BILDEN I BILDERBOKEN. Studier kring illustration och preferenser för bilderboksillustration hos barn och föräldrar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BILDEN I BILDERBOKEN. Studier kring illustration och preferenser för bilderboksillustration hos barn och föräldrar."

Transkript

1 BILDEN I BILDERBOKEN Studier kring illustration och preferenser för bilderboksillustration hos barn och föräldrar. The picture in the picture book: Studies on illustration and preference for picture book illustrations among children and parents Juhani Kotaniemi Examensarbete i grafisk design. Kandidatuppsats vårtermin 2012 Design och visuell kommunikation 180 hp K3 Malmö högskola Handledare: Gunnar Krantz

2 Abstract 2 In this thesis I investigate aesthetic preference for picture books among children aged 3 6 as well as criteria for preference among parents. Through my design project: illustration of a picture book, I aim to put my research on preference in the context of illustration and design. By using the design project as an applied method for research I have sought to answer how one as an illustrator can apply knowledge regarding preferences of the target groups when illustrating for picture books. I have primarily based my research within the field of cognitive developmental psychology, with primary focus on stage theory, and the field of literature. I also performed small scale studies on preference as well as a web survey. The results regarding childrens preferences confirm previous studies. It shows that children base preference mainly on subject matter and colour. They also show preference for saturated colours and pictures with less realism. The parents tended to like what their children like regarding colour. Message, conversation and humour were found to be significant, but not generalizable criteria for preference among parents. These findings were summarized and used as guide lines during the process of illustrating a picture book. Keywords Illustration, picture books, cognitive developmental psychology, preference studies, graphic design

3 Index 3 1 Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Avgränsning Designprojekt Målgrupp Terminologi Metod och material Litteraturstudie Barnets kognitiva utveckling Piagets preoperationella stadie Favoritism Housens modell Studier kring barns estetiska preferenser Subjekt Färg Realism Stil Uttrycksfullhet Föräldern och bilderboken Sammanfattning Preferensundersökningar Lokal preferensundersökning Urval av bilderböcker Tillvägagångssätt Webbenkät Analys Resultat Lokal undersökning barns urval av illustration Lokal undersökning föräldrars urval av illustration Lokal undersökning Respons kring preferens Webbenkät Sammanfattning och reflektion Designprojekt Arbetsprocess Tillämpning av undersökningsmaterial Färg och representation Budskap Samtal Subjekt Humor och det dubbla tilltalet Layout, typografi och omslag sammanfattning Slutsatser och diskussion Slutsatser Relevansdiskussion Teoridiskussion och källkritik Metod och materialdiskussion Illustratörens roll och konstnärlig frihet Uppföljning och förslag till vidare studier Referensförteckning Litteratur Artiklar och uppsatser Elektroniska källor Bilderböcker...35

4 Bilagor 4 Bilaga A Omslag...36 Bilaga B Uppslag...37 Bilaga C Storyboardskisser...44 Bilaga D Sigge: karaktärsutveckling...45 Bilaga E Utveckling av uppslag Bilaga F Urval av böcker för studie...47 Bilaga G Resultatdiagram...48 Bilaga H Intervjumall och webbenkät...51

5 1. Inledning Bakgrund Att arbeta med illustration i produktion bör rimligtvis ställa samma krav på kunskap kring målgruppens önskemål och förväntningar som övriga områden som tangerar och inkluderas i grafisk design som disciplin. Detta gäller inte minst illustration av bilderböcker. När det för mig stod klart att jag ville arbeta med illustration för barn som problemområde började det fort strömma in tips från alla möjliga håll kring vad unga barn tycker om och inte tycker om. Till följd av detta började jag fundera kring huruvida dessa idéer om unga barns preferenser faktiskt kunde påvisas vetenskapligt och kanske rentav hade en redan etablerad vetenskaplig grund. Som en vidare följd av den intressanta egenskap som bilderboken innehar i sin dubbla målgrupp började jag snart även intressera mig för vad föräldrar till unga barn har för idéer kring vad som utgör en bra bilderboksillustration. Under detta examensarbete har jag sökt ta reda på estetiska preferenser för bilderboksillustrationer hos unga barn och preferensformande kriterier hos deras föräldrar. Examensprojektet: illustration av en bilderbok har som en del i examensarbetet fungerat som ett experiment kring hur man som illustratör kan tillämpa kunskap från preferensstudier och producera en kvalitativ produkt. Jag har i mina litteraturstudier fokuserat på kognitiv utvecklingspsykologi med utgångspunkt i piagetsk stadieteori. Vidare har jag kompletterat med egna preferensstudier för att dels undersöka huruvida jag kan bekräfta resultat från tidigare studier kring barns estetiska preferenser och även för att ta fram ny kunskap kring viktiga preferensformande kriterier för bilderboksillustrationer hos föräldrar till unga barn. Då det tycks finnas relativt lite studier kring föräldrars attityder till bilderböcker blir det också en något ojämn fördelning av undersökningsmaterial i denna uppsats. 1.2 Syfte Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur man som illustratör kan närma sig bilderboksillustration med hänsyn till målgruppens önskemål och preferenser. Frågeställningar som jag kommer söka svara på lyder således: Vad har barn i 3 6 års ålder i Sverige för estetiska preferenser för bilderboksillustrationer? Vilka kriterier formar preferenser för bilderboksillustrationer hos föräldrar till 3 6 åriga barn i Sverige? Hur kan man som illustratör lämpligen tillämpa kunskap kring barns estetiska preferenser för bilderboksillustration och preferensformande kriterier för bilderboksillustration hos föräldrar vid illustration av en bilderbok? 1.3 Avgränsning Omfånget för denna uppsats begränsas till illustration av bilderböcker för 3 6 åringar. Detta innebär att det är illustration som är fokus för examensarbetet. Jag kommer alltså inte att undersöka typografi och layout i någon vidare utsträckning mer än under redogörelse av designprocess och designprojekt. Samtliga studier har utförts kring och med målgrupperna 3 6 åringar och föräldrar till 3 6 åringar. Jag har vidare begränsat målgruppen till barn och föräldrar i Sverige. Denna avgränsning har gjorts med hänsyn till att olika länder kan antas ha olika bilderbokstraditioner, att min egna preferensstudier av praktiska skäl har utförts lokalt och bland i Sverige boende informanter, att jag i preferensundersökningen använt svenska bilderböcker och slutligen då det hos föräldrar i olika länder kan tänkas finnas olika syn på bilderböcker till följd av eventuella skillnader i kultur och syn på pedagogik. Detta är dock inget

6 6 jag diskuterar vidare i uppsatsen utan bör snarare ses som en markering gällande undersökningens omfång. Under mina preferensundersökningar har jag p.g.a. uppsatsens omfång inte tagit hänsyn till socioekonomiska och sociokulturella faktorer. 1.4 Designprojekt Den gestaltande delen av mitt examensarbete har bestått av att illustrera och formge en bilderbok med 3 6 åringar som huvudmålgrupp. Det färdigställda designprojektet består av tolv illustrerade uppslag samt försättsblad och omslag. Bokens manus har skrivits tillsammans med min syster, Anita Kotaniemi och färdigställdes som utkast innan undersökningar och litteraturstudier var fullt genomförda. Manuset har i sitt narrativ inte förändrats mer än gällande språkliga aspekter, vilket har gjort att manuset i fråga har kunnat fungera som en bas att tillämpa tillägnad kunskap på. Det bör också noteras att manuset i sin nuvarande form inte är färdigredigerat men tillräckligt färdigt för att kunna illustrera till. Designarbetet har dokumenterats i bilaga A-B. Berättelsen kretsar kring huvudkaraktären Sigge Skogsmus som en lördagsmorgon ger sig ut för att leka äventyr. Äventyret består i att hitta slutet på en blå garntråd som han får syn på längs vägen. Under äventyrets gång träffar han nya vänner och löser tillsammans med dessa enklare problem innan de till slut når fram till slutet av garntråden: en blå tröja i vilken det bor två igelkottar. Där blir det lunchkalas innan det är dags för Sigge att ta sig hem igen. Ett enklare moraliskt tema om samarbete och kamratskap löper genom boken Målgrupp Målgruppen för bilderboken definieras som barn i åldern 3 6 år. Detta är en vanligt förekommande ålderskategori hos både svenska förläggare och återförsäljare. Därtill har jag också arbetat med föräldrar till barn i 3 6 års ålder som sekundär målgrupp. Då den primära målgruppen, barn, fungerar som en avgränsning och definition av den sekundära målgruppen, föräldrar, kommer inte målgruppen föräldrar definieras närmare. Detta grundar sig också i den av mig upplevda svårigheten att hitta informanter, där en snävare målgruppsdefinition skulle göra undersökningar svåra eller omöjliga att genomföra inom ramen av en kandidatuppsats. 1.5 Terminologi Barn och föräldrar: Hädanefter i uppsatsen kommer jag istället för att skriva ut 3 6 åriga barn endast att skriva barn om inte sammanhanget kräver ytterligare utveckling. På samma sätt kommer jag endast att skriva föräldrar när jag talar om deras föräldrar. Om jag behöver referera till barn av andra åldrar kommer jag att skriva ut detta i text. Subjekt: När jag i förhållande till bilder och estetisk preferens talar om subjekt syftar jag till bildens innehåll. Detta kan vara föremål eller karaktärer eller andra identifierbara element i bilden. Ordet är en anpassning för uppsatsen av engelskans subject matter. Estetik och preferens: Estetik är utan tvekan ett svårt begrepp att definiera i en vetenskaplig kontext och man skulle onekligen kunna skriva många volymer kring dess traditioner och filosofi utan att producera en klar och tydlig definition. Trots detta anser jag att det är ett värdefullt begrepp att använda i sammanhanget av denna uppsats; dels på grund av den förstudie som utförts där man talar om just estetik, estetisk utveckling och estetiska preferenser, men också som hjälp för att bättre spegla skillnader i utförda undersökningar och upplevd attityd hos föräldrar och barn gentemot bilderboksillustration. Av dessa anledningar kommer jag inte att alltför djupt definiera estetik och filosofin kring estetik, utan istället definiera estetik i mån av de begrepp som jag använder i kontexten av denna uppsats.

7 7 Ett utdrag ur Nationalencyklopedins definition av estetik lyder: Med estetik avses främst studiet av det sköna och dess former och alternativ (kontraster) inom olika konstarter och i naturen. (Nationalencyklopedin, 2012) När jag i uppsatsen talar om en bilds estetik talar jag huvudsakligen om dess design i mån av bildmässiga element, t.ex. linje, färg och form. Denna definition är snarlik den som används av Danko-McGhee och Slutsky vars undersökning har stått modell för den lokala undersökning som jag själv utfört:...aesthetics, or more specifically aesthetic response, will be defined as positive responses to an overall design that includes colour, form, line and texture. (2011) Med estetisk respons menas en respons och reaktion till en bild i mån av dess estetik; den typ av respons som traditionellt förknippas med konsten. Jag anser det också rimligt att säga att en estetisk respons kan åstadkommas utifrån ett objekt som genom sin estetik stimulerar känslor och reaktion. När jag talar om estetisk preferens syftar jag till vad som uppfattas som tilltalande och som genom bildmässig design framkallar en positiv upplevelse och preferens. Detta rör i undersökningen således aspekter i en illustration som gör att betraktaren tycker att en bild är fin eller tilltalande. Att jag i undersökningen talar om estetisk preferens för barn är som nämnt ovan dels en anknytning till den förundersökning jag utfört där man talar om just barns estetiska preferenser och estetisk utveckling. Jag anser vidare att det är rimligt att anta att barn och föräldrar har olika förhållningssätt till bilderboksillustration varför jag också behandlat dem olika i mån av min frågeställning. Jag gör här antagandet att barnet i första hand har ett estetiskt förhållningssätt till bilden medan föräldern utöver ett estetiskt förhållningssätt även kan tänkas ha en utvidgad, mer pragmatisk syn på bilden och bilderboken, där denna också kan fungera som ett verktyg. Detta antagande medför att jag i min frågeställning försöker spegla min undersökning där jag hos föräldrar sökt mer generella preferenser, inkluderande estetiska preferenser och preferenser baserat på en pragmatisk syn på bilderboksillustration. För att tydliggöra skillnader har jag därför valt att också tala om preferensformande kriterier. Exempel på estetiska preferenser kan vara: färgsättning, stil, form, avbildade motiv och aspekter som gör att bilden uppfattas som tilltalande och/eller attraktiv. Kriterier för preferens kan utöver aspekter som formar estetiska preferenser också innefatta aspekter som man vill att bilden ska tillgodose i mån av att vara ett verktyg, t.ex. att bilden ska tillgodose lärande och att den ska uppmuntra samtal och samverkan hos barn och föräldrar. Humor som berörs senare i uppsatsen är svårare att placera då det är högst subjektivt, ofta är en följd av en bilds estetik och samtidigt kan vara svårt att peka ut som ett designmässigt element. Av denna anledning berörs humor i uppsatsen ofta som en mer generell preferens, trots att det också kan anses ha del i att forma estetisk preferens. 1.6 Metod och material Min undersökning har bestått av tre olika moment. Första delen har bestått av litteraturstudie och en kartläggning av tidigare studier. Detta moment har huvudsakligen varit fokuserat på barns estetiska preferenser och upplevelser. Studierna har huvudsakligen gjorts inom kognitiv utvecklingspsykologi där tre olika stadieteorier kring kognitiv utveckling: Jean Piagets stadieteori för kognitiv utveckling, Michael Parsons stadieteori för estetisk utveckling och Abigail Housens modell för estetisk utveckling, har utgjort huvudmaterial. Då jag har haft problem att hitta studier kring föräldrars preferenser och attityder kring bilderboksillus-

8 trationer behandlas inte detta utförligt i denna del. Det andra momentet har innefattat preferensundersökningar där jag utfört lokala undersökningar för att besvara frågor kring barns och föräldrars preferenser för bilderboksillustration, samt en webbenkät öppen för föräldrar i Sverige som jag utfört tillsammans med Linn Persson som också forskat kring Bilderböcker för sitt examensarbete i grafisk design vid Malmö högskola. Webbenkäten utfördes för att få ett utvidgat undersökningsmaterial, då underlaget från den lokala undersökning var relativt begränsat. Det är viktigt att notera att form och frågor på den lokala undersökningen och webbenkäten skiljer sig något. Dels genomfördes webbenkäten för att undersöka ett bredare problemområde och dels finns det praktiska begränsningar i att genomföra både lokala undersökningar och webbenkäter. Det tredje och sista momentet av min undersökning består av mitt designprojekt: illustration och formgivning av en bilderbok, där jag utifrån litteraturstudie och preferensundersökningar sökt tillämpa kunskap kring barns och föräldrars preferenser. Till min hjälp har jag utöver litteraturstudier kring kognitiv utvecklingspsykologi också använt litteratur av b.la. Maria Nikolajeva och Ulla Rhedin som skriver om och analyserar bilderboken ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv samt Rudolf Arnheim och Richard D. Zakia vilka skrivit kring visuell perception. 8

9 2. Litteraturstudie Barnets kognitiva utveckling Studier kring barns estetiska preferenser och hur barn tittar på bilder tenderar ta sin utgångspunkt i den kognitiva utvecklingspsykologin: studien om hur vårt tänkande förändras över tid. Detta anser jag är särdeles lämpligt om man gör antagandet att unga barn ser på och uppskattar bilder annorlunda än äldre barn och vuxna. Jag kommer nedan att redogöra för teorier av Jean Piaget, Michael Parsons och Abigail Housen. Piaget, ett viktigt namn inom den kognitiva utvecklingspsykologin, ger oss med sin stadie-teori en inblick i hur och varför barn agerar och tänker medan Parsons och Housen har utvecklat egna stadie-teorier som relaterar specifikt till vår estetiska utveckling. Med estetisk utveckling menas utvecklingen av hur vi ser på, tänker kring, upplever och förhåller oss till estetiska objekt och estetik. Antagandet görs att personer i olika åldrar och som återfinns i olika delar av den estetiska utvecklingen upplever och förhåller sig till estetiska objekt annorlunda. Parsons (1987 s. xi-xiv) skriver kring sin teori om estetisk utveckling att denna ligger i gränslandet mellan flera olika discipliner såsom konst, psykologi, filosofi och pedagogik. Detta sagt så har undersökta teorier för estetisk utveckling i stor grad influerats av den kognitiva utvecklingspsykologin och Parsons skriver om sin teori i kontext av en egen underkategori av kognitiv utvecklingspsykologi: estetikens kognitiva psykologi. En avgränsning som gjorts för litteraturstudien är att jag tittat just på stadieteorier med förankring i den Piagetska skolan. Jag kommer inte behandla t.ex. Vygotsky, som i större utsträckning fokuserade på barnets lärande som en sociokulturell företeelse. Denna avgränsning grundar sig huvudsakligen inte i deras syn på lärande utan på min kartläggning av studier kring estetiska preferenser vilka tenderar att ta sin utgångspunkt i Piagetsk stadieteori. Vidare anser jag att det i kartlagda studier finns stöd för Piagets teori, där man kunnat observera olika stadier för preferens, i synnerhet hos unga och mycket unga barn. Detta observeras bl.a. av Machotka (1966) och Parsons.(1987) Den kognitiva utvecklingspsykologin formuleras utifrån empiriskt insamlad data från observationer av subjekt, d.v.s. i studien deltagande personer, som interagerar med sin omgivning och från dokumentation av tänkande genom språkanvändning. (DeSantis & Housen, 2007 s.3) Lärandet sker enligt kognitiv utvecklingsteori genom individens interaktion med omgivningen och dess reflektion över interaktionen. Vidare så har samtliga av dessa teorier som gemensamt att de gör antagandet att varje stadie följer på det föregående och att stadier måste föregås av varje föregående stadie. De förutsätter också att lärdomar och beteendemönster inkorporeras i senare stadier. (a.a.) Gällande stadier bör nämnas att även om t.ex. Piaget (2008, s.9) ger åldersrekommendationer så bör dessa ses som något flytande. Om man tittar på de tidigare stadierna kan man dock anta att dessa lättare kan passas in inom vissa åldersramar, Parsons noterar om det första stadiet: Stage one can be thought of as a kind of theoretical zero point in this regard. It is the point at which we are more a biological than a social creature. (1987, s.21) 1 Det redogörande stadiet är en översättning från engelskans accountive stage. Med tanke på min målgrupp av barn I förskoleåldern kommer jag huvudsakligen redogöra för element från för studien relevanta stadier: det preoperationella stadiet inom Piagets stadie-teori, favoritism från Parsons teori om kognitiv utveckling av estetiskt uttryck och det redogörande stadiet 1 i Housens modell.

10 Piagets preoperationella stadie Enligt Piagets (2008, s.9-11) stadie-teori följer det preoperationella stadiet på det sensorimotoriska stadiet då barnet ännu inte tillägnat sig symboliskt tänkande och endast förstår genom vad som kan uppfattas med sinnesupplevelser och rörelse. Det följs av det konkreta operationernas stadie då barnets förmåga till logiskt resonemang växer fram för att något senare följas av de abstrakta operationernas stadium. Det preoperationella stadiet, som enligt Piaget varar mellan 1,5-2 års ålder till 6-7 års ålder, karakteriseras främst av att barnet under denna tid utvecklar möjligheten för representation, symboliskt tänkande och språk, allt av högsta relevans för den estetiska utvecklingen. Piaget skriver: I detta stadium kan barnets tänkande kort beskrivas som egocentrerat, centrerande, statiskt och irreversibelt. (a.a., s.10) Det egocentrerade tänkandet, vilket kan ses som en fortsättning på egocentrering under spädbarnsåldern, ter sig som en oförmåga att förstå att den egna förståelsen är endast en av många. Centrering visar sig att i barn tenderar att fokusera sin uppmärksamhet på ett enda utmärkande drag hos ett objekt eller företeelse och statiskt tänkande visar sig då barnet tenderar att fokusera på enskilda delar i ett skeende snarare än transformationen och slutligen så kan det sägas vara irreversibelt då barnet generellt inte kan eller har svårigheter att återvända till utgångspunkten för en påbörjad tankegång. (a.a., s.7-11) Det är framförallt barnets egocentrerade och centrerande tänkande som i undersökta preferensstudier verkar vara av intresse. Detta manifesteras t.ex. i att barnet enligt tidigare studier verkar tycka om bilder för att de kan relatera något i bilden till deras egen omgivning, något som bekräftas av House och Rule (2005) som i en studie fann att kännedom och bekantskap var den mest framträdande orsaken till att barn fann en bilderboksillustration vacker. De nämner husdjur som ett återkommande exempel. Här kan man också skönja ett mått av centrering då barnet här tenderar att fokusera helt eller nästan helt på t.ex. ett husdjur istället för bilden som en helhet. 2 Termerna är översatta från engelskans favoritism, beauty and realism, expressiveness, style and form och autonomy, Favoritism Parsons(1987) har i sin teori om estetisk utveckling identifierat fem stycken på varandra följande stadier. Favoritismen, det första stadiet är stadiet som är av intresse för denna uppsats. I namnet för stadierna: stadie 1: Favoritism, stadie 2: skönhet och realism, stadie 3: uttrycksfullhet, stadie 4: stil och form och stadie 5: autonomi,2 kan man skönja utvecklingens gång och vad som kan förväntas i fråga om det unga barnets estetiska upplevelse. Parsons (a.a., s.22) sammanfattar de primära karaktärsdragen som en intuitiv förtjusning för de flesta målningar, en stark attraktion mot färg och en fri associativ respons till subjektet. Han noterar att barn väldigt sällan hittar direkta fel med målningar, att de älskar färg, ju mer desto bättre och att de ofta är medvetna om vad målningar representerar men ofta fritt gör associationer och refererar till minnen. Det är synnerligen lämpligt att dra en parallell till den egocentrering som Piaget fann i sina studier; barnet, när de talar om ett objekt och upplever detta tenderar att göra associationer till sina egen erfarenhet och vad som finns i deras egen närhet. Parsons (ib.) noterar också att målningar är stimuli till en angenäm erfarenhet, det har ingen betydelse vad de representerar eller om de är helt abstrakta. Realism i representation verkar inte bli en verkligt avgörande faktor förrän i Parsons andra stadie där en målning kan upplevas som bättre baserat på hur attraktivt subjektet är och huruvida målningen är realistisk.(ib.)

11 11 3 Citation översatt från engelskans Freewheeling associative response to subject matter Housens modell. Housen (DeSantis & Housen, 2007) identifierar likt Parsons fem stycken stadier. De två första stadierna, det redogörande och det konstruktiva kan nästan direkt sägas motsvara Parsons två första stadier. Housen (a.a., s.12) identifierar under det första stadiet huvudsakligen vad Parsons (1987, s.22) noterar som en frilöpande associativ respons till subjektet 3. Betraktaren har en omedelbar respons till vad de ser och redogör genom att namnge objekt och fenomen som känns igen från tidigare erfarenhet. Dessa observationer, menar Housen, är ofta unika och personliga. De kan hitta saker som är igenkännbara för dem själv men inte för andra och meningsbyggnad sker ofta baserat direkt på minnen och personliga associationer. Betraktaren antar ofta en berättande roll och hittar narrativ i bilden. (DeSantis & Housen, 2007, s.12) Detta är något som många som lyssnat på ett ungt barn prata om en bild antagligen kan känna igen. Detta anser jag kan vidare kopplas till Piagets idéer om centrering, ett egocentriskt tänkande och även det statiska tänkandet där barnet gör en uppräkning snarare än identifierar en helhet. Liksom i Parsons teori blir realism i representation inte en signifikant faktor förrän i det andra stadiet. Man bör också notera att både Parsons och Housens teorier i större utsträckning än Piagets teori kan anses vara obundna av ålder. Housen skriver: Significant to understanding aesthetic development is that while growth is related to age, it is not determined by it; in other words, a person of any age with no experience with art will be in Stage I. Exposure to art over time is the only way to develop, and without both art and time, aesthetic development doesn t occur. (DeSantis och Housen, 2007 s.13) Man kan dock anta att barn i åldern 3-6 år med allra högsta sannolikhet kommer att befinna sig i det första stadiet. 2.2 Studier kring barns estetiska preferenser Bland de studier kring barns estetiska preferenser som jag tagit del av kan man urskilja tydliga tendenser kring vad barn tilltalas av. Jag kommer här sammanfatta resultat från kartlagda studier i fem kategorier som är av intresse: subjekt, färg, realism, stil och uttrycksfullhet. Av dessa fem kategorier är subjekt och färg det som identifieras som viktigast för hur ett barn upplever och svarar mot en bild. (Machotka 1966; Coffey 1968) Det är också viktigt att notera att det stora flertalet är studier som utförts med målningar vilket kan tänkas ha påverkat resultat från dessa studier Subjekt Preferens hos unga barn baserat på subjekt, bildens innehåll, svarar väl mot utvecklingspsykologisk teori, i synnerhet Parsons och Housens stadieteorier, och är väl etablerat som en viktig faktor i flertalet studier. Som nämnt ovan pekar studier på att unga barns preferenser för bilder formas huvudsakligen av färg eller subjekt, eller båda. (Machotka 1966; Coffey 1968) En studie av Taunton (1980) pekar vidare på att subjekt dominerar vid formande av preferens hos unga barn. Detta resultat upprepades av House och Rule (2005) vid en studie som speciellt tittade på bilderboksillustrationer, där igenkända objekt var det vanligaste preferens-formande kriteriet. Vidare så är det intressant att notera barn även i abstrakta, ickerepresentationella bilder ofta baserar preferenser på subjekt; de identifierar detaljer i bilden som påminner dem om någonting annat. (Parsons 1987, s.31; Gardner et al. 1975) Vidare

12 12 så understryks innehållets dominans i en studie där det påvisades att yngre barn tenderar att sortera och kategorisera bilder baserat på dess innehåll snarare än hur det representeras. (Gardner & Gardner, 1973) Färg Färg identifieras i flera studier som en av två viktiga faktorer i varför barn gillar bilder. Machotka (1966) identifierar färg och subjekt som de två viktigaste kriterierna i preferenser för målningar hos 6-åringar. House och Rule (2005) noterar vidare färg som det tredje mest återkommande svaret för preferens för bilderboksillustration. Parsons (1987, s.28) sammanfattar med att vi i första stadiet av vår konstnärliga utveckling föredrar rikligt med färger och färger som är djärva och ljusa. Gällande kulör visar en studie av Child, Hansen och Hornbeck (1968) att samtliga barn i åldern 6-18 överlag föredrar kalla färger mot varma. Samma studie visar att det finns en preferens hos unga barn i åldrar under 9 för hög färgmättnad. Child, Hansen och Hornbeck för också fram argumentetet att antaganden och resultat från tidigare studier som påvisat en preferens för varma kulörer, har ignorerat färgmättnad som en viktig faktor, där varma kulörer ofta varit de mest mättade. Danko-McGhee och Slutsky (2011) visar i en studie kring preferenser för bilderboksomslag att barn i åldern 2,3 och 6 föredrar bilder med lägre färgmättnad medan barn i åldern 4 och 5 föredrar hög färgmättnad. I denna studie påvisas också en viss skillnad i kön där pojkar föredrog bilder med hög färgmättnad och flickor bilder med lägre färgmättnad. Intressant i denna studie är inkluderandet av svart-vita bilder där 92 av 486 barn, framförallt i åldern 4 5, valde en svartvit bok. Danko-McGhee och Slutsky noterar dock också att subjektet i stor utsträckning styr preferenser vilket i viss mån kan förklara diskrepanser mot tidigare studier som gjorts med mer kontrollerade prover. Gällande valör noterar Child, Hansen och Hornbeck (1968) en svag tendens mot att föredra bilder med hög valör, dock så menar de att denna tendens är för svag för att kunna generalisera. Intressant i studien är att dock att flickor tenderar att ha en konsekvent starkare preferens för höga valörer än pojkar Realism Realism som viktigt kriterium för preferens påvisas av både Machotka (1966) och Taunton (1980) först i vad som piagetsk stadie-teori kan identifieras som de konkreta operationernas stadie. Det formar också en viktig aspekt i det andra stadiet av både Parsons (1987) och Housens (DeSantis & Housen 2007) teorier. Det bör noteras att realism i detta sammanhang kan referera till flera olika aspekter som kan påverka graden av realism i en bild såsom färg, form, djup och komposition. Gällande preferens för realistiska eller mer abstrakta bilder hos unga barn tycks flera studier peka på en viss preferens för mindre realistiska avbildningar. Coffey (1968) fann en preferens för realistiska målningar hos alla undersökta åldersgrupper även om förskolebarn i större utsträckning än andra grupper också uttryckte preferens för abstrakta målningar. Gardner, Winner och Kirscher (1975) fann istället en preferens hos 4 5 åringar för abstrakta verk. Även Taunton (1980) fann en viss preferens hos 4-åringar för bilder med låg realism och platta rumsavbildningar. I en studie med kontrollerat undersökningsmaterial fann French (1952) hos barn en tydlig preferens för enklare avbildningarna. Studien använde bildpar där en bild var enkelt avbildad och den andra använde mer komplexa metoder för avbildning, såsom atmosfäreffekter, impressionistiska färgeffekter och överlappning. Parsons (1987 s.29) har också noterat att interna färgvariationer, dvs. toning, skuggning och övriga variationer,

13 13 inte är meningsfulla och ibland kan störa klarheten i bilden. Danko-McGhee och Slutsky (2011) fann i sin studie kring bilderboksomslag en preferens för mer abstrakta motiv hos pojkar och representationella motiv hos flickor, men noterar också att subjektet, bildens innehåll och dess färger kan ha varit dominerande faktorer. Taunton (1980) diskuterar också kring huruvida andra aspekter, såsom färg och subjekt har företräde i dylika studier och därför inte nödvändigtvis kan påvisa en preferens för realistiska eller abstrakta bilder. Hon noterar dock samtidigt att en del unga barn för vissa kategorier av subjekt kan påvisa känslighet för realism och djup gällande formande av preferens Stil När jag här talar om stil syftar jag till mer formella estetiska kriterier såsom form, komposition, medium och personlig stil. Det kan argumenteras att realism bör grupperas här, men då det är en så signifikant kategori i sig har jag valt att presentera den enskilt. Det finns inget som talar för att stilkriterier är ett viktigt preferensformande för unga barn. Parsons (1987, s.86-88) finner i sin teori användandet som stil som kriterium från stadie 2: stil som representation, stadie 3: stil som uttryck och slutligen i stadie 4 då ovannämna formella kvaliteer kan analyseras och användas i bedömning av ett visuellt verk. Machotka (1966) finner inte signifikanta bevis för formella estetiska kvalitéer utöver färg som kriterium för preferens hos sex-åringar. Dessa kvalitéer menar han börjar förekomma med viss frekvens vid sju års ålder. Vidare fann Gardner (1970) att barn tenderar att identifiera och sortera målningar huvudsakligen efter subjekt. Dock så noteras att det finns indikation på att vissa unga barn kan sortera efter stil och upplevt uttryck när subjekt inte ger ledtrådar Uttrycksfullhet En bilds uttryck och känsla kan anses vara en viktig faktor för konstupplevelser och även något som är nära till hands när man talar om konst. Parsons (1987, s.65-80) identifierar uttrycksfullhet som det tredje stadiet i sin stadieteori, följande subjektstadiet. Förståelse och upplevelse av ett konstverks uttryck och känsla och konstnärens motiv är alltså enligt Parsons något vi kan anta blir viktigt relativt sent i vår estetiska utveckling. Detta sagt så tycks det dock vara möjligt för yngre barn att utläsa uttryck och känslor. Barns förståelse för uttryck tenderar dock att vara begränsat till konkreta avbildningar, t.ex. en persons ansiktsuttryck eller en kyss. Parsons (a.a., s.62) noterar att det inte tycks finnas något starkt samband mellan färg och uttryck; färger upplevs som vackra snarare än uttrycksfulla. En studie gjord 95 kunde dock påvisa att unga barn kan utläsa uttryck av känsla från abstrakta kvalitéer såsom färg och linje. (Andrew et al.1995) Studien visade också att barnen hade betydligt lättare att identifiera känslor utifrån tematiska motiv, och hade avsevärda svårigheter att identifiera sorgsna uttryck från abstrakta kvalitéer såsom färg, linje och form. Vidare konstaterar Parsons, Johnston och Durham (1978) att barn tenderar att föredra avbildningar av glada och angenäma subjekt snarare än sorgsna. 2.3 Föräldern och bilderboken Även om bilderboken dubbla tilltal har identifierats i bilderboken, bl.a. av Nikolajeva (2000) och Rhedin (2004), tycks det finnas förhållandevis lite studier kring vilka kriterier som formar preferenser för bilderboksillustrationer hos föräldrar. I en kvalitativ studie av begränsat omfång kring attityder till läsning och bilderböcker hos föräldrar i Sverige konstaterar Allard (2005) att föräldrar i Sverige tenderar att ha ett s.k. demokratiskt förhållningssätt, d.v.s. man

14 14 introducerar barnet till bilderböcker utan att styra helt. Gällande bilder så svarade informanter ofta med att bilderna skulle vara fina, utan att utveckla resonemanget. Allard skriver:...men jag vågar påstå att nästan alla informanter visade sig ha en ganska traditionell syn på bilderbokens bilder, d.v.s. se bilderna som ett färgglatt komplement till texten, snarare än som konstverk i sig själva. (a.a.) Bokens ämne och handlingsförlopp tycks vara viktigare. Allard noterar också att respondenterna ofta likställer det som barnet uppskattar i en bilderbok med det de själva tycker är bra. Nikolajeva (2000, s ) identifierar som nämnt ovan bilderbokens dubbla tilltal. Utan att hänvisa till det som en avgörande kvalité för en framgångsrik bilderbok, diskuterar hon inte desto mindre att det kan vara tacksamt och uppskattat hos föräldern när boken innehåller någonting som talar till denne. Maurice Sendaks Kära Mili tas upp som exempel där Sendak gör visuella allusioner till förintelsen, något som med högsta sannolikhet skulle gå barnet förbi. Boken kan alltså sägas fungera på två nivåer, förälderns och barnets. Vidare diskuterar Nikolajeva hur intertextualitet, d.v.s. referenser till andra verk, intratextualitet, referenser till författarens andra verk och metafiktion, självreferens, kan användas både verbalt och visuellt. Detta kan t.ex. med ironiska grepp göra att man i bilderboken får två nivåer av tilltal, där barnet med högsta sannolikhet inte kommer att kunna uppfatta ironin. 2.4 Sammanfattning Enligt Piagets (2008) stadie-teori för kognitiv utvecklingspsykologi kan vår kognitiva utveckling delas in i på varandra följande stadier. Parsons (1987) och Housen (DeSantis & Housen 2007) har båda tagit fram stadie-teorier som behandlar estetisk utveckling. Barn i åldern 3 6 år befinner sig i Piagets preoperationella stadie och det första stadiet i både Parsons och Housens teorier. Enligt Piaget (2008) präglas barn i denna ålder av ett egocentrerat, centrerat, statiskt och irreversibelt tänkande vilket framförallt kan tänkas manifestera sig i subjektets dominans vid formande av preferens. Det finns i kartlagda studier och teorier ett ganska tydligt konsensus att estetiska preferenser hos barn i förskoleålder i huvudsak formas av en bilds subjekt och färgsättning. (Machotka, 1966; Coffey 1968) Subjekt tycks vara dominerande i formande av barns preferenser (Taunton 1980; House och Rule 2005) och kan möjligen kopplas till Piagets notion om det egocentrerade och centrerade tänkandet. Vidare tycks barn föredra mättade färger (Child et al. 1968) och en studie pekar på en preferens för kalla kulörer. (a.a.) Även om realism inte är en viktig faktor hos förskolebarn så visar flera studier på att det finns viss preferens för representationella bilder med lägre grad av realism. (French 1952; Gardner et al. 1975; Taunton 1980; Parsons 1987, s.29) Andra kvalitéer såsom stil och uttryck tycks inte vara ett viktigt preferenskriterium hos barn i förskoleålder. Winner skriver: For the young child a picture appears to be a transparency through which to view the represented content. As a result, expression, style and composition go unnoticed. (1982, s.140) Gällande föräldrars preferens för bilderboksillustrationer har jag inte lyckats hitta någon större mängd literatur. En studie av Allard (2005) pekar att föräldrar i Sverige har ett demokratiskt förhållningssätt till bilderböcker och ser bilden som ett färgglatt komplement till texten. Bilderbokens dubbla tilltall identifieras av Nikolajeva(2000) och Rhedin(2004) och kan ses som en intressant möjlighet att involvera föräldern i läsandet.

15 3. Preferensundersökningar Lokal preferensundersökning De lokala undersökningarna i Malmö genomfördes under helger med 16 föräldrar och 16 barn på Malmö stadsbibliotek och har utformats utifrån en liknande studie kring preferens för bilderboksomslag av Danko-McGhee och Slutsky (2011). Stadsbiblioteket valdes då det var en av få platser i Malmö där jag hade möjlighet att utföra undersökningen med både barn och deras föräldrar. Det enda kriteriet för urval av informanter var att barnet skulle vara i åldern 3 6 år och åtföljd av förälder. Övriga faktorer såsom sociokulturella och socioekonomiska faktorer räknades inte in. Detta p.g.a. undersökningens omfattning och då jag inte fann det lämpligt eller möjligt att utföra längre intervjuer på stadsbiblioteket. Med hänsyn till intervjuns korta och oförberedda natur så bedömde jag att frågor kring socioekonomiska och sociokulturella faktorer inte var lämpliga då föräldrar ofta var stressade och barnen snabbt blev otåliga. Med detta sagt vill jag påpeka att jag i urvalet upplevde en god bredd av informanter från olika socioekonomiska och sociokulturella situationer. I urvalet återfanns både ensamma fäder och mödrar såväl som föräldrapar, familjer av olika nationaliteter och familjer som vid första anblick kan tänkas komma från skilda bakgrunder. Samtidigt går det inte att bortse från att det med största sannolikhet finns viktiga samhällsgrupperingar som inte är representerade på grund av valet av just stadsbiblioteket som lokal för undersökningen, där faktorer såsom ekonomi och sociokulturell bakgrund spelar in; köper eller lånar man böcker och är det troligt att föräldrar med mycket erfarenhet av litteratur och litteraturförbrukning oftare besöker bibliotek med sina barn? Undersökningen utfördes genom att utifrån ett urval av bilderboksillustrationer låta barn och därefter deras föräldrar välja ut en illustration som de föredrog framför de andra. Detta följdes upp med korta kvalitativa intervjufrågor för att fastställa varför informanten fann illustrationen tilltalande. Potentiella informanter tillfrågades på plats varefter undersökningen på ca minuter utfördes Urval av bilderböcker För urvalet av bilderboksillustrationer har jag utgått från mottagare av Elsa Beskow-plaketten. Elsa Beskow plaketten delas sedan 1958 årligen ut av Svensk Biblioteksförening till framstående i Sverige bosatta illustratörer. Priset ges till den konstnär eller de konstnärer, som framställt föregående års bästa svenska bilderbok för barn eller den bäst illustrerade svenska barnboken. (Svensk biblioteksförening 2012) Att utgå från Elsa Beskow-plaketten betyder att illustratören kan anses vara erkänd av experter inom fältet och därför också kan anses producera kvalitativa illustrationer. Vidare ger dess långa historia ett praktiskt urval av böcker från en längre tidsperiod vilket betyder att det är möjligt att göra ett urval som inte riskerar att representera en tidsbunden trendriktning. Samtliga böcker i urvalet är illustrerade av vinnare av plaketten. Alla böcker har dock inte vunnit pris. Där detta inte är fallet beror detta antingen på att illustratören har vunnit pris för samlad produktion, att den vinnande boken inte funnits tillgänglig eller att jag funnit att en annan bok i illustratörens samlade produktion är bättre lämpad för att få ett brett urval i undersökningen. Där den utvalda boken är annan än den vinnande har jag så långt som möjligt gjort ett urval som jag ansett håller god kvalitet och är representativt för illustratörens personliga stil. Samtliga böcker har lånats på Malmö Stadsbibliotek eller Malmö högskolas bibliotek, vilket också är anledningen till att vissa prisvinnande böcker inte har funnits tillgängliga. Det slutgiltiga urvalet från listan av prisvinnare gjordes för att få en god bredd i dels färgåtergivning, stil och grad av realism. Från böckerna valdes sedan ett uppslag som jag

16 16 Fig. 1 Böcker har lagts ut i slumpmässig ordning för lokal undersökning på Malmö stadsbibliotek. Informanter fick gå runt och titta på uppslag innan de fick välja ut en illustration de föredrog framför de andra. Efter urval fick de förklara varför de valt just det uppslaget. Föräldar efterfrågades också efter mer generella preferenser för bilderboksillustrationer. ansåg vara representationell för boken och som var lämpligt för urvalet. Böckerna delades in i tre övergripande kategorier: realistisk representationell, semi-realistisk representationell och abstrakt representationell där jag inom varje kategori också försökte få god bredd gällande andra aspekter såsom färgåtergivning enligt mättnad och valör, stil samt användning av bildyta. Grad av realism upprättades genom subjektiv bedömning av bilderna där jag tittade på bildliga aspekter såsom realism i form, hur förenklade eller abstraherade avbildningar var, realism i färgsättning, miljöskildring och återgivning av djup i bilden. Lägg märke till att urvalet i varje kategori har ett relativt brett spann och dessutom återfinns inga böcker som är fotorealistiska eller vad jag anser vara väldigt abstrakta. Samtliga böcker som använts är representationella, dvs avbildande illustrationer. Urvalet och kategorierna är baserade på resultat från tidigare forskning kring barns estetiska preferenser och även utifrån förväntningar kring undersökningarna med föräldrarna. Urval av böcker återfinns i Bilaga F Tillvägagångssätt På plats på valdes ett lugnt hörn ut där jag i slumpmässig ordning spridde ut de olika bilderböckerna uppslagna på valt uppslag. (fig.1) Undersökningen genomfördes enskilt från andra besökare. Av praktiska skäl var det nödvändigt att genomföra undersökningen med både förälder och barn närvarande. Detta då flera barn ofta kände sig osäkra utan sin förälders närhet vilket skulle göra en undersökning av oförberedd natur svår att genomföra. Först bad jag barnet ta en stund och titta på uppslagen och därefter välja ut den illustration som det fann mest tilltalande. Därefter frågade jag vad det var de tyckte om med illustrationen följt av eventuella följdfrågor. När jag intervjuade barn försökte jag ta hänsyn till dess begränsade vokabulär för att uttrycka sig kring estetiska frågor. Därför tenderade frågorna och deras svar vara relativt enkla. Det var inte heller alltid möjligt att få ett svar på alla frågor.

17 17 Därefter lät jag föräldrarna välja ut en illustration. Dock så bad jag dem istället att välja ut ett uppslag utifrån vilken illustration de bäst tyckte om för sitt barn. Därefter ställde jag frågor kring varför de valt bilden, följt av eventuella följdfrågor. Med föräldrarna ställde jag också vidare frågor kring generella preferenser för bilderboksillustrationer. Intervjumall återfinns i bilaga H. 3.2 Webbenkät Webbenkäten utformades något annorlunda mot den lokala undersökningen. Detta framförallt p.g.a. det bredare problemområdet som behövdes svaras på och då vi var tvungna att ta hänsyn till praktiska begränsningar för webbenkäten. Vi valde att hålla enkäten relativt kortfattad för att på så sätt få så många svar som möjligt då vi tidigt insåg att vår väldigt snäva målgrupp, föräldrar till 3 6 åriga barn, skulle begränsa antalet svar vi fick in. I webbenkäten frågades 25 informanter ut kring senast lånade eller köpta bilderbok, förälderns favoritbilderbok för barnet och barnets favoritbilderbok. Vidare bads informanterna utveckla kring generella preferenser för bilderböcker och vad föräldern och barnet tyckte om med favoritbilderböcker. Enkäten som var anonym, lades upp genom en webbenkättjänst, och var öppen till allmänheten. Då den var på svenska och spreds via kanaler hemmavarande i Sverige antogs att respondenterna residerar i Sverige. Webbenkäten återfinns i bilaga H. 3.3 Analys Data från den intervjufrågor och webbenkäten gicks igenom och kodades. Därefter kvantifierades denna data för att försöka hitta generaliserbara tendenser som kan vara av relevans. Utöver detta gjordes också en jämförande analys av de illustrationer som valdes ut i den lokala undersökningen. Den jämförande analysen av illustrationer utfördes dels genom att titta på frekvens av utvalda uppslag och hur de korresponderar till kategorisering efter grad av realism samt färgmättnad, valör och täckning av uppslagsyta och dels genom att granska bilderna utlagda sida vid sida och jämföra de mest frekvent förekommande uppslagen för att försöka urskilja andra återkommande särdrag hos bilderna. 3.4 Resultat Nedan sammanfattar jag resultatet från den lokala preferensstudien och webbenkäten. Resultaten delas upp i resultat som kan utläsas från den lokala undersökningen baserat på urval av illustrationer, resultat som kvantifierats utifrån de svar som gavs under den korta intervjun och slutligen resultat som kvantifierats från webbenkäten. Resultatdiagram återfinns i Bilaga G Lokal undersökning Barns urval av illustration En stor majoritet av barnen valde böcker med färger som var antingen mättade eller relativt mättade, vilket kan anses bekräfta tidigare studier. Vad som var intressant var att även boken Jaguaren, med dess mörka och omättade färger, också var ett relativt populärt val. Detta resultat var inte förväntat men speglar resultat från Danko-McGhee och Slutskys (2011) studie som fann att en inte obetydlig minoritet av informanter visade preferens för en svartvit bild. Detta kan också vidare tyda på dominansen av subjekt i bilden som kriterium för preferens. Av valda böcker var hälften av böckerna från kategorin abstrakt representationell, cirka en tredjedel var från kategorin semi-realistisk representationell och runt en femtedel från realistisk

18 18 representationell. Värt att notera att inga av de mest realistiska böckerna valdes. Detta resultat tycks styrka tidigare slutsatser från French (1952), Gardner, Winner och Kirscher, (1975) Taunton (1980) och Parsons (1987) som visat att det finns viss preferens för mindre realistiska bilder. Tre fjärdedelar av de valda bilderna kan anses vara relativt händelserika, med mycket visuell stimulans. Lika många av bilderna täckte också mer än 50 procent av bildytan. Dock så bör nämnas att bilderna i endast fem böcker använda i undersökningen täcker halva bildytan eller mindre, varför detta resultat inte nödvändigtvis är pålitligt. Under granskning kunde jag inte särskilja eller fastställa några återkommande och signifikanta stilistiska särdrag eller manér utöver det som nämnts ovan, ett resultat som tycks stödja tidigare studier som pekar på att stil-aspekter inte spelar en signifikant roll hos unga barn. (Parsons 1987; Machotka 1966; Gardner 1970) Lokal undersökning Föräldrars urval av illustration En majoritet, nästan tre fjärdedelar av de valda böckerna har mättade eller relativt mättade färger. Ingen av böckerna kan anses vara mörk, och de flesta valda bilder tenderar mot ljusa valörer. Urvalet av böcker var nästan helt jämnt fördelat över de tre kategorierna abstrakta representationella böcker, semi-realistiska representationella böcker och realistiska representationella böcker. Det verkar inte finnas nån generaliserbar preferens kring grad av realism men det är dock värt att notera att inga av de mest realistiska bilderna fanns med i urvalet. En majoritet av bilderna täckte hela uppslagsytan, medan alla utom en bild täckte mer än halva bildytan. Som diskuterat ovan så är detta inte nödvändigtvis ett pålitligt resultat då en stor majoritet av använda bilder täckte mer än halva uppslagsytan. Likt hos barnen finns också en övervikt i urvalet av bilder med relativt mycket visuell stimulans. Inte heller i föräldrarnas urval tycks det gå att urskilja specifika stil-kriterier eller manér utöver det som tagits upp ovan Lokal undersökning Respons kring preferens För att identifiera viktiga kriterier vid formande av preferens hos både barn och föräldrar efterfrågades informanter efter att ha gjort urval av bild. Föräldrar utfrågades dessutom efter kriterier för preferens av illustration vid köp/lån av bilderböcker. Efter detta gicks svaren igenom och analyserades. Genom att koda svaren kunde dessa sammanfattas i kategorier för att identifiera återkommande kriterier. De vanligast återkommande urvalskriterierna för barn var som följande: Favoritism: Barnet pekade ut ett objekt eller en person i bilden som det som tilltalade denne. Svaret återkom hos nästan två tredjedelar av barnen. Djur: Som en ofta återkommande underkategori för favoritism identifierades ofta djur i bilden som det som gjorde bilden tilltalande. Hälften av barnen baserade preferens på ett djur. Rolig: Fem av sexton barn svarade att de gillade en bild för att den var rolig, av dessa kunde fyra barn peka på objekt i bilden som de tyckte var roliga, medan ett inte specificerade vidare. De vanligaste kategorierna för urvalskriterier för föräldrar var som följande: Mycket som händer: Hälften av föräldrarna påpekade att de tyckte om att det hände mycket i bilden, detta sammankopplades ofta med samtalet i att det fanns mycket i bilden att prata om och stödjer resultatet som observerats gällande preferens för bilder mycket visuell stimulans. Samtal: Sex av sexton föräldrar svarade med att det fanns mycket och bra saker i bilden som kunde tillgodose samtal med barnet. Färgglad: Tre av respondenterna gillade färgerna i boken potatisbarnen, vilka kan sägas vara

19 19 starka och mättade. En respondent svarade att hon gillade att det var mycket färger i Gå och bada Mister Räf. Gällande svar kring urvalskriterier för illustrationer vid köp eller lån av bilderböcker var följande vanligaste kategorier för svar: Färgglad: Hälften av föräldrarna svarade att det var viktigt med färgglada bilder, med detta menades generellt att det skulle vara mycket färg och glada färger. Budskap: Sju av sexton föräldrar svarade med att det var viktigt att budskap och lärdom förmedlades i bilden Webbenkät Utifrån webbenkäten fann jag i efterhand endast svar på en av frågorna som användbara för min undersökning: Kortfattat, vad för kvalitéer tittar du efter i en bilderbok för ditt barn? Detta då jag efter undersökningen behövde sammanfatta resultatet från båda studierna för att få ett konkret material att arbeta med under mitt designprojekt och övriga frågor inte nödvändigtvis var formulerade på ett sätt som gjorde dem användbara för min studie. Följande kriterier var de vanligast återkommande: Humor: Detta var det mest återkommande kriteriet där 32% av informanterna angav detta som kriterium. Fina bilder: Att det ska vara fina bilder angavs av 28% av informanterna. Svar i denna kategori specificerade inte närmare vad som ansågs vara fina bilder. Budskap: Förmedling av budskap angavs också som viktigt av 28 % av informanterna, Samtal: Möjlighet till samtal och samverkan med barnet uppgavs av 28 % av informanterna. Tydliga bilder: 20% av informanterna angav tydliga bilder som kriterium. Informanter som angav detta som kriterium syftade antingen på en tydlig stil, eller att berättelse, innehåll och budskap förmedlas på ett tydligt sätt. 3.5 Sammanfattning och reflektion Gällande barns estetiska preferenser bekräftar den lokala undersökningen tidigare studier på området. Subjekt tycks vara det dominerande urvalskriteriet, med djur som ett ständigt återkommande tema. Det upplevdes som att flertalet barn hade en klar bild av varför de gillade en bild då de ofta svarade fort och utan att tveka. En intressant observation som gjordes under undersökningen är vad jag i denna uppsats väljer att kalla pekakten; barnet tenderade att peka på ett objekt i bilden de tyckte om och flera barn fortsatte peka på andra objekt i bilden medan vissa även började peka på saker i andra bilder. Detta anser jag kan kopplas till både Piagets (2008, s.10) notion om centrering, där en detalj pekas ut samt det statiska tänkandet där han menar att barn identifierar enskilda delar istället för ett förlopp. Förloppet kan här anses ersättas av bilden som helhet. Detta observeras också av Housen (DeSantis, Housen 2007, s.12), som fann att barn ofta pekar ut och namnger objekt i bilden och även tenderar att skapa ett eget narrativ. Gällande färger tycks det finnas en tydlig preferens för mättade färger. Vidare verkade barn föredra bilder med relativt mycket visuell stimulans och som täckte en stor del av uppslagsytan. Detta resultat kan dock anses vara opålitligt p.g.a. av obalanserat undersökningsmaterial. Det kan dock tänkas att preferens för bilder med mycket visuell stimulans och som täcker stor del av uppslaget uppskattas helt enkelt för att det finns mycket färger i bilden och för att det finns mycket i bilden att peka på och som kan tänkas vara intressanta subjekt för barnet.

20 Det tycks också finnas en viss preferens för bilder som kan klassas som mer abstrakta till semirealistiska. Notera dock att alla bilder som användes var representationella, d.v.s. avbildande. Värt att notera är också att de mest realistiska bilderna inte tycktes vara intressanta för barnen, detta kan dock också bero på att dessa tenderade att använda en något mer dämpad färgpalett. Gällande föräldrar tycks det inte vara lika enkelt att generalisera kring kriterier för preferens. Urvalet av böcker som gjordes var också, något förväntat, mer spritt än hos barnen. Detta sagt så fann jag dock vissa tydliga tendenser från urvalet av uppslag vilka tycks matcha preferenser hos barn. Likt barnen tycks föräldrar visa preferens för mättade färger. De verkar också föredra ljusare valörer framför mörka. Det fanns ingen tydlig preferens gällande grad av realism, förutom att de mest realistiska bilderna inte fanns med bland valda bilder. Likt barnen verkade föräldrar också föredra bilder som täckte en stor del av uppslaget och överlag även bilder med mycket eller ganska mycket visuell stimulans. Varken hos barn eller föräldrar var det möjligt att särskilja specifika och återkommande stilistiska särdrag och manér utöver det som nämnts ovan. Detta finner stöd i tidigare studier som pekar på att formella stil-kvalitéer och konstnärens manér inte identifieras som en signifikant faktor för preferens hos barn. Hos föräldrar kan det möjligtvis förklaras av att de helt enkelt har olika personliga smaker och kan återfinnas i olika stadier av estetisk utveckling. Utifrån intervju och enkätsvar framkom kriterier som var relativt återkommande men som inte var generaliserbara. Av dessa är budskap, samtal och humor de viktigaste kriterierna. Av de kriterier som direkt relaterade till bildspråk var färggladhet och tydliga bilder de vanligaste. 20

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75 Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO. I planeringen nämns en mängd saker som berörs under arbetsområdets gång. Jag vill

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursplan - Grundläggande svenska

Kursplan - Grundläggande svenska 2012-11-08 Kursplan - Grundläggande svenska Grundläggande svenska innehåller tre delkurser: Del 1, Grundläggande läs och skrivfärdigheter (400 poäng) GRNSVEu Del 2, delkurs 1 (300 poäng) GRNSVEv Del 2,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Målgruppsutvärdering Colour of love

Målgruppsutvärdering Colour of love Målgruppsutvärdering Colour of love 2010 Inledning Under sommaren 2010 gjordes en målgruppsutvärdering av Colour of love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of loves målgrupp

Läs mer

Målgruppsutvärdering

Målgruppsutvärdering Målgruppsutvärdering Colour of Love 2011 Inledning Under sommaren 2011 genomfördes en andra målgruppsutvärdering av Colour of Love. Syftet med utvärderingen var att ta reda på hur personer i Colour of

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2

Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR

GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR GLÖMSTA-, VISTA-, VISTABERG- OCH TALLDALENS FÖRSKOLOR Totalt 25 avdelningar Ca 100 medarbetare med olika utbildningar 445 barn Beläget i villaområdet Glömsta, vista, vistaberg Nya förskolor EN GEMENSAM

Läs mer

En bild säger mer än tusen ord?

En bild säger mer än tusen ord? Faculteit Letteren en Wijsbegeerte Academiejaar 2009-2010 En bild säger mer än tusen ord? En studie om dialogen mellan illustrationer och text i Tiina Nunnallys engelska översättning av Pippi Långstrump

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk

LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk LPP 7P2 i svenska och svenska som andra språk Centralt innehåll: Läsa och skriva Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang. Olika sätt att bearbeta egna texter

Läs mer

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000

Kurs: Svenska. Kurskod: GRNSVE2. Verksamhetspoäng: 1000 Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y

Kursplan i svenska grundläggande kurs Y kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Working with parents. Models for activities in science centres and museums

Working with parents. Models for activities in science centres and museums Working with parents. Models for activities in science centres and museums 1 Index PRATA OM VETENSKAP FLYTA OCH SJUNKA... 3 1. Kort översikt över workshopens aktiviteter... 3 2. Mål och syfte... 3 3. Viktiga

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Lpp för Svenska som andraspråk år 6 9 Hofors kommun, Petreskolan År6 Ht studieteknik 1 Vt sagor År 7 Ht Studieteknik 2 Vt Boken om mig själv År 8 Ht Studieteknik 3 Vt År 9 Ht Vt Deckare Studieteknik 4,

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan

Lokal arbetsplan för förskolan Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens

Läs mer

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen Examensarbetet ska anknyta till montessoripedagogiken och omfatta en enkel vetenskaplig undersökning (ex litteraturstudie, intervju, observation eller enkät),

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp

Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Förslag på uppgifter och arbetsupplägg utifrån novellerna Pälsen och Kyssen. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40 LÄRARHANDLEDNING Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Introduktion

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag Naturvetenskap och teknik i förskolan Susanne Thulin & Ann Zetterqvist 2010 01-18 Innehåll Skolverkets förslag till förtydliganden i Lpfö när det gäller

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Hej Nazar! Kommunikationskanal Språkligt budskap Visuellt budskap Reklam Instagram Reklam Digitalt nyhetsbrev Reklam Sydsvenskan Reklam Fysisk katalog

Hej Nazar! Kommunikationskanal Språkligt budskap Visuellt budskap Reklam Instagram Reklam Digitalt nyhetsbrev Reklam Sydsvenskan Reklam Fysisk katalog Hej Nazar! För att ni ska lära känna er nya primära målgrupp seniorer och få förståelse för hur ni på bästa sätt ska kunna kommunicera med dessa har vi träffat män och kvinnor i åldrarna 65-82 år. Utifrån

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader Dittnamn Efternamn Examensarbete 2013 Programmet Titel på examensarbetet på två rader English title on one row Dittnamn Efternamn Detta examensarbete är utfört vid

Läs mer

SVENSKA 3.17 SVENSKA

SVENSKA 3.17 SVENSKA ENSKA 3.17 ENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

Kursplan i svenska grundläggande kurs X kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte

SVA 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK. Syfte 3.18 SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan: SVENSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen

Läs mer

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name:

Workplan Food. Spring term 2016 Year 7. Name: Workplan Food Spring term 2016 Year 7 Name: During the time we work with this workplan you will also be getting some tests in English. You cannot practice for these tests. Compulsory o Read My Canadian

Läs mer

Kognitiv utveckling. Utveckling. Olika teoretiska grunder

Kognitiv utveckling. Utveckling. Olika teoretiska grunder Kognitiv utveckling Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Inst. för IT/MDI Utveckling Ny tid, nytt samhälle, nya förhållanden Ny syn på historia, geologi, biologi Massutbildning Gamla idéer om

Läs mer

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier

Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Respondentens perspektiv i hälsorelaterade enkätstudier Folkhälsocentrum, Landstinget i Östergötland Samhällsmedicin, Institutionen för medicin och hälsa, Linköpings universitet marika.wenemark@liu.se

Läs mer

State Examinations Commission

State Examinations Commission State Examinations Commission Marking schemes published by the State Examinations Commission are not intended to be standalone documents. They are an essential resource for examiners who receive training

Läs mer

DESIGNDOKUMENT 1(8) 1. Idé & koncept. Grundidé, syfte & innehåll. Målgrupp, koncept & sammanhang

DESIGNDOKUMENT 1(8) 1. Idé & koncept. Grundidé, syfte & innehåll. Målgrupp, koncept & sammanhang DESIGNDOKUMENT 1. Idé & koncept Grundidé, syfte & innehåll Vad önskar du att du gjort mer av, när du var 20? Finns det böcker som påverkat ditt liv på något sätt? Vilka låtar ska jag lyssna på för att

Läs mer

EXAMINATIONSUPPGIFT 2

EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Gruppmedlemmar: Helene Brogeland Alejandra Leyton-Espinoza Ida Karlsson EXAMINATIONSUPPGIFT 2 Strategisk kommunikation distans VT2013 (1MK162) 2013-04-24 Innehåll 1. Begrepp inom målgruppsanalysen... 3

Läs mer

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare:

Kursnamn XX poäng 2013-10-15. Rapportmall. Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Kursnamn XX poäng 2013-10-15 Rapportmall Författare: (Skrivs i bokstavsordning om flera) Handledare: Innehållsförteckning En innehållsförteckning görs i Word när hela arbetet är klart. (Referenser, Innehållsförteckning,

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE INSPIRATIONSMATERIAL FÖR LÄRARE Andreas Eriksson Runt omkring 29 januari - 23 mars 2014 Sharon Lockhart Milena, Milena 16 april - 29 juni 2014 Information Samtidskonstens gränsöverskridande natur är en

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Språket, individen och samhället VT08

Språket, individen och samhället VT08 Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz 1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning Vem är bäst? Vem är bäst på att lära

Läs mer

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx), 2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Engelska åk 5 höstterminen 2013

Engelska åk 5 höstterminen 2013 gelska åk 5 höstterminen 2013 Under hösten kommer vi att jobba utifrån olika temaområden i engelska. Några områden handlar om länder, intressen och partyinbjudningar. Vi utgår från ett läromedel i engelska

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning

Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning Specialpedagogisk dokumentation i förskolanen kritisk granskning Linda Palla, fil dr och lektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik Malmö högskola Med blicken på barnet -några utgångspunkter! En

Läs mer

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs W kursplan svenska w.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs W Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket

Läs mer

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik

Metod1. Intervjuer och observationer. Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier. forskningsetik Metod1 Intervjuer och observationer Ex post facto, laboratorie -, fältexperiment samt fältstudier forskningsetik 1 variabelbegreppet oberoende variabel beroende variabel kontroll variabel validitet Centrala

Läs mer

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk

Om AKK och modersmål. Kommunikation och språk Om AKK och modersmål Kommunikation och språk Ordet kommunikation kommer från latinets communicare och betyder att göra gemensam. Kommunikation betyder att föra över ett budskap. För att kommunikation ska

Läs mer

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT

GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT GYMNASIEARBETET - ATT SKRIVA VETENSKAPLIGT Ditt gymnasiearbete ska bygga kring den frågeställning du kommit fram till i slutet av vårterminen i årskurs 2 och du ska i ditt arbete besvara din frågeställning

Läs mer

Styrdokumentkompendium

Styrdokumentkompendium Styrdokumentkompendium Information och kommunikation 2 Sammanställt av Joni Stam Inledning Jag brukar säga till mina elever, halvt på skämt och halvt på allvar, att jag förhåller mig till kursens centrala

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Historien om mitt liv so far

Historien om mitt liv so far Historien om mitt liv so far Namn: Din första tid på högstadiet ska du ägna åt eftertanke och reflektion. Det är alltid bra att ta sig en funderare över hur man är som person, hur man har förändrats genom

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2

Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursplan i svenska som andraspråk grundläggande GRNSVA2 Kursen ger elever med annat modersmål än svenska en möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera på svenska. Ett rikt språk ger ökade förutsättningar

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Engelska, 450 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur det engelska språket är uppbyggt och fungerar samt om hur det kan användas. Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Intervjuer i granskning av undervisning

Intervjuer i granskning av undervisning 2013-02-20 1 (10) Intervjuer i granskning av undervisning Vad är en intervju? En intervju kategoriseras som en s.k. interaktiv metod, i likhet med exempelvis observationer. Med andra ord så interagerar

Läs mer

Svenska Läsa

Svenska Läsa Svenska Läsa utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse, utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant.

#minlandsbygd. Landsbygden lever på Instagram. Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. #minlandsbygd Kul bild! I keep chickens too. They re brilliant. Så vacka bilder. Ha det bra idag. @psutherland6 Thanks Pat! Yes the sun was going down... Hahahaha. Gilla Kommentera Landsbygden lever på

Läs mer

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark Berätta tillsammans Det är nu mer än ett år sedan jag först såg boken The Story Maker av Francis Dickens och Kirstin Lewis. Med fokus på barn med engelska som andra språk inspirerar författarna sina elever

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SVENSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist

Process- och metodreflektion. Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Process- och metodreflektion Grupp 3; Ida Gustafsson, Mikael Karlsson, Jonas Lind, Hanne Sundin, Maria Törnkvist Planeringen Redan från början av projektet bestämde vi oss i gruppen för att planera utförande

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka

Robinsonader. 1 av 7. Förankring i läroplanen. Innehåll och arbetsformer. Botkyrka Robinsonader 7 9 LGR11 SvA Förankring i läroplanen Robinsonader är äventyrsberättelser som handlar om människor som hamnat på öde öar i havet eller om ensamma och övergivna människor i städerna och på

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer