Syvi-nytt nov Skulpturen Sólfarid vikingaskepp av Jón Gunnar Árnason Foto: Christel Lindqvist

Transkript

1 Syvi-nytt nov 2014 Skulpturen Sólfarid vikingaskepp av Jón Gunnar Árnason Foto: Christel Lindqvist

2 Ordförande har ordet Onsala Bästa kollegor och SYVI-medlemmar! Tack kära konferenskommitté för ett väl utfört arbete. Än en gång fick vi på de två fortbildningsdagarna i Katrineholm ta del av intressanta föreläsningar och även lära lite nytt. Referat från föredragen samt en sammanställning av utvärderingen redovisas på annan plats i tidningen. Som vanligt ägde också SYVI:s årsmöte rum i samband med konferensdagarna. På mötet valdes Helena Just Knutsson från Saltå By, och Gunlis Lundholm från Västerås in som nya styrelseledamöter. Ny revisor blev Ronnie Sesone. Nästa års konferens kommer att förläggas till Katrineholm september. Välkomna! Årsmöte kommer att äga rum i Katrineholm 23/9 på kvällen. Här hemma har jag varit på två konferenser ordnade av skolverket. Den första handlade om övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet för ungdomar med funktionsnedsättningar. Det trycktes mycket på samverkan mellan Skola, AF, FK, LSS och Daglig verksamhet. En representant från arbetslivet berättade om sina positiva erfarenheter av att anställa personer med funktionsnedsättningar i sitt företag. Han såg hos många av dem en drivkraft och lojalitet. Själv tänker jag, att både drivkraft och lojalitet samt många andra sociala förmågor är väl så viktiga som att på sitt APL klara kursmålen. Den andra konferensen handlade om studie-och yrkesvägledning för elever med utvecklingsstörning. Det pratades mycket om vikten av att eleverna ska få stöd i att göra väl underbyggda val. För elever med utvecklingsstörning krävs då, att vi för eleven konkretiserar och visualiserar. Vi behöver lämna samtalsrummet och tillsammans ge oss ut på olika studiebesök för att uppleva och förstå. Det nämndes också, att det är viktigt att vägledaren har kunskaper om utvecklingsstörning. Är det numera alltid så?... undrar jag. Men ack så viktigt! Det nämndes också flera gånger, att vi ska ha höga förväntningar på eleven. Det ska vi självklart ha, men vi får inte heller glömma, att förväntningarna ska vara rimliga, om eleven ska lyckas nå målet att få en anställning. Och framför allt också behålla sin anställning. Skolverket har utgett en ny skrift, som heter Studie-och yrkesvägledning inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Den vill jag varmt rekommendera, då den är mycket läsvärd. Bara tio sidor, men bra! Finns att beställa från Skolverket genom Fritzes kundservice. Tel: Skolverketfritzes.se Detta SYVI-Nytt kommer ut före jul, men skriver dessa rader redan nu, då jag kommer att tillbringa november månad på sydligare breddgrader. Vi kommer hem till första advent och lagom till att tända ljus i mörka december och invänta julen. Så hoppas jag, att vi ses riktigt många av oss på konferensen i Katrineholm september Med en önskan om en Fridfull Jul och ett Gott Nytt År till Er Alla! Åsa Tholin Ordförande

3 Utveckling av högskoleutbildning för personer som studerat på gymnasiesärskolan Hälsoinspiratörsprojektet 2011 inleddes ett treårigt utvecklingsprojekt vid Högskolan i Gävle i samverkan med SUH (Svenskt Utvecklingscentrum för Handikappidrott) och Riksförbundet FUB. Projektet genomfördes med stöd från Allmänna Arvsfonden. Den huvudsakliga bakgrunden till projektet var att personer med utvecklingsstörning har svårt att konkurrera på arbetsmarknaden och samtidigt var den enda grupp som fortfarande var utestängda från högskoleutbildning. Möjligheterna till livslångt lärande efter gymnasiesärskolan var alltså starkt begränsade även om det redan fanns en del möjligheter på gymnasial nivå via folkbildning och kommunal vuxenutbildning (särvux/lärvux). Arbetsmarknaden förändras så att de arbeten som personer med utvecklingsstörning tidigare utbildats mot inte längre finns i tillräcklig omfattning. Precis som för personer utan utvecklingsstörning blir behoven av vidare utbildning allt större för att kunna svara mot kraven och bli attraktiva på såväl dagens som morgondagens arbetsmarknad. Utbildning kan här både vara ett redskap för att få det första jobbet och komma in på arbetsmarknaden likväl som vid omställningar på arbetsmarknaden för att få nytt jobb istället för att då komma till daglig verksamhet. Redan i inledningen av projektprocessen blev det tydligt att det var nödvändigt att ta ett samlat nationellt grepp om aktuell fråga och börja förbereda en förändring på systemnivå. Detta ledde redan 2011 till bildandet av Nationella Samverkansgruppen för Livslångt Lärande för personer med utvecklingsstörning, som efterhand kom att innefatta alla berörda myndigheter. Redan från start inleddes också en omfattande omvärldsanalys, som genomfördes parallellt med själva Hälsoinspiratörsprojektet (HIP), men visade sig bli en avgörande katalysator för att möjliggöra utvecklingen inom HIP i Sverige. Omvärldsanalysen ledde till många internationella samarbeten och 2013 också till en milstolpe i utvecklingen då det internationella nätverket för inkluderande högre utbildning för personer med utvecklingsstörning bildades och fick namnet Optimize U. Sverige är representerat i nätverkets ledningsgrupp genom Kennet Fröjd och Elin Lund Jonsson. Bland de största framstegen inom projektet har varit utveckling av pedagogik och didaktik samt olika typer av anpassningar, som gör att personer med lindrig utvecklingsstörning kan tillgodogöra sig högskoleutbildning. Inom ramen för projektet har även genomförts ett antal utbildningsinslag och examinationer tillsammans med högskolestudenter utan utvecklingsstörning, som bekräftat högskolemässigheten i verksamheten. Nationella Samverkansgruppen slutför för närvarande arbetet med en nationell rapport som redovisar det utvecklingsarbete som genomförts från 2011 och fram

4 tills nu. Den rapporten kommer att publiceras omkring årsskiftet. Måndag 2 februari arrangeras en konferens om Livslångt Lärande för personer med utvecklingsstörning på GIH i Stockholm. Där kommer också rapporten att finnas tillgänglig. Vid konferensen presenteras bl.a. flera goda exempel på lärande efter gymnasiesärskolan inom allt från folkbildning och särvux/lärvux till högskola. Konferensen invigs av Gymnasie- och Kunskapsminister Aida Hadzialic. Programmet hittar du på Elin Lund Jonsson och Kennet Fröjd Köping 7 november 2014 Hej! Gunlis heter jag och har arbetat med ungdomar med rätt till särskolan sedan Det har blivit många härliga år med många möten och också många förändringar. Bland annat flyttat huvudmannaskap från landsting och omsorg till dagens särskola med större likheter med grundskola och gymnasieskola vad gäller tex kunskapsinhämting. Jag trivs bäst i mötet med eleverna. Jag har arbetat som hushållslärare, specialpedagog och nu som SYV på särskolan i Köping. Mina anställningar innan har varit i Karlskoga, Hallstahammar och Västerås. Jag är utbildad specialpedagog inriktning utvecklingsstörning samt påbyggnadsutbildning Vägledning för elever med funktionshinder. Min uppgift är låta varje elev bli mött, tagen på allvar och att bli lyssnad till. Min uppgift är också att skapa broar och samverkansarenor så att vi på bästa sätt kan vägleda våra elever in i vuxenvärlden. Att se möjligheter in i framtiden! Min vision är att alla ska få finnas i samma del, inte bara i en annan del, men utifrån var och ens förutsättningar. Jag tycker att SYVI alltid gjort en viktig insats för särskolans elevgrupp med bland annat kloka skrivelser och bra utbildningsdagar. Jag hoppas att jag med min medverkan i SYVI s styrelse kan stötta och fortsatt utveckla detta arbete. På min fritid sitter jag helst i fårhagen och filosoferar tillsammans med mina tackor som alla har sina olika personligheter och egenheter. Det händer väl också att jag och min gubbe vidgar våra vyer i något av jordens alla länder. Tjing Gunlis

5 Hej! Helena heter jag och jag har blivit invald som suppleant i styrelsen. Jag har på olika sätt arbetat med personer med utvecklingsstörning sedan Jag har vuxit upp på Solåkrabyn, som är en bygemenskap för vuxna med utvecklingsstörning som ligger i Järna strax utanför Södertälje. Jag började arbeta på en daglig verksamhet i Södertälje kommun 1987 och har sedan dess flyttat runt lite i Sverige. Efter olika utbildningar och annat som kan hända i livet hamnade jag till slut på Saltåskolan i Järna. Här jobbar jag sedan 12 år tillbaka som studie och praktiksamordnare. Saltåskolan är en idéburen, icke vinstdrivande och Waldorfinspirerad gymnasiesärskola med tillhörande elevhem. Jag tycker att det är ett roligt och utmanande arbete att möta och vägleda eleverna mot ett framtida vuxenliv. Våra elever kommer till oss från hela landet. De stora skillnaderna jag möter i de olika kommunerna och med de olika myndigheterna, slutar aldrig att förvånar mig. Tolkningen av de lagar och förordningar som styr de insatser och rättigheter som våra ungdomar har, borde vara likvärdiga i hela landet. Jag ser fram emot att få delta i styrelsens arbete, att försöka påverka och uppmärksamma myndigheterna på våra ungdomars behov och stora kapacitet. Helena Just Knutsson Saltåskolan Skolverkets konferens i Göteborg Studie-och yrkesvägledning för elever med utvecklingsstörning. Jan Lindblom från Skolverket utgick från allmänna råden och sa, att alla vinner på väl underbyggda val. Erfarenheter kan man få genom t.ex. studiebesök, praktik och besök från arbetslivet. Det är viktigt att få kunskap/kännedom om sig själv för att veta vilka valalternativ man har. Skolan ska vara likvärdig, men elevernas behov av vägledning kan se olika ut. Sylvia Lindqvist från skolverket pratade om nya gymnasiesärskolan, GYS Vid val av program och programfördjupning ska skolan titta på arbetsmarknaden inom skolans upptagningsområde elevernas möjlighet att få arbete möjlighet för APL skolans personella och materiella resurser Viktigt att det görs i denna ordning. Kurser eller delar av kurser kan vara arbetsplatsförlagda. Minst 22 veckor. Löpande kommunikation mellan skolan och arbetsplatsen. Samarbete med en gymnasieskolas lokala programråd. Bygga nätverk med arbetslivet. Ingemar Hertting från Skolverket pratade om särskild utbildning för vuxna.

6 Tillgång till studie- och yrkesvägledning Vad bestämmer vad eleven ska studera? Mål med utbildningen? (inte för att vidmakthålla kunskaper) Individperspektiv: Individens behov Behov och efterfrågan på arbetsmarknaden Tradition och organisation APL - vad är viktigt? Förbered handledarna. Förbered eleverna. Arbetslivets krav utbildningens mål? Viktigt att ha höga förväntningar, tyckte Ingemar. Lotta Granér från SPSM pratade om hur man gör i det dagliga arbetet. Vi ska utgå från styrdokument och skollag. Utvecklingsstörning utvecklingsmöjligheter Arbeta mycket med elevens identitet (NinjaKoll bra). Identiteten består av många delar, där utvecklingsstörningen är en liten del. Lotta refererade till en undersökning, som visade att äldre kvinnor identifierade sig med sin utvecklingsstörning. Men så är det inte bland yngre personer. Lotta pratade också om vägledningssamtalet, där utvecklingsstörningen är en utmaning. Elever med utvecklingsstörning har en begränsad abstraktionsförmåga. Viktigt att konkretisera och visualisera. Inför samtal och möten är det bra att förbereda eleven. - syftet med samtalet/mötet - vem/vilka ska vara med? - vad ska vi prata om? Förbered eleven i olika situationer: - vad ska jag göra? hur ska jag göra? - varför ska jag göra? med vem ska jag göra? när/hur ska jag börja - när/hur ska jag sluta? Det är viktigt att studie- och yrkesvägledaren har kunskaper om utvecklingsstörning. Det handlar mer om gradskillnad, inte artskillnad. Ibland är det mer som förenar än skiljer. Carina och Therese berättade om Lärvux i Stockholm. Två rektorer, en från Kalix och en från Gnosjö, berättade om hur de arbetar med GYS 2013 och med APL. Bengt Weidow från Skolverket berättade efter besök på ett antal skolor om hur APL har fungerat. Han berättade bl.a. att APL har varit svårt inom estetiska

7 programmet och man också har svårt att se lämpliga arbeten. Troligen kommer detta program inte att finnas kvar framöver. Dagen avslutades med en frågestund. // Åsa Skolverkets konferens i Göteborg Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Konferensen startade med en gemensam presentation av representanter från Skolverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Myndigheten för delaktighet. Pia Ekman från Arbetsförmedlingen är AF:s samordnare för Göteborgs kranskommuner vad gäller ungdomar med funktionsnedsättningar. Hon beskrev hur man genom samverkan skola, AF, FK, LSS och Daglig verksamhet arbetar i dessa kommuner med ungdomar med funktionsnedsättning. En arbetsgång finns beskriven i foldern optimalt samarbete samma målbild i arbetet med unga med funktionsnedsättningar. Christina Åkerstedt från Försäkringskassan pratade också om vikten av samverkan med AF. Hon gick igenom om olika aktivitetsersättningar och rätten till dem. Anita Boman från myndigheten för delaktighet hade en genomgång av hur man med olika anpassningar kan hjälpa personer med olika funktionsnedsättningar. Därefter fick vi höra två röster från arbetslivet. Johan Svensson från Primär Fastighetsförvaltning berättade om företagets samverkan med AF. Företaget har i projektet anställt 25 arbetslösa ungdomar, alla med gymnasieutbildning. När företaget påbörjar sin interna utbildning med dessa ungdomar, visar det sig att de flesta av dem har någon funktionsnedsättning. Johan tror på en framtida potential hos dessa ungdomar, då han ser att de flesta av dem har en drivkraft och lojalitet. Anna-Stina Todelius berättar om sitt städbolag med 23 anställda, Dessa representerar många olika nationaliteter och många har någon funktionsnedsättning. Anna-Stinas motto är: alla kan inte allt, men tillsammans blir vi bäst. Efter lunch kom lärare Anita Hildén och pratade utifrån rubriken om olika funktionsnedsättningar och förmågor. Med annorlunda bemötande och olika hjälpmedel kan man plocka fram ungdomarnas förmågor. Anita hade en genomgång av hur man med olika anpassningar kan hjälpa personer med olika funktionsnedsättningar.

8 Därefter var det dags för Mary Ann Jakobsson att prata om (H)järnkoll. Mary Ann fick sin egen diagnos, ADHD och Aspèrgers vid 39 års ålder. Hon är ensamstående mor till fyra barn. En son fick diagnos ADD och Aspèrgers vid femton års ålder. Idag läser han på Chalmers. En annan son har ADHD, Autism och dyslexi. Han studerar på Ädelfors folkhögskola. Mary Ann berättade om, hur hon fått kämpa för och med sina barn under deras uppväxt och skoltid. Hur motiverar vi unga med funktionsnedsättningar i övergången mellan gymnasieskolan och arbetslivet? Inga problem sa Mary Ann, om bara grundskolan tar sitt ansvar och inte grundskolan förstör skolgången för dessa elever. Sedan hade jag inte möjlighet att stanna längre, utan missade sista delen av konferensen. // Åsa

9 SYVI Riksföreningen Särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening Verksamhetsberättelse Styrelsen för riksföreningen SYVI, särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening, avger härmed följande redogörelse för verksamhetsåret Styrelsen har under verksamhetsåret bestått av följande personer: Ordinarie ledamöter Suppleanter Åsa Tholin ordförande Roland trygg Lotta Granér vice ordförande Helena Just Knutsson, adjungerad för Gunilla Månsson sekreterare Anders Drougge Mattias Schlyter kassör Christel Lindqvist hemsideansvarig Konferenskommitté Christel Lindqvist Lotta Granér Mattias Schlyter Valberedning Gunilla Jonsson, sammankallande Jozef Skerjantz, Bengt-Åke Klang Syvi-redaktör Christel Lindqvist Styrelsen har under verksamhetsåret: - Utvärderat föregående års fortbildningskonferens. - Planerat och genomfört årets fortbildningskonferens på Hotell Statt i Katrineholm. - Fortlöpande uppdaterat medlemsmatrikeln. - Uppdaterat hemsidan på SYVI.se. - Skapat Nyhetsbrev på hemsidan. - Webb-baserat SYVI-nytt. - Haft fortlöpande kontakter med företrädare för olika myndigheter och organisationer med speciellt fokus på Skolverket. - Fortsatt kontakt med vägledarföreningen för ett framtida samarbete. - Deltagit i Skolverkets arbete med allmänna råden för Studie- och yrkesvägledning. - SYVI har representerats i referensgruppen i forskningsprojektet Särskolaoch sen. - Fortsatt samarbete med föreningen Supported Employment. - Tidigare styrelsemedlem i SYVI Bo Carlsson har samlat och sammanställt föreningens protokoll, konferensinbjudningar, remissvar och olika skrivelser till myndigheter. Detta ska han lämna in till Riksarkivet, som har intresse av riksföreningen SYVI:s arbete genom åren. - Utfört ett arbete med att revidera föreningens stadgar. - Reviderat etiska reglerna för föreningen.

10 SYVI har under verksamhetsåret haft 70 betalande medlemmar. Styrelsen har arbetet efter vad stadgar och verksamhetsplan anvisat. Förutom konstituerande möte har styrelsen sammanträtt vid fyra tillfällen. Protokollen har lagts in på SYVI:s hemsida. SYVI-nytt har utkommit med 3 nummer under verksamhetsåret, samtliga i digital form. Där kan medlemmarna läsa och informera varandra om vad som är på gång i branschen. SYVI:s medlemmar uppmanas att inkomma med bidrag som utmanar, berikar och inspirerar vår verksamhet samt lämna synpunkter på tidningen och styrelsens arbete. Vi vill att SYVI-nytt ska vara, inte endast ett styrelsens informationsorgan, utan ett informations- och kommunikationsorgan för en rikstäckande och livaktig förening, där alla är delaktiga och aktiva. Genom SYVI-nytt ska det finnas möjlighet att sprida information om allt regionalt arbete som görs samt goda exempel och idéer utifrån hela landet. Styrelsen tackar för förtroendet under det gångna verksamhetsåret och hälsar samtidigt våra nya medlemmar välkomna till föreningen. För SYVI:s styrelse Åsa Tholin Ordförande SYVI Riksföreningen Särskolans och specialskolans yrkesvägledares ideella förening. Verksamhetsåret Förslag till verksamhetsplan Styrelsen har till uppgift att under verksamhetsåret: Hålla sig underrättad om de förslag och tagna beslut, som rör vårt uppdrag och påverkar vår verksamhet. Särskilt regeringens direktiv till olika myndigheter, som dels kan påverka elevernas möjlighet till arbete, dels utformningen av studie- och yrkesvägledning i sär- och specialskolan samt särskild utbildning för vuxna. Hålla sig underrättad om implementeringen av gymnasiesärskolan GYS särskilt avseende APL. Hålla sig uppdaterad på skollagens innehåll och hålla sig underrättad om dess konsekvenser vad gäller elever mottagna i särskolan. Ha kontakt med politiker och tjänstemän med särskoleansvar. Utvärdera fortbildningskonferensen Planera och genomföra fortbildning hösten 2015.

11 Värva nya medlemmar. Framhålla behovet till berörda myndigheter av nyrekrytering, fortbildning och utbildning för studie- och yrkesvägledning med specialkompetens inom särskola och specialskola. Samarbeta med Arbetsförmedlingen, Autism och Aspèrgerförbundet, Fackliga organisationer, Försäkringskassan, Handikapporganisationerna FUB/ALA, Myndigheten för delaktighet, Samverkansförbundet, Skolinspektionen, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Svenska föreningen Supported Employment, och Sveriges vägledarförening Sprida SYVI:s riktlinjer för studie- och yrkesvägledning i sär- och specialskolan. Utge SYVI-nytt som webbtidning. Kontinuerligt uppdatera SYVI:s hemsida. Sprida kännedom om SYVI:S verksamhet via hemsidan SYVI.se Stödja regionala aktiviteter inom Riksföreningen SYVI. Uppdatera medlemsmatrikel För SYVI:s styrelse Åsa Tholin ordförande

12 SYVI konferens Lars Werner Rättslig rådgivare i Utbildnings-departementet och ledamot i Skolväsendets överklagande-nämnd. Har arbetat i mer än 20 år med skol-juridiska frågor och är ofta anlitad föreläsare inom den statliga rektorsutbildningen och olika typer av fortbildning riktad mot skolans personal. Har skrivit ett flertal böcker på det skoljuridiska området. Mattias Schlyter var den ut styrelsen som skulle ta anteckningar och eftersom han inte var på plats får denna lilla text representera Lars föreläsning. Sammanfattning av Bengt Weidows föreläsning, APL hur blev det? Hans PowerPoint presentationen finns på SYVIs hemsida En genom gång av de nya Nationella programmen och programmålen. Viktigt att tänka på att programmålen inte är mål som eleven skall uppfylla, utan vad utbildningen skall ha som mål att erbjuda eleven. Gymnasiesärskolans programstruktur överensstämmer till stor del med den 3 åriga gymnasieskolans programstruktur. Information om de olika programfördjupningspaketen och de stora möjligheterna att tillgodose elevernas individuella behov och intressen. Genom att välja kurser som helt APL-förläggs, kan elever gå i samma klass/grupp men ändå läsa olika kurser. Skolan skall sätta samman ett paket av kurser som skall ge eleven bästa förutsättningen till arbete inom yrkesområdet. Skolan måste se hur arbetsmarknaden ser ut och var skolan kan få APL platser, innan man beslutar vilket program skola skall erbjuda. Skolan kan anpassa kurserna i programfördjupningen efter lokala förhållanden på arbetsmarknaden. Det är viktigt att APL är ämnesplanestyrt och inte lever sitt eget liv. Enligt läroplanen är det ett krav att samverka med arbetslivet, detta kan ske på olika sätt. Genom att tex bilda lokala programråd och skapa egna samverkansorgan med berörda parter. Tidskrävande, det är viktigt att den lärare som är ansvarig för den APL förlagda kursen får den tid som krävs. Organisationen, av APL verksamheten ser olika ut. Det är inte alltid så bra om en och samma person är ansvarig för APL, det blir mycket sårbart.

13 Kompetensen, hos de som arbetar med APL är viktig, inte bara den sociala kompetensen i samband med rekvireringen, utan även branschkunskapen och att man är insatt i yrkesområdet. Kvalitén, på APL är viktig, i den undersökning som skolinspektionen gjorde 2011 visade stora brister. Inga besök av yrkesläraren under perioden, dålig kunskap om kursen och målen som skall uppnås på arbetsplatsen, dåligt med uppföljning när eleven återkom till skolan. Arbetsmiljön på arbetsplatsen är också viktig och att eleven har gjort besök före starten på APL. Det görs en stor satsning för att höja och stärka kvalitén i APL. Skolverket erbjuder en rad bidrag- och stöd åtgärder. Och hur ser det då ut just nu? Implementeringen på går, långt kvar, svårigheter med programmet Estetiska verksamheter, skolorna lägger ner ett omfattande arbete med att omvandla praktik till APL. Det finns en insikt i att man måste arbeta med skolans egen personal för att lyckas få ut eleverna. Skillnaden mot den 3 åriga gymnasieskolan är stor, det är en mer arbetskrävande process som möter andra svårigheter. Nätverksskapandet är mer omfattande för gymnasiesärskolan då man skall nätverka med Fk, Af, kommunen och arbetsplatsen samtidigt som man skall sköta skolans eget arbete. När det gäller bedömningen efter avslutad APL, görs ett stort arbete ute på skolorna just nu. Även här finns möjlighet till stöd från Skolverket. En ny situation för gymnasiesärskolorna, med mer fokus på elevernas arbetslivsanknytning och kompetens hos skolans personal om vilka krav som ställs på eleverna i arbetslivet. Även grundsärskolan har fått större krav på sig i vägledningen, eleverna måste vara inställda på programmets yrkesutgång.

14 Matts Daludd föreläste om projektet UFFE som står för Unga funktionshindrade för etablering, Målgruppen är unga i LSS med aktivitetsersättning har en förmåga till arbetslivsinriktad rehabilitering. Man arbetar med att på ett strukturerat sätt få reda på om ungdomar med aktivitetsersättning som finns inom LSS har möjlighet att ta ett arbete/påbörja studier alternativt ta del av ett fortsatt fördjupat samarbete och vilka behov detta i så fall är förknippat med. Försäkringskassan har ett antal unga med aktivitetsersättning som är inom LSS och där det är svårt att avgöra om det är möjligt med arbete/studier. Det har då visat sig finnas behov av en mjukare övergång till fördjupat samarbete mellan Fk och Af. I denna process kommer SESAM-handläggare att utifrån Supported Employment-metodiken vara den röda tråden för de personer som är aktuella för processen. Max 15 deltagare/sesam-handläggare kan delta i processen samtidigt. Max tid i processen är 18 månader. Det är en fördel om deltagaren kan behålla sitt LSS-beslut under tiden i UFFE Projekttiden är slut men UFFE har gått över till AFFE, andra unga med förmågebegränsade för etablering, och som arbetar på samma sätt. SIUS-konsulent Lisa Back Lisa arbetar i området Nordvästra Skåne. Hon har en tidig samverkan med skolan och hon arbetar enligt Supported Employment-metoden. SIUS-processen startar under 4:e skolåret i gymnasiesärskolan. Idag finns det 800 SIUS-konsulenter i Sverige. 1. Januari-februari. Sökandeanalys. Lisa är ute på skolorna för att lära känna eleverna. 2. Mars-april. Ackvirering av platserna. 3. April-maj. Arbetsanalys och introduktion. Lisa gör en arbetskravsanalys och en arbetsplatsanalys. Hon gör också en analys av individens/elevens förutsättningar. Lisa är med ute på introduktionen på arbetsplatsen, alltifrån en dag till två veckor beroende på behovet. 4. Juli. Anställning. 5. Uppföljning. Framgångsfaktorer SIUS-Skolsamverkan: Respekt Dialog Ärlighet Kunskapsutbyte Informationsöverlämning Återkoppling /Åsa

15 Lisbeth Carlborgs föreläsning avslutade årets konferens. Lisbeth Carlborg prästvigdes i Storkyrkan, Stockholm Efter många år som församlingspräst i både storstad och i skärgårdsbygd föreläser hon nu och arbetar som handledare åt olika kommuner, företag och organisationer. Hon håller föredrag med hela kroppen som redskap och budskapet åskådliggörs med berättelser ur hennes eget liv. Att sluta kontrollera när något händer, det är då man vågar släppa taget och saker börja hända, säger Lisbeth Carlborg. Hon talar om att utöka sin komfortzon, att mota bort rädslan och släppa in kärleken. Efter att under studietiden ha arbetat mycket på olika sjukhus förstod jag att det som ändå finns, när inte glädjen finns, kan vara närhet. Det vill jag ge dem jag möter. Att få arbeta med människor, att få göra skillnad lockade mig även om mycket då verkade så svårt, hur kan man möta människor som mist den de älskar mest eller är svårt sjuka, fortsätter Lisbeth? Hon ger råd kring hur man klarar utmaningarna i sin vardag, hur man delegerar uppgifter på ett bra sätt och hur du sätter gränser och säger ifrån. (Lisbeth är en människa du helt enkelt måste uppleva.) Lotta Granér

16 Utvärdering SYVI-konferens 2014 Efter varje konferens gör vi en utvärdering. Här är en något förkortad text av utvärderingarna. Ni har varit mycket flitiga och skrivit mycket fritext, vilket uppskattas mycket men gör det svårt att få med allt. Föreläsarna: Medel på en skala 1-5 där 1 är mindre bra 2 bra 3 mycket bra 4 utmärkt 5 lysande, alltså nästan som det gamla skolbetygen. Lars Werner Skoljuridik Medel: 4,6 Amooshe Ghodsi BEO Medel: 3,3 Skolverket APL-utvecklare Medel: 1,7 Bengt Weidow APL-hur blev det? Medel: 2,6 Matts Daludd UFFE Medel: 2,4 Lisa Back SIUS Medel: 3,1 Styrelsen SYVI-information Medel: 3,5 Lisbeth Carlborg Låt det frusna vara. Medel: 4,4 Det ni tyckt till i fritext är bland annat att: Bra möten med kloka människor! Att ni är fantastiska som lyckas få ihop så bra program år efter år. Det hade räckt med en APL-föreläsare och antingen Lisa eller Matts APL känns som det kommer att bli stora svårigheter med Att servicen, fikabrödet, maten har blivit bättre, vi slipper delicatobakverk. Toppen! Att den här konferensen ger så mycket! Det är trevligt att träffa kollegor. Arbeta aktivt med att få till ett nationellt synsätt gällande samarbete/samverkan Fk/Af. Visa de bra exempel som finns Det måste finnas en ersättare om någon föreläsare uteblir vilket sker alltför ofta. Att vedertagna ("nya") begrepp ska användas. Det ska inte sägas "vanliga gymnasiet" =3åriga gymnasiet. Till nästa konferens skulle jag vilja höra: Högre chefer från Fk, Af, Skolverket, skolinspektionen...så man kan ha en debatt. Lärvux, fler goda samverkansexempel, exempel på "skapade" arbeten APL Jessica Arvidsson Halmstad. Bengt Weidow pratade om hennes avhandling som blev klar dec 2015 ang. vad elever gör efter flera år som gått gysär Elever med låg begåvning och anpassningar/pedagogik på gymnasieskolans introduktionsprogram. Vägar vidare

17 Mer om det individuella programmet och om eleverna med svår till måttlig utvecklingsstörning Någon föreläsare som kan "peppa" oss och inspirera oss. Det vore kul att få skratta tillsammans Önskar en panel, Fk, Af, EDV, HAB, där vi kan förbereda oss och ställa frågor. utifrån vad jag hört så är det många kommuner som arbetar olika tex Fk. Önskar träffa några högre personer inom varje myndighet som kan ge oss tydliga svar direkt. Lite mer om IMIND Några har påpekat att vi måste ersätta en föreläsare som uteblir med en annan med likande arbete. Det har varit omöjligt för oss att få ihop det ibland. Försäkringskassans uteblivande har vi fått besked på samma dag och andra lite innan men inte lyckats hitta en ersättare. Detta är naturligtvis något vi beklagar djupast. Glädjande är dock alla positiva utrop som vi får. Arbetet med nästa års konferens är igång och åsikter om föreläsare och annat tas tacksamt emot. Ni kan maila oss eller skriva i kommentersfältet på hemsidan. Kommittén består av: Lotta Graner lotta@syvi.se Christel Lindqvist christel@syvi.se Mattias Schlyter mattias@syvi.se Bengt Weidow Skolverket