talar om att förskoleverksamheten stimulerar barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles demokratiska värderingar. Inspektionen visar att arbetet med normer och värden anses vara en central uppgift för skolbarnsomsorgen. Personalen och rektorerna uppger att det är viktigt att barnen känner sig trygga och får möjlighet till inflytande. Barnen får erfarenheter av och tränar samspel med andra genom att ingå i fritidshemsgruppen, vilket utvecklar barnens förmåga att känna empati och respektera varandra. Grundskolan, särskolan och gymnasieskolans individuella program Skolan ska, enligt läroplanen, sträva efter att varje elev omfattas av vårt samhälles grundläggande värderingar, har kunskaper om demokratiska principer och utveckla förmågan att arbeta i demokratiska arbetsformer. Inspektörerna upplever att stämningen vid kommunens skolor är vänlig och att eleverna är öppna och lätta att samtala med. Eleverna har tillit till vuxna och ett gott förhållningssätt råder mellan vuxna och elever. Personalen arbetar överlag medvetet med värdegrundsarbete. Inspektionen i Bollebygds kommun har givit flera exempel på ett aktivt arbete med normer och värden. Trots ovanstående insatser framkommer i kommunens elevenkät för år 2007 att andelen elever som uppger sig ha blivit mobbade är fortsatt hög (13 procent år 2006 och 2007). Kommunens sredovisning 2007 redogör för insatser för att minska andelen elever som uppger att de varit utsatta för mobbing. Inspektörerna förutsätter att resultaten följs upp ytterligare och att åtgärder vidtas om det behövs. Enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever råder det numera ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Huvudmannen är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje verksamhet. Likabehandlingsplanen ska bland annat innehålla en konkret beskrivning av de åtgärder som ska genomföras under året. Dessa åtgärder bör ha en koppling till en kartläggning av vilka behov av förebyggande arbete som finns i verksamheten. La- 11

19 gens uttryckliga förbud för vuxna att diskriminera, trakassera eller utsätta barn och elever för annan kränkande behandling ska framgå av planen. Planen ska årligen följas upp och ses över under medverkan av barnen och eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. En sådan uppföljning och utvärdering ska årligen beskrivas i sredovisningen för respektive verksamhet. Utformningen av barnens och elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Bollebygds kommun har inte överlämnat åt rektorerna att upprätta likabehandlingsplaner. En förvaltningsövergripande projektgrupp har arbetat fram riktlinjer och en mall för upprättandet av likabehandlingsplaner i Bollebygds kommun. Arbetet med att främja barns och elevers lika rättigheter har i kommunen en gemensam utgångspunkt och en gemensam struktur. Inspektionen visar att förskoleverksamheten tar sitt ansvar för att förmedla de normer och värden som anges i styrdokumenten men att det saknas likabehandlingsplaner för varje verksamhet. Likabehandlingsplaner för fritidshemmen är framtagna tillsammans med skolan, samma plan gäller för både det aktuella fritidshemmet och för den skolan där verksamheten bedrivs. Planerna är i allmänhet mest inriktade på situationer som kan uppstå under skoltid. Det saknas likabehandlingsplaner för fritidshemmen som uppfyller de krav som ställs på en sådan plan. Vid intervjuer och verksamhetsbesök framgår att eleverna på gymnasieskolans individuella program trivs och känner sig trygga vilket är resultatet av ett medvetet värdegrundsarbete. Däremot saknas en likabehandlingsplan för verksamheten. Inspektörerna bedömer att kommunens övriga verksamheter har likabehandlingsplaner som utgår ifrån en aktuell kartläggning av den egna verksamheten. Planerna redovisar åtgärder, och följs upp varje år. Likabehandlingsplanerna är upprättade under medverkan av barnen, eleverna eller de studerande i den verksamhet för vilken planen gäller. Inspektörerna bedömer sammanfattningsvis att likabehandlingsplaner inte upprättats för kommunens samtliga verksamheter vilket snarast måste ske. Bedömning av styrning och sarbete Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och sarbetet i kommunen (inklusive sredovisningen). Inspektionen tar här även upp tillgången till likvärdig utbildning samt materiella och personella resurser. Bedömningen av en inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Styrning och ledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxenutbildningen. Nämnden har en förvaltning som leds av en förvaltningschef. Förvaltningschefen bildar tillsammans med utvecklingsledaren, samordningsrektorer och övriga rektorer en ledningsgrupp för samtliga skolformer. Ledningsgruppen träffas regelbundet och diskuterar bland annat kommunövergripande utbildningsfrågor såsom 12

20 verksamhetsutveckling, kompetensutvecklig och budgetfrågor. Enligt inspektörernas bedömning är förvaltningsledningen väl förtrogen med arbetet vid de olika verksamheterna. Politikerna uppger vid intervjuer att de får kännedom om verksamheten genom täta kontakter med förvaltningstjänstemännen. Förvaltningen får mål och ramar att konkretisera och dessa återrapporteras bland annat via sredovisningar. Inspektörerna bedömer att det finns en tydlig organisation för ledning av skolverksamheten i Bollebygds kommun. Enligt läroplanen är rektorn pedagogisk ledare och har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. Vidare har rektorn ansvar för skolans resultat och för att dessa följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen. För ledningen av förskola och grundskola i Bollebygds kommun finns sju rektorer. Under 2007 har ledningsorganisationen förändrats så att varje rektor ansvarar för cirka 30 medarbetare samt att rektor har ansvar för antingen förskola eller skola. Inspektörerna bedömer att rektorerna för samtliga skolformer har goda kunskaper om verksamhetens uppdrag och samt tar ansvar för verksamhetens utveckling. Tillsyn av enskild verksamhet Enligt skollagen kan en enskild huvudman driva ett fritidshem efter att kommunen där verksamheten bedrivs har gett tillstånd till detta. Kommunen ska bevilja tillstånd om verksamheten uppfyller kraven på god och säkerhet m.m. Sådan verksamhet står under tillsyn av kommunen. Kommunen har rätt att inspektera verksamheten och får inhämta de upplysningar och ta del av de handlingar som behövs för tillsynen. Inspektionen visar att Bollebygds kommun inte utövar tillsyn över fritidshemmet med enskild huvudman. I Bollebygds kommun finns en fristående skola kallad Gadden. Vid denna skola finns även två fritidshemsavdelningar. Bollebygd blev en egen kommun 1995 och vid denna tidpunkt var skolan och fritidshemmet redan etablerade i kommunen. Bollebygds kommun har dock inte vid något tillfälle utövat tillsyn över verksamheten. Inspektörerna bedömer att kommunen utövar inte tillsyn över fritidshemmet med enskild huvudman som bedrivs i Bollebygds kommun. Kvalitetsarbete Huvudmannen har en viktig roll i det ständiga s- och förbättringsarbetet som behövs för att barn, elever och vuxenstuderande i den svenska skolverksamheten ska nå de kunskaper, den utveckling, och det lärande som finns fastlagd i måldokumenten. Varje huvudman har därför ett ansvar för att se till att det finns väl fungerande system för att styra mot uppsatta mål. Detta krav finns stadgat bland annat i läroplanerna. Inspektionen av Bollebygds kommun och intervjuer med rektorer och lärare visar att det i kommunen finns ett väl förankrat sarbete där huvudmannen genom skolplanen skapar tydliga förutsättningar för verksamheterna att arbeta mot de nationella målen. De lokala arbetsplanerna konkretiserar varje verksamhets ansvar för lärandet, en i arbetsprocesserna samt resultaten. Inspektionen visar också att sredovisningen är ett verktyg för att regel- 13

21 bundet stämma av hur långt verksamheterna kommit i det löpande förbättringsarbetet. Personalen är i mycket hög grad engagerad och involverad i de förbättringsarbeten som redovisas i respektive sredovisning. Inspektörerna kan konstatera att verksamheternas sredovisningar arbetats fram av personalen och är ett tydligt och levande verktyg för att förverkliga utbildningarnas nationella mål. I alla kommuner ska det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende ska gestaltas och utvecklas. Kommunfullmäktige i Bollebygds kommun fastslog den 13 mars 2008, senast gällande skolplan för åren Skolplanen är uppbyggd kring nationella mål och kommunala inriktningsmål. Planen har en tydlig struktur och anger vilka mål varje verksamhet ska arbeta mot, vilket konkret uppdrag som knyts till målet, vilken mätbar målnivå som ska utvärderas, när och vilken typ av uppföljning som ska göras och när och i vilket sammanhang utvärderingen ska göras. Enligt förordningen om sredovisning inom skolväsendet m.m. ska varje kommun, varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet, varje kommunalt bedriven förskola och varje kommunalt bedrivet fritidshem årligen upprätta en skriftlig sredovisning. Enligt samma förordning ska sredovisningarna innehålla en bedömning av i vilken utsträckning de nationella målen för utbildningen har förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder kommunen respektive skolan, förskolan eller fritidshemmet avser att vidta för ökad måluppfyllelse. I sredovisningarna ska dessutom verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten och utbildningens måluppfyllelse redovisas. Verksamheternas årliga sredovisning redogör för insatser i förhållande till prioriterade skolplansmål, resultat och analys av måluppfyllelse, grund för bedömning samt åtgärder för ökad måluppfyllelse. Inom förskoleverksamheten pågår ett systematiskt sarbete och som dokumenteras i årliga sredovisningar. Rektorer och personal har skapat goda system för att utveckla arbetet och öka måluppfyllelsen, inte minst genom USAM- gruppen och de olika nätverk där erfarenhetsutbyte och utvecklingsfrågor diskuteras kontinuerligt. Personalen inom förskoleverksamheten är i mycket hög grad involverade i verksamhetens sarbete och sredovisning. I sredovisningarna redovisas verksamhetens förutsättningar, arbetet i verksamheten, bedömningar av måluppfyllelsen samt planerade åtgärder för ökad måluppfyllelse. Inspektörerna bedömer att det inom skolbarnsomsorgen pågår ett systematiskt sarbete. I Bollebygds kommun är fritidshemmens sredovisning sammanslagen med skolans. Redovisningen ger lite kortfattad information om verksamheten och dess måluppfyllelse men inte tillräckligt för att få en bild av hur fritidshemmen fungerar. Inspektionen har även funnit att arbetet med normer och värden i fritidsverksamheten inte utvärderas och synliggörs i skolornas sredovisning. Inspektörerna bedömer att arbetet med sredovisningar i fritidshem bör förbättras. Se vidare i rapport för skolbarnsomsorgen. Vid kommunens grundskolor finns ett systematiskt sarbete. Inspektörerna vill gärna framhålla det engagemang och ansvar som lärarna visar i sarbetet samt med sredovisningen. Intervjuer visar att personalen vid kommunens skolor i mycket hög grad är involverade i skolornas sarbete 14