MOBBNING. Förslag på vad skolan kan göra

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MOBBNING. Förslag på vad skolan kan göra"

Transkript

1 MOBBNING. Förslag på vad skolan kan göra Den här antologin tar upp en lång rad aspekter på livskunskap eller life skills, vilka visar på vägar till en mer harmonisk, fredlig och rättvis värld. Vårt tänkande är viktigt, vår kunskap, våra färdigheter och insikter likaså. Slutligen behövs verktyg och strategier för att förhindra förtryck. Ett exempel på förtryck är mobbning. Här lämnar författarna till Hantera konflikter och förebygg våld: Förhållningssätt och färdigheter. Teori och praktik i skola och fritidshem sitt bidrag i form av en del av bokens kapitel om mobbning, vilket i sin helhet kan läsas på För att bidraget ska kunna läsas fristående från boken har författarna anpassat texten genom att stryka sidhänvisningar och vid behov införa en kort förklaring. /ku 1

2 26. Karin Utas Carlsson o. Anette Rosenberg Kimblad MOBBNING Förslag på vad skolan kan göra Förebyggande: Betänk konfliktpyramiden 1 och att huvuddelen av arbetet bäst sker i de nedre delarna av pyramiden. Träna barnen i god kommunikation, empati och samarbete, se till allas behov av god självkänsla. Samarbetslekar. Idrottslektionerna är utmärkta tillfällen och raster, friluftsdagar. Koppla vad ni gör till teori för att medvetandegöra barnen. I lekar kan koncentration, beröring, lyssnande, empati, bekräftelse (jag ser dig, du är värdefull) tränas förutom, förstås, samarbete och vinna-vinna. Låt det ingå i den planerade träningen. Fråga gärna efter övningen vad eleverna tycker att man tränade. Dramapedagoger har en uppsjö av lekar och övningar i sin repertoar. Tyvärr har inte skolor som regel egna dramapedagoger, men kommunen kan ha samlat kompetensen i en kulturskola eller liknande. Lekar finns presenterade i Linds bok om skolmedling (2001). Se också Leka lätt 65 lekar för rörelse och samspel (Byréus & Snickars, 2005) och Lika och unika (Grünbaum 2009). 1 Här avses Richard Cohens (1995) konfliktpyramid, det ideala systemet för konfliktlösning i en skola, där basen, den största delen, representerar samarbete som bygger på självförtroende, empati och kommunikation konflikter förebyggs; området närmast ovanför där eleverna själva hanterar konflikterna; nästa ovanför representerar medling (en tredje part underlättar kommunikationen) och den översta delen representerar skiljedom/sanktioner (den vuxne tar över och bestämmer). I den auktoritära skolan ställs pyramiden upp och ned så att huvudparten av hanteringen sköts av de vuxna. I den ideala miljön är pyramiden rättställd. 2

3 Rastvaktssystemet är en väsentlig länk i kedjan av åtgärder. Det är viktigt att det finns ett tillräckligt antal vuxna ute, att man lätt kan identifiera dem med t ex särskilda jackor, och att de är delaktiga i barnens värld. De vuxna, lika väl som eventuella kamratstödjare, kan se barn som står utanför. De kan ingripa när lek går överstyr, och de kan initiera lekar. Rasterna är väsentliga i barnens värld för deras trevnad och för deras sociala utveckling. De vuxnas arbete på rasterna behöver uppvärderas. Det är viktigt och inte helt okomplicerat eftersom det finns ett naturligt intresse hos de vuxna att vila ut emellan lektionerna och även att ta nödvändiga kontakter sinsemellan. Rastvaktssystemet är en ledningsfråga, som behöver lösas i demokratisk ordning. Det är också en resursfråga. När budgeten skärs ned minskas personalen, och det blir färre som kan se till barnens psykosociala behov och utveckling. Det ligger ett ansvar hos politikerna lika väl som hos skolledarna och skolans hela personalstyrka. Tänk på hur gruppindelning går till så att inget barn känner sig oönskat, icke-valt. En idrottslärare jag träffade i New York inom RCCP, Resolving Conflict Creatively Program, ville ha likvärdiga lag i bollspel utan att någon skulle känna sig utpekad som dålig spelare. Han gjorde på följande sätt: Vid varje tillfälle fanns det en klasslista. Två elever (nya elever varje gång efter listan) sattes på vanligt sätt att utse var sitt lag. De valde snabbt och tyst på avskild plats och antecknade på klasslistan lagbeteckningen för varje barn. Sedan fick kamraterna veta lagindelningen utan koppling till upplevt värde i laget. Således blev ingen utropad först eller sist. Öka medvetenheten om allas självkänsla metaforen krukan 2 som står för upplevelsen av det egna värdet, självbilden. Detta görs genom att man vid lämpliga tillfällen syftar 2 Detta är en metafor, hämtad från Virginia Satirs bok Familjeliv (1972), beskriven i Hantera konflikter och förebygg våld (Utas Carlsson, Rosenberg Kimblad, 2011, där också lektionsförslag ges. 3

4 till nivåer i krukan. (Hög nivå i min kruka : jag känner mig älskad omtyckt och duktig; låg nivå: jag känner motsatsen.) Så t ex kan man säga: Härligt lyft det där! eller: Inga sänkningar är tillåtna. Det där är inte okej. Du kan bättre! Arbeta med gruppdynamiken: Hurudan är en god ledare? Hurudant är dåligt ledarskap? Höistad (1994, s 111) har ett antal bra frågor att ställa vid samtal i klassen, t ex: Vad är det som gör att vissa blir ledare?, Vad kännetecknar en dålig ledare?, Vad kännetecknar en bra ledare?, Kan det vara jobbigt att vara ledare?, Vad är det som gör att man följer ledaren trots att man kanske inte tycker att det ledaren bestämmer är bra? Gruppåverkan: Låt barnen ge exempel på grupptryck (negativt) och positiv gruppåverkan. Även här handlar det om att öka medvetenheten och förhindra negativt ledarskap. Civilkurage: Exempel kan ges i samtal (om fiktiva händelser, utifrån vad som hänt på skolan, i massmedia, etc.), uppsatser, teckning, rollspel. Här, liksom överhuvudtaget i arbetet med konflikthantering, kan man gå från lokal nivå till den globala. När det gäller civilkurage kan man t ex ta upp exempel från Andra Världskriget eller diktaturer idag eller i historien. I Mary Craigs bok De vågade allt (1984) finns en rad goda exempel på personer med enormt civilkurage. Även i dagens tidningar kan man hitta exempel, även om, tyvärr, negativa berättelser är vanligare. Berättelser/uppsatser om hjältar kan kopplas till civilkurage. Höistad (1994, s 59) föreslår att flera ur mobbningsteamet 3 ska intervjua klassens elever, alla eller kanske hälften. Han föreslår följande frågor: Hur trivs du i klassen? Finns det någon i klassen som brukar bestämma? Vad brukar du göra då den personen bestämmer? Händer det att du får vara med och bestämma? Finns det någon som inte trivs i klassen? vad kan du göra för att han/hon ska trivas bättre? Vad kan han/hon göra för att trivas bättre? De här grundfrågorna föreslår han ska finnas med vid alla samtal. Sedan 3 Höistad kallar det mobbningsteam, vi kallar det antimobbningsteam, men det är samma sak. Deltagarna består av några personer på skolan. 4

5 ska intervjuarna sammanställa svaren och på så vis få en god bild. I Lära leva samman (Utas Carlsson, 2001, ss 292 ff) beskriver jag resultatet av intervjuer med 18 elever i åk 6 där jag bl.a. har tagit upp stämningen i klassen, ledarskap, grupptryck och civilkurage. Vi får här en inblick i barnens värld när det informella ledarskapet är negativt och baseras på rädsla. Katrin Byréus har i sin bok Du har huvudrollen i ditt liv (1990, s 38 ff och 2008, s 42 ff) beskrivit två fyrahörnsövningar: vad deltagarna uppskattar hos en vän resp. vad de avskyr att kompisar gör 4. Man kan låta en övning utmynna i rollspel eller statyer i stället för att enbart låta barnen, som valt olika alternativ, berätta om hur de tänker. De barn som valt ett alternativ (d.v.s. hörn) kan utgöra en grupp som på c:a 10 minuter (kortare tid för små barn) planerar ett spel som sedan utgör basen för ett formspel 5. Att prata illa bakom 4 (1990 års upplaga) Vad uppskattar du mest hos en vän? Alternativen (hörnen): 1) Man pratar om allt; 2) Man har samma intressen; 3) Man kan skratta tillsammans; Till det kommer ett öppet fjärde hörn (alternativ) där barn som har andra förslag ställer sig. Hur avskyr du att bli behandlad av dina kompisar? 1) De ljuger eller sprider falska rykten om dig; 2) Du blir alltid bemött med nedlåtande kritik; 3) De sviker dig; Till detta kommer det fjärde, öppna hörnet för andra möjligheter. 5 Forumspel är en typ av rollspel där åhörarna, klassen i detta fall, deltar i att söka efter alternativa lösningar på ett problem (konflikt). Man kan kort beskriva det på följande sätt: En grupp elever förbereder och framför ett spel. Spelledaren som kallas joker leder arbetet. Gruppen utser vilken av rollerna som är den mest utsatta/förtryckta. Denna ska sedan vid nya uppspel bytas ut. Efter det första framförandet tas spelet från början och barnen i publiken får ropa stopp när de vill byta ut den det är synd om. Efter varje inhopp återgår de ursprungliga aktörerna i sina roller och fortsatta inhopp görs. Jokern är naturligtvis av stor betydelse för att forumspelet löper så att alla mår bra och att nya lösningar prövas, insikter nås. I en modifierad form kan även passiva åskådare bytas ut, men aldrig förtryckaren. Byréus (1990, 2008) har genom sin klassiska bok givit verktyg till pedago- 5

6 ryggen på någon, eller svek av annat slag, brukar vara sådant som skapar konflikter och dålig klassanda. Vid rollspel kan man låta två personer prata illa om en tredje fiktiv person, X, och sedan låta ännu en elev ingripa i samtalet för att förändra situationen. Olika metoder kan då användas: Hänvisa till regler; stämning; rätt och fel; humor; ta i försvar; avleda; föreslå konfliktlösning; etc. Det finns många fler sätt, något man upptäcker när man gör övningen. Jag har gjort övningen som par-rollspel med en tredje inhoppare. Par-rollspel, eller på engelska hassle lines, innebär att alla i gruppen spelar samtidigt i samma rum. Spelledaren samlar efteråt upp erfarenheterna från spelet och kategoriserar de metoder som använts: skriver t ex avledning eller tar i försvar på tavlan. Då får alla lyssna. Anita Grünbaums bok Lika och unika: Dramapedagogik om minoriteter (2009) är liksom Byréus bok mycket användbar för arbete med grupper. I Lära leva samman har jag ett kapitel om klimatet i klasser och skola (ss 229 ff). Där finns bl.a. beskrivet hur vi gjorde upp klassregler på ett demokratiskt sätt. Eleverna i åk 6 fick också skriva en uppsats med titeln Min drömskola. Sedan gjorde vi en klassuppsats där delar av allas bidrag togs med. Det var med påtaglig stolthet som eleverna gav sin tillåtelse till att deras klassuppsats skulle anslås i lärarrummet. I Lära leva samman (ss 251 ff) finns också ett kapitel om hur vi i klasserna arbetade förebyggande mot mobbning. Vi använde oss av litteratur (film är också utmärkt), uppsatsskrivning och rollspel. Det visade sig vara viktigt att inte direkt börja med rollspel där eleverna skulle hitta lösningar, eftersom det var för svårt för dem. Uppsatsskrivning efter att man i klassen läst en lämplig bok gav mycket intressanta uppsatger och andra som vill arbeta med den här metoden som bygger på Augusto Boals forumteater (se kapitel av A. Grünbaum i denna antologi). 6

7 ser, som renskrevs. Dessa kunde sammanställas till ett häfte att sälja på skolan. Katrin Byréus (2008) har s 40 ff ett avsnitt Värderingsövningar med barn och ungdom. Övergångar till forumspel. Där finns olika, mycket angelägna teman, ss vänskap (nämnt ovan), ledarskap, våld och rädsla. I klasser och skolor bildas hierarkier bland barnen, som blir olika populära. Den här rangordningen är inofficiell. Den är nära kopplad till krukan, d.v.s. självbilden. Att ha låg status är mycket plågsamt. Den som mobbas har ofta låg status och tappar ännu mer p.g.a. mobbningen. Andra blir rädda att själva förlora i status genom att vara kompis med den utsatta. Här har kamratstödjarutbildningen en hel del att tillföra genom att fokus sätts på detta, och kamratstödjarna får i uppdrag att särskilt förhöja statusen hos den de uppfattar som utsatt. Det är viktigt att lärarna också gör det. Genom tillrättavisningar kan läraren (givetvis även rektor och övrig personal) sänka eleven. Vid ett tillfälle blev en elev, som tagit strupgrepp på en annan (som länge trakasserat henne), avstängd 1-2 dygn från skolan Detta resulterade i att flickan blev mer utestängd av andra elever som sa Hon dödar oss!. Situationen blev ohållbar och flickan flyttade från skolan. Ett sätt att medvetandegöra barnen om hierarkier, och hur skadliga dessa är för klimatet i klassen, är att på ett enkelt sätt visa på hur våld leder till våld i en uppåtgående spiral. 6 6 Den holländska utbildaren i konflikthantering Pat Patfoort (1995, 2001) säger att roten till våld ligger i maktobalans. När individer och grupper stöter på skillnader i åsikter, egenskaper eller förhållanden försöker de komma i överläge i förhållande till den/de andra. Det har sin grund i självbevarelsedriften, säger hon. Patfoort talar om överlägeoch underlägepositioner. Någon i överläge sänker medvetet eller omedvetet en annan som kommer i underläge. Denne/denna försöker i sin tur komma i överläge och gör det genom att sänka den första eller någon annan (det kan också hända att aggressiviteten vänder sig 7

8 Våld är inte bara fysiskt våld. Att stänga någon ute är också våld och räknas till mobbning när det är systematiskt. Patfoort har föreslagit att man i klassen tar upp frågeställningar i stil med: Har du någon gång känt dig nedvärderad/mindre värd? (Enligt vår erfarenhet hör det till barnens språkbruk att tala om upplevelse av värde.) Detta får naturligtvis ske med omdöme så att en utsatt elev inte blir ännu mer drabbad. Det kan t ex göras i samband med att vissa enkätsvar (om elevenkäter se nedan) på ett generellt plan tas upp i klassen som återkoppling. Tala inte om någon som mobbad! Ja, tala självfallet inte heller om någon som utövare av negativa handlingar såsom, mobbning, trakasserier el. dyl. Observera att det här inte är fråga om att ta upp aktuell mobbning i klassen. Detta ska man inte göra, något som också Höistad poängterar. Det är ytterst viktigt att den som är utsatt/mobbad inte blir ytterligare utsatt. Därför rekommenderar vi att: System för information om negativa beteenden skapas. En brevlåda där eleverna anonymt kan skriva och berätta om fall av kränkningar är ett utmärkt hjälpmedel. Med anonymt menar vi att deras eget namn inte behöver stå skrivet men naturligtvis namnet på den som behöver hjälp. Den här brevlådan ska inte tömmas av rektor eller någon person med hög formell makt på skolan utan gärna kurator, skolsköterska eller kanske en lämplig person i antimobbningsteamet. Psykologen är också lämplig om hon/han ofta är på skolan. Höistad rekommenderar en jourtelefon, något som kräver bestämd telefontid eller telefonsvarare men för övrigt är en utmärkt idé. Det viktiga är att dessa åtgärder ska vara väl kända på skolan och bland föräldrarna. De är ett led i att tydliggöra skolans aktiva engagemang för elevernas psykiska och sociala hälsa. mot individen själv). På så sätt leder våld till våld i en upptrappande spiral. 8

9 Elever som är utsatta av sina kamrater ska känna sig trygga i att mobbarna inser att de negativa handlingarna kan rapporteras av vem som helst. Använd elevenkäter minst varje läsår, gärna varje termin. Låt det inte gå för långt in på terminen innan dessa besvaras. Fråga inte efter mobbning som är ett laddat ord och dessutom används på olika vis. Kom ihåg att den som är utsatt troligen skäms över detta och vill förringa beteendet. Dessutom kan han vara rädd att det blir värre om mobbarna får reda på eller tror att offret tjallat. Återför resultatet av enkäterna till eleverna utan att utsätta någon. Om någon utsatt har namngivits, sätt igång efterforskningar men inte öppet i klassen. Tala först med personen i fråga. Tillförsäkra denna sekretess och skolans ovillkorliga stöd. De negativa handlingarna ska upphöra. Lär barnen att hantera konflikter konstruktivt. Visa på vad som trappar upp konflikter och ge verktyg i enlighet med förhållningssättet vinna-vinna (empatiskt lyssnande, uttryckande av känslor och behov utan att lägga skulden på någon och förhandling/problemlösning där allas känslor och behov tas i beaktanden.) Rollspela fiktiva händelser, och, när stämningen tillåter det, aktuella situationer, kanske sådant som barnen upplever en viss stolthet över att ha löst på ett bra sätt. Utsätt ingen vid dessa spel! Låt inte personer spela sig själva! (Undantag kan göras om någon gärna vill spela sig själv och man bedömer det som okej.) Med fiktiva situationer minskar man risken att någon ska känna sig utsatt och illa till mods. Forumspel är en utmärkt metod. Den nämna boken av Byréus är bra för den som är nybörjare. Det finns tre upplagor (1990, 2008 och 2010). Grünbaums bok (2009) ger ytterligare stöd och inspiration. Finns dramapedagog att tillgå är det förstås det allra bästa men inte nödvändigt. Vi önskar att dramapedagoger ska knytas till alla skolor, och att de ska samarbeta med pedagoger och annan personal på skolan. Det behövs långsiktighet för att träna konstruktiv konflikthantering och skapa skolor med gott klimat. 9

10 Hantera konflikter aktivt när de uppstår. Konflikter uppstår i alla mänskliga sammanhang. De är en oundgänglig del av livet och nödvändiga för lärande och växt. Vi förespråkar att man i lugnt skede lär barnen att lugna ned sig först för att sedan kunna reda ut ensamma eller med stöd av annan, vuxen eller elevmedlare. Ge barnen hjälp att reda ut problemet om de behöver. Glöm inte att följa upp! Var en god förebild. Hantera alla, barn och vuxna, med respekt. Skilj negativt beteende från personen. Det är inte personer som är problem utan förhållanden, situationer, negativa erfarenheter etc. Det handlar om behov som behöver tillgodoses. Du har ett icke-dömande (icke-skuldbeläggande) förhållningssätt. När du talar med barnen visar du hur man hanterar konflikter konstruktivt t ex genom att vänja dem att se och ta hänsyn till andras lika väl som egna känslor och behov. Du gör dem medvetna om upptrappning. Antingen skolan har ett skolmedlingsprogram eller inte kan du som förebild ge barnen erfarenhet av medling med det förhållningssätt vi har beskrivit här. Inför skolmedling 7. Ett villkor är att skolledningen är positiv och aktiv. Om kamratstödjare finns, ska de utbildas och få handledning och stöd. De kan vara elevmedlare med speciellt träning för detta, men också andra med intresse kan bli elevmedlare. Det måste finnas vuxna på skolan som kan medla och handleda eleverna. Arbeta långsiktigt. Bilda ett antimobbningsteam på skolan. Utbilda detta i konflikthantering och medling förutom i frågor om mobbning (det finns nu mycket litteratur om mobbning). Sätt upp namn och bild på alla deltagare i teamet väl synligt på platser i skolan samt informera i brev till föräldrar varje termin. Informera också om handlingsplanen mot mobbning (likabehandlingsplanen). 7 Se i denna antologi kapitlet om skolmedling av L. Marklund. Se även kapitlet om personalledd medling i skolan av L. Araya och T. Maskovic. 10

11 Handlingsplan mot mobbning och diskriminering. Enligt lag skall denna utarbetas och revideras årligen. Ta med alla i personalen, även om det finns personal som står under annan huvudman såsom städbolag. Handlingsplanen föreslås innehålla följande avsnitt: främjande (av goda värden), förebyggande (negativa handlingar), och hanterande av konflikt och mobbningssituationer. Stoppa mobbningen: När upprepade negativa handlingar sker, vid en svårare förseelse mot någon elev, eller när någon blir utpekad (t ex via brevlådan eller elevenkät) eller känner sig illa behandlad/mobbad, försök ta reda på vad som hänt och händer, fakta. Lyssna! Anteckna detaljer. Var, när, hur, vem/vilka? Vänta dig dock inte att skolans personal ser kränkningarna. Det behövs inte. Den utsattes upplevelse räcker. Det är inte heller nödvändigt att kalla det mobbning, om man är osäker. Det viktiga är att det är negativa handlingar. Även uteslutning och kroppsspråk som tyder på nedvärdering av personen i fråga räknas förstås dit. Låt inte barnet/ungdomen vänta och känna sig rädd, osäker och ohörd. Tala med den utsatte, men gör det så att omgivningen inte ser eller anar det. Informera dig från omgivningen. Höistads förslag till frågor till klassen finns angivna ovan under den femte punkten. Mobbaren (X) skiljs från medlöparna genom att till den utsatte eller andra som tillfrågas vid faktainsamlingen ställa frågan: Om X slutar, vad kommer att hända då? (Höistad, 1994 s 59.) Tala i enrum med såväl mobbare som medlöpare. För att dessa inte ska hinna lägga upp en plan vad de ska säga, föreslår Höistad och andra att de ska tas med överraskning en och en, ev. av flera i antimobbningsteamet samtidigt. Höistad (1994, 2001) ger förslag på hur samtalet ska genomföras. Det är viktigt att ta avstånd från de negativa handlingarna (men inte från personen) och få mobbarna att se vad de gör och lova konkreta förändringar. Samtalet följs upp redan nästa 11

12 dag och dagen därpå o.s.v. Föräldrarna informeras samma kväll på ett positivt sätt om vad som hänt och vad eleven lovat göra samt vad skolan gör och tänker göra. Den utsatta och hennes föräldrar har skolan givetvis fortlöpande kontakt med. Mobbarna uppmuntras kontinuerligt till positiv förändring och stöds i denna. Frikoppla klassläraren från ovanstående arbete. Klassläraren och annan personal har i uppgift att hålla ögonen öppna och förhindra och rapportera negativa handlingar som de ser. Elevens status höjs genom de vuxnas respektfulla bemötande. Den utsatte får individuellt stöd av lämplig person på skolan. Han kan behöva hjälp i att förändra visst eget beteende som är störande för omgivningen eller inte ändamålsenligt för hanteringen av problemet. Han behöver i varje fall bli hörd och förstådd och få hjälp att höja nivån i sin kruka. Mobbarna och medlöparna kan också behöva individuellt stöd. De kan ha stora personliga svårigheter, kanske något för skolhälsovården. Deras föräldrar behöver också stöd. De passiva åskådarna kan man tala med i ett senare skede när de negativa handlingarna har upphört. Klasskamrater vet mer än de vuxna troligen anar. Vad kan man lära av detta? Kunde de ha gjort något annorlunda? Grupptryck kan medvetandegöras och bearbetas. Referenser Byréus, K. Du har huvudrollen i ditt liv. Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. 1990, Sista reviderade upplagan Stockholm: Liber; Byréus, K. & Snickars, Kj. Leka lätt 65 lekar för rörelse och samspel. Malmö: Gleerups; Cohen, R. Students resolving conflict. Peer mediation in schools. Glenview, USA: Good year books;

13 Craig, M. De vågade allt. Örebro: Libris; Grünbaum, A. Lika och unika: Dramapedagogik om minoriteter. Göteborg: Daidalos; Höistad, G. Mobbning: En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning. Stockholm: Informationsförlaget; Höistad, G. Mobbning och människovärde. Om förtryck och utanförskap och vad vi kan göra. Solna: Ekelunds; Lind, E. Medkompis. Medling och konflikthantering i skolan. Jönköping: Brain Books AB; Patfoort, P. Uprooting violence: Building nonviolence. From nonviolent upbringing to nonviolent society. Main, USA: Cobblesmith: Patfoort, P. I want, you don t want: Nonviolence education. Maine, USA: Cobblesmith; Satir, V. Familjeliv. Stockholm: Wahlström och Widstrand, 1975 (orig. 1972). Utas Carlsson, K. Lära leva samman: Undervisning i konflikthantering. Teori och praktik. Jonstorp: KSA; Utas Carlsson, K & Rosenberg Kimblad, A. Hantera konflikter och förebygg våld: Förhållningssätt och färdigheter. Teori och praktik i skola och fritidshem. Jonstorp: KSA; Webbadresser Samtalsforum utifrån Collaborative Problem Solving enligt Ross Greene: KSA:s hemsida där bl.a. kapitlen om mobbning och medling finns utlagda i sin helhet. Där finns också avhandling. Sveriges Lärare för fred: 13

Förslag på vad skolan kan göra mot mobbning Ur Hantera konflikter och förebygg våld (2011) av Utas Carlsson, K. och Rosenberg Kimblad, A.

Förslag på vad skolan kan göra mot mobbning Ur Hantera konflikter och förebygg våld (2011) av Utas Carlsson, K. och Rosenberg Kimblad, A. 1 Förslag på vad skolan kan göra mot mobbning Ur Hantera konflikter och förebygg våld (2011) av Utas Carlsson, K. och Rosenberg Kimblad, A. Förebyggande: Betänk konfliktpyramiden 1 och att huvuddelen av

Läs mer

Självkänslan och metaforen Krukan

Självkänslan och metaforen Krukan 1 Självkänslan och metaforen Krukan (Ur Utas Carlsson, K & Rosenberg Kimblad A. Hantera konflikter och förebygg våld: Förhållningssätt och färdigheter. Teori och praktik i skola och fritidshem. 2011) Hänvisningar

Läs mer

Kapitel 10. Mobbning

Kapitel 10. Mobbning 115 Kapitel 10 Mobbning Gunnar Höistad skriver i sin bok Mobbning: En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning (1994): Varje gång en ung människa blir mobbad i skolan är det ett nederlag för

Läs mer

Upptrappning och våldsutveckling enligt Pat Patfoort, PP 1

Upptrappning och våldsutveckling enligt Pat Patfoort, PP 1 1 Upptrappning och våldsutveckling enligt Pat Patfoort, PP 1 Den belgiska konfliktlösaren Pat Patfoort säger att roten till våld ligger i maktobalans (eller med mitt uttryck maktparadigmet, www.tradet.org):

Läs mer

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012 Karin Utas Carlsson www.tradet.org www.tradet.org/ksa Ross Greene. Explosiva barn och Vilse i skolan (rekommenderas

Läs mer

1 Att bygga en fredskultur. Föredrag den 25 aug. 2013, Väcka för Fred i Göteborg (tältprojekt i Fredsams regi).

1 Att bygga en fredskultur. Föredrag den 25 aug. 2013, Väcka för Fred i Göteborg (tältprojekt i Fredsams regi). 1 Att bygga en fredskultur. Föredrag den 25 aug. 2013, Väcka för Fred i Göteborg (tältprojekt i Fredsams regi). Karin Utas Carlsson, barnläkare, fil.dr. pedagogik/konflikthantering. Författare till Lära

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola

Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Uppdaterad 2015-03-10 Handlingsplan för Likabehandling, mot mobbning och kränkande beteende vid Morups Friskola Mål vid Morups Friskola Ingen mobbning, trakasserier eller annan särbehandling på grund av

Läs mer

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Ljungdalaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass och Grundskola upp till årskurs 6 Läsår: 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Anti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium

Anti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 1 av 5 Anti- för Sjöfartsprogrammet, Ålands gymnasium Utfärdat: 06.02.2011 Version: 1 Sida 2 av 5 Förebyggande Kontakt och samtal med den person som påtalar problemet

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola

Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Likabehandlingsplan för Tuppens förskola Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro och ett

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN Framtagen 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bäsna förskola BLÅKLOCKAN På Blåklockan ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är.

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Utbynässkolans arbetsplan mot mobbning 2011

Utbynässkolans arbetsplan mot mobbning 2011 Utbynässkolans arbetsplan mot mobbning 2011 Arbetsplan mot mobbning. Enligt Svenska Akademiens ordlista betyder mobbning gruppvåld mot individ, kamratförtryck. Det kan också definieras: Mobbning handlar

Läs mer

Likabehandlingsplan. Erikslunds resultatenhet

Likabehandlingsplan. Erikslunds resultatenhet Likabehandlingsplan Erikslunds resultatenhet 2009-2010 Innehåll Syfte Mål Handlingsplanens omfattning Deltagare i arbetsgruppen Definition kränkning Definition mobbning Förebyggande åtgärder Arbetsgång:

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Lillboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lillboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Lillboskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen fritidshem, förskoleklass och skola Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

BRÅKA SMARTARE Om praktisk konflikthantering i skolans vardag

BRÅKA SMARTARE Om praktisk konflikthantering i skolans vardag 23. Laila Araya och Tamara Maskovic BRÅKA SMARTARE Om praktisk konflikthantering i skolans vardag En snöboll kastas på rasten, en knuff i matkön eller några hårda ord i korridoren är allt som behövs för

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

Ämnesområde Likabehandlingsplan

Ämnesområde Likabehandlingsplan Ämnesområde Likabehandlingsplan Syftet med planen är: Alla elever har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Skolan och fritidshemmet ska vara fria från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem

Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem Ur skolplan för Tanums kommun Likabehandlingsplan för Fjällbacka skola/ fritidshem Värdegrunden handlar om det demokratiska uppdraget- om ett förhållningssätt till våra medmänniskor, alla människors lika

Läs mer

Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar.

Barn och elevers delaktighet Eleverna utvärderar likabehandlingsplanen varje läsår och kommer med förslag på förändringar och förbättringar. Likabehandlingsplan A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön, etisk tillhörighet, religion eller andra trosuppfattningar,

Läs mer

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen

Uppdaterad Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen Uppdaterad 060426 Lika behandlingsplan förskolan Karlavagnen 1 Lika behandlingplan inom förskoleverksamheten. Handlingsplanen utgår ifrån Läroplanens mål (Lpfö 98 ) och Umeå Kommuns skolplan. Handlingsplanen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen

Likabehandlingsplan för förskolan. Mål och vision. Lagen 1 Likabehandlingsplan för förskolan 2013-08-05 Mål och vision Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt. Vi ska aktivt arbeta för att barnen ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan, Grundskolans fritidshem Syrenen, Nyponrosen och Polstjärnan,

Läs mer

SLOTTSSKOLANS handlingsplan mot mobbning 2012/13

SLOTTSSKOLANS handlingsplan mot mobbning 2012/13 SLOTTSSKOLANS handlingsplan mot mobbning 2012/13 Var och en som arbetar eller är elev vid har ansvar för att främja likabehandling och motverka alla former av kränkande behandling. Hos oss ska alla elever

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är:

Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är: Mobbningsplan för Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är: Agneta Svanberg rektor Tel: 0455-618601 Anna Isberg administratör Tel: 0455-618603 Tina Åkesson skolsköterska Tel: 0455-618600 Thea Lundberg lärare

Läs mer

HANDLINGSPLAN. för barn/elever mot. VÅLD, DISKRIMINERING eller ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING

HANDLINGSPLAN. för barn/elever mot. VÅLD, DISKRIMINERING eller ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Djupadals rektorsområdes HANDLINGSPLAN för barn/elever mot VÅLD, DISKRIMINERING eller ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING Fastställd 2007-08-14 HANDLINGSPLAN MOT VÅLD, DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING

Läs mer

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar

Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03. Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar Kolibri AB Rotorvägen 6, 722 24 Västerås 021-18 89 03 Med trygghet, lust och kunskap bygger vi en trygg framtid för alla våra barn och ungdomar LIKABRHANDLINGSPLAN - plan mot kränkande behandling INLEDNING

Läs mer

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Rektor, Hagaskolan Dals Ed LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 1 BAKGRUND Syfte Alla elever har samma rättigheter och skyldigheter flickor som pojkar och oavsett ålder, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan

Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan Bildningsförvaltningen Grundsärskolan Reviderad 2016 02 15 Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2 (11) Innehållsförteckning: Regelverk

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Läsåret 2006 2007 Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Var mot andra så som du vill att andra ska vara mot dig Handlingsplan mot kränkande behandling Lägesbeskrivning åtgärder uppföljning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Skolans årliga plan mot kränkande behandling Läsåret 2012/2013 A. ÖVERGRIPANDE NIVÅ Enhetens övergripande mål för likabehandling: Alla elever är trygga i skolan. Alla elever behandlas lika oavsett kön,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Skå skola/fritidshem

LIKABEHANDLINGSPLAN. Skå skola/fritidshem LIKABEHANDLINGSPLAN Skå skola/fritidshem 2015-2016 1 Likabehandlingsplan för Skå grundskola/fritidshem Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig

Läs mer

Väskinde skola HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING TRAKASSERIER OCH ANNAN Sid 1 (7) KRÄNKANDE BEHANDLING

Väskinde skola HANDLINGSPLAN MOT DISKRIMINERING TRAKASSERIER OCH ANNAN Sid 1 (7) KRÄNKANDE BEHANDLING TRAKASSERIER OCH ANNAN Sid 1 (7) Övergripande vision/policy Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt. Förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen och skolan skall

Läs mer

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person Handlingsplan mot mobbning Vad är mobbning? - Att gräla och vara av olika åsikt är inte mobbning - Att retas eller leka häftigt är inte mobbning - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skolans vision På Eksjö Gymnasium respekterar alla varandra och ges möjlighet att utvecklas som människa utifrån egna förutsättningar. Mål 1. Vi arbetar

Läs mer

Likabehandlingsplan för Mönsteråsgymnasiet

Likabehandlingsplan för Mönsteråsgymnasiet Likabehandlingsplan för Mönsteråsgymnasiet Fastställd 090514 På Mönsteråsgymnasiet visar alla varandra ömsesidig respekt. Vi tar hänsyn så att alla trivs på sin arbetsplats. Här har alla elever och all

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Vår lokala likabehandlingsplan

Vår lokala likabehandlingsplan Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013 Gäller under tiden 2012-08-30 2013-08-30 Inledning Handlingsplanens främsta syfte är att främja barns och

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Björnungens förskola Enligt 14 a kap. 8 skollagen och 3 kap. 16 diskrimineringslagen Gäller under tiden 20100901 20110831 Handlingsplanens främsta syfte

Läs mer

Likabehandlingsplan Medåkers skola

Likabehandlingsplan Medåkers skola Förskoleklass och Medåkers fritidshem en plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 V s vision Vårt viktigaste mål är att alla på vår skola ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen november 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Högsvedens Förskola Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer

Studiero och trygghet

Studiero och trygghet Per Hansson 2012-11-05 A 1 (7) Studiero och trygghet Introduktion Det här dokumentet beskriver hur vi på Bromstensskolan arbetar för att skapa studiero och trygghet, så att eleverna och pedagogerna kan

Läs mer

Furutorpskolan F-6 Hässleholms kommun Läsåret 14/15 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FURUTORPSKOLAN F-6

Furutorpskolan F-6 Hässleholms kommun Läsåret 14/15 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FURUTORPSKOLAN F-6 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FURUTORPSKOLAN F-6 Reviderad augusti 2014 1 Innehållsförteckning 1. Vår vision 2. Till dig som elev 3. Till dig som vårdnadshavare 4. Till dig som personal

Läs mer

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola, fritidshem a för planen Rektor Vår vision Mo Skola ska genomsyras

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

Likabehandling

Likabehandling Gideälvens skolområde September 2012 Årlig plan Likabehandling 2012-2013 Trehörningsjöskolan Kottens förskola Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för Trehörningsjöskolan

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR MONTESSORIFÖRSKOLAN BLÅSIPPAN Lagens ändamål: 1 Denna lag har till ända mål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

LEDARSKAP och förhållningssätt

LEDARSKAP och förhållningssätt LEDARSKAP och förhållningssätt i förebyggande arbete med unga. KatrinByréus www.byreus.com mer info: www.byreus.com Astrid Johansson, Tunaskolan Luleå har tilldelas flera priser för att ha modet att tala

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor Plan mot kränkande behandling Sandbyhovs förskolor Läsåret 2010/2011 Likabehandlingsplan Innehåll: 1. Inledning Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad: 150114 Upprättad: 150615 Gäller till: 160831 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kyrkskolan och Kyrkskolans fritidshem Innehåll Vår vision Vad säger lagen Till dig som elev Till

Läs mer

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2014

Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2014 1 (1) Handlingsplan mot trakasserier och annan kränkande behandling 2014 Främjande arbete Syftar till att förstärka respekten för allas lika värde, omfattar alla diskrimineringsgrunderna, riktas mot alla

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Djurås förskola, Stora verkstan 2014/2015. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Djurås förskola, Stora verkstan 2014/2015. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Djurås förskola, Stora verkstan 2014/2015 Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för

Läs mer

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina Läsåret 2012-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mariebergs förskola, dagbarnvårdare och skola 2007-10-15 2006-08-29 2005-01-19. www.orebro.se

Likabehandlingsplan. Mariebergs förskola, dagbarnvårdare och skola 2007-10-15 2006-08-29 2005-01-19. www.orebro.se Likabehandlingsplan Mariebergs förskola, dagbarnvårdare och skola 2007-10-15 2006-08-29 2005-01-19 1 Inledning I både Skollagen, Läroplanen för förskolan (Lpfö) samt Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Dnr Id. Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Dnr Id. Barn och utbildningsförvaltningen Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Dnr Id Barn och utbildningsförvaltningen PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Bullerbyn 2015/2016 Innehållsförteckning Vision.4 Skolledningensställningstagande..4 Diskrimineringslagen.....4

Läs mer

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier HANDLINGSPLAN VID MOBBNING Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 16.5.2012 Stadens skolor är med i Kiva Skola programmet och följer

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN Karlskrona 2007-01-31 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ROSENFELDTSSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖRHINDRA DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE BEHANDLING 1 Lagar och andra styrdokument: SFS 2006:67

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 (5) Reviderad nov 2010 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varvets förskola 2011 Plan mot diskriminering och kränkande behandling utgår från skollagen (1985:1100) 14 a kap. samt diskrimineringslagen.

Läs mer

Bergaskolans likabehandlingsplan Definition: Kränkning/diskriminering är när en person utsätts för nedanstående handlingar pga sexuell läggning,

Bergaskolans likabehandlingsplan Definition: Kränkning/diskriminering är när en person utsätts för nedanstående handlingar pga sexuell läggning, Bergaskolans likabehandlingsplan Definition: Kränkning/diskriminering är när en person utsätts för nedanstående handlingar pga sexuell läggning, funktionshinder, religion, trosuppfattning, etnisk tillhörighet

Läs mer

Likabehandlingsplan Barnens Ark

Likabehandlingsplan Barnens Ark Likabehandlingsplan Barnens Ark Reviderad januari 2016 Bakgrund och syfte På Barnens Ark ska alla barn, föräldrar och personal känna sig välkomna, trygga, få uppleva gemenskap och bli respekterade. Enligt

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå förskola. Mål och vision. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå förskola. Mål och vision. Lagen Likabehandlingsplan för Skå förskola Mål och vision Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att barnen ska känna sig sedda och ingen ska utsättas för diskriminering,

Läs mer

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Krungårdsskolan F-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk F-6 samt fritidshem Läsår 2015/2016 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HEMSJÖ FÖRSKOLOR

Plan mot diskriminering och kränkande behandling HEMSJÖ FÖRSKOLOR Elevhälsoteamet Rektor grundskola/fritids/förskola Pia Hanzén, tfn, 0322-617285, 0705-751063 pia.hanzen@alingsas.se Specialpedagog Ulla Pettersson tfn: 0734-154998 ulla.pettersson@alingsas.se Plan mot

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer