LIVSVÄRLDSFENOMENOLOGI TEORI OCH PRAKTIK I PEDAGOGISK FORSKNING Forskarutbildningskurs vårterminen 2007 Kursledare: Jan Bengtsson

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för pedagogik och didaktik Forskarutbildningen 2006 LIVSVÄRLDSFENOMENOLOGI TEORI OCH PRAKTIK I PEDAGOGISK FORSKNING Forskarutbildningskurs vårterminen 2007 Kursledare: Jan Bengtsson Kursens syfte Livsvärlden är ett ursprungligen filosofiskt begrepp med kunskapsteoretisk och ontologisk innebörd. Begreppets aktuella betydelse går tillbaka på Edmund Husserl, den moderna fenomenologins grundare, men många filosofer i den fenomenologiska rörelsen har bidragit till att utveckla livsvärldsbegreppet, bl. a. Max Scheler, Martin Heidegger och Maurice Merleau-Ponty. Med utgångspunkt i livsvärldsbegreppet har även nya inriktningar av fenomenologin som existensfilosofi och hermeneutik uppstått. Livsvärldsbegreppet har dock inte begränsats till rent filosofiska problem, utan det fick tidigt ett inflytande i samhällsvetenskaperna genom bl.a. Alfred Schütz. I denna kurs är avsikten att systematiskt utnyttja de teoretiska resurserna i livsvärldsbegreppet för empirisk pedagogisk forskning. Syftet med kursen är att deltagarna skall såväl bli förtrogna med livsvärldsbegreppets teoretiska innehåll och problem som kunna använda en livsvärldsansats i empirisk pedagogisk forskning. Kursens innehåll Kursen kommer att behandla såväl livsvärldsbegreppets filosofiska utgångspunkter som metodologiska konsekvenser för empirisk forskning. Olika utformningar och användningar av livsvärldsbegreppet kommer att kritiskt granskas. Kurslitteraturen består huvudsakligen av vetenskapliga artiklar och utdrag ur böcker. Som huvudbok används Jan Bengtsson (red.): Med livsvärlden som grund. Bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning (2:a omarbetade upplagan 2005). Denna bok skall alla ha läst vid kursstarten för att få en referensram till läsningen av övrig kurslitteratur. 1

2 Kursens uppläggning och examination Kursen består av litteraturstudier, föreläsningar och seminarier under ett antal heldagar från kl Varje dag inleds med en tretimmars föreläsning och resterande tid bedrivs i seminarieform. Seminarierna ägnas åt diskussion av kurslitteraturen där deltagarna väljer ut någon eller några texter att kort introducera på ett problematiserande sätt. Denna undervisningsform förutsätter att deltagarna är inlästa på kurslitteraturen till varje tillfälle och aktivt deltar vid sammankomsterna. Sista kursdagen avslutas med en paneldiskussion om genomförande av en studie med livsvärldsansats. I panelen deltar Inger Berndtsson, Silwa Claesson, Eva Johansson. Val av texter sker på så sätt att varje kursdeltagare väljer ca 2 3 texter att kortfattat redovisa på seminarierna. Det finns tre textgrupper att välja texter ur och från de båda första grupperna (filosofiska utgångspunkter och pedagogiska artiklar) får det bara vara en person per text som redovisas. Om flera väljer samma text, ges prioritet i turordning. Alla texterna i gruppen filosofiska utgångspunkter skall diskuteras på seminarierna. Ur gruppen pedagogiska avhandlingar väljs en avhandling av kursdeltagarna och läses i utdrag. Vid redovisning av avhandlingen kan flera personer dela på uppgiften. Från gruppen pedagogiska artiklar väljs så många texter att resterande seminarietid fylls upp. Kursen vill förena vetenskaplig teori och praxis, att tänka och handla vetenskapligt. Av den anledningen varvas teoretiska studier med diskussion och arbete med egna texter. Examinationen blir därför en integrerad del av deltagandet i kursen. I seminarier kommer texttolkningar att redovisas och diskuteras, och kursdeltagarna skall skriva en text på högst 10 sidor med utgångspunkt i kurslitteraturen. Litteratur Merparten av kurslitteraturen kan köpas i form av kopierade texter. De svenskpublicerade böcker som finns i kurslitteraturen kan dock inte kopieras och kursdeltagarna förväntas att själva införskaffa dessa böcker (Bengtsson, Heidegger och Schütz) till kursstarten. Obligatorisk litteratur är huvudboken samt de texter som tar upp de filosofiska utgångspunkterna. Övriga texter väljs av kursdeltagarna ur bifogade litteraturförteckning. De texter som väljs ingår i kurslitteraturen och läses av alla. Ej valda texter ingår inte i kurslitteraturen. 2

3 Kurstid 20/2, kl /3, kl /3, kl Litteratur (urval görs i samråd med kursledaren) Filosofiska utgångspunkter 1. Edmund Husserl The crisis of the sciences as expression of the radical life-crisis of European humanity, Crisis 1-9, s (57 s.). 2. Edmund Husserl Exposition of the problem of a science of the life-world, Crisis 34, s (13 s.). 3. Edmund Husserl Pre-predikativ erfarenhet, Experience and judgment 5-10, s (25 s.). 4. Edmund Husserl The thesis of the natural standpoint and its suspension, Ideas 27-32, s (11 s.). 5. Martin Heidegger Världens världslighet, Varat och tiden. Göteborg: Daidalos 1993, del 1, 14-18, s (32 s.). 6. Martin Heidegger I-världen-varon som med- och självvaro.»mannet», Varat och tiden. Göteborg: Daidalos 1993, del 1, 25-27, s (21 s.). 7. Maurice Merleau-Ponty Den egna levda kroppen, världen och de andra, Phenomenology of perception, s , , , och (59 s.). 8. Alfred Schütz Om mångfalden av verkligheter, i Schütz: Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos 2002, s (59 s.). 9. Alfred Schütz Strukturanalys av den sociala världen, i Schütz: Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos 2002, s (80 s.). Pedagogiska artiklar/böcker 3

4 10. Jan Bengtsson (red.) Med livsvärlden som grund. Bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. 2:a omarbetade upplagan Lund: Studentlitteratur 2005 (200 s.). 11. Martinus Langeveld How does the child experience the world of things?, Phenomenology + Pedagogy 2 (1984/3), s (9 s.). 12. Martinus Langeveld The stillness of the secret place, s (7 s.). 13. Martinus Langeveld The secret place of the child, s (11 s.). 14. Cornelius van Peursen The horizon, i Frederick Elliston och Peter McCormick (red.): Husserl. Expositions and appraisals. Notre Dame: University of Notre Dame Press 1977, s (20 s.). 15. Hans Bleeker och Karel Mulderij Im Rollstuhl sieht die Welt ganz anders aus. Wie körperbehinderte Kinder Ihre Wohnumgebung erfahren, i W. Lippitz och K. Meyer- Drawe (red.): Kind und Welt. Phänomenologische Studien zur Pädagogik. Königstein 1984, s (12 s.). 16. Ton Beekman Hand in Hand mit Sasha; über Glühwürmchen, Grandma Millie und einige andere Raumgeschichten. Im Anhang: über teilnehmende Erfahrung, i W. Lippitz och K. Meyer-Drawe (red.): Kind und Welt. Phänomenologische Studien zur Pädagogik. Königstein 1984, s (15 s.). 17. Ton Beekman, Hans Bleeker, Karel Mulderij och Loren Barritt The world through children s eyes: Hide and seek and peekaboo, s (22 s.). 18. Max van Manen Tact and teaching, s (23 s.). 19. Max van Manen The practice of practice (4 s.). 20. Wilfried Lippitz The child s understanding of time, s (9 s.). 21. Wilfried Lippitz 4

5 Understanding children, communicating with children: Approaches to the child within us, before us, and with us, s (10 s.). 22. Maxine Greene Towards a reciprocity of perspectives, s (10 s.). 23. Clinton Collins The multiple realities of schooling, s (17 s.). 24. Iris Marion Young Throwing like a girl, s (20 s.). 25. Leroy Troutner Time and education, s (23 s.). 26. Valerie Polakow The erosion of childhood, kapitel 2 och 9, s och (29 s.). 27. Marc Briod A phenomenological approach to child development, s (11 s.). 28. Paul F. Colaizzi Learning and existence, s (17 s.). 29. Robert J. Sardello A phenomenological approach to memory, s (16 s.). 30. Neil Bolton Piaget and pre-reflective experience, s (14 s.). 31. David Farrell Krell Phenomenology of memory: some implications for education, s (14 s.). 32. O. F. Bollnow Vara-i-rum och ha-rum, Nordisk Arkitekturforskning 7 (1994/1), (9 s.). 33. Jan Bengtsson Rumsgestaltning och tidsreglering i klassrummet, Pedagogiska Magasinet (1998/3), s (6 s.). 34. Jan Bengtsson Educational significations in school buildings (21 s.). 35. D. J. van Lennep The hotel room, s (7 s.). 36. Bjørnar Olsen Hermeneutikk og historisk forståelse, i B. Olsen: Fra ting til tekst. Teoretiske perspektiv i arkeologisk forskning. Oslo: Universitetsforlaget 1997, s (20 s.). 37. Christopher Tilley 5

6 Space, place, landscape and perception: phenomenological perspectives, i C. Tilley: A phenomenology of landscape. Oxford: Berg 1994, s (28 s.). 38. Ragnar Pedersen Gjenstanden som kildemateriale. Nye ideer, nye perspektiver, i Alf Arvidsson m.fl. (red.): Människor och föremål. Etnologer om materiell kultur. Stockholm: Carlssons 1990, s (10 s.). 39. Torben Hangaard Rasmussen Leksakens fenomenologi, i Leksakernas virtuella värld. Lund: Studentlitteratur 2002, s Thomas Csordas Words from the holy people: a case study in cultural phenomenology, i T. Csordas (red.): Embodiment and experience. The existential ground of culture and self. Cambridge: Cambridge University Press 1994, s (22 s.). 41. Mark Johnson Embodied reason, i Gail Weiss och Honi Fern Haber (red.): Perspectives on embodiment. The intersections of nature and culture. London: Routledge 1999, s (22 s.). 42. Hubert Dreyfus How far is distance learning from education?, s (23 s.). 43. Thomas Csordas Embodiment and cultural phenomenology, i Gail Weiss och Honi Fern Haber (red.): Perspectives on embodiment. The intersections of nature and culture. London: Routledge 1999, s (20 s.). 44. Gloria Dall Alba Embodied knowing in online environments, Educational Philosophy and Theory Donnely, J. F. Schooling Heidegger: on being in teaching, Teaching and Teacher Education 1999, s (17 s.). 46. Jan Bengtsson Theory and practice. Two fundamental categories in the philosophy of teacher education, Educational Review 1993, s (7 s.). 6

7 Pedagogiska avhandlingar 47. Eva Johansson Etik i små barns värld. Om värden och normer bland de yngsta barnen i förskolan. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences, no 141, 1999 (296 s.). 48. Silwa Claesson Lärares levda kunskap. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences, no 217, 2004 (174 s.). 49. Inger Berndtsson Förskjutna horisonter. Livsförändring och lärande i samband med synnedsättning. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg Studies in Educational Sciences, no 159, 2001 (535 s.). 7