Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse Akademi Sinclair Estetiska programmet Samhällsvetenskapliga programmet Media. Uddevalla Gymnasieskola 1 Systematiskt kvalitetsarbete i Uddevalla kommun Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Uddevalla kommun har en särskild styrmodell för skolans systematiska kvalitetsarbete som utgår från Skolverkets kvalitetshjul (Planera, Genomföra, Följa upp och Analysera). I verksamhetsberättelsen ligger fokus på analysen som sedan ligger till grund för planeringen av det nya läsårets prioriterade mål och aktiviteter. Kvalitetshjulet ska snurra på alla nivåer i syfte att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Alla förskolechefer, rektorer och Barn- och utbildningsnämnden (huvudmannen) ska dokumentera kvalitetsarbetet i Stratsys IT-verktyg för skolans systematiska kvalitetsarbete. Syftet är att skapa former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för kvalitetsarbetet och som ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom den kommunala verksamheten. 2 Verksamheten Estetiska programmet och Samhällsvetenskapliga programmet är högskoleförberedande program som ger en bred behörighet till fortsatta studier. Eleverna har stora möjligheter att forma sin studieplan efter intresse och behov inför framtiden. Programmet präglas av studiemotiverade, kreativa elever som trivs och känner sig trygga i sin skola. Eleverna får god träning i skarpa lägen genom publika föreställningar/utställningar i olika former. Dessa erfarenheter är unika förberedelser inför kommande prestationer i arbetslivet. Flera av våra tidigare elever vittnar om hur väl och hur attraktiv deras kunskap om kultur och att stå på scen stämmer överens med vad som krävs i vidare studier och i arbetsliv. Vårt systematiska arbete presenterar jag i modellen som ni finner i bifogad fil.

2 Estetiska programmet och Samhällsvetenskapliga programmet är högskoleförberedande program som ger en bred behörighet till fortsatta studier. Eleverna har stora möjligheter att forma sin studieplan efter intresse och behov inför framtiden. Programmet präglas av studiemotiverade, kreativa elever som trivs och känner sig trygga i sin skola. Eleverna får god träning i skarpa lägen genom publika föreställningar/utställningar i olika former. Dessa erfarenheter är unika förberedelser inför kommande prestationer i arbetslivet. Flera av våra tidigare elever vittnar om hur väl och hur attraktiv deras kunskap om kultur och att stå på scen stämmer överens med vad som krävs i vidare studier och i arbetsliv. Vårt systematiska arbete presenterar jag i modellen som ni finner i bifogad fil. 3 Förutsättningar för måluppfyllelse 3.1 Ekonomiska förutsättningar Våra ekonomiska förutsättningar har gjort att vi satsar våra medel elevnära. Vi skapar möjligheter för våra elever att få uppleva kulturella och studiefrämjande aktiviteter ofta och återkommande. Med mera generösa förutsättningar skulle vi kunna se till att rusta upp våra lokaler i snabbare takt. Nu skapar vi utrymme inom befintlig budget och har som mål att förbättra ett/två undervisningsrum per läsår. Inom musik och media är produktion, utrustning och material en stor kostnad. Där räcker elevpengen inte riktigt till. Musikalproduktionen behöver en större budget än vad som finns idag för att den ska kunna fortsätta vara den attraktiva produktion den är både för elever, lärare och invånare i ett stort närområde. 3.2 Personella förutsättningar För att skapa den verksamhet som vi bedriver krävs det ett outtömligt intresse för människor och människors agerande. Dessutom krävs det entreprenöriella, driftiga, kreativa och nytänkande individer i hela arbetslaget. Det krävs också ett antal lärare så att kurser kan bedrivas med utgångspunkt från kursplaner men också för att kunna erbjuda progression i kunnandet. Att ha legitimation för behörighet i ämnen är därför viktigt men det krävs också av uppdraget som lärare ett ledarskap och ett genomtänkt pedagogiskt perspektiv. Personella förutsättningar i vår verksamhet stämmer väl överens med det som krävs. Vi behöver dock hitta strukturer för att nå högre resultat och skapa större möjligheter att få verksamheten att utvecklas vidare. 3.3 Organisatoriska förutsättningar Organisationen är stor då rektor ska skapa förutsättningar för 52 anställda och ca 350 elever. I dagsläget jobbar vi med förbättrad struktur i organisationen dels för att skapa bättre kommunikation och att informationskanaler ska bli tydligare men också för att hitta

3 möjligheter så att verksamhetens processer ska kunna bearbetas. Att ha elevhälsa knuten till programmen ser vi som en fortsatt viktig del av organisationen. Vi följer upp våra elever när det gäller resultat men också trivsel och hur de mår i skolan och på fritiden. 3.4 Övriga förutsättningar Estetiska programmet ger eleverna unika förberedelser inför högre studier både inom de konstnärliga områdena och till de flesta andra högskolor och universitet. Våra lärare är behöriga med hög kompetens. Inom inriktningarna jobbar vi med att hålla kontakt med näringslivet genom utåtriktad verksamhet av olika slag och det ges många möjligheter till att uppträda offentligt i en trygg miljö. Flera av våra lärare har ett förflutet eller arbetar fortfarande aktivt inom de olika konstnärliga branscherna vilket ökar trovärdigheten och kvaliteten i undervisningen. Vi jobbar mycket mot forskning, högskolor och universitet för att våra elever ska komma i kontakt med lärosäten och för att kollegiet på skolan ska kunna jobba med skolan på vetenskaplig grund. Det här är något som skulle kunna göras på ett mer tillgängligt sätt. Flertalet elever går ut med fullständiga betyg, många med mycket goda studieresultat och utökade kurser. Flera av våra elever återkommer till oss och vittnar om hur långt de kommit i sina studier och med att utvecklas som människa. ES-programmet sticker ut när vi har gemensam gymnasiemässa m.m. Eleverna visar sig genom att vara ambitiösa, studiemotiverade, eleverna vågar ta för sig och kan dessutom beskriva sin utveckling på flera olika sätt. Våra olika årskurser följer vi upp med: Mål för elev i årskurs ett- att bli studiemedveten och motiverad till mer kunnande inom varje ämne, att hitta och värdera olika källor på nätet. Mål för elev i årskurs två- att fortsätta vara studiemedveten och motiverad samt att genom sina kursval bli väl förberedd inför högre studier. Mål för elev i årskurs tre- att förutom ovanstående bli helt självständig och medveten i val av metoder, samt kunna hantera det skriftliga och muntliga språket så att värdegrunden genomsyrar elevens vardag. Att uppnå minst den kunskapsnivå som behövs för att klara högre studier. Att vara väl förberedd för att möta vidare studier och arbetsuppgifter i framtiden. 4 Läsårets prioriterade mål och aktiviteter Nationella områden: Att klargöra för varandra ett mål som känns meningsfullt för vår verksamhet. Att få eleverna att nå så långt det är möjligt och att inte skapa återvändsgränder i deras studieplaner genom mycket arbete med betyg och bedömning. Att skapa trygghet och kontinuitet i stödfunktioner. Att lära oss skolan på vetenskaplig grund. I kollegiet har vi under hela året jobbat med en gemensam kompetensutveckling. Att få bättre gemensam syn på betyg och bedömning. Ämnet har genomsyrat allt från

4 uppstart, medarbetarsamtal, ämnesmöten och våra gemensamma verksamhetsutvecklingsmöten. Det har varit ett sätt att få alla att känna för den gemensamma insatsen som en utveckling för att nå resultat inte bara som elev utan också som lärare. Vi har haft föreläsare och haft möjligheten att åka iväg för att skapa mycket tid för att komma samman som ett helt arbetslag. Då gruppen är stor är det ett återkommande behov att få komma samman på annan plats än skolan för att bli ett helt arbetslag åtminstone tre gånger per läsår. Vision 4.1 Normer och värden Ingen på Akademi Sinclair skall utsättas för, eller riskera att utsättas för, kränkande behandling. Vi vill ha en skola där alla kan utvecklas och må bra. Alla som vistas i skolan har ansvar för att arbeta för ett positivt klimat i skolan och mot diskriminering och andra kränkande handlingar. En god atmosfär skapar en grund för en arbetsplats fri från kränkningar för såväl elever som personal. Personalen som arbetar i skolan har ett särskilt ansvar, och har stor betydelse som förebilder och förmedlare av goda värderingar. Så här arbetar vi förebyggande på Akademi Sinclair Föräldrar och elever informeras om planen mot diskriminering och kränkande behandling, både muntligt och skriftligt, i samband med föräldramötet vid början av höstterminen i årskurs ett. Planen finns tillgänglig på hemsidan. Frågor kring etik, moral, respekt, demokratins grunder, jämställdhet och mänskliga rättigheter tas upp i alla ämnen och är grunden i alla samtal mellan elever och mellan elever och personal. Alla måste våga ifrågasätta negativt beteende och våga berätta om man sett eller hört något som kan bryta mot likabehandlingslagen. Gemensamma aktiviteter mellan årskurser, program och skolhus som t ex friluftsdagar, projektarbeten, gymnasiemässa, UF-företag och studieresor är vår förhoppning ska motverka fördomar och rivalitet. Personalen All personal som arbetar på Akademi Sinclair skall aktivt vara uppmärksam på elevernas situation under skoldagen. Personalen diskuterar likabehandlingsfrågor under arbetsplatsträffar och husmöten, samt under vissa fortbildningsdagar. Det är viktigt att positiva händelser och positivt agerande från elevernas sida uppmärksammas och förstärks. Likaväl som att all personal arbetar för goda relationer mellan personal och elever och för att höja motivations- och ansvarsnivån hos eleverna. Lärare diskuterar likvärdig betygsättning och jämför sin egen betygsättning med nationell och lokal statistik, arbetar för att ta fram gemensamma mallar med tydlig koppling till betygskriterierna och bedömningsverktyg, samt använder sig av medbedömning. Lärare ansvarar för gruppindelning av eleverna i så stor utsträckning som möjligt.

5 Lärare ger elever med funktionshinder möjlighet att redovisa sina kunskaper på ett för dem väl anpassat sätt. All personal behandlar andra så som den själv vill bli behandlad och strävar efter att vara goda förebilder för eleverna. Eleverna Alla elever skall känna till Akademi Sinclairs plan mot diskriminering och kränkande behandling. Temadagar anordnas därför kring frågor som berör planen mot diskriminering och kränkande behandling. Eleverna får också en möjlighet att diskutera värdegrundsfrågor och likabehandling i alla ämnen men även på mentortiderna. Frågor som sedan kan tas vidare till programråden. Eleverna får varje år besvara en enkät om hur de trivs och hur de upplever att arbetet med likabehandlingsarbetet fungerar. Mentorerna påminner, vid behov eller minst en gång per termin, om planen mot diskriminering och kränkande behandlings innehåll. Mentor diskuterar elevens studiesituation tillsammans med eleven och omyndig elevs vårdnadshavare i samband med utvecklingssamtalen, en gång per termin. Alla elever behandlar andra så som de själva vill bli behandlade och strävar efter att vara goda förebilder för varandra Skolans mål är att varje elev respekterar andra människors egenvärde och integritet. 4.2 Rektors/förskolechefs ansvar Rektorn har särskilt ansvar för att undervisningen, elevhälsan och studie- och yrkesvägledning utformas så att elever som behöver särskilt stöd eller andra stödåtgärder får detta. 4.3 Kunskaper Det är även skolans ansvar att varje elev som har slutfört ett nationellt program eller annan nationellt fastställd utbildning med eget examensmål inom gymnasieskolan eller ett introduktionsprogram i den utsträckning det framgår av elevens individuella studieplan kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling.

6 4.4 Samlad bedömning och analys - prioriterade mål och aktiviteter Bedöm resultat av vidtagna aktiviteter enligt förra årets prioriterade läroplansmål i verksamhetsberättelsen. Vad har åstadkommits? Bedömningen ska gälla vad som har genomförts, hur det har gjorts och vad som har uppnåtts. Har det skett någon förändring? Fler matriser har tagits fram med Per Måhl som vägledare, matriser som tydliggör processen från målbeskrivning till bedömning. Tydligare samsyn skapas gällande bedömning då sambedömning görs oftare. Pedagogerna jobbar med metoder som ska göra eleverna mer självvärderande, vilket betyder att eleverna blir ägare till sin utveckling av kunskap, och de blir medvetna om vad de behöver fokusera på, genom att de själv värderar vad som gjorts och hur de kan gå vidare för att nå högre kunnande. Har förväntade effekter uppnåtts? förväntningarna fanns att hela personalgruppen skulle hitta fram till diskussioner som för eleverna närmare ett bättre resultat. Det arbetat kommer aldrig att avstanna. Vi ska ständigt jobba vidare med det i en formativ lärprocess. Den lärprocessen kommer att över tid förändras och anpassas då elevens behov alltid står i centrum för vad vi utvecklar och hur vi gör det. Ett förväntat mål jag som rektor hade med hela året var att alla pedagoger skulle bli mer medvetna om sitt syfte med planering, sitt agerande på lektioner, uppgiftskonstruktioner, utvärdering och efterarbete. Även sitt ledarskap i klassrummet. Om ni inte nått ända fram vad beror det på? Det handlar om förhållningssätt. Att eventuellt ändra ett gammalt inprövat sätt till att påbörja något annat tar tid. Beprövad erfarenhet som skolan har kan vara ett 90- talsbeprövat arbetssätt likaväl som ett tals beprövat arbetssätt. Alla är på olika nivåer. Det handlar också om språk. Vilket språk (ord, bilder, handlingar etc) används i anknytning till kunskap, bedömning, lärtillfällen och lärande? Vilket förhållningssätt har elever och lärare till kunskap, bedömning, lärande och undervisning? Lärandet sker på många olika sätt och är beroende av många olika faktorer bland annat undervisning och hur och på vad man blir bedömd. En effektiv lärandemiljö utmärks av stor flexibilitet både vad gäller undervisning och bedömning (de Corte, 2000). Det är då viktigt att eleverna ställs inför olika situationer så att de får visa sin kompetens på olika sätt, skriftligt, muntligt och genom handling. Bedömningen måste därför vara både kvantitativ och kvalitativ. PRIM-gruppen uppmärksammar också konsekvenserna av bedömning för den enskilda individen och då framförallt av hur eleven uppfattar vad han/hon kan och sin syn på sig själv. Detta perspektiv kan illustreras med följande figur:

7 Det här behöver tid att genomföra och att personalen nu får fortsatt förutsättning och möjlighet att utöka sin kompetens tillsammans, ta vara på varandras kompetenser då skapas en gemensam syn som förhoppningsvis ger ett positivare resultat. 5 Övriga läroplansområden Musikalen som är en stor förekommande aktivitet för ES-programmet har nu vävts in i en kurs Estetisk kommunikation 2. Det betyder att alla oavsett inriktning kan välja kursen och vi får på så sätt stora samverkansmöjligheter och arbete som skrider över gränserna, inte bara inom programmet utan också mellan program som har sina aktiviteter i andra skolhus. Media, en projekt grupp som jobbat med att sammanlänka ES/media och SA/media. Syftet är att förtydliga vad media som utbildning går ut på och att ge SA elever större del media redan från årskurs ett. Vi vill ha fler elever som söker vår utbildning. Målet är att få 60 nya elever i åk. ett. Varje läsår jobbar alla inriktningar med flera olika delar vi ser ett utökat önskemål från elever att vilja jobba musikproduktion. Där har vi utökat antal stationer som gör att vi kan ha större undervisningsgrupper. 6 - Normer och värden 6.1 Normer och värden Mått 2011/ /2013 Mål Riket Andel (%) barn och elever som upplever sig delaktiga 100% Andel (%) barn och elever som 99% 100%

8 upplever sig trygga 6.2 Samlad bedömning och analys - Normer och värden Så här arbetar vi med utvärdering och uppföljning Arbetet med planen mot diskriminering och kränkande behandling sker minst en gång per år. Behovet kartläggs genom en årligt återkommande elevenkät. Utvärdering av fjolårets plan utgick ifrån planens mål och måluppfyllelse samt elevenkäten som genomfördes i mars Svarsfrekvensen av enkäten var cirka 35 %, vilket motiverar till att skolan informerar eleverna ytterligare om vikten av att besvara enkäten. Av elevernas enkätsvar kan vi utläsa att 99 % av eleverna känner sig alltid eller oftast trygg på Akademi Sinclair. Akademi Sinclair behöver arbeta med frågor som berör kön, etnisk tillhörighet, religion- annan trosuppfattning och sexuell läggning med eleverna. Detta kan ske på lektionstid samt på de temadagar som är avsatta under läsåret. Under läsåret behöver vi på Akademi Sinclair ytterligare uppmärksamma eleverna om planen mot diskriminering och kränkande behandling. Samt uppmärksamma den blankett som finns på skolans hemsida där de kan anmäla om de utsätts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det framkommer även av elevernas svar att temadagar är en viktig del i likabehandlingsarbetet, där det finns möjlighet för eleverna att diskutera diskriminering och kränkande behandling. Uppföljning av Planen mot diskriminering och kränkande behandling är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Nästa enkätundersökning kommer att genomföras under våren Rektor är ansvarig för att planen årligen upprättas, utvärderas och revideras. 7 - Kunskaper 7.1 Kunskaper Mått 2011/ / /2014 Mål Riket Genomsnittligt betygspoäng, kvinnor gymnasieskola ,5 Genomsnittligt betygspoäng, män 13,8 13,8

9 gymnasieskola Andel (%) elever med minst G i alla ämnen, gymnasieskola 65,6% ES 78% SAAK/65% 100% Andel (%) elever på Introduktionsprogrammen som efter 1 års studier går vidare till ett nationellt program Andel (%) elever som är behöriga till högskolan Antal prövningar 89% ES 92,2% SAAK 97,2% 100% Antal elever med ett fjärde gymnasieår 4 3 Andel med slutbetyg inom fyra år (%) 82,4% 84,2% Andel (%) elever med slutbetyg inom tre år, gymnasieskola ES13,4/% SAAK15,7% 7.2 Samlad bedömning och analys - Kunskaper Elever som kommer till oss har många gånger en trasslig skolgång eller så är det elever som är mycket studiemotiverad och har en plan inför framtiden. Den konstnärliga ådran som finns hos alla elever visar sig då på flera olika sätt. Allt från att ambitionen ligger alldeles för högt och gör att planen inte håller alla tre åren. Delvis har elever en lång tids sjukdom som yttrar sig på olika sätt men har en förväntning på sig själva att klara sina gymnasiala studier. Flera av eleverna behöver stöttas av har många insatser av väldigt blandad karaktär. Under året som gått har vi upptäck att årskurs två elever har mycket med sig som försämrar deras resultat. Några hinner vi hjälpa att komma på kurs med sina studier. Andra är såpass allvarligt långt efter i sin kunskapsutveckling redan när de kommer till oss så det blir en oerhörd prestation att klara att få ett studiebevis. Här behöver vi samarbeta mer med grundskolan. Vi behöver regelbundet informera varandra mellan grund och gymnasieskola om hur vi kan få dessa elever att nå så långt det är möjligt. Här jobbar elevhälsans profession med dagliga kontakter kring elever och deras vårdnadshavare. Lärare har tät kontakt mellan varandra och skolans elevgenomgång ofta återkommande gör att vi har täta utvärderingar. Det vi också vet är att ha tät kontakt med föräldrar och att hitta särskilt stöd tidigt i undervisningen. Det är inte bara i skolan utan även hemma där eleven ofta finner stor trygghet och kan jobba med skolans uppgifter. Viktigt att överlämningar görs tidigt så att vi kan planera för dessa elever. På grund av detta intensiva arbete håller skolan en relativt hög siffra gentemot riket vad det gäller att gå ur gymnasiet med fullständigt betyg enligt SIRIS. 8 - Verksamhetens mått

10 en är något förbättrade från föregående år. En anledning till det kan vara att lärare har behörighet i att undervisa i ämnena och att lärare har fått en genomgående kompetensutbildning i betyg och bedömning under läsåret. Vi har ägnat mycket tid åt den kompetensutveckling som ska visa sig i klassrummet i form av vad och hur ett undervisningstillfälle leder till lärande. Vi kan inte räkna med att det ska räcka med att göra det här ett år. Vi har därför formativa lärprocesser medvetet i våra handlingar. Lärare har vågat prova många olika IT-verktyg, redovisningssätt, hjälpmedel som finns i datorn, att jobba och reflektera med kollegor, att våga prata om sådant som inte fungerar och på så sätt tydliggjort att det finns flera olika inlärningsstrategier som leder till kunskap, Min förhoppning som rektor är att få se ytterligare förbättrat resultat i framtiden. 8.1 Rektors/förskolechefs ansvar Mått 2011/ / /2014 Mål Riket Antal avhopp Kunskaper Mått 2011/ / /2014 Mål Riket Antal prövningar Antal elever med ett fjärde gymnasieår Andel med slutbetyg inom fyra år (%) % 84,2% 8.3 Samlad bedömning och analys - verksamhetens mått en är något förbättrade från föregående år. En anledning till det kan vara att lärare har behörighet i att undervisa i ämnena och att lärare har fått en genomgående kompetensutbildning i betyg och bedömning under läsåret. Vi har ägnat mycket tid åt den kompetensutveckling som ska visa sig i klassrummet i form av vad och hur ett undervisningstillfälle leder till lärande. Vi kan inte räkna med att det ska räcka med att göra det här ett år. Vi har därför formativa lärprocesser medvetet i våra handlingar. Lärare har vågat prova många olika IT-verktyg, redovisningssätt, hjälpmedel som finns i datorn, att jobba och reflektera med kollegor, att våga prata om sådant som inte fungerar och på så sätt tydliggjort att det finns flera olika inlärningsstrategier som leder till kunskap,

11 9 Kommunala mål och uppdrag 10 Kommande läsårs prioriterade mål och aktiviteter "Håll dig Uppdaterad för en förberedd, nutid och omvärld" Läraren ska ha en idébank av olika verktyg som eleven kan använda för att förstå, komma åt och utvecklas genom i sina studier. Eleven ska känna sig väl förberedd för vidare studier i Sverige men också i andra länder. Det är likaväl lärare som elever som ska inta en sådant förhållningssätt. Främst lärare till sitt uppdrag. Vi vägleder eleven framåt och i den progression som samhället efterfrågar. NOS Nutid-Omtänk-Samtänk. Att hålla oss nära forskning, högskolor och universitet för att bättre skapa tydlighet för elevernas fortsatta studier och i att växa som människa. Vi formulerar vår formativa lärprocess som vi påbörjat till att ännu mer öka attraktiviteten och användbarheten av våra utbildningar.