MOBBNING. Förslag på vad skolan kan göra

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MOBBNING. Förslag på vad skolan kan göra"

Transkript

1 MOBBNING. Förslag på vad skolan kan göra Den här antologin tar upp en lång rad aspekter på livskunskap eller life skills, vilka visar på vägar till en mer harmonisk, fredlig och rättvis värld. Vårt tänkande är viktigt, vår kunskap, våra färdigheter och insikter likaså. Slutligen behövs verktyg och strategier för att förhindra förtryck. Ett exempel på förtryck är mobbning. Här lämnar författarna till Hantera konflikter och förebygg våld: Förhållningssätt och färdigheter. Teori och praktik i skola och fritidshem sitt bidrag i form av en del av bokens kapitel om mobbning, vilket i sin helhet kan läsas på För att bidraget ska kunna läsas fristående från boken har författarna anpassat texten genom att stryka sidhänvisningar och vid behov införa en kort förklaring. /ku 1

2 26. Karin Utas Carlsson o. Anette Rosenberg Kimblad MOBBNING Förslag på vad skolan kan göra Förebyggande: Betänk konfliktpyramiden 1 och att huvuddelen av arbetet bäst sker i de nedre delarna av pyramiden. Träna barnen i god kommunikation, empati och samarbete, se till allas behov av god självkänsla. Samarbetslekar. Idrottslektionerna är utmärkta tillfällen och raster, friluftsdagar. Koppla vad ni gör till teori för att medvetandegöra barnen. I lekar kan koncentration, beröring, lyssnande, empati, bekräftelse (jag ser dig, du är värdefull) tränas förutom, förstås, samarbete och vinna-vinna. Låt det ingå i den planerade träningen. Fråga gärna efter övningen vad eleverna tycker att man tränade. Dramapedagoger har en uppsjö av lekar och övningar i sin repertoar. Tyvärr har inte skolor som regel egna dramapedagoger, men kommunen kan ha samlat kompetensen i en kulturskola eller liknande. Lekar finns presenterade i Linds bok om skolmedling (2001). Se också Leka lätt 65 lekar för rörelse och samspel (Byréus & Snickars, 2005) och Lika och unika (Grünbaum 2009). 1 Här avses Richard Cohens (1995) konfliktpyramid, det ideala systemet för konfliktlösning i en skola, där basen, den största delen, representerar samarbete som bygger på självförtroende, empati och kommunikation konflikter förebyggs; området närmast ovanför där eleverna själva hanterar konflikterna; nästa ovanför representerar medling (en tredje part underlättar kommunikationen) och den översta delen representerar skiljedom/sanktioner (den vuxne tar över och bestämmer). I den auktoritära skolan ställs pyramiden upp och ned så att huvudparten av hanteringen sköts av de vuxna. I den ideala miljön är pyramiden rättställd. 2

3 Rastvaktssystemet är en väsentlig länk i kedjan av åtgärder. Det är viktigt att det finns ett tillräckligt antal vuxna ute, att man lätt kan identifiera dem med t ex särskilda jackor, och att de är delaktiga i barnens värld. De vuxna, lika väl som eventuella kamratstödjare, kan se barn som står utanför. De kan ingripa när lek går överstyr, och de kan initiera lekar. Rasterna är väsentliga i barnens värld för deras trevnad och för deras sociala utveckling. De vuxnas arbete på rasterna behöver uppvärderas. Det är viktigt och inte helt okomplicerat eftersom det finns ett naturligt intresse hos de vuxna att vila ut emellan lektionerna och även att ta nödvändiga kontakter sinsemellan. Rastvaktssystemet är en ledningsfråga, som behöver lösas i demokratisk ordning. Det är också en resursfråga. När budgeten skärs ned minskas personalen, och det blir färre som kan se till barnens psykosociala behov och utveckling. Det ligger ett ansvar hos politikerna lika väl som hos skolledarna och skolans hela personalstyrka. Tänk på hur gruppindelning går till så att inget barn känner sig oönskat, icke-valt. En idrottslärare jag träffade i New York inom RCCP, Resolving Conflict Creatively Program, ville ha likvärdiga lag i bollspel utan att någon skulle känna sig utpekad som dålig spelare. Han gjorde på följande sätt: Vid varje tillfälle fanns det en klasslista. Två elever (nya elever varje gång efter listan) sattes på vanligt sätt att utse var sitt lag. De valde snabbt och tyst på avskild plats och antecknade på klasslistan lagbeteckningen för varje barn. Sedan fick kamraterna veta lagindelningen utan koppling till upplevt värde i laget. Således blev ingen utropad först eller sist. Öka medvetenheten om allas självkänsla metaforen krukan 2 som står för upplevelsen av det egna värdet, självbilden. Detta görs genom att man vid lämpliga tillfällen syftar 2 Detta är en metafor, hämtad från Virginia Satirs bok Familjeliv (1972), beskriven i Hantera konflikter och förebygg våld (Utas Carlsson, Rosenberg Kimblad, 2011, där också lektionsförslag ges. 3

4 till nivåer i krukan. (Hög nivå i min kruka : jag känner mig älskad omtyckt och duktig; låg nivå: jag känner motsatsen.) Så t ex kan man säga: Härligt lyft det där! eller: Inga sänkningar är tillåtna. Det där är inte okej. Du kan bättre! Arbeta med gruppdynamiken: Hurudan är en god ledare? Hurudant är dåligt ledarskap? Höistad (1994, s 111) har ett antal bra frågor att ställa vid samtal i klassen, t ex: Vad är det som gör att vissa blir ledare?, Vad kännetecknar en dålig ledare?, Vad kännetecknar en bra ledare?, Kan det vara jobbigt att vara ledare?, Vad är det som gör att man följer ledaren trots att man kanske inte tycker att det ledaren bestämmer är bra? Gruppåverkan: Låt barnen ge exempel på grupptryck (negativt) och positiv gruppåverkan. Även här handlar det om att öka medvetenheten och förhindra negativt ledarskap. Civilkurage: Exempel kan ges i samtal (om fiktiva händelser, utifrån vad som hänt på skolan, i massmedia, etc.), uppsatser, teckning, rollspel. Här, liksom överhuvudtaget i arbetet med konflikthantering, kan man gå från lokal nivå till den globala. När det gäller civilkurage kan man t ex ta upp exempel från Andra Världskriget eller diktaturer idag eller i historien. I Mary Craigs bok De vågade allt (1984) finns en rad goda exempel på personer med enormt civilkurage. Även i dagens tidningar kan man hitta exempel, även om, tyvärr, negativa berättelser är vanligare. Berättelser/uppsatser om hjältar kan kopplas till civilkurage. Höistad (1994, s 59) föreslår att flera ur mobbningsteamet 3 ska intervjua klassens elever, alla eller kanske hälften. Han föreslår följande frågor: Hur trivs du i klassen? Finns det någon i klassen som brukar bestämma? Vad brukar du göra då den personen bestämmer? Händer det att du får vara med och bestämma? Finns det någon som inte trivs i klassen? vad kan du göra för att han/hon ska trivas bättre? Vad kan han/hon göra för att trivas bättre? De här grundfrågorna föreslår han ska finnas med vid alla samtal. Sedan 3 Höistad kallar det mobbningsteam, vi kallar det antimobbningsteam, men det är samma sak. Deltagarna består av några personer på skolan. 4

5 ska intervjuarna sammanställa svaren och på så vis få en god bild. I Lära leva samman (Utas Carlsson, 2001, ss 292 ff) beskriver jag resultatet av intervjuer med 18 elever i åk 6 där jag bl.a. har tagit upp stämningen i klassen, ledarskap, grupptryck och civilkurage. Vi får här en inblick i barnens värld när det informella ledarskapet är negativt och baseras på rädsla. Katrin Byréus har i sin bok Du har huvudrollen i ditt liv (1990, s 38 ff och 2008, s 42 ff) beskrivit två fyrahörnsövningar: vad deltagarna uppskattar hos en vän resp. vad de avskyr att kompisar gör 4. Man kan låta en övning utmynna i rollspel eller statyer i stället för att enbart låta barnen, som valt olika alternativ, berätta om hur de tänker. De barn som valt ett alternativ (d.v.s. hörn) kan utgöra en grupp som på c:a 10 minuter (kortare tid för små barn) planerar ett spel som sedan utgör basen för ett formspel 5. Att prata illa bakom 4 (1990 års upplaga) Vad uppskattar du mest hos en vän? Alternativen (hörnen): 1) Man pratar om allt; 2) Man har samma intressen; 3) Man kan skratta tillsammans; Till det kommer ett öppet fjärde hörn (alternativ) där barn som har andra förslag ställer sig. Hur avskyr du att bli behandlad av dina kompisar? 1) De ljuger eller sprider falska rykten om dig; 2) Du blir alltid bemött med nedlåtande kritik; 3) De sviker dig; Till detta kommer det fjärde, öppna hörnet för andra möjligheter. 5 Forumspel är en typ av rollspel där åhörarna, klassen i detta fall, deltar i att söka efter alternativa lösningar på ett problem (konflikt). Man kan kort beskriva det på följande sätt: En grupp elever förbereder och framför ett spel. Spelledaren som kallas joker leder arbetet. Gruppen utser vilken av rollerna som är den mest utsatta/förtryckta. Denna ska sedan vid nya uppspel bytas ut. Efter det första framförandet tas spelet från början och barnen i publiken får ropa stopp när de vill byta ut den det är synd om. Efter varje inhopp återgår de ursprungliga aktörerna i sina roller och fortsatta inhopp görs. Jokern är naturligtvis av stor betydelse för att forumspelet löper så att alla mår bra och att nya lösningar prövas, insikter nås. I en modifierad form kan även passiva åskådare bytas ut, men aldrig förtryckaren. Byréus (1990, 2008) har genom sin klassiska bok givit verktyg till pedago- 5

6 ryggen på någon, eller svek av annat slag, brukar vara sådant som skapar konflikter och dålig klassanda. Vid rollspel kan man låta två personer prata illa om en tredje fiktiv person, X, och sedan låta ännu en elev ingripa i samtalet för att förändra situationen. Olika metoder kan då användas: Hänvisa till regler; stämning; rätt och fel; humor; ta i försvar; avleda; föreslå konfliktlösning; etc. Det finns många fler sätt, något man upptäcker när man gör övningen. Jag har gjort övningen som par-rollspel med en tredje inhoppare. Par-rollspel, eller på engelska hassle lines, innebär att alla i gruppen spelar samtidigt i samma rum. Spelledaren samlar efteråt upp erfarenheterna från spelet och kategoriserar de metoder som använts: skriver t ex avledning eller tar i försvar på tavlan. Då får alla lyssna. Anita Grünbaums bok Lika och unika: Dramapedagogik om minoriteter (2009) är liksom Byréus bok mycket användbar för arbete med grupper. I Lära leva samman har jag ett kapitel om klimatet i klasser och skola (ss 229 ff). Där finns bl.a. beskrivet hur vi gjorde upp klassregler på ett demokratiskt sätt. Eleverna i åk 6 fick också skriva en uppsats med titeln Min drömskola. Sedan gjorde vi en klassuppsats där delar av allas bidrag togs med. Det var med påtaglig stolthet som eleverna gav sin tillåtelse till att deras klassuppsats skulle anslås i lärarrummet. I Lära leva samman (ss 251 ff) finns också ett kapitel om hur vi i klasserna arbetade förebyggande mot mobbning. Vi använde oss av litteratur (film är också utmärkt), uppsatsskrivning och rollspel. Det visade sig vara viktigt att inte direkt börja med rollspel där eleverna skulle hitta lösningar, eftersom det var för svårt för dem. Uppsatsskrivning efter att man i klassen läst en lämplig bok gav mycket intressanta uppsatger och andra som vill arbeta med den här metoden som bygger på Augusto Boals forumteater (se kapitel av A. Grünbaum i denna antologi). 6

7 ser, som renskrevs. Dessa kunde sammanställas till ett häfte att sälja på skolan. Katrin Byréus (2008) har s 40 ff ett avsnitt Värderingsövningar med barn och ungdom. Övergångar till forumspel. Där finns olika, mycket angelägna teman, ss vänskap (nämnt ovan), ledarskap, våld och rädsla. I klasser och skolor bildas hierarkier bland barnen, som blir olika populära. Den här rangordningen är inofficiell. Den är nära kopplad till krukan, d.v.s. självbilden. Att ha låg status är mycket plågsamt. Den som mobbas har ofta låg status och tappar ännu mer p.g.a. mobbningen. Andra blir rädda att själva förlora i status genom att vara kompis med den utsatta. Här har kamratstödjarutbildningen en hel del att tillföra genom att fokus sätts på detta, och kamratstödjarna får i uppdrag att särskilt förhöja statusen hos den de uppfattar som utsatt. Det är viktigt att lärarna också gör det. Genom tillrättavisningar kan läraren (givetvis även rektor och övrig personal) sänka eleven. Vid ett tillfälle blev en elev, som tagit strupgrepp på en annan (som länge trakasserat henne), avstängd 1-2 dygn från skolan Detta resulterade i att flickan blev mer utestängd av andra elever som sa Hon dödar oss!. Situationen blev ohållbar och flickan flyttade från skolan. Ett sätt att medvetandegöra barnen om hierarkier, och hur skadliga dessa är för klimatet i klassen, är att på ett enkelt sätt visa på hur våld leder till våld i en uppåtgående spiral. 6 6 Den holländska utbildaren i konflikthantering Pat Patfoort (1995, 2001) säger att roten till våld ligger i maktobalans. När individer och grupper stöter på skillnader i åsikter, egenskaper eller förhållanden försöker de komma i överläge i förhållande till den/de andra. Det har sin grund i självbevarelsedriften, säger hon. Patfoort talar om överlägeoch underlägepositioner. Någon i överläge sänker medvetet eller omedvetet en annan som kommer i underläge. Denne/denna försöker i sin tur komma i överläge och gör det genom att sänka den första eller någon annan (det kan också hända att aggressiviteten vänder sig 7

8 Våld är inte bara fysiskt våld. Att stänga någon ute är också våld och räknas till mobbning när det är systematiskt. Patfoort har föreslagit att man i klassen tar upp frågeställningar i stil med: Har du någon gång känt dig nedvärderad/mindre värd? (Enligt vår erfarenhet hör det till barnens språkbruk att tala om upplevelse av värde.) Detta får naturligtvis ske med omdöme så att en utsatt elev inte blir ännu mer drabbad. Det kan t ex göras i samband med att vissa enkätsvar (om elevenkäter se nedan) på ett generellt plan tas upp i klassen som återkoppling. Tala inte om någon som mobbad! Ja, tala självfallet inte heller om någon som utövare av negativa handlingar såsom, mobbning, trakasserier el. dyl. Observera att det här inte är fråga om att ta upp aktuell mobbning i klassen. Detta ska man inte göra, något som också Höistad poängterar. Det är ytterst viktigt att den som är utsatt/mobbad inte blir ytterligare utsatt. Därför rekommenderar vi att: System för information om negativa beteenden skapas. En brevlåda där eleverna anonymt kan skriva och berätta om fall av kränkningar är ett utmärkt hjälpmedel. Med anonymt menar vi att deras eget namn inte behöver stå skrivet men naturligtvis namnet på den som behöver hjälp. Den här brevlådan ska inte tömmas av rektor eller någon person med hög formell makt på skolan utan gärna kurator, skolsköterska eller kanske en lämplig person i antimobbningsteamet. Psykologen är också lämplig om hon/han ofta är på skolan. Höistad rekommenderar en jourtelefon, något som kräver bestämd telefontid eller telefonsvarare men för övrigt är en utmärkt idé. Det viktiga är att dessa åtgärder ska vara väl kända på skolan och bland föräldrarna. De är ett led i att tydliggöra skolans aktiva engagemang för elevernas psykiska och sociala hälsa. mot individen själv). På så sätt leder våld till våld i en upptrappande spiral. 8

9 Elever som är utsatta av sina kamrater ska känna sig trygga i att mobbarna inser att de negativa handlingarna kan rapporteras av vem som helst. Använd elevenkäter minst varje läsår, gärna varje termin. Låt det inte gå för långt in på terminen innan dessa besvaras. Fråga inte efter mobbning som är ett laddat ord och dessutom används på olika vis. Kom ihåg att den som är utsatt troligen skäms över detta och vill förringa beteendet. Dessutom kan han vara rädd att det blir värre om mobbarna får reda på eller tror att offret tjallat. Återför resultatet av enkäterna till eleverna utan att utsätta någon. Om någon utsatt har namngivits, sätt igång efterforskningar men inte öppet i klassen. Tala först med personen i fråga. Tillförsäkra denna sekretess och skolans ovillkorliga stöd. De negativa handlingarna ska upphöra. Lär barnen att hantera konflikter konstruktivt. Visa på vad som trappar upp konflikter och ge verktyg i enlighet med förhållningssättet vinna-vinna (empatiskt lyssnande, uttryckande av känslor och behov utan att lägga skulden på någon och förhandling/problemlösning där allas känslor och behov tas i beaktanden.) Rollspela fiktiva händelser, och, när stämningen tillåter det, aktuella situationer, kanske sådant som barnen upplever en viss stolthet över att ha löst på ett bra sätt. Utsätt ingen vid dessa spel! Låt inte personer spela sig själva! (Undantag kan göras om någon gärna vill spela sig själv och man bedömer det som okej.) Med fiktiva situationer minskar man risken att någon ska känna sig utsatt och illa till mods. Forumspel är en utmärkt metod. Den nämna boken av Byréus är bra för den som är nybörjare. Det finns tre upplagor (1990, 2008 och 2010). Grünbaums bok (2009) ger ytterligare stöd och inspiration. Finns dramapedagog att tillgå är det förstås det allra bästa men inte nödvändigt. Vi önskar att dramapedagoger ska knytas till alla skolor, och att de ska samarbeta med pedagoger och annan personal på skolan. Det behövs långsiktighet för att träna konstruktiv konflikthantering och skapa skolor med gott klimat. 9

10 Hantera konflikter aktivt när de uppstår. Konflikter uppstår i alla mänskliga sammanhang. De är en oundgänglig del av livet och nödvändiga för lärande och växt. Vi förespråkar att man i lugnt skede lär barnen att lugna ned sig först för att sedan kunna reda ut ensamma eller med stöd av annan, vuxen eller elevmedlare. Ge barnen hjälp att reda ut problemet om de behöver. Glöm inte att följa upp! Var en god förebild. Hantera alla, barn och vuxna, med respekt. Skilj negativt beteende från personen. Det är inte personer som är problem utan förhållanden, situationer, negativa erfarenheter etc. Det handlar om behov som behöver tillgodoses. Du har ett icke-dömande (icke-skuldbeläggande) förhållningssätt. När du talar med barnen visar du hur man hanterar konflikter konstruktivt t ex genom att vänja dem att se och ta hänsyn till andras lika väl som egna känslor och behov. Du gör dem medvetna om upptrappning. Antingen skolan har ett skolmedlingsprogram eller inte kan du som förebild ge barnen erfarenhet av medling med det förhållningssätt vi har beskrivit här. Inför skolmedling 7. Ett villkor är att skolledningen är positiv och aktiv. Om kamratstödjare finns, ska de utbildas och få handledning och stöd. De kan vara elevmedlare med speciellt träning för detta, men också andra med intresse kan bli elevmedlare. Det måste finnas vuxna på skolan som kan medla och handleda eleverna. Arbeta långsiktigt. Bilda ett antimobbningsteam på skolan. Utbilda detta i konflikthantering och medling förutom i frågor om mobbning (det finns nu mycket litteratur om mobbning). Sätt upp namn och bild på alla deltagare i teamet väl synligt på platser i skolan samt informera i brev till föräldrar varje termin. Informera också om handlingsplanen mot mobbning (likabehandlingsplanen). 7 Se i denna antologi kapitlet om skolmedling av L. Marklund. Se även kapitlet om personalledd medling i skolan av L. Araya och T. Maskovic. 10

11 Handlingsplan mot mobbning och diskriminering. Enligt lag skall denna utarbetas och revideras årligen. Ta med alla i personalen, även om det finns personal som står under annan huvudman såsom städbolag. Handlingsplanen föreslås innehålla följande avsnitt: främjande (av goda värden), förebyggande (negativa handlingar), och hanterande av konflikt och mobbningssituationer. Stoppa mobbningen: När upprepade negativa handlingar sker, vid en svårare förseelse mot någon elev, eller när någon blir utpekad (t ex via brevlådan eller elevenkät) eller känner sig illa behandlad/mobbad, försök ta reda på vad som hänt och händer, fakta. Lyssna! Anteckna detaljer. Var, när, hur, vem/vilka? Vänta dig dock inte att skolans personal ser kränkningarna. Det behövs inte. Den utsattes upplevelse räcker. Det är inte heller nödvändigt att kalla det mobbning, om man är osäker. Det viktiga är att det är negativa handlingar. Även uteslutning och kroppsspråk som tyder på nedvärdering av personen i fråga räknas förstås dit. Låt inte barnet/ungdomen vänta och känna sig rädd, osäker och ohörd. Tala med den utsatte, men gör det så att omgivningen inte ser eller anar det. Informera dig från omgivningen. Höistads förslag till frågor till klassen finns angivna ovan under den femte punkten. Mobbaren (X) skiljs från medlöparna genom att till den utsatte eller andra som tillfrågas vid faktainsamlingen ställa frågan: Om X slutar, vad kommer att hända då? (Höistad, 1994 s 59.) Tala i enrum med såväl mobbare som medlöpare. För att dessa inte ska hinna lägga upp en plan vad de ska säga, föreslår Höistad och andra att de ska tas med överraskning en och en, ev. av flera i antimobbningsteamet samtidigt. Höistad (1994, 2001) ger förslag på hur samtalet ska genomföras. Det är viktigt att ta avstånd från de negativa handlingarna (men inte från personen) och få mobbarna att se vad de gör och lova konkreta förändringar. Samtalet följs upp redan nästa 11

12 dag och dagen därpå o.s.v. Föräldrarna informeras samma kväll på ett positivt sätt om vad som hänt och vad eleven lovat göra samt vad skolan gör och tänker göra. Den utsatta och hennes föräldrar har skolan givetvis fortlöpande kontakt med. Mobbarna uppmuntras kontinuerligt till positiv förändring och stöds i denna. Frikoppla klassläraren från ovanstående arbete. Klassläraren och annan personal har i uppgift att hålla ögonen öppna och förhindra och rapportera negativa handlingar som de ser. Elevens status höjs genom de vuxnas respektfulla bemötande. Den utsatte får individuellt stöd av lämplig person på skolan. Han kan behöva hjälp i att förändra visst eget beteende som är störande för omgivningen eller inte ändamålsenligt för hanteringen av problemet. Han behöver i varje fall bli hörd och förstådd och få hjälp att höja nivån i sin kruka. Mobbarna och medlöparna kan också behöva individuellt stöd. De kan ha stora personliga svårigheter, kanske något för skolhälsovården. Deras föräldrar behöver också stöd. De passiva åskådarna kan man tala med i ett senare skede när de negativa handlingarna har upphört. Klasskamrater vet mer än de vuxna troligen anar. Vad kan man lära av detta? Kunde de ha gjort något annorlunda? Grupptryck kan medvetandegöras och bearbetas. Referenser Byréus, K. Du har huvudrollen i ditt liv. Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. 1990, Sista reviderade upplagan Stockholm: Liber; Byréus, K. & Snickars, Kj. Leka lätt 65 lekar för rörelse och samspel. Malmö: Gleerups; Cohen, R. Students resolving conflict. Peer mediation in schools. Glenview, USA: Good year books;

13 Craig, M. De vågade allt. Örebro: Libris; Grünbaum, A. Lika och unika: Dramapedagogik om minoriteter. Göteborg: Daidalos; Höistad, G. Mobbning: En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning. Stockholm: Informationsförlaget; Höistad, G. Mobbning och människovärde. Om förtryck och utanförskap och vad vi kan göra. Solna: Ekelunds; Lind, E. Medkompis. Medling och konflikthantering i skolan. Jönköping: Brain Books AB; Patfoort, P. Uprooting violence: Building nonviolence. From nonviolent upbringing to nonviolent society. Main, USA: Cobblesmith: Patfoort, P. I want, you don t want: Nonviolence education. Maine, USA: Cobblesmith; Satir, V. Familjeliv. Stockholm: Wahlström och Widstrand, 1975 (orig. 1972). Utas Carlsson, K. Lära leva samman: Undervisning i konflikthantering. Teori och praktik. Jonstorp: KSA; Utas Carlsson, K & Rosenberg Kimblad, A. Hantera konflikter och förebygg våld: Förhållningssätt och färdigheter. Teori och praktik i skola och fritidshem. Jonstorp: KSA; Webbadresser Samtalsforum utifrån Collaborative Problem Solving enligt Ross Greene: KSA:s hemsida där bl.a. kapitlen om mobbning och medling finns utlagda i sin helhet. Där finns också avhandling. Sveriges Lärare för fred: 13

Kapitel 10. Mobbning

Kapitel 10. Mobbning 115 Kapitel 10 Mobbning Gunnar Höistad skriver i sin bok Mobbning: En bok om att förebygga, upptäcka och stoppa mobbning (1994): Varje gång en ung människa blir mobbad i skolan är det ett nederlag för

Läs mer

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org

Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012. Karin Utas Carlsson www.tradet.org Konflikthantering hemma och i skolan Familjestödsenheten, Göteborg, den 14 mars 2012 Karin Utas Carlsson www.tradet.org www.tradet.org/ksa Ross Greene. Explosiva barn och Vilse i skolan (rekommenderas

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier HANDLINGSPLAN VID MOBBNING Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 16.5.2012 Stadens skolor är med i Kiva Skola programmet och följer

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina

Läsåret 2012-13. Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Malgoviks skola, Vilhelmina Läsåret 2012-13 Plan mot diskriminering och kränkande behandling, plan för hur vi ska vara mot varandra Malgoviks skola, Vilhelmina 1 Innehåll: Förord Så här vill vi att det ska vara på Malgoviks skola

Läs mer

Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är:

Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är: Mobbningsplan för Den akuta arbetsgruppen mot mobbning är: Agneta Svanberg rektor Tel: 0455-618601 Anna Isberg administratör Tel: 0455-618603 Tina Åkesson skolsköterska Tel: 0455-618600 Thea Lundberg lärare

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola

Likabehandlingsplan. Lilla Högsätra skola Likabehandlingsplan Lilla Högsätra skola 2012-2013 Värdegrunden i Högsätra skolområde Våra förskolor och skolor är och ska vara bra förskolor/skolor där barn, elever och vuxna har en stark mental närvaro

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan

Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Plan mot diskriminering och kra nkande behandling i skolan Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan 2015/2016.1 Inledning.1 Vad är mobbning, trakasserier och kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet

Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet Likabehandlingsplan 2015/2016 Fritidshemmet På Viktoriaskolan tar rektor och personal medvetet och engagerat avstånd från alla former av kränkande behandling. Vi arbetar för att förebygga kränkningar.

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

LEDARSKAP och förhållningssätt

LEDARSKAP och förhållningssätt LEDARSKAP och förhållningssätt i förebyggande arbete med unga. KatrinByréus www.byreus.com mer info: www.byreus.com Astrid Johansson, Tunaskolan Luleå har tilldelas flera priser för att ha modet att tala

Läs mer

Karin Utas Carlsson INLEDNING

Karin Utas Carlsson INLEDNING Karin Utas Carlsson INLEDNING Ur Livskunskap för livskvalitet: Fler perspektiv på en viktig samhällsfråga. Red.: Utas Carlsson, K., Nordén, C. & Sevéus, V. Stockholm: Sevéus, Stiftelsen Ekskäret och Forum

Läs mer

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10

Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Likabehandlingsplan Västerbyskolan läsår 09/10 Skolans likabehandlingsplan regleras utifrån två lagar: Diskrimineringslagen och Skollagen kap 14. Likabehandlingsplanen beskriver skolans arbete för att

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling samt handlingsplan för jämställdhet för Färentuna skola

Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling samt handlingsplan för jämställdhet för Färentuna skola Likabehandlingsplan inklusive plan mot kränkande behandling samt handlingsplan för jämställdhet för Färentuna skola Enligt diskrimineringslagen ska en likabehandlingsplan upprättas. Enligt skollagen ska

Läs mer

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Varje elev ska känna glädje i att gå till skolan och ska känna sig trygg och vara känd av alla vuxna. Eleven ska känna

Läs mer

Likabehandlingsplan Kunskapsskolan Botkyrka

Likabehandlingsplan Kunskapsskolan Botkyrka Likabehandlingsplan Kunskapsskolan Botkyrka Samtliga inom Kunskapsskolans verksamhet, såväl vuxna som elever skall kontinuerligt tillsammans verka för ett arbetsklimat där alla respekterar varandra. Trakasserier

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning.

LIKABEHANDLINGSPLAN. Förskola: Lilla Verkstan. Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. LIKABEHANDLINGSPLAN Förskola: Lilla Verkstan Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning. På vår förskola ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är. I

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor.

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Så arbetar vi för att förebygga samt hantera kränkande behandling på våra förskolor. 0 Innehållsförteckning BARN- OCH

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE för Montessoriförskolan Villa Caprifol 1 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för Montessoriförskolan Villa Caprifol Rev. 2015 03 09 Maria Montessori, som i början av 1900-talet utvecklade Montessoripedagogiken, hade en vision

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08

Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 Likabehandlingsplan för Falkenbergs gymnasieskola, läsåret 07/08 1. Inledning Falkenbergs gymnasium och Vuxenutbildning är en del av omvärlden och omvärlden är en del av oss. Skolan skall vara välkomnande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN Skolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar genom att arbetet på Fäladsgården genomsyras av att: elever och personal bemöter varandra med

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Framtagen oktober 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskola: Regnbågen Att förebygga och motverka kränkande behandling/mobbning Bild: Grimms. På vår förskola ska alla känna sig trygga

Läs mer

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016

FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Stensättarvägen 1 444 53 Stenungsund tel. 844 30 FÖRSKOLAN FINGER-BORGENS LIKABEHANDLINGSPLAN 2015/2016 Innehållsförteckning Ange kapitelrubrik (nivå 1)... 1 Ange kapitelrubrik (nivå 2)... 2 Ange kapitelrubrik

Läs mer

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Tel. 021-185385 // 021-185330 Innehåll Innehåll... 2 Handlingsplan för Västerås Idrottsgymnasium 2011/2012...

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvängenskolan grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem läsåret 2014/15 Keith Haring Upprättad augusti 2014 Lisbeth

Läs mer

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga.

Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga. 1 Vad är det här för något? Det här är en skrift som talar om hur vi ska vara mot varandra. Alla barn på skolan/förskolan och frita ska ha det bra och känna sig trygga. Det som står här i bygger på en

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Prästgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Prästgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Prästgårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, Grundskola 1-6, Fritidshem, Grundsärskola Läsår 2014/2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR ELEVER PÅ KUNGSHOLMENS GYMNASIUM/STOCKHOLMS MUSIKGYMNASIUM 2015 Utifrån Diskrimineringslagen 2008:567 samt Skollagen 2010:800 6 kap. 1. Vision På Kungsholmens gymnasium ska alla

Läs mer

Huddunge byskolas likabehandlingsplan

Huddunge byskolas likabehandlingsplan 2014/15 Huddunge byskolas likabehandlingsplan Huddunge byskola Huddunge kyrkväg 15 Inledning Huddunge byskolas likabehandlingsplan är utformad i samarbete med samtliga elever på skolan och all personal.

Läs mer

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan

Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan 2008-01-28 Gränsskolans plan för arbetet med att motverka alla former av kränkande behandling/likabehandlingsplan Handlingsplanen gäller för elever och personal på Gränsskolan. Uppdrag Skollagen (SFS 1

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Håsta förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan, Ekonomiprogrammets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomiprogrammet Läsår 15/16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27

Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 Vallsta Fritidshem, plan mot diskriminering och kränkande behandling Gunnel Wahlstedt Rektor 2014-03- 27 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vallsta Fritidshem Ansvariga för planen Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Docksta Friskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Docksta friskola 2013-2014 Inledning Likabehandlingsplanens syfte är att främja likabehandling, alla människors lika rättigheter oavsett

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING & KRÄNKANDE BEHANDLING. Innehåll

PLAN MOT DISKRIMINERING & KRÄNKANDE BEHANDLING. Innehåll PLAN MOT DISKRIMINERING & KRÄNKANDE BEHANDLING Innehåll Utvärdering från läsåret 2012/2013 Uppdaterad plan inför 2013/2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3 Mål och vision...3 Utvärdering av Planen mot

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling

Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Plan för att förebygga och hantera trakasserier sexuella trakasserier kränkande särbehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Lagar 2 Vad innebär trakasserier, sexuella trakasserier,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Likabehandlingsplan för Globala gymnasiet 2014-2015

Likabehandlingsplan för Globala gymnasiet 2014-2015 Likabehandlingsplan för Globala gymnasiet 2014-2015 1. Inledning Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i förskolan och skolan(2006:67) säger att den som ansvarar

Läs mer

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Teknikprogrammet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling

Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling SOLNA STAD Haga skolområde Fridhemsskolan Plan för likabehandling/ mot kränkande behandling Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De är utrustade med förnuft och samvete och bör

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över

Varje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över Jämställdhet och betygsskillnader Storyline Nyckelfrågor Aktiviteter Gruppering Material Resultat 1. Tonåringarna Vilka ord tror ni vi kan använda för att beskriva 17-åringar? Varje elev skriver ner så

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor.

Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor. Trygghetsplan,Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Tallåsgården och Trollgårdens förskolor. I den fostrande roll som förskolepedagoger har, ingår att vi aktivt motarbetar och bemöter

Läs mer

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra distriktet: Karungi- Marielunds-och Särskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass - år 9 a för planen Rektor Seija

Läs mer

Olweusarbetet i Sollentuna Musikklasser 15/16

Olweusarbetet i Sollentuna Musikklasser 15/16 Olweusarbetet i Sollentuna Musikklasser 15/16 Olweusprogrammets huvudmål Olweusprogrammet är först och främst ett förebyggande program. Samtidigt är programmet ett övergripande program som även fokuserar

Läs mer

Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling Tranängskolan 4-6 plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola Ansvariga för planen Rektor ansvarar för planen och ser till att all

Läs mer

LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014-2015

LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2014-2015 BF 221 1 2014-10-06 Bildningsförvaltningen LINDÅS LIKABEHANDLINGSPLAN, PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2014-2015 Vår Vision På Lindås skola och fritidshem ska alla barn och all personal

Läs mer

1/8 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR TORTUNASKOLAN OCH TORTUNA FRITIDSHEM.

1/8 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR TORTUNASKOLAN OCH TORTUNA FRITIDSHEM. 1/8 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGANDE DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR TORTUNASKOLAN OCH TORTUNA FRITIDSHEM. Reviderad september 2014 2/8 Våra barn/elever har rätt till

Läs mer

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Hälsingbergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Skola förskoleklass, åk 1-6 samt fritidshem a för planen Rektor Peter Gehlin

Läs mer

Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Nyhemsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen skola och fritidshem Ansvariga för planen Peter Dalsmyr, rektor Likabehandlingsteamet:

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Beda Hallbergs gymnasium. Läsåret: 2014/2015 Mål och vision På Beda Hallbergs gymnasium får man vara sig själv. Ingen ska bli diskriminerad, trakasserad

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/LIKABEHANDLINGSPLAN Strandskolan 2014-2015 Datum för upprättande: 140626 Innehållsförteckning Till dig som elev 3 Till dig som är förälder 3 Likabehandlingsplanens syfte 4

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67)

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67) Likabehandlingsplan Läsåret 2015-2016 gällande I Ur och Skur Skabersjöskolan förskola, skola och fritidshem I Ur och Skur Ekomyran förskola I Ur och Skur Linsbo förskola 1 April 2006 kom en ny lag om förbud

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Rönnbyskolans likabehandlingsplan

Rönnbyskolans likabehandlingsplan Rönnbyskolans likabehandlingsplan Godkänd av Rönnbyskolans Lokala styrelse 2009 09 21 Gäller för läsåret 2009 2010 Innehållsförteckning Vision 3 Mål 3 Definitioner 3 Tidsplan 4 Ansvar 6 Förebyggande arbete

Läs mer