Bra möten har både hjärta och hjärna! Av Pia Juhlin Åstrand

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bra möten har både hjärta och hjärna! Av Pia Juhlin Åstrand"

Transkript

1 Bra möten har både hjärta och hjärna! Av Pia Juhlin Åstrand

2 2 Inledning Möten mellan människor är nödvändiga och viktiga. De ger oss tillfälle att lära av varandra och möjlighet att komma fram till gemensamma beslut men mötena hjälper oss också att lära känna och förstå varandra bättre. Samtidigt händer det inte sällan att vi upplever möten som besvärliga, tidsödande och till och med meningslösa. Varför är det så och vad kan vi göra för att skapa möten som är verkligt givande och effektiva? Ineffektiva möten blir dyra för organisationen Innan vi går in på hur du bäst får de möten du ska leda att bli riktigt bra ska du få ett bra argument som du kan använda om du behöver sälja in nya modeller eller metoder. Argumentet är helt enkelt att ineffektiva möten är dyra, ja de kan till och med bli mycket dyra! Här kommer ett räkneexempel: Anta att tio personer deltar i fem möten varje vecka och att vid varje möte går det åt 12 minuter till strul. Strulet kan bestå i att några personer inte kommer i tid så andra får sitta och vänta, tekniken krånglar, ni hittar inte rätt lokal eller ni kan inte komma överens om dagordningen. Då kostar strulet en arbetsvecka per månad i bortslösad tid (10 personer x 5 möten x 4 möten per månad x 12 minuter). Om du gör samma beräkning på helårsbasis förlorar dessa tio personer tillsammans tre arbetsmånader per år, arbetstid som kunde ha använts till något annat och nyttigare. Skulle vi dessutom göra samma beräkning för 100 personer istället för 10 så förlorar organisationen under ett år sammanlagt 2,5 årsarbetstid! Vad är ett bra möte och varför blir möten ibland dåliga? Ett bra möte är ett möte där vi a) når de mål vi har satt upp för mötet och b) ledare och deltagare känner sig nöjda efter mötet. Det finns många olika anledningar till varför ett möte inte alltid blir som det var tänkt. Tyvärr har mötesdisciplinen blivit sämre med åren och det som förr var välstrukturerat och ordnat kan nu istället blir ganska slarviga och röriga tillställningar. Några exempel på faktorer som ofta bidrar till dåliga möten kan vara följande: Deltagarna har olika uppfattningar om syfte och mål med mötet. Mötesagenda saknas eller om den finns så följs den inte. Mötesledare och deltagare är inte ordentligt förberedda. Den som leder mötet är otydlig och hanterar inte avvikelser på ett bra sätt. Fel personer är med på mötet en del borde inte vara med medan andra viktiga personer saknas. Mötestiden är inte lagom utan antingen för lång eller för kort. Mötesdeltagarna fokuserar inte på mötet utan ägnar tiden åt eget arbete, fipplar med telefonen eller läser mail. Mötesdeltagare kommer sent, går tidigt eller avviker del av mötet. Teknik som ska användas strular. Deltagare är med på distans (via telefon eller videolänk) och mötesledare och deltagare klarar inte riktigt av att involvera dessa deltagare. Det är oklart vilka beslut som fattas. Nedan får du förslag och tips på hur du kan undvika dessa och andra faktorer som bidrar till dåliga möten.

3 3 Olika slags möten Om vi tänker på möten på jobbet finns det en hel mängd olika slags möten, till exempel grupp/teammöten, arbetsmöten, projektmöten, ledningsgruppsmöten, stormöten, kick off:er, konferenser, utbildningsträffar och fackliga möten. Ett annat sätt att sortera olika slags möten är utifrån vilket syfte de har. Det kan handla om möten där huvudsyftet är att få fram idéer, att ta beslut, att arbeta praktiskt med något, att lösa problem eller att förmedla information. När du planerar ett möte är det en bra idé att börja i den här änden det vill säga att ta ställning till vilket slags möte det är du vill ha. Det kommer att hjälpa dig i planeringen och genomförandet av mötet och det ökar chanserna att ditt möte blir riktigt, riktigt bra. Oavsett vilket slags möte det är du ska ha är det dock tre saker som alltid är viktiga och som du bör tänka på: 1. Det ska finnas ett tydligt mål med mötet. 2. Mötet ska vara ordentligt förberett. 3. Ledaren för mötet ska vara påläst. Förbered mötet Den första frågan du alltid ska ställa dig är om det överhuvudtaget är rätt och lämpligt att ha ett möte. Till exempel kanske en enkel fråga löses enklare genom vanliga samtal och om många är stressade och har fullt upp kan det vara bättre att skjuta på mötet tills det passar bättre i kalendrarna. Möten tar tid och resurser i anspråk och många gånger kan det vara bättre att ha ett möte för lite än ett för mycket. Om du väl bestämmer dig för att ett möte behövs är nästa steg att bestämma dig för målet med mötet. Du kan förstås diskutera det med någon eller några andra innan du bestämmer dig men målet måste vara satt innan mötesinbjudan går ut. När du formulerar målet bör du tänka på följande: Målet ska vara realistiskt det vill säga möjligt att uppnå. Det är bättre att dra ned lite på ambitionsnivån och se till att målet verkligen nås än att sätta målet för högt och riskera att deltagarna blir frustrerade och besvikna. All planering av mötet bör anpassas till målet. Om målet till exempel är högt satt kanske du behöver avsätta mycket tid till mötet och om målet handlar om idéutveckling kanske du ska ordna en mötesplats som befrämjar kreativitet och arbetslust. Det är bra om du informerar mötesdeltagarna om mötets mål redan i kallelsen. De har då möjlighet att förbereda sig och dessutom kommer alla till mötet med samma förväntningar och det brukar göra att mötet kommer igång snabbare och att det blir mer effektivt. En smart idé är att tidigt under mötet presentera målet för deltagarna (även om de har fått information om det i kallelsen). Dessutom bör du avsluta mötet med att upprepa målet och gärna kommentera hur det har gått är målet uppnått? Välj deltagare till mötet När du har formulerat mötets mål, ett eller flera, är det dags att bjuda in rätt deltagare. Även här är det bra med en smula eftertanke och du kan ha nytta av att ställa dig följande frågor: Vem kan ha nytta av att vara med på mötet? Vem är berörd av mötet? Vem kan bidra till mötets resultat? Vem kan försvåra mötet? Vilka bör vara med på plats och vilka kan delta på distans? Generellt gäller att ett möte med färre deltagare är att föredra om du ska få till stånd bra diskussioner medan ett möte som huvudsakligen består av information, det vill säga envägskommunikation, kan ha fler deltagare.

4 4 Redan då du sänder ut inbjudan är det också klokt att fundera på vilka olika roller du behöver besätta. Att någon behöver leda mötet är förstås självklart, det kan vara du själv eller kanske någon annan deltagare om hen är mer lämpad för just det här mötet. Förutom någon som för protokoll eller minnesanteckningar kan mötet dessutom behöva någon eller några av följande personer: En ordningsman. Det här uppdraget kan vara lite besvärligt och är inte alltid så kul och därför bör rollen rotera mellan mötena. Ordningsmannen har till uppgift att, tillsammans med mötesledaren, se till att tider hålls, att deltagarna håller sig till ämnet och att alla får komma till tals. En tekniker som ansvarar för att all teknik fungerar. Den här personen ska gärna vara på plats innan mötet startar och kan ibland behöva stanna kvar en stund efter mötet. En trivselansvarig som bidrar till trevnaden under mötet. Det kan handla om att möblera rummet på ett bra sätt, se till att det är städat, fixa frukt eller kaffebröd eller varför inte lite musik eller några tända ljus? En Djävulens advokat som hjälper mötesdeltagarna att inte ta beslut för snabbt. Djävulens advokat ställer frågor som Varför då?, Finns det inget bättre sätt att göra det? eller Har vi verkligen tänkt på allt nu?. Även uppdraget som Djävulens advokat kan vara ganska ansträngande och bör därför rotera mellan deltagarna. Praktiska frågor När du nu har bestämt mötets mål och vilka personer som ska delta är det dags att skicka ut en inbjudan eller en kallelse samt en dagordning till mötet. Inbjudan bör sändas ut i god tid och den ska förstås innehålla information om var mötet ska äga rum, när det startar och slutar och vilket mål som finns med mötet. Lägg särskilt omsorg på att välja en tid som kan passa så många som möjligt. Tidigt på morgonen eller sent på eftermiddagen är ofta dåliga tider eftersom mötet då kan inkräkta på deltagarnas privatliv. Har du dagordningen klar ska den bifogas, om inte bör du berätta för deltagarna när dagordningen beräknas vara klar. I vissa fall är det en bra idé att utforma dagordningen tillsammans med deltagarna, det ska då vara den första punkten på mötet. Om deltagarna förväntas förbereda sig på något särskilt sätt före mötet ska även detta anges redan i inbjudan. Ofta väljer vi möteslokal slentrianmässigt, vi sitter alltid i samma rum och deltagarna placerar sig på samma ställen som vanligt. Det kan förstås fungera bra men ibland kan det ändå vara smart att ta sig en extra funderare på valet av möteslokal. Anledningen är helt enkelt att miljön påverkar oss och påverkan kan vara både positiv och negativ. En rofylld miljö underlättar till exempel tillit och lugn medan en rörig miljö kan vara stressande. Dessutom kan variation vara positivt i sig eftersom förändringar minskar risken att vi fastnar i gamla hjulspår. Vare sig du har möjlighet att ordna en riktigt bra möteslokal eller om du får nöja dig med den gamla vanliga bör du anstränga dig för att göra det bästa möjliga av den lokal du har. Se därför till att vara på plats lite innan mötet, kasta gammalt skräp, vädra lite, torka av White boarden och möblera rummet som du vill ha det. Ägna också lite extra möda åt tekniken, kolla så att belysningen fungerar och koppla upp din dator om du ska använda den. Allt detta är saker som du sedan inte behöver göra när mötet väl har börjat vilket gör det mer effektivt. Om vi utgår från att det är du själv som ska leda mötet måste du slutligen se till att lägga ned tillräckligt med tid för dina egna förberedelser det är en av de viktigaste faktorerna för att mötet ska bli riktigt bra. Förutom att ha koll på ämnet och mötets mål ska du därför tänka till före när det gäller vilka pedagogiska metoder och modeller du vill använda, vilket material du behöver ha med dig och vilka hinder du kan komma att stöta på under mötet då kan du förbereda dig även på dem.

5 5 Genomför mötet Hur ett möte ska inledas beror förstås på målet, de praktiska förutsättningarna och på hur mötesledaren vill göra. Det finns dock några saker som nästan alltid är bra utgångspunkter för att få en inledning som fungerar: Informera tidigt deltagarna om mötets mål samt om praktiska förutsättningar. Det kan alltid finnas deltagare som av något skäl måste ha koll på sin telefon, behöver gå ifrån en stund eller av andra skäl kommer att känna sig mycket lugnare om de vet till exempel när det blir rast. Ledaren har stor betydelse för klimatet på mötet. Därför är uppmaningen: Bjud på dig själv! Om du är öppen, positiv, ärlig och tydlig kommer du att inspirera andra att agera på samma sätt. Lev som du lär. Det betyder att vara i tid till mötet och att vara ordentligt förberedd. Om det finns minnesanteckningar från tidigare möten bör dessa gås igenom tidigt under mötet. Om protokoll eller minnesanteckningar ska skrivas på det aktuella mötet bör protokollföraren också utses tidigt. Vid möten då deltagarna känner varandra väl sedan tidigare behövs vanligen ingen särskild presentation. Om deltagarna däremot är okända för varandra eller om en eller flera deltagare är nya i gruppen kan en presentation vara på sin plats. Den enklaste formen av presentation är förstås Jag heter. Och jag jobbar med. men du kan också välja fylligare presentationer om du har tid och möjlighet till det. Oavsett om deltagarna känner varandra eller om gruppen är ny kan också en incheckning vara till nytta. Incheckningen hjälper deltagarna att fokusera här och nu och alla får också en fördjupad bild av samtliga deltagares aktuella situation. En incheckning kan gå till på flera olika sätt men du kan till exempel be deltagarna berätta kort på något eller några av följande teman: Så här är läget för mig just nu. Det här tänker jag mest på just nu. Det här hade jag ägnat mig åt om jag inte hade varit på det här mötet. När mötet sedan sätter igång är det bra om alla har klart för sig vad som förväntas av dem. I korthet kan man beskriva det så här: Mötesledaren är huvudansvarig för resultatet. Hen har sista ordet när det gäller att formulera agendan och därutöver har hen två viktiga uppgifter: 1) att styra och leda mötet samt 2) att inspirera deltagarna. Deltagarna är delansvariga för resultatet och har två viktiga uppgifter: 1) att delta aktivt under mötet och att 2) anstränga sig för att lyssna aktivt på övriga deltagare. Möteskontrakt En metod som många använder sig av tidigt under ett möte är att deltagarna gemensamt formulerar ett möteskontrakt eller spelregler för mötet. Spelreglerna kan också tas fram vid ett första möte och återanvändas vid senare möten med samma grupp. Att ta fram spelregler kan vara ett bra sätt att få igång samtal och att få alla delaktiga men det är viktigt att ett sådant möteskontrakt inte blir bara ett papper som tejpas upp på väggen. De överenskommelser som deltagarna gör i kontraktet bör följas upp och vid behov justeras. Vad kontraktet ska innehålla avgör förstås deltagarna men några exempel kan vara följande:

6 6 Vi börjar i tid och vi slutar i tid. Vi är förberedda inför mötet. Vi fokuserar på målet håller oss till ämnet och gör inget annat under tiden. Vi deltar aktivt. Vi lyssnar på andra och stöttar varandra. Det som sägs här stannar här. Möjliga arbetsformer beroende på mötets art Som beskrivits ovan kan ett möte på jobbet ha olika syften. Mötets syfte har stor betydelse för hur det bäst ska genomföras och här kommer några exempel på olika upplägg. Om mötet är ett idémöte det vill säga har som huvudmål att vara kreativt och komma på förslag och idéer kan det vara lämpligt att först introducera det område som mötet handlar om. Därefter kan brain stormning eller diskussion i mindre grupper fungera bra i en första fas. Då deltagarna har kommit på en mängd idéer eller förslag är det dags att försöka sortera och analysera dem. Mötet avslutas med en diskussion om hur arbetet ska gå vidare vem ska göra vad och när ska det vara klar. Är mötet istället till för att fatta beslut bör det, efter att ämnet har introducerats, inledas med att beslutsformerna tydliggörs. Är mötesdeltagarna beslutsmässiga och ska beslut i så fall tas efter omröstning, som majoritetsbeslut eller i konsensus? Eller är det så att mötet endast är rådgivande? Frågan/frågorna som är uppe för beslut presenteras därefter och alla mötesdeltagare får ställa frågor och diskutera. Därefter formuleras ett förslag till beslut och om möjlighet finns till det kan det nu vara lämpligt att den som har utsetts till Djävulens advokat får ifrågasätta förslaget. Sist under mötet fattas beslut om gruppen har mandat för det - och ledaren sammanfattar resultatet. Om mötet istället är rådgivande sammanfattas istället gruppens förslag till beslut. Ett arbetsmöte kan läggas upp ungefär så här: introducera uppgiften, arbeta med den, stäm löpande av mot målet och i förhållande till den tillgängliga tiden, sammanfatta resultaten och ta beslut om fortsatt arbete. Om mötets fokus är att försöka lösa ett problem är det förstås bra om det inleds med att problemet definieras och avgränsas. Sedan får deltagarna gemensamt arbeta med att ta fram lösningsförslag, dessa diskuteras och granskas innan beslut om en lämplig lösning kan tas. Alternativt finns det flera förslag till lösningar och då bör mötet avslutas med att gruppen enas om hur förslagen ska hanteras vidare. Ett informationsmöte, slutligen, har tre faser: 1) berätta om vad du ska informera om, 2) informera och 3) avsluta med att berätta om vad du har informerat om. Tänk på att gärna avsätta tid för frågor och om du har möjlighet är det klokt att kombinera den muntliga informationen med skriftlig sådan. Mötesproblem Att det ibland blir strul på ett möte är varken ovanligt eller konstigt, däremot är det något som du i egenskap av mötesledare bör vara beredd på. Här kommer några vanliga utmaningar samt tips om hur du kan hantera dem: Deltagarna avviker från ämnet. Om avvikelserna är viktiga kan du sätta upp dem på en P-plats och se till att hantera dem senare. Tillåt inte några längre avvikelser utan återför så snart som möjligt till mötets egentliga agenda. Gör det på ett vänligt sätt och hänvisa till mötets mål.

7 7 Tidstjuvar (småprat, avbrott). Håll ögonen på klockan och tillåt inte tidstjuvar i någon större omfattning. Om gruppen börjar bli trött och ofokuserad är det bättre att ta en rast istället. Har ni tagit fram ett gemensamt möteskontrakt kan du hänvisa till det nu följer vi inte det vi har kommit överens om. Arbetet kör fast. Ta en paus. Möjligen kan du pröva att ändra mötesmetodik eller att omformulera uppgiften för att få ny energi i gruppen. Om det verkar helt kört kan det vara bättre att ajournera frågan, sätta den på P-platsen eller utreda vidare och återkomma till nästa möte. Vi blir inte klara i tid. Vanligen är det inte någon bra idé att dra över på mötestiden. Sammanfatta istället och beskriv hur långt ni har kommit samt avsätt en stund på slutet till att gemensamt diskutera hur ni ska gå vidare. Mötesmarodörer stör mötet. Mötesmarodörer kan vara personer som medvetet söker konflikter, som ifrågasätter dig som ledare eller som ständigt lämnar ämnet. Om störningarna är allvarliga kan du ta en paus och ha ett enskilt samtal med mötesmarodören, ge feed back och be hen att justera sitt beteende. Finns ett möteskontrakt kan du också hänvisa till det. Några andra tips Det är ofta bra att variera metodiken under mötet. Varva till exempel inspel från dig med diskussionspunkter. Låt också deltagarna fundera själva, i par eller i mindre grupper och samlas sedan i plenum med regelbundna mellanrum. Använd talarlista och/eller handuppräckning för att hålla ordning och se till att den vars tur det är får tala till punkt. Om inlägg i en debatt eller diskussion blir för långa kan du använda en äggklocka och tidsbegränsa dem. Innan du avslutar mötet och tackar deltagarna för väl utfört arbete bör du alltid avrunda med en sammanfattning vad har ni klarat av och vad återstår eventuellt att arbeta vidare med. Koppla tillbaka till mötets mål och till dagordningen och se särskilt till att bekräfta eventuella beslut och vem som ska göra vad till nästa möte. Om du har tid och möjlighet kan det ibland även vara lämpligt att utvärdera mötet. Det kan göras enkelt genom att alla deltagare får reflektera över hur de har upplevt mötet, gå bara bordet runt, eller genom att återkoppla till möteskontraktet och diskutera om ni har levt efter det. Vill du vara mer ambitiös kan du dela ut ett enkelt frågeformulär som deltagarna får fylla i innan du samlar in dem och sedan återkopplar på nästa möte. Använd gärna påståenden som deltagarna får ta ställning till, några exempel kan vara följande: Jag kom i tid. Jag var tillräckligt förberedd inför mötet. Jag har hållit mig till ämnet. Jag har deltagit aktivt i mötet. Jag har lyssnat aktivt. För varje påstående har du sedan en skala där deltagarna får markera vad de tycker. Skalan kan vara till exempel: Instämmer helt, Instämmer delvis och Instämmer inte alls. Efter mötet Vare sig du har gjort någon mer formell utvärdering med deltagarna eller ej bör du själv i egenskap av mötesledare avsätta lite tid till reflektion efter mötet. Fråga dig själv vad du är nöjd med respektive mindre nöjd med och fundera över vad du möjligen bör ändra på till nästa möte. Om det behövs kan

8 8 du också ge individuell feed back till deltagarna, både positiv och om det behövs negativ sådan. Du bör också läsa eventuella minnesanteckningar och följa upp dem inför kommande möten.

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN!

18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! 18 STEG FÖR HUR DU SKAPAR EFFEKTIVARE MÖTEN! En viktig hörnsten i ett företag är att ha en bra möteskultur. Det har skrivits spaltmil om hur man ska tänka när man har ett möte. Nu har vi sammanfattat en

Läs mer

Ge varandra erkännande för det som ni gör bra. Diskutera vad ni kan göra för att utveckla områden med låga poäng.

Ge varandra erkännande för det som ni gör bra. Diskutera vad ni kan göra för att utveckla områden med låga poäng. Övning Mötesanalys - Hur fungerar våra möten? Beskrivning Ett bra möte främjar samarbetet, kreativiteten och beslutskraften i en arbetsgrupp. Mycket kan förbättras, inledningsvis genom att mötesdeltagarna

Läs mer

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt Avsluta Oavsett om det är en kort aktivitet eller en verksamhet som pågår under en längre tid så är det viktigt att regelbundet stämma av vad deltagarna tycker och koppla tillbaka till de syftet, mål och

Läs mer

Chefens kommunikativa uppdrag - Dag 3

Chefens kommunikativa uppdrag - Dag 3 Chefens kommunikativa uppdrag - Dag 3 Stadsdelsförvaltningen Centrum Åsa Helldén Ruocco Tina Fors Dag 1 Dag 2 Dag 3 Effektiv kommunikation Kommunikativt ledarskap Kommunikativa förmågor Kommunikationsplanering

Läs mer

Personlig Effektivitet

Personlig Effektivitet Personlig Effektivitet Frigör tid och energi Hjärnkraft &Tidsrealism Surdegspaddor & Förhalningsbeteende Mål & Tydliga förväntningar Planering & Prioritering Struktursmart i Outlook Team Effektivitet Tidstjuvar

Läs mer

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS TIPS DIG SOM SKA KÖPA EN UTBILDNING 8 SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ 1 FORMULERA TYDLIGA MÅL Lägg energi på att beskriva vad du vill uppnå med kursen. På så sätt kan

Läs mer

Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering

Vägledning till samtalsledaren. En guide i sju steg till facilitering till facilitering till facilitering Denna guide är tänkt som en förklaring och ett enkelt verktyg till att leda ett bra samtal om interkulturella frågor i Kompetensverkstaden. Syftet är att du lättare

Läs mer

Uppdaterat

Uppdaterat 1 Uppdaterat 2017-06-07 Hjälp till styrelser i Equmenia 11 Ordförande Ordföranderollen är en viktig post i styrelsen. I de flesta föreningar är det årsmötet som väljer ordförande. Här kan du se en bild

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Mall för programrådsmöten

Mall för programrådsmöten Sidan 1 av 8 Mall för programrådsmöten Inledning Detta dokument är ett förslag och en rekommendation från studenterna över vi anser att programrådsmöten kan hållas under året. Den mallen och nedanstående

Läs mer

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslaget bygger på att man möts både fysiskt och via nätet så kallat flexibelt lärande. Materialet Rättvis handel är flexibelt så det går också att träffas

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Förening i rörelse guide för utveckling

Förening i rörelse guide för utveckling Lärgruppsplan Förening i rörelse guide för utveckling Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet

Läs mer

Processledarmanual. Landsbygd 2.0

Processledarmanual. Landsbygd 2.0 Processledarmanual Landsbygd 2.0 Historien bakom Landsbygd 2.0 Landsbygdens invånare blir äldre, färre och dummare... Knappast! Men vi måste bli bättre på att ta vara på alla lantisars tankar och ideér.

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Mötesteknik KAMP Företagsutveckling

Mötesteknik KAMP Företagsutveckling Mötesteknik KAMP Företagsutveckling Mötesteknik Allmänt... Fel! Bokmärket är inte definierat. Var förberedd... 4 Kallelse... 5 Agenda... 6 Tid... 9 Grundregler... 10 Protokoll, anteckningar mm... 11 Mall

Läs mer

Guide för workshop. identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan

Guide för workshop. identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan Guide för workshop identifiera och strukturera faktorer som orsakar stress och adressera dem i en åtgärdsplan Allmänna förutsättningar för workshopen Före workshop: förbered en inledning Formulera syfte

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Är det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag:

Är det några som inte känner varandra i gruppen är det bra att hitta ett sätt att presentera deltagarna. Här kommer några förslag: Allmänna pedagogiska tips För dig som ska leda en grupp och söker inspiration eller variation följer här några tips som kan vara användbara för att börja ett möte eller utbildningstillfälle, värma upp

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Personlig effektivitet

Personlig effektivitet E-learning - Personlig effektivitet Utbildningen leds av Rickard Naring, utbildare och seniorkonsult med mångårig erfarenhet av att utbilda och coacha personer i att sänka sin stressnivå och att utveckla

Läs mer

Handledning till Lätta tips barn

Handledning till Lätta tips barn Handledning till Lätta tips barn Lätta tips är ett material riktat till familjer där ett eller flera barn har övervikt. Broschyren Lätta tips kan användas tillsammans med arbetsbladet Min dag samt övriga

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

2. Vilka är de största utmaningarna för dig när det gäller att delta i möten på svenska?

2. Vilka är de största utmaningarna för dig när det gäller att delta i möten på svenska? 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 6 LEKTION 6: 27 mars 2015 1. Dåliga och bra möten a. Fyll i! Ett dåligt möte drar ut på tiden och kännetecknas av eviga diskussioner som inte leder fram till några

Läs mer

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1

Kommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1 Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

Förtroendefull samverkan. en förutsättning för en bra organisatorisk och social arbetsmiljö

Förtroendefull samverkan. en förutsättning för en bra organisatorisk och social arbetsmiljö Förtroendefull samverkan en förutsättning för en bra organisatorisk och social arbetsmiljö Konsten att Samverka Att skapa praktiska förutsättningar genom att minska eller avlägsna störningar som försvårar

Läs mer

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

Jag lever mitt liv mellan stuprören. Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018 Jag lever mitt liv mellan stuprören Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018 BAKGRUND Statlig satsning Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Regional handlingsplan

Läs mer

Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet

Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet Patientsäkerhetskonferensen 2016-09-21, seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet Deltagarnas mentometersvar på frågan: Vad tar du med dig härifrån? Det här ska jag testa o Det här

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Guide till påverkanstorg

Guide till påverkanstorg Guide till påverkanstorg Inledning Påverkanstorg är en mötesform som arbetades fram av Scouterna. Flera organisationer, stora som små, använder mötesformen. I den här guiden får du först en kort presentation

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

HANDBOK TANKESMEDJA. - en modell för möten mellan forskning och praktik

HANDBOK TANKESMEDJA. - en modell för möten mellan forskning och praktik HANDBOK TANKESMEDJA - en modell för möten mellan forskning och praktik VAD ÄR EN TANKESMEDJA? använd metoden när ni vill... En mötesplats mellan forskare och praktiker. Deltagare väljs utifrån ämnet för

Läs mer

TVÅ MODELLER FÖR ATT PLANERA OCH GENOMFÖRA MÖTEN. Laget-runt modellen för möten. Den informella modellen.

TVÅ MODELLER FÖR ATT PLANERA OCH GENOMFÖRA MÖTEN. Laget-runt modellen för möten. Den informella modellen. TVÅ MODELLER FÖR ATT PLANERA OCH GENOMFÖRA MÖTEN Laget-runt modellen för möten. Den informella modellen. Här beskrivs en enkel modell som ger styrsel och effektivitet åt de flesta typer av möten och sammanträden.

Läs mer

Vägledning till samtalsledaren. Teoritext

Vägledning till samtalsledaren. Teoritext Teoritext Vad är facilitering? Ordet facilitera kommer från latinets facilis som betyder att underlätta. Det som underlättas är en grupps väg från A till B - det vill säga processen - fram till det mål

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Workshop ENKLA ÄRENDEN

Workshop ENKLA ÄRENDEN Workshop ENKLA ÄRENDEN Denna handledning kan användas som inspiration eller ramverk för att arrangera möten eller workshops i anslutning till webbseminariet om ENKLA ÄRENDEN som arrangeras av kommittén

Läs mer

HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL

HANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL TVÅ SÄTT ATT FÖRA PROFESSIONELLA SAMTAL Former för samtal en fråga om struktur KOLLEGAHANDLEDNING REKTORSPROGRAMMET Praktisk yrkesteori Lärare utvecklar kontinuerligt

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

ACT- Att hantera stress och främja hälsa

ACT- Att hantera stress och främja hälsa ACT- Att hantera stress och främja hälsa (ACT = Acceptance and Commitment Training) Kollegial handledning För att kontinuerligt bli bättre i rollen som gruppledare är det viktigt att öva. Det här är ett

Läs mer

Det är aldrig efteråt. Lars Björklund & Hans Hartman. Samtalshandledning Hans Hartman Kerstin Selén1

Det är aldrig efteråt. Lars Björklund & Hans Hartman. Samtalshandledning Hans Hartman Kerstin Selén1 Det är aldrig efteråt Lars Björklund & Hans Hartman Samtalshandledning Hans Hartman Kerstin Selén1 Det är aldrig efteråt dikter och bilder för samtal om livet Samtalshandledningen vill ge inspiration och

Läs mer

För arbete med dialogduk Hembygdsrörelsens utvecklingsträffar. Man kan: med Man kan): a) Idéer nya sätt att nå nya medlemmar (idéerna ska börja

För arbete med dialogduk Hembygdsrörelsens utvecklingsträffar. Man kan: med Man kan): a) Idéer nya sätt att nå nya medlemmar (idéerna ska börja Handledning För arbete med dialogduk Hembygdsrörelsens utvecklingsträffar Diskutera, prioritera och skriv här det ni vill och ska förverkliga. Gå därför igenom de idéer och tankar ni tagit upp under arbetet

Läs mer

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?

Vem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren? KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och

Läs mer

För att få ett riktigt bra möte är det viktigt att förbereda sig. Här följer tre saker som är bra att tänka på:

För att få ett riktigt bra möte är det viktigt att förbereda sig. Här följer tre saker som är bra att tänka på: Bättre möten Elevrådets möten är en naturlig plats för medlemmarna att träffas. Om mötestekniken blir lika naturlig kommer ni att bli effektivare, mer inkluderande och dessutom ha ännu roligare! I det

Läs mer

Förslag studiecirkelupplägg för Frisk och fri

Förslag studiecirkelupplägg för Frisk och fri Förslag studiecirkelupplägg för Frisk och fri Förslaget bygger på fyra träffar men materialet Frisk och fri är flexibelt så det går också att träffas färre gånger och istället lite längre tid. Se detta

Läs mer

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning

Årsmöte Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige. Förslag på arbetsordning. Inledning Årsmöte 2015 Europeiska ungdomsparlamentet (EUP) Sverige Förslag på arbetsordning Inledning Styrelsen önskar att årsmötet blir tydligt och demokratiskt för alla. Därför har styrelsen tagit fram ett förslag

Läs mer

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten

Handledning UMEÅ UNIVERSITET. Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet. Handledning Personalenheten Sid 1 (5) Tips och råd till dig som ska leda diskussioner om värdegrunden vid Umeå universitet Sid 2 (5) Inledning Som statligt anställda vid Umeå universitet ska vi i det dagliga arbetet följa de lagar

Läs mer

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder

Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder Hur mår din ekonomi? Handledning för att samverka och ge stöd till personer som riskerar problem med skulder 1 Innehållsförteckning Inledning 4 Vilka verktyg ingår? 5 Stöd för samverkan 5 Stöd i mötet

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Kursen som helhet. 1. Har du nått kursens mål. 2. Hur fungerade startdagen i ditt eget lärande?

Kursen som helhet. 1. Har du nått kursens mål. 2. Hur fungerade startdagen i ditt eget lärande? UTVÄRDERING Pedagogisk baskurs för handledare i MED924, Göteborg Introduktion: Lärande och handledning i klinisk praktik 1,5 hp Start 28 februari praktikuppgift - uppföljning 28 mars 2017 15/16 deltagare

Läs mer

Äventyren Miljön ÄVENTYRET MILJÖN

Äventyren Miljön ÄVENTYRET MILJÖN ÄVENTYRET MILJÖN Det här är ett exempelprojekt för äventyret Miljön och handlar helt enkelt om att göra en insats för miljön. Som ledare behöver du titta igenom projektbeskrivningen och avgöra hur mycket

Läs mer

Förslag studiecirkelupplägg för Frisk och fri, nätoch fysiska träffar.

Förslag studiecirkelupplägg för Frisk och fri, nätoch fysiska träffar. Förslag studiecirkelupplägg för Frisk och fri, nätoch fysiska träffar. Förslaget bygger på fyra träffar där man träffas två gånger fysiskt och två gånger på nätet. Se detta som ett förslag men anpassa

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Förberedelse: Planera, planera, planera

Förberedelse: Planera, planera, planera Förberedelse: Planera, planera, planera En av de viktigaste beståndsdelarna i en lyckad rekrytering är planering. Planera i god tid, gärna på våren så att det inte blir stressigt på hösten precis innan

Läs mer

Köpguide för effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er.

Köpguide för effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Köpguide för effektivare möten Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Tänk om du och dina medarbetare skulle kunna ha effektiva möten

Läs mer

Äventyren Förebilden ÄVENTYRET FÖREBILDEN

Äventyren Förebilden ÄVENTYRET FÖREBILDEN ÄVENTYRET FÖREBILDEN Förebilden handlar om att göra en heldagsaktivitet för yngre scouter, i det här exemplet har vi utgått från spårarscouter. För mer information om äventyret, finns det i sin helhet

Läs mer

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Tydliggör roller och ansvar (3 min), och SAM-hjulet.

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Tydliggör roller och ansvar (3 min), och SAM-hjulet. DEL 1: Roller och ansvar Modulen inleds med det övergripande målet för modul 5 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna för dagen. När ska ni börja, sluta

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Äventyren Världen ÄVENTYRET VÄRLDEN. Det här äventyret handlar om att få kontakt med scouter i ett annat land och lära sig om hur deras liv ser ut.

Äventyren Världen ÄVENTYRET VÄRLDEN. Det här äventyret handlar om att få kontakt med scouter i ett annat land och lära sig om hur deras liv ser ut. ÄVENTYRET VÄRLDEN Det här äventyret handlar om att få kontakt med scouter i ett annat land och lära sig om hur deras liv ser ut. Scouterna ska arrangera en JOTI-helg med avdelningen. Patrullerna ska välja

Läs mer

En samling i storgrupp. på brännpunkterna

En samling i storgrupp. på brännpunkterna En samling i storgrupp med fokus på brännpunkterna SAMTALA OM BISKOPSBREVET OM DIAKONI Diakoni är självklar i kyrkans liv. Just därför är det också viktigt att vi fortlöpande samtalar om vad diakoni betyder,

Läs mer

Guide till effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er.

Guide till effektivare möten. Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Guide till effektivare möten Världen förändras snabbt. Idag kan du och dina medarbetare hålla effektiva möten oavsett var ni befinner er. Tänk om du och dina medarbetare skulle kunna ha effektiva möten

Läs mer

Utvärdering av Arbetsterapeuternas utbildningsdag 2015

Utvärdering av Arbetsterapeuternas utbildningsdag 2015 Utvärdering av Arbetsterapeuternas utbildningsdag 2015 Information om utbildningsdagen kom ut i tid. Instämmer... Helt 75 98,7 Delvis 1 1,3 Inte alls 0 0 Innehållet i utbildningsdagen motsvarade dina förväntningar.

Läs mer

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet Arbeta med resultatet Guide 1 Guide 3 Guide 2 Du är här! Reflektera över resultat Detta

Läs mer

SIPBox. Ett verktyg för samordning

SIPBox. Ett verktyg för samordning SIPBox Ett verktyg för samordning HandläggarBox Innehåll Innehåll Kort 1 Vad är en SIP? "Vad är SIP" förklarar vad en SIP är och varför SIP används. Kort 2 SIPProcessen En förklaring de steg som SIPprocessen

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet

Läs mer

FILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER

FILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER FILM 2 CHECKLISTA FÖRBEREDELSER Lokal talarpodium, bord eller ingetdera sittning: placera stolarna lämpligt whiteboard, block och pennor belysning anteckningsmaterial och pennor vatten Teknik dator projektorduk/bildskärm

Läs mer

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Tydliggör roller och ansvar (3 min), och SAM-hjulet.

Introducera ämnet med hjälp av filmen, Tydliggör roller och ansvar (3 min), och SAM-hjulet. DEL 1: Roller och ansvar Modulen inleds med det övergripande målet för modul 5 och en innehållsförteckning över utbildningens olika delar. Börja med att sätta ramarna för dagen. När ska ni börja, sluta

Läs mer

HANDLEDNING REKRYTERING FÖRBERDELESER GENOMFÖRANDE - UTVÄRDERING

HANDLEDNING REKRYTERING FÖRBERDELESER GENOMFÖRANDE - UTVÄRDERING HANDLEDNING REKRYTERING FÖRBERDELESER GENOMFÖRANDE - UTVÄRDERING Förberedelse: Planera, planera, planera En av de viktigaste beståndsdelarna i en lyckad rekrytering är planering. Planera i god tid, gärna

Läs mer

FEM TIPS FÖR ATT BLI EN BÄTTRE FÖRHANDLARE!

FEM TIPS FÖR ATT BLI EN BÄTTRE FÖRHANDLARE! FEM TIPS FÖR ATT BLI EN BÄTTRE FÖRHANDLARE! Vår framgång som personer och organisationer påverkas i stor utsträckning av om vi kan hitta en gemensam väg framåt även med de som tycker annorlunda. Det kallas

Läs mer

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.

Läs mer

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes.

Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. Personalomsättningen i Skärholmen/Stockholm var mycket hög. Många erfarna slutade. Svårt att rekrytera erfaren personal. Många oerfarna anställdes. De oerfarna slutade också, ofta efter kort tid. Majoriteten

Läs mer

Checklista workshopledning best practice Mongara AB

Checklista workshopledning best practice Mongara AB Checklista workshopledning best practice Mongara AB Detta dokument ska ses som ett underlag för vilka frågeställningar vi jobbar med inom ramen för workshopledning. I dokumentet har vi valt att se processen

Läs mer

INTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP?

INTRODUKTION HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? INTRODUKTION Deltagare: Tid: Ni behöver: HÄLSOENKÄT HUR GÅR DET FÖR VÅR OMSTÄLLNINGSGRUPP? Helst alla i gruppen 1 till 3 timmar Det här aktivitetsbladet, en plats att träffas på Varför ska vi göra det

Läs mer

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) p.2(8) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en halvdag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet

Läs mer

Medarbetarsamtal vid KI

Medarbetarsamtal vid KI Medarbetarsamtal vid KI Riktlinjer med kompletterande anvisningar för medarbetarsamtal vid KI Bilaga 1a Medarbetarsamtal 1; Mål och utveckling exempel på frågor - chefer Bilaga 1b Medarbetarsamtal 1; Mål

Läs mer

Tips för att utbilda handledare med hjälp av Skolverkets webbaserade handledarutbildning. aplhandledare.skolverket.se

Tips för att utbilda handledare med hjälp av Skolverkets webbaserade handledarutbildning. aplhandledare.skolverket.se Tips för att utbilda handledare med hjälp av Skolverkets webbaserade handledarutbildning aplhandledare.skolverket.se Webbaserad handledarutbildning din roll som utbildare Du är viktig som utbildare av

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder

LÄRARHANDLEDNING FÖR. fotograf Markus Gårder LÄRARHANDLEDNING FÖR Lärarhandledningen är tänkt att användas tillsammans med programmet som ni får under föreställningen. Det finns flera olika typer av övningar och uppgifter och vår förhoppning är att

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

När gruppen planerat klart måste en ledare godkänna förslaget för att försäkra sig om att uppdraget är lämpligt.

När gruppen planerat klart måste en ledare godkänna förslaget för att försäkra sig om att uppdraget är lämpligt. Kvällsaktiviteter Övningsblad: Kvällsaktivitet med prylar Uppgift Grupperna får varsitt paket innehållande olika prylar som tillsammans ska vara en del av en liten kvällsaktivitet för kompisarna. Första

Läs mer

E-LEARNING. Personlig effektivitet. Kompetens Express AB Karlavägen Stockholm Tel:

E-LEARNING. Personlig effektivitet. Kompetens Express AB Karlavägen Stockholm Tel: E-LEARNING Personlig effektivitet Karlavägen 108 115 26 Stockholm Tel: 08-4418100 info@kompetensexpress.se PERSONLIG EFFEKTIVITET E-LEARNING I den här utbildningen får du lära dig hur du kan hitta en bättre

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Ordlista föreningsteknik

Ordlista föreningsteknik Ordlista föreningsteknik Huvud Hjärta Hand Hälsa Föreningsordlistan Absolut majoritet Får det förslag som får mer än hälften av rösterna. Acklamation Är när alla går med på beslut genom att ropa ja högt

Läs mer