Utbildningsinspektion i Mariestads kommun

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket :3234 Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

2 Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Skolområde Norr Högelidsskolan, Lindsberg Lyrestads skola och Hasslerörs skola Torsö skola och Högelidsskolan, Lövhagen Österåsens skola Skolområde Väster Flitiga Lisans skola och Kronoparksskolan Leksbergs skola och Lockerudsskolan Tunaholmsskolan Skolområde Öster Grangärdets skola Kvarnstenen Tidavads skola och Mariaskolan Ullervads skola Vadsbogymnasiet Vuxenutbildningen

3 Beslut Mariestads kommun Kyrkogatan MARIESTAD (5) Dnr :3234 Genomförd utbildningsinspektion i Mariestads kommun Skolverket har genomfört inspektion i Mariestads kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 19 mars 2007 till och med den 20 september Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats ( Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola, rektorsområde eller verksamhet i kommunen. Detta beslut redovisar brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 11 april 2008 ska Mariestads kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg vilka åtgärder som vidtagits mot brister på kommunnivå samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfälle följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Postadress: Ekelundsgatan Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: skolverket@skolverket.se

4 Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Beslut (5) Dnr :3234 Skolverket bedömer att skolorna i Mariestads kommun i huvudsak har goda förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Mot bakgrund av kommunens goda förutsättningar bedömer Skolverket att måluppfyllelsen borde kunna öka, bland annat genom ett bättre kvalitetsarbete där analys och utvärdering av verksamheten i högre grad får ligga till grund för det fortsatta arbetet och genom att göra eleverna medvetna om målen för utbildningen så att de kan få ökade möjligheter till inflytande över sitt eget lärande. Kommunens elever når, både inom grundskolan och inom gymnasieskolan, kunskapsresultat som ligger i nivå med, eller strax över riksgenomsnittet. Officiell statistik visar att meritvärdet i grundskolan försämrades läsåret 2005/06 samt att det finns en variation i kunskapsresultat mellan de betygsättande grundskolorna i kommunen. Kommunen måste utveckla system och rutiner för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i grundskolans samtliga ämnen i årskurs 5, samt låta denna uppföljning bilda underlag för vilka åtgärder som behöver vidtas för en ökad måluppfyllelse i grundskolan. Överlag görs i kommunens verksamheter ingen tydlig uppföljning och analys av måluppfyllelsen och generellt behöver kvalitetsarbetet förbättras. Kommunens kvalitetsredovisning där bland annat det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras uppfyller inte förordningens krav. Kvalitetsredovisningarna måste förbättras även på skolnivå. Vidare bör verksamheten i exempelvis fritidshemmen och den obligatoriska särskolan tydligare synas i såväl skolornas som kommunens kvalitetsredovisningar. Inspektionen visar att arbetet vid förskolor och familjedaghem i Mariestads kommun ligger i linje med läroplanens intentioner. Beträffande fritidshemsverksamheten redovisas i kommunen inga konkreta verksamhetsresultat och därmed saknas en bild av måluppfyllelsen inom skolbarnsomsorgen. Intervjuer med barn, elever, vuxenstuderande och personal ger en tydlig bild av att det stora flertalet trivs bra i respektive verksamhet och att kommunens skolor präglas av en lugn och trygg miljö. Värdegrundsarbetet är generellt av god kvalitet, särskilt i skolor med elever i grundskolans tidigare årskurser. Dock måste kommunen ta ansvar för att alla verksamheter upprättar likabehandlingsplaner i enlighet med bestämmelserna. Genomförda intervjuer och verksamhetsbesök visar att grundskolans elever inte är förtrogna med målen i de nationella kursplanerna och läroplanen, samt att eleverna i gymnasieskolan i varierande utsträckning känner till målen för sin utbildning. Bland annat till följd av detta har eleverna i grundskolan och gymnasieskolan begränsat inflytande över sitt eget lärande, vilket kommunen måste arbeta för att förändra. Kommunens vuxenutbildning är enligt Skolverkets bedömning en i huvudsak väl fungerande verksamhet där stor hänsyn tas till den enskildes behov av studieupplägg. Dock måste kommunen se över verksamheten inom vuxenutbildningen för utvecklingsstörda.

5 Beslut (5) Dnr :3234 Skolorna i kommunen har system och rutiner för arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Barnen, eleverna och de vuxenstuderande får i huvudsak sitt stödbehov tillgodosett. Kommunen bör dock upprätta rutiner som säkerställer att elever med behov av studiehandledning på modersmålet erbjuds detta, samt försäkra sig om att grundskolorna så långt det är möjligt arbetar med barn i behov av särskilt stöd utifrån ett inkluderande synsätt. I Mariestad finns tre kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper för elever i grundskolan. I dessa verksamheter finns ett flertal brister som måste rättas till. Kommunen måste också se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar elever och föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen. Inspektionen visar att flera av de områden som brister eller behöver förbättras i skolverksamheten i Mariestads kommun ingår i rektorernas ansvar. Kommunen behöver därför tillse att alla rektorer ges förutsättningar att utveckla verksamheten i riktning mot de nationella målen. Skolverket bedömer att följande brister på kommunnivå måste åtgärdas. - Kommunen gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsresultat i årskurs 5 för samtliga ämnen (1 kap. 12, 2 kap 8, 4 kap. 1 skollagen och 2 kap. 6 grundskoleförordningen). - Kommunens kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Kommunen har inte tillsett att elevers placering i de kommunövergripande särskilda undervisningsgrupperna följer kraven i författningarna (1 kap. 12 skollagen, 2 kap. 2 skollagen, 5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen samt 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Lokala kurser i den gymnasiala vuxenutbildningen och betygskriterier för dessa är inte utformade på ett korrekt sätt (2 kap. 5 och 8 och 4 kap. 6 förordningen om kommunal vuxenutbildning). - Studerande inom grundläggande särvux får inte utbildning i tillräcklig omfattning för att nå kursplanernas mål (12 kap. 2a skollagen samt 1 kap. 5 och 2 kap. 9 förordningen om vuxenutbildning för utvecklingsstörda). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas.

6 Beslut (5) Dnr :3234 Vidare bedömer Skolverket att följande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör analysera verksamheten i fritidshemmen för att säkerställa att skolbarnsomsorgen genomförs i enlighet med styrdokumenten. - Kommunen bör analysera resultaten i grundskolan bland annat avseende den försämrade måluppfyllelsen i kommunen 2006 och skillnader i betygsresultat mellan grundskolorna. - Kommunen bör arbeta för att ge rektorerna förutsättningar att ta ansvar för att verksamheten inriktas på att nå de nationella målen. - Kommunen bör arbeta för att kvalitetsredovisningarna vid kommunens skolor utvecklas att bättre vara ett instrument i respektive skolas kvalitetsarbete och ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av den egna verksamheten. - Kommunen bör säkerställa att grundskoleeleverna i högre grad, och efter ålder och mognad, får inflytande över sitt lärande. - Kommunen bör arbeta för att öka elevernas kännedom om målen för deras utbildning i grundskola och gymnasieskola. - Kommunen bör utveckla rutiner för att säkerställa en rättvis och likvärdig betygsättning i grundskolan och vuxenutbildningen. - Kommunen bör se till att personalen i Mariestads skolor får tillgång till den kompetensutveckling som krävs för att professionellt utföra sina uppgifter. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Mats Aronsson Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth Fogelberg, Mats Lindström, enhetschefen Hans Larson samt juristen Ulrika Lindmark.

7 Beslut (5) Dnr :3234 Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder.

8 Bilaga 1 (6) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen - Verksamheterna saknar likabehandlingsplaner (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling). Skolområde Väster Leksbergs skola och Lockerudsskolan - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitten 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet -Lpo 94). - Skolornas likabehandlingsplaner motsvarar inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Lockerudsskolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Eleverna vid Lockerudsskolan erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen vid elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk erbjuds vid Lockerudsskolan som stöd och inte som alternativ till ämnet svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Flitiga Lisan och Kronoparksskolan - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitten 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet -Lpo 94). - Skolornas likabehandlingsplaner motsvarar inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Det saknas beslut om anpassad studiegång och om placering i särskild undervisningsgrupp för elever vid Flitiga Lisan (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen).

9 Bilaga 2 (6) - Skolorna anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolorna saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Eleverna vid Flitiga Lisan erbjuds inte elevens val i enlighet med bestämmelserna (2 kap grundskoleförordningen). - Svenska som andraspråk erbjuds vid skolorna som stöd och inte som alternativ till ämnet svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Tunaholmsskolan - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Det saknas beslut om anpassad studiegång och om placering i särskild undervisningsgrupp för elever vid Tunaholmsskolan (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Skolan erbjuder inte studiehandledning på modersmålet för elever som behöver det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Skolan erbjuder aktiviteter i elevens val som strider mot grundskoleförordningen och läroplanen (1 kap. 2 och 2 kap grundskoleförordningen samt avsnitt 1, Skolans värdegrund och uppdrag, i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94). - Svenska som andraspråk erbjuds vid Tunaholmsskolan som stöd och inte som alternativ till ämnet svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). - Utbildningen vid skolan är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Skolområde Norr Österåsens skola - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsniten 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

10 Bilaga 3 (6) - Alla elever i behov av särskilt stöd vid skolan får inte detta (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever som är i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång saknas för eleverna vid Eken (5 kap. 10 grundskoleförordningen). - Skolan anordnar inte studiehandledning på modersmålet för elever som är i behov av det (5 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). - Svenska som andraspråk erbjuds som stöd och inte som alternativ till ämnet svenska (2 kap. 16 grundskoleförordningen). Lyrestads skola och Hasslerörs skola - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitten 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94). - Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolorna saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - I Lyrestads skola förekommer att betyg sätts på elevarbeten i årskurs 5 och 6 (7 kap. grundskoleförordningen). - Skolornas kvalitetsredovisningar uppfyller inte kraven i förordningen (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). - Samtliga elever på skolorna erbjuds inte elevens val i enlighet med grundskoleförordningens bestämmelser (2 kap grundskoleförordningen). Torsö skola och Högelidsskolan, Lövhagen - Skolorna gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitten 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94). - Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på sådana planer (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

11 Bilaga 4 (6) - Samtliga elever erbjuds inte elevens val i enlighet med grundskoleförordningens bestämmelser (2 kap grundskoleförordningen). Högelidsskolan, Lindsberg - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan saknar en arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Det saknas beslut om anpassad studiegång och om placering i särskild undervisningsgrupp för elever vid Högelidsskolan (5 kap. 5 och 10 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). - Utbildningen vid skolan är inte avgiftsfri (4 kap. 4 skollagen). Skolområde Öster Grangärdets skola - Skolan gör inte någon systematisk uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper i förhållande till de nationella målen i årskurs 5 i samtliga ämnen (4 kap. 1 skollagen, 2 kap. 6 grundskoleförordningen samt avsnitten 2.2 och 2.8 i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet - Lpo 94). - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte kraven i förordningen (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). - Samtliga elever erbjuds inte elevens val i enlighet med bestämmelserna (2 kap grundskoleförordningen). - Skolans undervisning i hem- och konsumentkunskap bygger på att ansvaret för delar av elevernas utbildning överlåts till föräldrarna (1 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen). Kvarnstenen - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolan saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen).

12 Bilaga 5 (6) - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte kraven i förordningen (3 Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet). Ullervads skola - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av särskilda stödåtgärder (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolans kvalitetsredovisning uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). - Eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen vid elevens val (2 kap grundskoleförordningen). - Skolans undervisning i hem- och konsumentkunskap bygger på att ansvaret för delar av elevernas utbildning överlåts till föräldrarna (1 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen). Tidavads skola och Mariaskolan - Skolornas likabehandlingsplaner uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Skolorna saknar arbetsplan (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Skolornas kvalitetsredovisningar uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m). Vadsbogymnasiet - Skolans likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever). - Elever som behöver stöd ges inte alltid det och åtgärdsprogram upprättas inte för alla elever i behov av det (8 kap. 1, 1 a gymnasieförordningen). - Rektors beslut för elever med utökat program saknas (5 kap. 22 gymnasieförordningen). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.). Vuxenutbildningen - Vuxenutbildningens likabehandlingsplan uppfyller inte de krav som ställs på en sådan plan (6 lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever).

13 Bilaga 6 (6) - Studerande inom sfi som har svårigheter med utbildningen ges inte särskilt stöd (10 förordning om svenskundervisning för invandrare). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte förordningens krav (3 förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet m.m.).

14 Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Dnr :3234 Utbildningsinspektion i Mariestads kommun Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av genomförandet...10 Bedömning av förutsättningarna...19 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen i Mariestads kommun. Skolverket sände den 27 november år 2006 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden den 19 mars till den 20 september De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanerna och övriga författningar för det offentliga skolväsendet och övriga verksamheter. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( /Inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut med anledning av inspektionen. Denna skriftliga rapport kompletteras med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för kommunen, skolorna och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I Mariestads kommun genomfördes intervjuer med representanter för den politiska ledningen, ledningen för barn- och utbildningsför-

15 valtningen, samt med ytterligare några centrala tjänstemän inom förvaltningen. Samtliga grundskolor, gymnasieskolan, vuxenutbildningen samt några fritidshem har besökts. Dock har inga besök gjorts i förskoleverksamheten. Inspektionen av de kommunala grundskolorna, gymnasieskolan och vuxenutbildningen redovisas i separata skolrapporter. Företrädare för kommunen har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifterna i rapporten. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionen Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet Skolbarnsomsorg 893 Förskoleklass 213 Grundskola Obligatorisk särskola 42 Gymnasieskola Gymnasiesärskola 24 Kommunal vuxenutbildning 256 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 20 Svenskundervisning för invandrare 85 Källa: Mariestads kommun. Mariestads kommun är belägen sydost om Vänern i Västergötland. Kommunen ingår i Västra Götalands län och består till stor del av landsbygd. Förutom Mariestad finns inom kommunen flera mindre orter, som exempelvis Lyrestad, Hasslerör, Lugnås, Ullervad, Tidavad, Sjötorp och Torsö. Folkmängden i Mariestads kommun uppgick enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) i augusti 2007 till invånare, varav cirka två tredjedelar bor i centralorten. Sett över en tioårsperiod har befolkningen minskat med cirka 350 invånare. Statistik för 2006 visar att 23 procent av Mariestads befolkning var barn och ungdomar i åldern 0-16 år, motsvarande siffra för riket var 24 procent. Kommunen är tillsammans med två företag inom tillverkningsindustrin de största arbetsgivarna. Många kommuninvånare arbetar också inom handel- och serviceyrken. I Mariestads kommun har 25 procent av befolkningen eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel i riket är 34 procent. Barn- och utbildningsnämnden i Mariestad har ansvar för förskola, familjedaghem, förskoleklass, grundskola, särskola, skolbarnsomsorg, gymnasieskola och vuxenutbildning. Förvaltningen leds av en förvaltningschef som till sitt stöd bland annat har en utvecklingsledare och en barnomsorgschef. Under inspektionstiden har utvecklingsledaren tjänstgjort som tillförordnad förvaltningschef, någon tillförordnad utvecklingsledare har inte funnits. I Mariestads kommun finns det 24 kommunala förskolor med 61 avdelningar, samt 24 familjedaghem. Skolbarnsomsorgen omfattar 14 fritidshem, huvudsakligen belägna i samma lokaler som kommunens grundskolor. 2

16 Grundskoleverksamheten är geografiskt indelad i tre skolområden som benämns Väster, Norr och Öster. I samtliga områden finns några skolor med förskoleklass och årskurserna 1 6, samt en skola för årskurserna 7 9. Den nuvarande rektorsorganisationen inom grundskolan trädde i kraft i november Innan dess var de rektorer som ansvarade för kommunens tre betygsättande grundskolor även rektorer för övriga skolor i respektive skolområde. Till sin hjälp hade de biträdande rektorer som var fördelade inom området. Vid inspektionstillfället var rektorerna vid de tre betygsättande grundskolorna samordnande för rektorsgruppen i respektive skolområde. Flera av rektorerna i kommunen var tidigare biträdande rektorer vid sina nuvarande skolor. Det finns en kommunal gymnasieskola, Vadsbogymnasiet, belägen i centralorten Mariestad. Utbildningen vid Vadsbogymnasiet omfattar de tio nationella programmen, Barn- och fritidsprogrammet (BF), Byggprogrammet (BP), Elprogrammet (EC), Estetiska programmet (ES), Fordonsprogrammet (FP), Handels- och administrationsprogrammet (HP), Industriprogrammet (IP), Naturvetenskapliga programmet (NV), Samhällsvetenskapliga programmet (SP) och Teknikprogrammet (TE) samt tre specialutformade program, Idrotts- och ledarskapsprogrammet, Marinteknikprogrammet samt Omvårdnads och samhällsvetenskapsprogrammet. Skolan har ett omfattande utbud av specialidrott som läses i inom ramen för något av de nationella gymnasieprogrammen. Skolan har också gymnasieskolans individuella program (IV) som även inkluderar det så kallade Ungdomsprogrammet samt gymnasiesärskola med de två 4-åriga programmen Industriprogrammet och Hotell- och restaurangprogrammet. Gymnasiesärskolan har även individuella program. Den kommunala vuxenutbildningen erbjuder grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenskundervisning för invandrare (sfi) och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux). Sedan år 2007 finns all verksamhet samlad i vuxenutbildningens lokaler vid Marieholmsskolan. I kommunen finns också en fristående gymnasieskola, Vänergymnasiet, som inte omfattas av denna inspektionsrapport. Sammanfattande bedömning Skolverket bedömer att skolorna i Mariestads kommun i huvudsak har goda förutsättningar att bedriva en pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Mot bakgrund av kommunens goda förutsättningar bedömer Skolverket att måluppfyllelsen borde kunna öka, bland annat genom ett bättre kvalitetsarbete där analys och utvärdering av verksamheten i högre grad får ligga till grund för det fortsatta arbetet och genom att göra eleverna medvetna om målen för utbildningen så att de kan få ökade möjligheter till inflytande över sitt eget lärande. Kommunens elever når, både inom grundskolan och inom gymnasieskolan, kunskapsresultat som ligger i nivå med, eller strax över riksgenomsnittet. Officiell statistik visar att meritvärdet i grundskolan försämrades läsåret 2005/06 samt att det finns en variation i kunskapsresultat mellan de betygsättande grundskolorna i kommunen. Kommunen måste utveckla system och rutiner för att följa upp elevernas kunskapsutveckling i grundskolans samtliga ämnen i årskurs 5, samt låta denna uppföljning bilda underlag för vilka åtgärder som behöver vidtas för en ökad måluppfyllelse i grundskolan. Överlag görs i kom- 3

17 munens verksamheter ingen tydlig uppföljning och analys av måluppfyllelsen och generellt behöver kvalitetsarbetet förbättras. Kommunens kvalitetsredovisning där bland annat det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras uppfyller inte förordningens krav. Kvalitetsredovisningarna måste förbättras även på skolnivå. Vidare bör verksamheten i exempelvis fritidshemmen och den obligatoriska särskolan tydligare synliggöras i kommunens kvalitetsredovisning. Inspektionen visar att arbetet vid förskolor och familjedaghem i Mariestads kommun ligger i linje med läroplanens intentioner. Beträffande fritidshemsverksamheten redovisas i kommunen inga konkreta verksamhetsresultat och därmed saknas en bild av måluppfyllelsen inom skolbarnsomsorgen. Intervjuer med barn, elever, vuxenstuderande och personal ger en tydlig bild av att trivseln är hög i respektive verksamhet och att kommunens skolor präglas av en lugn och trygg miljö. Värdegrundsarbetet är generellt av god kvalitet, särskilt i skolor med elever i grundskolans tidigare årskurser. Dock måste kommunen ta ansvar för att alla verksamheter upprättar likabehandlingsplaner i enlighet med bestämmelserna. Genomförda intervjuer och verksamhetsbesök visar att grundskolans elever inte är förtrogna med målen i de nationella kursplanerna och läroplanen, samt att eleverna i gymnasieskolan i varierande utsträckning känner till målen för sin utbildning. Bland annat till följd av detta har eleverna i grundskolan och gymnasieskolan begränsat inflytande över sitt eget lärande, vilket kommunen måste arbeta för att förändra. Kommunens vuxenutbildning är enligt Skolverkets bedömning en i huvudsak väl fungerande verksamhet där stor hänsyn tas till den enskildes behov av studieupplägg. Dock måste kommunen se över verksamheten inom vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Skolorna i kommunen har system och rutiner för arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd. Barnen, eleverna och de vuxenstuderande får i huvudsak sitt stödbehov tillgodosett. Kommunen bör dock upprätta rutiner som säkerställer att elever med behov av studiehandledning på modersmålet erbjuds detta, samt försäkra sig om att grundskolorna så långt det är möjligt arbetar med barn i behov av särskilt stöd utifrån ett inkluderande synsätt. I Mariestad finns tre kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper för elever i grundskolan. I dessa verksamheter finns ett flertal brister som måste rättas till. Kommunen måste också se till och vid behov vidta åtgärder så att skolorna inte tar ut avgifter eller belastar elever och föräldrar med kostnader som kan strida mot skollagen. Inspektionen visar att flera av de områden som brister eller behöver förbättras i skolverksamheten i Mariestads kommun ingår i rektors ansvar. Kommunen behöver därför tillse att alla rektorer ges förutsättningar att utveckla verksamheten i riktning mot de nationella målen. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat brister på kommunnivå och brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden). Dessutom redovisas områden där kommunen bör initiera ett utveck- 4

18 lingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden i kommunen). I skol-/verksamhetsrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden på skol- och verksamhetsnivå avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i skollagen, läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94), de nationella kursplanerna och programmålen. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Inspektionen visar att barnen i Mariestads kommun, i enlighet med läroplanen för förskolan, erbjuds en god pedagogisk verksamhet där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Av intervjuer med såväl personal som vårdnadshavare, framgår att förskolorna i samverkan med hemmen arbetar aktivt för att ge barnen goda förutsättningar att utveckla sin förståelse för gemensamma normer och värderingar, samt sin förmåga att ta ansvar och samspela med andra. Personalen framhåller lekens stora betydelse för lärandet och för den sociala utvecklingen, samt att det är viktigt att anpassa verksamheten efter barnens behov, både individuellt och i grupp. Intervjuade vårdnadshavare anser att barnen är trygga och trivs i sina respektive förskolor och familjedaghem. Av kommunens kvalitetsredovisning, Vägvisaren, framgår att de föräldraenkäter som genomförts bekräftar bilden av att barnen är trygga i sina förskolor. Även beträffande föräldrarnas möjlighet till delaktighet och inflytande över verksamheten visar kvalitetsredovisningen att föräldrarna huvudsakligen är nöjda. Inspektörerna bedömer att arbetet i förskoleverksamheten bedrivs med utgångspunkt i nationella styrdokument och stödjer barnens allsidiga utveckling, samt att barnens lärande på ett naturligt sätt vävs in i den dagliga pedagogiska verksamheten. Skolbarnsomsorgens uppgift är enligt skollagen att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Fritidshemmen i Mariestads kommun är huvudsakligen belägna i eller i direkt anslutning till grundskolornas lokaler. Vid verksamhetsbesök i olika delar av kommunen är inspektörernas övergripande uppfattning att barnen är trygga och att de trivs i sina fritidshem. Personalen berättar vid intervjuer att mycket fokus läggs på att få barnen att trivas. Det har framgått av möten med personal inom skolbarnsomsorgen att de anser att en rad nedskärningar inom verksamheten, färre personal och fler barn, påverkat det dagliga arbetet negativt. Bland annat framkommer vid intervjuer med personal att de upplever att det blivit allt mindre utrymme till planerad verksamhet, vilket fått till följd att barnen ofta får välja fritt vad de vill göra och att man i fritidshemmen tvingats sträva efter att köpa in lekmaterial som barnen själva kan aktivera sig med. Vidare poängteras från personalens sida att det vid vissa fritidshem inte finns möjligheter att genomföra dagliga samlingar, vilket 5

19 negativt påverkar arbetet med att skapa gruppkänsla och trygghet vid avdelningarna. Några i personalgruppen menar att det i deras fritidshem mer handlar om tillsyn än pedagogisk verksamhet. Vid några fritidshem har enligt personalen också möjligheterna till samverkan med skolan försämrats. Även de rektorer som ansvarar för fritidshemmen bekräftar den bild som personalen lyfter fram. Att planeringsförutsättningarna försämrats innebär enligt dem mindre samverkan med skolan och en annan kvalitet i fritidsverksamheten än tidigare. I skolornas och kommunens kvalitetsredovisning finns mycket lite angivet om fritidshemmen och deras verksamhet. Det finns ingen uppföljning och utvärdering av verksamheten varken i skolornas kvalitetsredovisningar, som också inkluderar fritidshemmen, eller i kommunens. Detta innebär att det saknas en bild av måluppfyllelsen inom skolbarnsomsorgen och att kommunen inte gjort några bedömningar om huruvida besparingarna fått några konsekvenser för verksamheten. Av intervjuer framgår att det finns variation inom kommunen beträffande kvaliteten inom skolbarnsomsorgen. Inspektörerna bedömer att kommunen bör analysera verksamheten för att säkerställa att skolbarnsomsorgen genomförs i enlighet med styrdokumenten. Grundskola och obligatorisk särskola I kommunens kvalitetsredovisning finns varje år en sammanställning av måluppfyllelsen i ämnena svenska, matematik och engelska, för elever i årskurs 5. Till sin hjälp i bedömningen har respektive skola använt de nationella ämnesproven (se tabell 1). Tabell 1. Andelen elever (procent) i årskurs 5 som 2006 bedömdes nått uppnåendemålen i de nationella kursplanerna för ämnena svenska, matematik och engelska. Tabellen redovisar resultaten för de tre skolområdena samt ett genomsnitt för kommunen. Ämne Norr Öster Väster Kommunen Svenska Matematik Engelska Källa: Mariestads kommun, Vägvisaren kvalitetsredovisning Av tabellen framgår att resultaten huvudsakligen är likvärdiga för de olika skolområdena. I kommunens kvalitetsredovisning går att utläsa att resultaten förbättrats i jämförelse med 2005, men att de fortfarande inte är i nivå med resultaten från Skolorna i Mariestads kommun har system för att diagnostisera och följa eleverna kunskapsutveckling i framförallt svenska och matematik. Bland annat görs olika tester i dessa ämnen för alla kommunens elever i årskurs 2, så kallad screening. Som framgår ovan används också de nationella ämnesproven i årskurs 5 som ett hjälpmedel i uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling. Däremot redovisas i skolorna överlag inte något sätt för systematisk uppföljning och analys av kunskapsutvecklingen i skolans övriga ämnen i relation till de kunskapsmål som anges i läroplanen och i kursplanerna. Detta bedömer inspektörerna som en brist på flertalet skolor och även i kommunen som helhet. I kommunens kvalitetsredovisning görs heller ingen redo- 6

20 visning av måluppfyllelsen i samtliga ämnen (se vidare i avsnittet Genomförande av verksamheten under rubriken Systematiskt kvalitetsarbete). Enligt Skolverkets officiella statistik var meritvärdet 1 för elever i Mariestads kommun 2006 i nivå med riksgenomsnittet. Tabell 2. Jämförelse mellan betygsresultat för åren för elever i årskurs 9 i Mariestads kommun i förhållande till riket. Betygsresultat för elever i årskurs 9 Kommunen Riket Meritvärde Andel (procent) med fullständigt slutbetyg Andel (procent) behöriga till gymnasieskolan Källa. Skolverkets officiella statistik Även andelen elever med fullständigt slutbetyg var 2006 i paritet med genomsnittet i övriga riket, medan andelen behöriga till studier vid nationellt gymnasieprogram var högre för eleverna i Mariestad. Av tabellen framgår att elevernas resultat läsåret 2005/06 försämrades i jämförelse med tidigare år. Vid Skolverkets besök i skolorna har bland annat besparingar och elevernas sociala situation nämnts som tänkbara anledningar till den försämrade måluppfyllelsen, men någon djupare analys av orsakerna har inte gjorts på vare sig skol- eller kommunnivå. Officiell statistik visar på variationer i resultat mellan de tre betygsättande grundskolorna i Mariestad. Exempelvis hade Högelidsskolan lägst meritvärde 2006 (197), men samtidigt högst andel behöriga till nationellt program vid gymnasiet (96 procent). Andelen elever med betyg i alla ämnen var i stort sett likvärdig vid en jämförelse skolorna emellan. Detta tyder bland annat på att det är färre elever vid Högelidsskolan som når betyget mycket väl godkänt än vid de andra skolorna (se tabell 3). Tabell 3: Andelen elever i procent som 2006 fick betyget mycket väl godkänt (MVG) i slutbetyg i ämnena bild, engelska och fysik (siffrorna är avrundade till närmsta heltal). Ämne Högelidsskolan Mariaskolan Tunaholmsskolan Bild Engelska Fysik Källa: Skolverkets officiella statistik 1 Meritvärdet räknas fram genom att bokstavsbetygen översätts till siffror där MVG ger 20, VG 15 och G 10. Därefter räknas de 16 bästa betygen samman och ger det så kallade meritvärdet. En elev som har minst 16 betyg kan alltså ha högst 320 och minst 160 poäng i meritvärde. 7

21 Samma tendenser som redovisas i tabellen ovan finns även i exempelvis ämnena moderna språk, kemi, geografi och historia. Det finns dock även undantag som i exempelvis ämnet idrott och hälsa där andelen elever som når högsta betyget är större vid Högelidsskolan än vid övriga skolor i kommunen. Frågan behandlas vidare i denna rapport i stycket Bedömning av verksamheten under rubriken Bedömning och betygsättning. Inspektörerna bedömer att det finns anledning för kommunen att analysera resultaten i grundskolan, inte minst med tanke på den försämrade måluppfyllelsen Vid en sådan analys är det viktigt att belysa hela grundskolans verksamhet och inte bara fokusera på de skolor som är betygsättande. Som tidigare avhandlats i denna rapport görs det i grundskolans tidigare år ingen systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen, vilket försvårar detta analysarbete. Vidare bör kommunens analys av resultaten belysa de skillnader i betygsresultat som föreligger mellan grundskolorna. Enligt skollagen ska utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna ska utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Som underlag för kvalitetsredovisningen Vägvisaren genomförs årligen en stor enkätundersökning bland samtliga grundskolelever i Mariestads kommun. Ett av de områden som berörs är elevernas trygghet i skolan. I övrigt får eleverna också ge sin syn på inflytande/delaktighet och intresseväckande undervisning. Resultatet av enkäten visar att eleverna ger högre genomsnittligt poäng beträffande trygghet i skolan än för övriga områden. De barn och elever som inspektörerna träffar i kommunens skolor uppger i mycket hög utsträckning att de trivs och känner sig trygga i sin skolmiljö. Bilden av en god arbetsmiljö bekräftas i intervjuer med bland annat föräldrar, lärare, skolledare och övrig personal. Intervjuer, samtal och iakttagelser i den obligatoriska särskolan visar att uppföljningen av eleverna är systematisk och att elevernas studier dokumenteras på ett tydligt sätt, exempelvis genom journaler och digitala portfolier. Inspektörerna bedömer att uppföljningen för de elever som återfinns i den obligatoriska särskolan är god. Dock saknas i kommunens kvalitetsredovisning en samlad bild av måluppfyllelsen i den obligatoriska särskolan. Enligt inspektörernas bedömning är eleverna i den obligatoriska särskolan huvudsakligen trygga i skolmiljön och har tillit till sina lärare och sin skola. Gymnasieskola och gymnasiesärskola I Skolverkets officiella statistik finns bland annat följande resultatmått avseende kommunens gymnasieskola, Vadsbogymnasiet (se tabell 4). 8

22 Tabell 4. Jämförelse mellan betygsstatistik m.m. för åren för gymnasieelever i Mariestads kommun i förhållande till riket. Betygsstatistik för elever i gymnasieskolan Kommunen Riket År Behörighet till universitet och högskola (%) Elever som avslutar sin utbildning inom fyra år (%) Genomsnittlig betygspoäng 3 14,3 14,8 14,1 14,1 Källa: Skolverkets officiella statistik. Tabellen ovan visar att Vadsbogymnasiet når resultat som överstiger resultaten i riket. Även vid en jämförelse av resultaten per program ligger skolan över eller för några program i nivå med riket. Några uppföljningar av kunskapsresultaten i övriga kurser än i svenska, matematik och engelska, för elever i gymnasieskola, redovisas varken på skol- eller på kommunnivå och följaktligen görs ingen samlad analys av måluppfyllelsen vid Vadsbogymnasiet. Gymnasiesärskolans resultat syns inte i varken skolans eller kommunens kvalitetsredovisning och därmed är det svårt att göra en bedömning av måluppfyllelsen i verksamheten. Se vidare i denna rapport i stycket Genomförande av verksamheten under rubriken Systematiskt kvalitetsarbete. Liksom i grundskolorna genomförs i gymnasieskolan en omfattande elevenkät som bland annat handlar om elevernas trygghet i skolan. Att döma av resultaten från 2006 känner sig eleverna trygga i sin skola. Det är inspektörernas uppfattning efter gjorda intervjuer och verksamhetsbesök att det råder en mycket god stämning vid Vadsbogymnasiet, såväl elever emellan som mellan elever och personal. Vuxenutbildning 68 procent av de studerande vid grundläggande vuxenutbildning i Mariestads kommun slutförde under läsåret 2005/06 sina kurser som planerat. Enligt Skolverkets statistik var genomsnittet för hela landet 72 procent. I gymnasial vuxenutbildning slutförde 86 procent av de studerande sina kurser, motsvarande siffra för riket var 79 procent. Bland de sfi-studerande låg andelen som fullföljer sina studier i nivå med riket i övrigt. Av uppgifter från rektor och personal samt av inskickade dokument framgår att det är mycket ovanligt att någon studerande i särvux avslutat en kurs efter att ha uppnått samtliga mål i kursplanen. Skolan har heller inte utfärdat något betyg i 2 För grundläggande behörighet till högskolan krävs slutbetyg från nationellt eller specialutformat program och minst betyget Godkänd på minst 90 procent av de gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program. Måttet anger andelen elever som uppnått denna behörighet av alla elever med slutbetyg respektive år. 3 Genomsnittlig betygspoäng: Alla betygssatta kurser är medräknade, kursens poäng har multiplicerats med vikt för betyg (IG=0, G=10, VG=15, MVG=20) samt dividerats med poängsumman för respektive nationellt program. 9

23 särvux de senaste tre åren. Se vidare i rapporten över vuxenutbildningen i Mariestad. Av vuxenutbildningens kvalitetsredovisning för 2006 framgår inte vilka kunskapsresultat verksamheten som helhet uppnått inom vare sig grundläggande eller gymnasial utbildning, sfi eller särvux. Statistik över studieavbrott och genomströmning behandlas inte för de olika utbildningarna. Se vidare i denna rapport i stycket Genomförande av verksamheten under rubriken Systematiskt kvalitetsarbete. I kvalitetsredovisningen för år 2006 redovisas den enkätundersökning som genomförts bland de studerande. Denna visar att de är nöjda med trygghet och trivsel inom vuxenutbildningen. Intervjuer med studerande och verksamhetsbesök bekräftar att studiemiljön uppfattas som trygg och lugn och med ett respektfullt bemötande såväl studerande emellan som mellan personal och studerande, vilket också är inspektörernas bedömning. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen, kvalitetsarbetet, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån skollagen, läroplanerna och andra författningar för det offentliga skolväsendet. Styrning, ledning och intern kommunikation I Mariestads kommun har nationella mål konkretiserats i den verksamhetsplan som kommunen upprättade 2006 och som gäller för åren Av intervjuer med den politiska ledningen framgår att denna plan är ett instrument för att styra skolverksamheten i kommunen. Genom delårsrapporter och den årliga kvalitetsredovisningen får kommunledning och kommunfullmäktige information om måluppfyllelse och resursbehov inom barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde. Genomförda intervjuer visar dock att de i verksamhetsplanen angivna målen samt de nationella målen endast i begränsad omfattning följs upp och utvärderas av nämnden. Som tidigare nämnts i denna rapport finns det brister i skolornas systematiska uppföljning och analys av elevers kunskapsresultat vilket också påverkar redovisningar och beslutsunderlag. Intervjuer med kommunstyrelsens presidium, barn och utbildningsnämndens arbetsutskott samt kommunchefen och förvaltningsledningen visar att såväl politiker som förvaltning i huvudsak är förtrogna med verksamheten. Inspektörerna vill dock i sammanhanget påpeka vikten av att beslutsunderlagen förbättras så att man i Mariestads kommun kan säkerställa att beslut som har betydelse för utvecklingen av kommunens skolväsende tas med god kännedom om verksamheten. Se vidare under rubriken Systematiskt kvalitetsarbete. Vid inspektionstillfället leds barn- och utbildningsförvaltningen av förvaltningens utvecklingsledare som är tillförordnad förvaltningschef. Mariestads kommun arbetar med att rekrytera en chef för förvaltningen. Enligt tillförordnade förvaltningschefen har det sedan några år tillbaka i större utsträckning delegerats ansvar till rektorerna. Avsikten är att besluten ska fattas i verksamheten, nära elever och föräldrar. 10

24 I förvaltningen fanns vid inspektionstillfället 25 rektorer direkt underställda förvaltningschefen. Sex av rektorerna ansvarar för barnomsorg i olika geografiska distrikt. För grundskolan fanns tolv rektorer varav fyra även ansvarar för förskola och skolbarnsomsorg i sin skolas upptagningsområde. Förskola, grundskola och fritidshem är indelade i tre skolområden Norr, Öster och Väster. Rektorerna bildar tre ledningsgrupper - en i varje skolområde. Rektorerna för 7 9 skolorna är också utsedda att vara samordnade rektorer och bland annat fungera som sammankallande i respektive ledningsgrupp. I ledningen av gymnasieskolan finns fem rektorer med ett uppdelat programansvar för elever och utbildningar. Rektorerna i gymnasieskolan bildar en ledningsgrupp och också där har en av rektorerna uppdraget att vara samordnande rektor. För vuxenutbildningen och finns en rektor. Förvaltningschefen träffar rektorerna förutom i medarbetarsamtal också månadsvis i förvaltningens chefsmöte. Enligt tillförordnade förvaltningschefen fungerar chefsmötet i huvudsak som ett diskussionsforum även om det i viss utsträckning också innehåller dialog i utvecklingsfrågor och information från förvaltning och nämnd. I förvaltningen finns också en pedagogisk utvecklingsgrupp (PUG) som består av förvaltningsledningen och representanter för rektorerna. PUG arbetar med utvecklingsfrågor som exempelvis utformningen av Vägvisaren och fortbildningsaktiviteter men gruppens arbete har enligt tillförordnade förvaltningschefen inte direkt koppling till kommunens verksamhetsplan. Det finns i Mariestads kommun skillnader i hur långt skolorna kommit i arbetet för att nå de nationella målen för utbildningen. Detta visar sig genom kvalitetsbrister när det gäller elevernas inflytande och ansvarstagande samt innehåll och arbetssätt i undervisningen. Vidare kan uppföljningen av elevernas kunskapsutveckling och det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas. Som pedagogisk ledare och chef för lärarna har rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på de nationella målen. Enligt intervjuer med rektorer och personal i skolorna har omorganisationer, det ekonomiska läget och byte av rektorer medför att kontinuiteten i utvecklingsarbetet vid skolorna påverkas. Inspektionen visar dock att rektorerna i huvudsak är väl förtrogna med sina verksamheter. I kommunens skolor och förskolor finns också exempel där rektorer genom ett tydligt pedagogiskt ledarskap utvecklar verksamheten i riktning mot de nationella målen. Inspektionen visar att i flertalet av kommunens skolor tar rektorerna inte i tillräcklig utsträckning ansvaret för den pedagogiska utvecklingen. Det finns bland annat brister i uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling. Likaså saknas det vid flera skolor arbetsplaner och ett tydligt kvalitetsarbete, vilket också faller under rektors ansvar. Se vidare i respektive skolrapport. Några av kommunens rektorer ansvarar för flera olika verksamheter som i vissa fall är belägna med stor geografisk spridning. De rektorer som är samordnande för respektive skolområde ansvarar samtidigt för de tre till elevantalet största grundskolorna i kommunen och tvingas enligt personal vid dessa skolor prioritera bland sina arbetsuppgifter för att hinna med bland annat de utredningsuppdrag som de fått på uppdrag av kommunen. Inspektörerna bedömer att kommunen som huvudman bör säkerställa att rektorerna i samtliga skolor ges förutsättningar att som pedagogiska ledare och 11