Riktlinjer fo r utemiljo i fo rskola och grundskola i Sundbybergs stad

Transkript

1 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Svante Tolf (20) Förslag: version 2 Riktlinjer fo r utemiljo i fo rskola och grundskola i Sundbybergs stad Sundbybergs stad, Sundbyberg BESÖKSADRESS Östra Madenvägen 4, Hallonbergen TELEFON TELEFAX stadsbyggnadsochmiljonamnden@sundbyberg.se

2 2 (20) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp... 3 Riktlinjer för planering och dimensionering av utemiljö för förskolor och skolor i Sundbybergs stad 4 Riktvärden vid nybyggnad av förskola... 4 Riktvärden för ny förskola i befintlig byggnad... 4 Riktvärden för förskola i bostadshus... 5 Riktvärden för nybyggnad av grundskolor och ny grundskola i befintlig byggnad... 5 Bedömningsunderlag för utemiljöns kvalitéer och lekvärden 5 Friyta 6 Zonering av gården... 6 Tillgänglighet... 6 Vegetation och topografi... 6 Integrering av lekutrustning i landskapet... 6 Möjlighet till förståelse av sin omvärld... 6 Utsikt över grönska/samspel mellan ute och inne... 6 Vad säger forskningen 7 Utemiljöns betydelse ur ett hälso- och samhällsekonomiskt perspektiv... 7 Utemiljöns betydelse för lärande och utveckling... 8 Vad säger lagar och nationella styrdokument 9 Vad säger Sundbybergs stads styrdokument 12 Exempel från andra kommuner 13 Andra riktlinjer och allmänna råd 14 Arbetsgrupp 14 Referensgrupp 14 Bilaga Bedömningsunderlag 15

3 3 (20) Inledning Sundbybergs stad står inför en expansiv utbyggnad av nya bostäder. I enlighet med stadens bostadsbyggnadsprognos kan omkring nya bostäder byggas fram till år Detta medför att stadens befolkning kan komma att uppgå till omkring personer år Av befolkningen väntas cirka 20 procent vara barn i förskole och grundskoleåldern 1. Detta ställer stora krav på planering av nya förskolor och grundskolor i Sundbybergs stad. Vid planering, utformning och bygglovsgranskning av förskolor och grundskor styr Plan- och bygglagen (PBL). Lagen säger att tomter som tas i anspråk för detta syfte ska ha tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse på tomten eller i närheten av den. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för både parkering och friyta ska friyta ordnas i första hand. Forskning och praxis om barns utomhuslek visar att den egna gårdens yta har betydelse för barns hälsa, utveckling och lärande. I dag saknas nationella riktvärden om utemiljöns storlek och innehåll. Boverket har i uppdrag att ta fram en vägledning i dessa frågor, vilket redovisas till Socialdepartementet 27 februari Denna skrift är framtagen som en vägledning och ett verktyg för att i Sundbybergs stads detaljplaner avsätta lämplig yta och innehåll för ändamålsenliga utemiljöer vid förskolor och grundskolor i staden. Syfte Skriften ska användas som en vägledning och ett verktyg för att värna goda utemiljöer för barns hälsa, lek och lärande inom förskola och grundskola i Sundbybergs stad. Utemiljön vid förskola och grundskola ska vara hälsofrämjande, utvecklande och pedagogiska miljöer som erbjuder stimulans för alla sinnen. Syftet med skriften är att definiera Sundbybergs stads riktlinjer gällande storlek och innehåll för dessa miljöer. Målgrupp Föreslagna riktlinjer och kvalitetskrav ska användas av de som förärvar mark, upprättar detaljplaner, planerar för och förvaltar förskolor och grundskolor, för både privat och kommunal pedagogisk verksamhet. När en förskola eller grundskola ska byggas eller byggas om ska samråd ske med barn- och utbildningsförvaltningen, stadsbyggnads- och miljöförvaltningen samt mark- och expolateringsenheten. 1 Befolkningsprognos Sundbybergs stad ,

4 4 (20) Riktlinjer för planering och dimensionering av utemiljö för förskolor och skolor i Sundbybergs stad Definition av friyta Riktvärdena avser alltid friyta per barn. Med friyta avses de ytor som barnen har tillgång till för lek, rörelse och rekreation. Ytor så som verksamhets-, förråds- eller servicebyggnader samt parkering och körytor för fordon skall därför ej medräknas i friytan. Friytans storlek påverkar tomtens möjlighet att rymma de kvaliteter som behövs för att uppnå en fullgod lekmiljö. Praxis och forskning pekar på att m² tycks utgöra ett minimum för att leken ska kunna ta fart och utvecklas fritt. Huvudinriktning För att möjliggöra en fullgod lekmiljö är huvudinriktningen att förskolor och skolor om möjligt ska placeras i friliggande byggnad i anslutning till stadsdels- eller områdeslekplats, d.v.s. större parker med prioriterad skötsel som möjliggör att ytan kan klara av ett ökat slitage. Riktvärden vid nybyggnad av förskola Riktvärdet för barns utemiljö i förskola är 30 m² friyta per barn. Där förskolan ligger i direkt anslutning till park/grönområde med stadsdels- eller områdeslekplats kan den egna gården minskas. Minskningen i friyta per barn ska avgöras av parkens/grönområdets storlek, tillgänglighet och kvalitativa innehåll. Rekommendationen är dock att inte understiga 20 m² friyta per barn på den egna gården. I de fall att ytan understiger 30 m² skall förskolans huvudman visa hur behovet av rörelse och utevistelse kan lösas på annat sätt. Gården ska kunna inhägnas och endast användas av förskolan när verksamheten pågår. När verksamheten är stängd kan den användas av besökande. Behovet av förskolan bör sättas i relation till ett längre tidsperspektiv där flexibilitet måste finnas för vissa enheter att ställas om till annan verksamhet eller bostäder. Riktvärden för ny förskola i befintlig byggnad Desamma som vid nybyggnad samt: När förskoleverksamhet planeras inom befintlig byggnad ska verksamheten i samråd med barn- och utbildningsförvaltningen samt stadsbyggnads- och miljöförvaltningen bedöma om utemiljön är lämplig och kan tillgodose god utevistelse. Riktlinjerna samt tillhörande bedömningsunderlag utgör underlag för förskole- samt stadsbyggnads- och miljönämndens bedömning av förskolans friyta. Där egen mark saknas ska upplåtelse- eller hyresavtal upprättas med aktuell markägare.

5 5 (20) Riktvärden för förskola i bostadshus Desamma som vid nybyggnad, samt: När förskola etableras i bostadshus ska gårdsmöjlighet erbjudas förskolan inom bostadsgården. Särskild utredning ska göras för att bedöma om förskolegården ska avskiljas eller vara en del av helheten. Förskolor i bottenvåningen på bostadshus, ska ses som komplement till huvudinriktningen, det vill säga förskolor på egen tomt i anslutning till stadsdelseller områdeslekplats. Riktvärden för nybyggnad av grundskolor och ny grundskola i befintlig byggnad Riktvärdet för barns utemiljö i skola är 25 m² friyta per elev. Där skolan ligger i direkt anslutning till park/grönområde med stadsdels- eller områdeslekplats kan den egna gården minskas. Minskningen i friyta per barn ska avgöras av parkens/ grönområdets storlek, tillgänglighet och kvalitativa innehåll. Rekommendationen är dock att inte understiga 15 m² friyta per barn. I de fall att ytan understiger 25 m² skall skolans huvudman visa hur behovet av rörelse och utevistelse kan lösas på annat sätt. Skolidrottsplats kan kompensera ett lägre friytetal per elev. Grundskolenämnden har i uppdrag att bevaka att riktlinjerna följs även när en friskola startar i nybyggnad eller befintlig byggnad. Bedömningsunderlag för utemiljöns kvalitéer och lekvärden För att nå en hög lekkvalitet i utemiljön vid förskolor och grundskolor följer här ett bedömningsunderlag för utemiljöns kvalitéer och lekvärden. 2 Bedömningsunderlaget beskriver och betygsätter de kvalitéer utemiljöerna bör ha för att utgöra en god och ändamålsenlig miljö. Bedömningsunderlaget ger en möjlighet att till viss del kompensera en mindre friyta (låg kvantitet) med ett rikt innehåll (hög kvalitet), viket ibland kan vara särskilt angeläget i befintlig stadsmiljö eller vid planering av den täta staden. Om gårdens kvalitéer och lekvärden är goda, kan en utvecklande miljö uppnås även på en något mindre gård. Bedömningsunderlaget utgår från de sju kvalitetsaspekterna: Friyta, Zonering av gården, Tillgänglighet, Vegetation och topografi, Integrering av lekutrustning i landskapet, Möjlighet till förståelse av sin omvärld, Utsikt över grönska/samspel mellan ute och inne. Respektive aspekt betygsätts med +1 poäng, 0 poäng, eller -1 poäng. Även halva poäng kan sättas inom detta intervall. För fullständig beskrivning av bedömningsunderlaget se bilaga Bedömningsunderlag. Nedan följer ett sammandrag av de sju kvalitetsaspekterna. 2 Bedömningsunderlaget är framtaget och beprövat av Malmö stad.

6 6 (20) Friyta 30 m² friyta per barn eller minimum m² samlad friyta på gården ska eftersträvas för att ge tillräckligt utrymme för barnens lek samt för att slitaget på gården inte ska bli för stort. Med friyta avses de ytor som barnen har tillgång till för lek, rörelse och rekreation. Ytor så som verksamhets- förråds- eller servicebyggnader, samt parkering och körytor för fordon skall därför ej medräknas i friytan. Zonering av gården En gård bör ha tre zoner som barnen kan röra sig fritt mellan, och som erbjuder fler och mer varierade lekmöjligheter efter hand som barnen utvidgar sitt territorium. Närmast huset finns den trygga zonen, därefter följer den lekfulla ordnade zonen och längst ut ligger den vilda zonen. Tillgänglighet Rörelsehindrade ska kunna ta sig runt byggnaden och ut på stora delar av gården, till områden i alla gårdens zoner. Markmaterialet ska möjliggöra för rörelsehindrade att komma intill och använda flera av gårdens lekredskap. Färgsättning med kontraster ökar orienterbarheten för barn och vuxna med nedsatt syn. Vegetation och topografi Minst hälften av gården har varierad topografi. Det finns ytor med naturlig vegetation eller planterad varierad vegetation som går att leka i. Det finns platser för lek i såväl soliga lägen som i skugga. Integrering av lekutrustning i landskapet På ett flertal ställen finns exempel på lekredskap som är integrerade i landskapet. Dessa står inte inom inramade ytor för lek. Naturliga partier av gårdens landskap kan används som lekutrustning. Möjlighet till förståelse av sin omvärld Gården förändras under året och det finns olika saker för barnen att göra här under de olika årstiderna. Det finns löst material för barnen att använda och möjlighet för konstruktionslek med exempelvis vatten och sand. Det finns odlingsmöjligheter på gården och någon naturlig/vild miljö där barnen kan följa kretsloppet. Utsikt över grönska/samspel mellan ute och inne Både små och stora barn har god utsikt över grönska inifrån byggnaden. Lågt placerade fönster gör att barnen kan se rakt ut. Utgångar till gården finns från såväl kapprum som från annan plats. Direktkontakten gör det lätt att flytta ut den pedagogiska verksamheten.

7 7 (20) Vad säger forskningen Utemiljöns betydelse ur ett hälso- och samhällsekonomiskt perspektiv Väl utformade förskolegårdar har en positiv inverkan på barns fysiska och mentala hälsa. De kan utgöra stödjande och hälsofrämjande miljöer om de gestaltas så att de erbjuder återhämtning från stress och möjliggör hög grad av fysisk aktivitet. Den miljöpsykologiska forskningen visar att mäniskor återhämtar sig bättre från stress i naturlik miljö än i byggd miljö. I många av våra vardagliga situationer ställs höga krav på vår riktade uppmärksamhet. Den riktade uppmärksamheten utgör en form av stress som vi emellanåt behöver återhämtning ifrån för att inte drabbas av mental utmattning. Naturlika miljöer ger oss en stimulerande avkoppling som istället styrs av vår spontana uppmärksamhet, en uppmärksamhet som inte tröttar ut oss mentalt. Naturlika miljöer väcker vårt engagemang och intresse utan att belasta hjärnan på ett negativt sätt och erbjuder oss på så vis en form av vaken vila. Den spontana uppmärksamheten är beroende av varierande, intresseväckande och lockande miljöer. 3 Inom forskningsprojekten SCAMPER och Kidscape har olika förskolegårdars inverkan på barns spontana fysiska aktivitet och exponering av UV-strålning undersökts. Resultaten visar att barn som rör sig i stora, kuperade utemiljöer med mycket vegetation i genomsnitt rör sig cirka 20 procent mer, samtidigt som skadlig solexponeringen minskas med omkring 40 procent. Studierna rekommendera att lekredskap med fördel placeras i vegetationens skugga då det leder till ett omedvetet solskyddsbeteende. Detta är viktigt då närmare 90 procent av all hudcancer orsakas av för mycket UV-strålning. Studierna rekommenderar att den fria ytan bör överstiga m² och att mellan hälften och två tredjedelar av den bör vara kuperad och bevuxen med vegetation som barnen kan använda i sin lek. Att stimulera barn till fysisk aktivitet är viktigt då en betydande del av människors framtida livsstil grundläggs redan under förskoleåldern. 4 Bunkefloprojektet visar att daglig schemalagd idrottsundervisning och medveten motorisk träning förbättrar både motoriken och skolprestationerna. Följande forskningsresultat har framkommit i projektet: I skolår 9 hade 93 procent av eleverna med daglig idrott god motorisk förmåga jämfört med 53 procent i kontrollgrupp. Grundskolans mål och behörighet för gymnasieskolan uppnåddes av 96 procent av eleverna i gruppen med daglig idrott, jämfört med 89 procent i kontrollgruppen. Det är framför allt pojkarnas resultat med 96 procent respektive 83 procent som ligger bakom resultatet. Pojkarna i gruppen med daglig idrott hade dessutom signifikant bättre betyg i svenska, engelska, matematik samt idrott och hälsa jämfört med kontrollgruppen. Det förelåg inte längre en skillnad mellan pojkar 3 Kaplan, R. Kaplan, S. & Ryan, R. L. (1998). With People in Mind. Island Press, Washington DC. (s. 7-48). 4 Boldemann, Cecilia, Dal, Henrik, Blennow, Margareta, Wester, Ulf, Mårtensson, Fredrika, Raustorp, Anders, Yuen, Katarina (2005) Förskolemiljöer och barns hälsa SCAMPER. Rapport från Centrum för folkhälsa, Avdelningen för folkhälsoarbete, Stockholms läns landsting.

8 8 (20) och flickor, jämfört kontrollgrupp där flickor hade bättre betyg än pojkar. Betygen var högre bland elever med god motorik jämfört med elever med bristande motorisk förmåga. 5 Utemiljöns betydelse för lärande och utveckling Barn spenderar en stor del av sin vakna tid inom förskolans och skolans verksamheter. Förskolan och skolans gårdsmiljöer utgör därför en betydande del av den utomhusmiljö barn har att tillgå för lek. Barn lär sig genom lek, deras lekmiljö ska därför förstås som deras lärandemiljö. Utemiljön är lika viktig som innemiljön och ska därför komplettera varandra. Det som är typiskt för yngre barns utomhuslek är inslagen av sinnlighet och vidlyftighet. Den sinnliga leken är den som spontant uppstår genom stimulans av lukt, smak, känsel, syn, balans, temperatur och hörsel. Löst material så som pinnar, stenar, löv, insekter och blommor kan ge upphov till den sinnliga leken och ger barn fotfäste i leken. Den vidlyftiga leken är av mer kaotisk och oförutsägbar karaktär och stimuleras av rum med obegränsade funktioner. 6 En kuperad och vegetationsrik förskole- och skolgårdsmiljö påverkar barns hälsa och utveckling i positiv riktning. Barn vid en förskola med varierad gårdsmiljö rapporterar mindre sjukdom, har bättre koncentrationsförmåga och en mer utvecklad motorik är barn vid en förskola med mer ensidig gård. En varierad gård gör även leken mer varierad, då landskapet tillåter leken att pendla mellan mer stillsam, sinnlig och upptäckande till vildare och mer fysiskt aktiv. Barnen får bättre förutsättningar att själva bestämma över lekens början och slut vid en varierad gård. Vid en mindre varierad och samnyttjad gård blir leken mer ensidigt bunden till vissa lekredskap och barnen får inte upp farten i sina lekar. Lekarna blir ofta avbrutna av konflikter och kretsar till stor del kring konflikter med andra barn eller boende. Mycket tid går åt att städa undan efter leken på den samnyttjade gården. 7 I utomhusleken finns även ett stort pedagogiskt värde och lärande utomhus bör förstås som ett viktigt komplement till den traditionella pedagogiken. Förskole- och skolgården kan utgöra en viktig och kompletterande lärandemiljö där praktiska och teoretiska kunskaper kan förenas och upplevas med hjälp av vår kropp och våra sinnen. I mötet med utomhusmiljön kan därför en mer autentisk erfarenhet och kunskap förmedlas. 8 Matematikens logik, naturens skeden och kretslopp och människans påverkan på naturen är komplexa processer som kan tydliggöras genom upplevelser och förankring i utomhuspedagogiken, då kunskapen förmedlas i ett Grahn, P. (2007). Barnet och Naturen. I L.O. Dahlgren, S. Sjölander, P.J. Strid & A. Szczepanski, (Eds.), Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Studentlitteratur, Lund. (Kapitel 3, s ). Mårtensson, F. & Kylin, M. (2005) Många kojor och mycket spring: att planera med barns perspektiv. Grön Fakta 3:2005. Movium 7 Grahn, P. (1996) Wild nature makes children healthy. Journal of Swedish Building Research, No 4 pp Dahlgren, L.O., Szczepanski, A. (2004) Rum för lärande några reflexioner om utomhusdidaktikens särart. i Utomhusdidaktik. Lundegård, I. P. Wickman & A. Wohlin, Lund: Studentlitteratur.

9 9 (20) naturligt sammanhang. Utomhusundervisning får på detta sätt en central roll för lärandet för en hållbar utveckling. Naturupplevelser i barndomen och miljöutbildningar på olika nivåer är centrala faktorer som påverkar miljövänliga attityder i vuxen ålder. Livsvägsstudier av både barn och vuxna visar att miljöengagemang börjar utvecklas under barndomen. I livsvägsstudier framkommer upplevelser av landsbygd och natur som man fått tidigt och kontinuerligt under barndomen som särskilt viktigt för ett miljöengagemang senare i livet. 9 Vad säger lagar och nationella styrdokument Barnkonventionen Artikel 3 Vid alla åtgärder som rör barn, ska barns bästa komma i främsta rummet. Artikel 12 Barn har rätt att fritt uttrycka egna åsikter och beredas möjlighet att höras. Artikel 29 Barns utbildning ska bland annat syfta till att utveckla respekt för naturmiljön. Artikel 31 Barn och unga har rätt till lek och rekreation. Plan och bygglagen (PBL 2010:900) 8 kap, 9 Om tomten ska bebyggas med byggnadsverk som innehåller en eller flera bostäder eller lokaler för fritidshem, förskola, skola eller annan jämförlig verksamhet, ska det på tomten eller i närheten av den finnas tillräckligt stor friyta som är lämplig för lek och utevistelse. Om det inte finns tillräckliga utrymmen för att ordna både friyta och parkering, enligt första stycket 4, ska man i första hand ordna friyta. Skollag 2010:800 2 Förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda barnen en trygg omsorg. Verksamheten ska utgå från en helhetssyn på barnet och barnets behov och utformas så att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. 8 Huvudmannen ska se till att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek och att barnen även i övrigt erbjuds en god miljö. 9 Johansson, M. (2005) i Johansson, M. & Küller, M. (2005) Svensk miljöpsykologi. Stockholm: Studentlitteratur.

10 10 (20) 2 Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på eleven och elevens behov. 2 Grundskolan ska ge eleverna kunskaper och värden och utveckla elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling samt förbereder eleverna för aktiva livsval och ligger till grund för fortsatt utbildning. 5. kap. Trygghet och studiero. Arbetsmiljö 3 Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. 4 I arbetsmiljölagen (1977:1160) finns bestämmelser om kraven på en god arbetsmiljö. Läroplan för förskolan Lpfö 98 - reviderad 2010 Kap 1. Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolans uppdrag Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. Leken är viktig för barns utveckling och lärande. Ett medvetet bruk av leken för att främja varje barns utveckling och lärande ska prägla verksamheten i förskolan. Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. Kap 2. Mål och riktlinjer Normer och värden Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Utveckling och lärande Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

11 11 (20) utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Kap 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Var och en som verkar inom skolan ska också främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Skolans uppdrag Skapande arbete och lek är väsentliga delar i det aktiva lärandet. Särskilt under de tidiga skolåren har leken stor betydelse för att eleverna ska tillägna sig kunskaper. Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen. Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala miljöfrågor. Kap 2. Övergripande mål och riktlinjer Normer och värden Skolans mål är att varje elev visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv. Kunskaper Alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. Det kan tilläggas att begreppet skolgård inte finns i Lgr 11. I bl.a. kursplanen för idrott- och hälsa står dock följande om utemiljö: Genom undervisningen ska eleverna utveckla förmågan att vistas i utemiljöer och naturen under olika årstider och få förståelse för värdet av ett aktivt friluftsliv. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om risker och säkerhetsfaktorer i samband med fysiska aktiviteter och hur man agerar i nödsituationer. Arbetsmiljölagen Boverkets byggregler (BFS 2011:26) BBR 19 Europastandarder (SS-EN) och Svensk leksäkerhetsstandard Ordningslagen (OL) Produktsäkerhetslagen (PSL 2004:451) Miljöbalken

12 12 (20) Främjar en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Mål för folkhälsan Prop.2002/03:35 Målområde 9: Ökad fysisk aktivitet. Mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet. Vad säger Sundbybergs stads styrdokument Översiktsplan för Sundbybergs stads, KF Prioriterat område, Folkhälsa: Staden ska bidra till möjligheter och bra förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Stadsutveckling i ett helhetsperspektiv Social hållbarhet: Att planera för ett socialt hållbart samhälle innebär bland annat att/ /tillhandahålla och skapa förutsättningar för god kvalitet i skolan.//andra viktiga faktorer är att erbjuda/ /närhet till natur och rekreation och förutsättningar för trygghet.//en förutsättning för en hållbar livsmiljö är en välplanerad integrerad stadsstruktur.// Översiktsplanden belyser de viktigaste folkhälsoområdena/ / delaktighet och inflytande/ / barn och ungas uppväxtvillkor / /förutsättningar till fysisk aktivitet. Ekonomisk hållbarhet: I Sundbyberg har vi en högre andel barn än i riket som lever i familjer som räknas som fattiga. Det finns ett strakt samband mellan barns ekonomiska utsatthet och ohälsa. Många av dessa barn har inte samma förutsättningar som andra barn, till exempel att kunna delta i fritidsaktiviteter fullt ut. Medborgaren, staden och regionen Medborgaren i fokus: / /att barnperspektivet beaktas i all form av planering i enlighet med barnkonventionen ökar möjligheten att det offentliga blir för alla.//goda och trygga uppväxtvillkor för barn och unga är av särskild vikt i planeringen av våra samhällen. Därför ska deras behov särskilt beaktas. Stadens barnråd ska bevaka att barns rättigheter säkerställs i beslut och verksamheter där barn berörs. Målsättningen är att skapa stödjande miljöer där individer kan tillgodogöra sig kunskap, kompetens, utveckling och hälsa. Ur ett kommunalt perspektiv är det viktigt att gemensamt skapa hälsofrämjande miljöer för våra barn och unga/ /

13 13 (20) Arbete för att genomföra översiktsplanen En viktig del i hållbar utveckling är att säkerställa att barns perspektiv tas med och att främja goda uppväxtvillkor./ /Planerar vi för barns rätt till lek i våra samhällen och bostadsområden? Sundbyberg stads budget 2014 och plan för , KF Styr och ledning Strategisk inriktning: Hållbar utveckling för god livsmiljö och folkhälsa Medborgaren i fokus Barnperspektiv och barnets perspektiv, mål: Barnets bästa ska alltid beaktas genom att barnets eget perspektiv och barnperspektivet ska vara styrande i alla verksamheter. Tillgänglighet, mål: FN: konventionen om personer med funktionsnedsättning ska genomsyra stadens arbete för att öka tillgänglighet. Fokus på fyra paketområden Barnens stad Prioriterat mål: Alla barn ska tillförsäkras goda och trygga uppväxtvillkor med en förskola och skola som ska vara stimulerande, kreativ och ha en hög pedagogisk kvalitet. Exempel från andra kommuner Lunds kommun Förskola: 40 m²/barn +/- 5 % Grundskola: Skola F-3: 45 m² friyta per elev. Skola F-5: 45 m² friyta per elev. Skola 6-9: 25 m² friyta per elev. Malmö stad Förskola: 30/25 m² friyta/barn och en minimiyta för den samlade friytan på m². Uppsala kommun Förskola: 40 m² /barn. Där det finns närhet till lämplig park eller grönområde, kan den egna gården minskas till 20 m² /barn-elev. Grundskola: 30 m²/barn, där det finns närhet till lämplig park eller grönområde, kan den egna gården minskas till 20 m²/barn-elev. Sisab (Stockholm, kommunalt byggbolag) Minimum 25 m² per barn för hanterbar nivå på slitage.

14 14 (20) Andra riktlinjer och allmänna råd Norska Sosial- og Helsedepartementet Generellt minimum på 50 m² nettoareal per elev. Samt vidare; Aktiv friyta per barn/elev: Förskola 55 m². Skola F-3 45 m². Skola F-5 45 m². Skola m². Skola F-9 37 m² Skolhushandboken (1979) Riktvärde om kvm per barn ink skolbyggnad exkl idrottsytor och parkering. Med tillägg för rastmark om 10 kvm per barn samt krav på angränsande terrängområde om kvm för låg och mellanstadieskola. Skolverket 2001 I skolverkets läroplaner betonas vikten av en god utemiljö. Friytan ska vara en tillgång till lämplig och stimulerande utemiljö, som erbjuder tillfälle till lek. Skolöverstyrelsen kvm/elev skolbyggnad + skolgård, exkl idrott och angöring/parkering. (Upphörde 1991.) Socialstyrelsens allmänna råd 1989:7 40 m² friyta per förskolebarn exklusive byggnader och parkering. (Upphörde 1998) Arbetsgrupp Svante Tolf, förvaltningschef, barn- och utbildningsförvaltningen. Linda Elmqvist, projektassistent, stadsbyggnads- och miljöförvaltningen. Anneli Eskilsson, planarkitekt, stadsbyggnads- och miljöförvaltningen. Referensgrupp Barn- och utbildningsförvaltningen: Lokalstrateg, verksamhetschef förskola, verksamhetschef grundskolor och gymnasium. Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen: Förvaltningschef samt representant från bygglovsenheten, projektenheten, kommunlokaler, miljö- och hälsa och tekniska enheten. Kultur- och fritidsförvaltningen: Förvaltningschef och folkhälsoplanerare.

15 15 (20) Bilaga Bedömningsunderlag 10 Bedömningsunderlaget beskriver och betygsätter de kvalitéer utemiljöerna bör ha för att utgöra en god och ändamålsenlig miljö. Bedömningsunderlaget ger en möjlighet att till viss del kompensera en mindre friyta (låg kvantitet) med ett rikt innehåll (hög kvalitet), viket ibland kan vara särskilt angeläget i befintlig stadsmiljö eller vid planering av den täta staden. Om gårdens kvalitéer och lekvärden är goda, kan en utvecklande miljö uppnås även på en något mindre gård. Bedömningsunderlaget utgår från sju kvalitetsaspekter: Friyta, Zonering av gården, Tillgänglighet, Vegetation och topografi, Integrering av lekutrustning i landskapet, Möjlighet till förståelse av sin omvärld, Utsikt över grönska/samspel mellan ute och inne. Respektive aspekt betygsätts med +1 poäng, 0 poäng, eller -1 poäng. Även halva poäng kan sättas inom detta intervall. För att en bra granskning ska kunna göras ska markplaneringsplan, inklusive huvudsakliga material, växtförteckning samt utrustnings- och planteringsplan redovisas vid bygglovsansökan. Friyta 30 m² friyta per barn på gården ska eftersträvas för att ge tillräckligt utrymme för barnens lek samt för att inte slitaget på gården ska bli för stort. Slits lekmiljöerna förlorar de väsentligt i lekvärde. Till friytan räknas de ytor som barnen har tillgång till och kan använda vid sin utevistelse. Ytor så som parkering, förråds- eller servicebyggnader och körytor för fordon skall ej medräknas i friytan. +1 Gården är 30 m²/barn och 2000 m² totalt. 0 Gården är m²/barn och ca 2000 m² totalt. -1 Gården är 25 m²/barn och 2000 m² totalt. Zonering av gården En gård bör ha tre zoner som barnen kan röra sig fritt mellan, och som erbjuder fler och mer varierade lekmöjligheter efter hand som barnen utvidgar sitt territorium. Närmast huset finns den trygga zonen, därefter följer den vidlyftiga zonen och längst ut ligger den vilda zonen. +1 Gården har egenskaper från alla tre zoner. 0 Gården har egenskaper från två av zoner. -1 Gården upplevs endast som en zon. 10 Bedömningsunderlaget är framtaget och beprövat av Malmö stad. Viss omskrivning kan förekomma. Utifrån den inventering som gjorts vid ett tjugotal förskolor i Malmö har ett minsta värde för lekvärden och kvalitéer på +3 poäng till +5 poäng bedömts utgöra en acceptabel utomhusmiljö för lek.

16 16 (20) Tillgänglighet +1 Rörelsehindrade kan ta sig runt byggnaden och ut på stora delar av gården, till områden i alla gårdens zoner. Markmaterialet möjliggör för rörelsehindrade att komma intill och använda merparten av gårdens lekredskap. Färgsättning med kontraster ökar orienterbarheten för barn och vuxna med nedsatt syn. 0 Rörelsehindrade kan röra sig runt byggnaden och utnyttja en större del av gården på egen hand. Det finns exempel på lekredskap som är tillgängliga även för funktionshindrade. -1 Rörelsehindrade kan inte ta sig runt byggnaden på egen hand. På grund av markens utformning kommer rörelsehindrade inte fram till lekredskapen och kan heller inte använda dessa. Vegetation och topografi +1 Minst hälften av gården har varierad topografi. Det finns ytor med naturlig vegetation eller planterad varierad vegetation som går att leka i. Det finns platser för lek i såväl soliga lägen som i skugga. 0 Gård med enstaka kulle. Den största delen av vegetationen går inte att leka i, men en del av vegetationen är lekbar. Delar av gården ligger i skugga. -1 Platt gård med vegetation som inte går att leka i. I stort sett hela gården har samma solförhållanden, den är antingen solbelyst eller ligger i skugga. Integrering av lekutrustning i landskapet +1 På ett flertal ställen finns exempel på lekredskap som är integrerade i landskapet. Dessa står således inte inom inramade ytor för lek. Naturliga partier av gårdens landskap kan används som lekutrustning. 0 Det finns lekredskap som är integrerade i landskapet, men de flesta står inom avgränsade områden utan kontakt med det omkringliggande landskapet. -1 I princip all lekutrustning står inom inramade lekområden. Landskapet utanför detta erbjuder en torftig lekmiljö. Möjlighet till förståelse av sin omvärld +1 Gården förändras under året och det finns olika saker för barnen att göra här under de olika årstiderna. Det finns löst material för barnen

17 17 (20) att använda och möjlighet för konstruktionslek med exempelvis vatten och sand. Det finns odlingsmöjligheter på gården och någon naturlig/vild miljö där barnen kan följa kretsloppet. 0 Ett flertal naturliga inslag på gården förändras med årstiderna. Delar av gården är möjlig för barnen att undersöka och påverka. Det finns någon form av praktiskt exempel på hur omvärlden fungerar, exempelvis odling. -1 Den största delen av gården är hårdgjord och inte möjlig att påverka. Färdiga lekredskap och anvisade lekytor styr leken. Utsikt över grönska/samspel mellan ute och inne +1 Både små och stora barn har god utsikt över grönska inifrån byggnaden. Lågt placerade fönster gör att barnen kan se rakt ut. Utgångar till gården finns från såväl kapprum samt från verksamhetsrummen. Direktkontakten gör det lätt att flytta ut den pedagogiska verksamheten. 0 Barnen kan uppleva grönska inifrån avdelningarna. Direktutgångar finns från kapprummen till gården. -1 Ingen eller nästan ingen grönska upplevs inifrån avdelningarna. Det finns inga direktutgångar till gården utan barnen måste invänta personal för att få tillgång till gården i dess helhet. Ytterligare beskrivning av de tre zonerna Den trygga zonen Närmast huset bör det finnas ett område att vistas i för att uppleva trygghet och lugn och ro. Hit kan barnen dra sig tillbaka när de vill ha det lite lugnare och tryggare. Mellan de olika zonerna ska det helst inte finnas barriärer i form av exempelvis staket, inte heller runt olika platser för lek, eftersom staket stoppar upp rörelsen och leken. Dock kan staket behövas mellan olika åldersgrupper. Lekhus - Lekhuset är en plats där barnen gärna vistas långa stunder, här leks bland annat rollekar som affär, mamma - pappa - barn, doktor och mycket annat. Språket utvecklas starkt i denna typ av lek. Det lösa materialet är avgörande för om lekhuset ska bli en populär plats, därför är det klokt att göra förvaringen av lekmaterial smidig. Bord och sittplatser - Den trygga zonen ska domineras av lugn och ro. Här behövs gott om platser att sitta ner och vila, men även för att hålla på med olika aktiviteter. Måltider kan lätt flyttas ut om det finns gott om bra sittplatser. Det ska finnas möjlighet att välja mellan sol och skön naturlig skugga från träd. Träd bör

18 18 (20) prioriteras, men en pergola, markis eller segelduk kan vara ett alternativ om det inte finns stora träd. Sagohörnan - En samlingsplats där man kan hålla sagostund är värdefull för verksamheten. En stor och unik stol där den som berättar kan sitta gör att det blir en särskilt betydelsefull plats. Runt omkring kan finnas stubbar eller en gräsmatta att sitta på för alla barnen. Ateljé Det kan vara uppskattat av verksamheten att kunna flytta ut målandet utomhus. Det kan dock vara skönt att ha ett tak där man ska stå och måla. Ett lusthus utan väggar kan fungera som ateljé. Även snickeri och verkstad är lämpliga att flytta ut i utemiljön. Sand - Sanden är ett fantastiskt material för konstruktiv och kreativ lek. Barn gillar att leka i sand långt upp i åldrarna. Ofta fungerar en stor sandhög bättre än en fyrkantig sandlåda. Skilj på baksand för sandlådor och strid sand för fallskyddsunderlag. Vatten - Vatten är ett mycket viktigt inslag i den sinnliga leken. Det är viktigt att det finns (låsbar) vattenutkastare på gården, gärna med både varmt och kallt vatten, eller en tunna med kran vid botten. Här kan barnen hämta vatten som de kan ha i sandlådan. Synligt regnvatten i öppna dagvattensystem med dammar eller vattenpölar är ett välkommet tillskott till leken. I dammar och vattenpölar kan barnen håva och undersöka djur och växter. Varma dagar är möjlighet till vattenlek extra välkommen. Bilogiskt mångfald Med t.ex. en fjärilsrabatt (eller val av särskilt gynnsamma växter för pollinatörer) kan man öka den biologiska mångfalden på gården, i en miljö som passar fjärilar trivs även många andra insekter och småkryp som ger ett ökat upplevelsevärde till barnen. Odlingar - Eventuella odlingar som kräver omvårdnad placeras med fördel närmast huset. Växter kan vara en viktig del av den pedagogiska verksamheten. Bärbuskar och perenna växter är lite enklare än grönsaksodling. Upphöjda odlingsbäddar ger större förutsättningar för växterna att klara sig eftersom de inte lika lätt trampas ned. Exempel på växter kan vara: lavendel, salvia, oregano, citronmeliss, isop, smultron, vinbär och hallon. Den lekfulla ordnade zonen På gården behövs också en vidlyftig och dynamisk zon, med plats för utrymmeskrävande lek. Här ska finnas gott om utrymme för rörelse och barnen kan tumla runt fritt och röra sig i många olika riktningar mellan många olika aktiviteter. Kullarna - Kullar och backar ger särskild fart åt leken och behövs för att öka barnens fysiska aktivitet. Kullarna kan vara av mycket olika storlek och det behövs inte så mycket för att få fart på leken. På vintern är det bra om barnen kan åka pulka på en

19 19 (20) lite större kulle. Kullarna kan varieras och göras mer naturlika med långt gräs, förankrade stockar och stenar. Gungorna - Gungor är förmodligen det mest populära fasta lekredskapet. Man bör undvika att placera gungor, precis som alla andra viktiga platser för lek, i stark sol. Om gungorna placeras under vegetation eller träd får barnen dels skydd mot farlig UV-strålning och dels upplevs platsen som mera behaglig. Gungor ska vara av kompistyp där barnen kan gunga tillsammans, eller där de behöver samarbeta för att få den i gungning. Staket som inspringningsskydd stoppar upp flödet i leken. Farthinder av halva stockar kan användas istället för att dämpa risken för att barnen springer in under gungorna. Rutschkanan - Rutschkanan kan användas till mycket mer än att bara rutscha nedför i leken. Det är också spännande för barnen att undersöka vad som händer när man kastar ned grus på rutschkanan, eller en spann med vatten. Det är också minst lika roligt att klättra uppför kanan som att åka nedför. Det bästa är om rutschkanan är väl integrerad i landskapet, tänk på att inte placera rutschkanan i söderläge eftersom den lätt blir mycket varm. Klätterlek - Barn älskar att klättra och vill hela tiden utmana sig själva för att klara mer, på så vis utvecklas deras motorik. Det finns behov av platser för utmanande klätterlek på gården, men man bör tänka på att det är betydligt bättre att sprida ut dem över hela gården istället för att ha en stor klätterställning på ett ställe. Förankrade stockar eller stenblock är ett billigt lekredskap för klättring. Klättergrepp kan enkelt placeras på fristående väggar. Tänk på att det ska finnas fallskyddsunderlag under klätterlek, om den är högre än en meter. Balansgång - Barnen behöver få möjlighet att träna sin balans. Förankrade stockar, stubbar och stenar kan placeras ut för barnen att balansera på, liksom rep mellan träd. Buskage - Även i den lekfulla ordnade zonen kan det finnas inslag av lekbuskage. Förstärk gärna användningen genom att klippa gångar och rum i buskarna. Den vilda zonen På alla gårdar bör det finnas platser där barnen kan uppleva känslan av frihet, rymd och oändlighet. Det är en zon med mycket, tät växtlighet och möjligheter att vara ifred. Oändlighet är något som kan upplevas inne i ett litet, tätt buskage där man inte anar var det slutar. I den vilda zonen kan den viktiga leken att bygga och vistas i kojor ske, här får man känslan av att vara i en annan värld. Minst en tredjedel av friytan bör kunna räknas till den vilda zonen. Den vilda zonen bör ligga längst från byggnaden. Kojleken - Buskig vegetation, som ger upphov till många kojbyggen, bör det finnas rikligt av på gården. Barnen ska kunna uppleva att de inte är övervakade, samtidigt som personalen ska kunna känna sig trygga med att låta barnen vistas i dessa

20 20 (20) områden. Zonen bör innehålla träd, buskar, bryn, gärna vara kuperad och med varierade underlag och fältskikt. Det ska vara skogskänsla för de små barnen. Gärna klätterträd eller sega buskar som kan fungera att klättra i och gott om löst material att bygga kojor med. Eldstaden - I den vilda zonen passar det ofta också bra med en eldplats. Runt eldplatsen bildas en naturlig samlingsplats med stockar eller stubbar, gärna i en trivsam glänta. Eldplatsen kan lämpligen vara en eldplåt som kan tas in och ut. Vindskyddet - Vindskyddet kan också fungera som en plats för lek eller som samlingsplats vid regn. Komposten - En lövhög eller kompost ger ett stort tillskott till den pedagogiska verksamheten, men även till leken. Att ta hand om trädgårdsavfallet på plats gör det möjligt för barnen att se och uppleva naturens kretslopp.