Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö. - med syfte att nå en hög lekkvalitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö. - med syfte att nå en hög lekkvalitet"

Transkript

1 Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö - med syfte att nå en hög lekkvalitet 1

2 Bakgrund till Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö Det här dokumentet innehåller en lekvärdesfaktor som är avsedd att användas vid granskning av bygglovritningar av förskolegårdar inför bygglovsgivning och som ett av underlagen vid framtagande av nya detaljplaner. Syftet är att nå en hög lekkvalitet på förskolegårdarna. Arbetet med lekvärdesfaktorn baserar sig på ett arbete angående nya riktlinjer för Malmös förskolor. Detta arbete handlar om utemiljöernas kvaliteter och är framtaget i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Stadsfastigheter och förskoleverksamheten i Malmö stad samt Malmö Naturskola. Det överordnade syftet med riktlinjerna är det miljömål som fastslogs i Miljöprogram för Malmö stad som ett av de övergripande miljömålen Att alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. I arbetet med riktlinjerna har en lekvärdesfaktor lanserats. Lekvärdesfaktorn består av riktlinjer för lekkvaliteten på förskolebarns utemiljöer och innehåller sju kvalitetsaspekter som poängsätts. För att få en bild av lekvärdet på befintliga gårdar idag och för att få ett underlag till att fastställa vad ett acceptabelt lekvärde på en förskolegård är, har riktlinjernas lekvärdesfaktor kompletterats och bitvis omformulerats genom en inventering av ett tjugotal förskolor i Malmö och med slutsatser dragna efter inventeringarna. Riktlinjerna i Malmö stad är sedan tidigare att förskolegårdarna bör ha en yta av minst 30 m 2 per barn. I Dialog-PM 2006:2 refereras bl.a. till en jämförande studie som gjorts med förskollärares erfarenhet av olika stora förskolegårdar i Malmö. Den slutsats som drogs var att vid ca 30 m 2 friyta per barn går en gräns för när ytan är tillräckligt stor för att kunna fungera bra som lekmiljö för barnen. Förskolegårdar med mindre än 30 m 2 per barn bedömdes av förskolepersonalen ofta som för små och med för lite variation, medan gårdar som hade 30 m 2 per barn eller mer, bedömdes vara tillräckligt stora och ha tillräckligt stor variation för att tillfredsställa barnens lekbehov. Även den totala lekytan har betydelse för att en förskolegård ska utgöra en bra miljö för barnen. Enligt OPEC (Outdoor Play Environment Categories), som baserat sin forskning på studier av utomhuslek, klassas en total lekyta på < 2000 m 2 som liten medan en lekyta på 2000 m m 2 klassas som mediumstor och en lekyta på > 6000 m 2 klassas som stor. Trycket på förskoleplatser i Malmö är tyvärr så stort idag att om endast förskolor med 30 m 2 per barn godkändes skulle det vara svårt att skapa tillräckligt många förskoleplatser för Malmös barn. Stora förskolegårdar som rymmer många kvaliteter och ger plats åt barnens lek och rörelse ska eftersträvas, men i vissa fall, framförallt i den befintliga stadsmiljön, är det svårt att finna plats åt tillräckligt stora förskolegårdar. I dessa fall är det extra viktigt att utveckla gårdens och lekmiljöns innehåll och kvaliteter, det vill säga dess lekvärde. Om gårdens innehåll och lekvärdeskvaliteter är goda, kan en spännande och utvecklande miljö uppnås även på en något mindre förskolegård. Det går inte alltid att uppnå högsta nivå inom alla lekvärdesfaktorns bedömningsaspekter, men genom att väga samman dem, kan ofta ett godtagbart helhetsvärde uppnås. I arbetet med att planlägga befintliga förskolor i innerstaden, och som ofta har små gårdar, har resonemang förts om utemiljöns lämplighet för lek och utevistelse. För att en förskola med liten Klara Wallby Landskapsarkitekt Stadsarkitektavdelningen, Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad 2 Referensgrupp: Carina Tenngart Ivarsson & Sara Lööf Stadsarkitektavdelningen, Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad samt Emma Pålsson, Malmö Naturskola.

3 gård ska vara lämplig, bör den bland annat ha ett godtagbart lekvärde. Vi utgår från att ett godtagbart lekvärde är det medellekvärde som befintliga förskolegårdar med en accepterad storlek har idag. Som acceptabel storlek räknas här stora gårdar (>30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) och gårdar nära den rekommenderade storleken (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt). Om förskolegårdar trots en liten yta, kan nå upp till detta lekvärde, kan det ses som en möjlighet att i vissa fall acceptera förskolegårdar med små ytor. Det finns dock en gräns för möjligheten att kompensera små utrymmen, då slitaget på små ytor blir högt och möjligheten till rörelse begränsad. nå upp till en acceptabel storlek har i denna studie dock inte kunnat sättas, då detta beror på gårdens och byggnadens förutsättningar och på hur stor barngruppen är. Lekvärdet är ett tydligt sätt att värdera en väl genomtänkt förskolegård. Bedömningsmetoden gör mjuka värden tydligare och lättare att förstå och kräva. För att en bra granskning ska kunna göras ska markplaneringsplan, inklusive huvudsakliga material, växtförteckning, utrustnings- och planteringsplan redovisas vid bygglovsansökan. För att undersöka kvalitetsnivån på Malmös befintliga förskolegårdar har ett urval av dessa inventerats utifrån lekvärdesfaktorn. Lekvärdesfaktorns olika kvalitetsaspekter poängsattes med poäng mellan -1 och +1 beroende på i vilken mån de uppfyller målen för respektive aspekt. Utifrån den inventering som gjorts har ett lekvärde på +3 till +5 bedömts utgöra en acceptabel förskolemiljö. I anslutning till inventeringen gjordes även en bedömning av vilka förbättringsmöjligheter som var möjliga att genomföra på respektive gård, utan att förändra tomtstorleken eller byggnaden. Detta visade att majoriteten av de små förskolegårdarna skulle kunna höja sitt lekvärde betydligt genom att göra ett antal förändringar som är möjliga inom tomtens gränser. Att vissa förskolor, trots förändringar på gården, inte kan nå upp till någon hög poäng kan bero på att gården på grund av sin lilla yta omöjligt kan inrymma tillräckliga lekkvaliteter eller att samspelet mellan gården och byggnaden är för dålig. Någon gräns för hur liten en gård kan vara och fortfarande 3

4 Dokumentet är upplagt enligt följande: METOD Bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Beskrivning av hur bedömning enligt lekvärdesfaktorns olika kvaliteter görs. Exempelgårdar Exempel på bedömning enligt lekvärdesfaktorn utifrån planer från två förskolegårdar. Goda exempel Förklaring av vad kvaliteterna kan innebära genom fotografier från förskolegårdar i Malmö. INVENTERING Inventering - urval Hur urvalet av förskolegårdar för inventering gjorts inför sökande av lekvärdesfaktorns normalvärde i Malmö. Resultat lekvärdesfaktor Uträkning av lekvärdesfaktorn utifrån inventeringar av förskolegårdar i Malmö. 4

5 Bedömning lekvärdesfaktorns delpunkter Innehållet i lekvärdesfaktorn är hämtad från kapitlet Skiss till friytefaktor / lekvärdesfaktor i det kommande dokumentet Riktlinjer för tomtytor och utemiljö vid förskolor. Vissa delar är direkt hämtade från dokumentet, medan andra delar är omformulerade för att vara tydligare vid granskning av planer. Om gården endast delvis når upp till kvaliteterna inom respektive poängnivå, nns möjlighet att ge halva poäng.... FRIYTA: Till friytan räknas de ytor som barnen har tillgång till och kan använda vid sin utevistelse. Ytor för exempelvis förrådsbyggnader och cykelparkering, där barnen inte kan vistas, räknas bort. +1 Gården är 30 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. 0 Gården är m 2 /barn och ca 2000 m 2 totalt. -1 Gården är 25 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt.... ZONERING AV GÅRDEN: En förskolegård bör ha egenskaper från tre zoner, en trygg, en vidlyftig och en vild. +1 Gården har egenskaper från alla tre zonerna. 0 Gården har egenskaper från två av zonerna. -1 Gården upplevs endast som en zon. Innehåll i respektive zon: Trygg zon: Området närmast huset ska vara en plats för trygghet, lugn och ro. Zonen bör innehålla bord och sittplatser. Förutsättningar för någon form av lugnare aktivitet som bakbar sand, lekhus eller odlingar bör även förekomma. Vidlyftig zon: Erbjuder utrymme för rörelse i många olika riktningar och ett ertal redskap som främjar en rörelsefylld lek. Redskapen exempelvis främja klätterlek och balansgång av olika slag. I denna zon hör bland annat gungor och rutschkanor hemma. Även kullar och terräng kan skapa förutsättningar för den vidlyftiga leken. Vild zon: Bör vara placerad utanför den vidlyftiga zonen. Tät växtlighet ska ge möjlighet för barnen att uppleva känslan av att vara ifred. Den vilda zonen ska innehålla lekbar vegetation med buskar och träd och ska gärna utgöra minst en tredjedel av förskolegården. Varierad topogra förstärker den vilda karaktären. Underlag för beräknat lekvärde av Tofsmätarens förskola... Goda exempel Zonering av gården trygg 6 10 vidlyftig 15 vild metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter exempelgårdar goda exempel 5

6 Bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Innehållet i lekvärdesfaktorn är hämtad från kapitlet Lekvärdesfaktor i dokumentet Utemiljö vid förskolor i Malmö -ett verktyg för planering, utformning och bygglovgranskning framtaget i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret och Stadsfastigheter och förskoleverksamheten i Malmö stad samt Malmö Naturskola. Vissa delar är direkt hämtade från dokumentet, medan andra är omformulerade för att enklare kunna användas vid granskning av situationsplaner för förskolor. Om gården endast delvis når upp till kvaliteterna inom respektive poängnivå, kan halva poäng ges.... Friyta: Till friytan räknas de ytor som barnen har tillgång till och kan använda vid sin utevistelse. Ytor för exempelvis förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering och ytor för leveranser där barnen inte kan vistas, räknas bort. +1 Gården är 30 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. 0 Gården är m 2 /barn och ca 2000 m 2 totalt. -1 Gården är 25 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt.... Zonering av gården: En förskolegård bör ha egenskaper från tre zoner, en trygg, en vidlyftig och en vild. +1 Gården har egenskaper från alla tre zonerna. 6 0 Gården har egenskaper från två av zonerna. -1 Gården upplevs endast som en zon. Innehåll i respektive zon: Trygg zon: Området närmast huset ska vara en plats för trygghet, lugn och ro. Zonen bör innehålla bord och sittplatser. Förutsättningar för någon form av lugnare aktivitet som bakbar sand, lekhus eller odlingar bör även förekomma. Vidlyftig zon: Erbjuder utrymme för rörelse i många olika riktningar och ett flertal redskap som främjar en rörelsefylld lek. Redskapen kan exempelvis främja klätterlek och balansgång av olika slag. I denna zon hör bland annat gungor och rutschkanor hemma. Även kullar och terräng kan skapa förutsättningar för den vidlyftiga leken. Vild zon: Bör vara placerad utanför den vidlyftiga zonen. Tät växtlighet ska ge möjlighet för barnen att uppleva känslan av att vara ifred. Den vilda zonen ska innehålla lekbar vegetation med buskar och träd och ska gärna utgöra minst en tredjedel av förskolegården. Varierad topografi förstärker den vilda karaktären....

7 Tillgänglighet: +1 Rörelsehindrade kan ta sig runt förskolebyggnaden och ut på stora delar av gården, till områden i alla förskolegårdens zoner. Markmaterialet möjliggör att rörelsehindrade kan komma intill de flesta av gårdens lekredskap. Ett flertal av lekredskapen är möjliga för rörelsehindrade att använda på egen hand. Färgsättning med kontraster ökar orienterbarheten för barn och vuxna med nedsatt syn. 0 Rörelsehindrade kan röra sig runt byggnaden och utnyttja en större del av gården på egen hand. Det ska finnas exempel på lekredskap som är tillgängliga även för funktionshindrade. -1 Rörelsehindrade kan inte att ta sig runt byggnaden på egen hand. På grund av markens utformning kommer rörelsehindrade inte fram till lekredskapen och kan heller inte använda dessa.... Vegetation och topografi: +1 Minst hälften av gården har varierad topografi. Det finns ytor med naturlig vegetation eller planterad varierad vegetation som går att leka i. Det finns platser för lek i såväl soliga lägen som i skugga. 0 Gård med enstaka kulle. Den största delen av vegetationen går inte att leka i, men en del av vegetationen är lekbar. Delar av gården ligger i skugga. -1 Platt gård med vegetation som inte går att leka i. I stort sett hela gården har samma solförhållanden. Den är antingen solbelyst eller ligger i skugga.... Integration av lekutrustning i förskolegårdens landskap: +1 På ett flertal ställen finns exempel på lekredskap som är integrerade i landskapet. Dessa står således inte inom inramade ytor för lek. Naturliga partier av gårdens landskap kan används som lekutrustning. 0 Det finns lekredskap som är integrerade i landskapet, men de flesta står inom avgränsade områden utan kontakt med det omkringliggande landskapet. -1 I princip all lekutrustning står inom inramade lekområden. Landskapet utanför detta erbjuder en torftig lekmiljö.... Möjlighet till omvärldsförståelse: +1 Gården förändras under året och det finns olika saker för barnen att göra här under de olika årstiderna. Det finns löst material för barnen att använda och möjlighet för konstruktionslek med exempelvis vatten och sand. Det finns odlingsmöjligheter på gården och någon naturlig/vild miljö där barnen kan följa kretsloppet. 7

8 0 Ett flertal naturliga inslag på gården förändras med årstiderna. Delar av gården är möjliga för barnen att undersöka och påverka. Det finns någon form av praktiskt exempel på hur omvärlden fungerar, exempelvis odling. -1 Den största delen av gården är hårdgjord och inte möjlig att påverka. Färdiga lekredskap och anvisade lekytor styr leken.... Utsikt över grönska / Samspel mellan ute och inne: +1 Både små och stora barn har god utsikt över grönska. Lågt placerade fönster gör att barnen kan se rakt ut. Utgångar till gården finns från såväl kapprum, som från verksamhetsrummen. Direktkontakten gör det lätt att flytta ut den pedagogiska verksamheten. 0 Barnen kan uppleva grönska inifrån avdelningarna. Direktutgångar finns från kapprummen till gården. -1 Ingen eller nästan ingen grönska upplevs inifrån avdelningarna. Det finns inga direktutgångar till gården utan barnen måste invänta personal för att få tillgång till gården i dess helhet.... 8

9 Exempelgårdar Exempel på beräknat lekvärde: Tofsmätarens förskola Friyta: Fastigheten är ca 3400 m 2. Parkering för bil och cykel ligger utanför denna yta. Då ytan för huvudbyggnaden och förråds- och miljöhuset räknas bort blir den tillgängliga lekytan är 2463 m 2 stor. Förskolan är planerad för 72 barn. Friytan blir då 34,2 m 2 per barn. +1 p Zonering av gården: En trygg zon med picknickbord, sandlek och lekhyddor ligger närmast huset. Utanför denna ligger en vidlyftig zon med cykelslingor, en gräsyta, klätterlek, gungor och rutschlek. Utmed gårdens västra sida, längst bort från förskolebyggnaden, utgör ett 6 m brett och ca 75 m långt lekbuskage gårdens vilda del. Tillgänglighet: Även rörelsehindrade kan röra sig runt huset och ut på en större del av gården på de asfalterade gångarna. Fågelbogungan och rutschkanan är tillgängliga, då de står på gummiasfalt. Klätterleken och gungleken (ställning med fyra gungor) och sandleken är inte tillgängliga, då de har kanter eller står i strid sand. Lekhyddornas tillgänglighet beror på om golvet är upphöjt eller inte. Rörelsehindrade har inte tillgång till den vilda zonen. 0 p Vegetation och topografi: Gården är platt, men den största delen av vegetationen är lekbar, vilket kompenserar frånvaron av kullar. Integration av lekutrustning i landskapet: Lekhyddor och lekträd är integrerade i landskapet, medan den större delen av lekutrustningen står inom avgränsade områden. Möjlighet till omvärldsförståelse: Årstidernas förändringar är märkbara genom ett växtval med ordentlig vårblomning, frukt och bär. Träd och buskar som ger ätbar frukt och blommor och bär som lockar till sig djur bidrar till omvärldsförståelsen. Konstruktionslek möjliggörs genom sandlådan. 0 p Utsikt över grönska / Samspel mellan ute och inne: Byggnadens fönster är placerade lågt så att både små och stora barn kan se ut. Det finns dörrar såväl från kapprummen som från aktivitetsrummen, vilket gör att verksamheten lätt kan flytta ut. +1 p +1 p 0 p 0 p Total poäng: +3 9

10 Underlag för beräknat lekvärde av Tofsmätarens förskola 10

11 Underlag för beräknat lekvärde av Tofsmätarens förskola 11

12 Exempel på beräknat lekvärde: Junibackens förskola Friyta: Fastigheten är ca 6000 m 2. Parkering för bil och cykel upptar 92,5 m 2. Då ytan för huvudbyggnaden räknas bort blir den tillgängliga lekytan ca 5450 m 2 stor. Förskolan är planerad för 100 barn. Detta baseras på att förskolan har fyra avdelningar och en uteavdelning. Friytan blir då 54,5 m 2 per barn. +1 p Zonering av gården: En trygg zon med sittplatser och bord, sandlek och minirutschkana ligger närmast huset. Utanför den trygga zonen, främst öster om byggnaden, finns en vidlyftig zon med olika former av lekredskap för rörelsefylld lek såsom cykelslinga, klippt platt gräsyta och kullar med högt gräs. Vid gårdens nordöstra hörn och delvis utmed gårdens södra sida, finns lekbuskage med buskar och träd vilka utgör gårdens vilda del. +1 p Tillgänglighet: Även rörelsehindrade kan röra sig runt huset och ut på en större del av gården på en gång av stenmjöl. Sandlådor har bord mellan sandyta och hårdgjord yta. Förutom ett lekhus står samtliga lekredskap i sand eller på gräs, vilket gör dem otillgängliga för rörelsehindrade. Den trygga och den vidlyftiga delen är tillgänglig medan endast kanten av den vilda zonen är tillgänglig för rörelsehindrade. 0 p Vegetation och topografi: Gården har såväl kullar som träd och buskar som går att leka i. Gården har även utrymme för odling. Integration av lekutrustning i landskapet: Hinderbana, stockar, lekhus och vattenlek är integrerade i landskapet, medan den större delen av lekutrustningen står inom avgränsade områden. Dessa områden omges i stor utsträckning av växtlighet och genom stocksargar och stubbar vävs de avgränsade lekytorna ihop med landskapet. +0,5 p Möjlighet till omvärldsförståelse: Årstidernas förändringar tydliggörs genom den blandade växtligheten. Utrymme för odling och buskar och träd med ätbara frukter och bär är en viktig tillgång. Högt gräs ger plats till småkryp, vilka bidrar till omvärldsförståelsen. Genom vatten- och sandlek möjliggörs konstruktionslek. +1 p Utsikt över grönska / Samspel mellan ute och inne: Byggnadens fönster är placerade lågt så att både små och stora barn kan se ut. Det finns dörrar från såväl kapprummen som från aktivitetsrummen, vilket gör att verksamheten lätt kan flytta ut. +1 p +1 p Total poäng: +5,5 12

13 Underlag för beräknat lekvärde av Junibackens förskola 13

14 Underlag för beräknat lekvärde av Junibackens förskola 14

15 Illustrationsplaner Förskolegårdarnas utformning kan även redovisas liknande illustrationsplanerna här intill. 15

16 Friyta Beräkning av friyta Till friytan hör de ytor som barnen har tillgång till och kan disponera för sin lek. Ytor för huvudbyggnader, parkering och förråd hör inte till friytan. Inte heller ytor för cykelställ, uppställning för avfallsbehållare eller eventuell personalaltan räknas som friyta. friyta förråd Page 1 of 1 huvudbyggnad parkering Höja förskola friyta 16

17 Goda exempel Zonering av gården trygg vidlyftig vild 17

18 Tillgänglighet runt byggnaden och ut på gården tillgänglighet intill lekutrustning möjlighet att medverka bakbord i kanten av sandlådan 18

19 Vegetation och topografi vegetation topografi varierad miljö 19

20 Integration av lekutrustning i landskapet större lekutrustning fasta redskap i den uppväxta miljön klättervägg på redskapsbod utbytbara tillägg i den befintliga miljön rep som hänger i träd 20

21 Möjlighet till omvärldsförståelse odling och kompost utrymme för djur konstruktionslek med sand och tyg bygger barnen egna miljöer 21

22 Samspel mellan ute och inne utgångar mot gården fönster på lagom höjd möjlighet att flytta ut traditionella inomhusverksamheter 22

23 Jämförelse av lekvärden och uträkning av rimligt krav Förskolegårdar i Malmö stad bör ha goda lekvärden. Kravet på förskolegårdarna bör, utifrån granskning med lekvärdesfaktorn, vara högt men rimligt utifrån Malmös förutsättningar. Som godtagbar lekvärdesnivå kan den genomsnittliga lekvärdespoängen på förskolor i Malmö idag som har en acceptabel storlek ses. Val av förskolor för inventering För att sätta rimliga krav på framtida förskolegårdar, Hyllie: jämförs kvaliteten på dessa med de förskolegårdar som nns i Malmö idag. Föra att komma fram 2 förskolor inventerades invånare till den genomsnittliga kvaliteten hos de be ntliga förskolorna har ett antal av dessa inventerats. För Fosie: att få en bra bild av en genomsnittlig förskolegård invånare har förskolor från alla Malmös stadsdelar funnits med i inventeringen. Antalet förskolor som är 3 förskolor inventerades inventerade i respektive stadsdel står i relation till Limhamn-Bunke o: storleken på stadsdelens befolkning. För att ta reda invånare på hur lekvärdet är beroende av förskolegårdens 2 förskolor inventerades storlek, har förskolegårdar i olika storlekskategorier inventerats. Förskolegårdarna har klassats in i tre Oxie: olika kategorier. En kategori med förskolegårdar som invånare lever upp till den rekommenderade minsta friytan, 1 förskola inventerades det vill säga har 30 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. En grupp med förskolegårdar som ligger nära den rekommenderade friytan, med m 2 /barn och ca 2000 m 2 totalt. Den minsta gruppen ligger betydligt under den rekommenderade friytan och har 25 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. 6 förskolor från vardera storlekskategori inventerades. Nedan visas fördelningen av antalet inventerade förskolor per stadsdel: Centrum: ca invånare 3 förskolor inventerades Kirseberg: ca invånare 1 förskola inventerades Husie: ca invånare 1 förskola inventerades Södra innerstaden: ca invånare 2 förskolor inventerades Rosengård: ca invånare 1 förskola inventerades Västra innerstaden: ca invånare 2 förskolor inventerades 22 V1 Västra Innerstaden S1 Södra Innerstaden R Rosengård Genomsnittlig poäng för förskolor med för liten yta jämförs med de andra förskolorna. Även poäng möjlig att uppnå genom förbättringar i den egna miljön beräknas. Förskolor med små gårdar (< 25 m 2 /barn, < 2000 m 2 totalt) Förskolor med gårdar nära den rekommenderade minsta storleken (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt) Förskolor med stora gårdar (>30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) Förskolor med gårdar nära den rekommenderade minsta storleken ( m 2 /barn, ca 2000 m 2 totalt) och förskolor med stora gårdar (>30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) Sammanställningen visar ett tydligt samband mellan storleken på gården och det totala lekvärdet. För att en förskola med liten gård ska ha godtagbart lekvärde bör den uppnå samma lekvärde som det genomsnittliga lekvärdet på förskolegårdar med acceptabel storlek har. Enligt inventeringen har förskolegårdar som är m 2 /barn ett genomsnittligt lekvärde på + 3,3 p. +3 p och förskolegårdar som är >30 m 2 /barn ett genomsnittligt lekvärde på + 4,8 +5 p. Därmed bör det ses 60 V1 Limhamn - Bunke o Centrum Kirseberg S1 R Hyllie Fosie Oxie Husie Genomsnittligt lekvärde: Genomsnittlig poäng möjlig att uppnå: 2,3 p +3,5 p +3,3 p +5,6 p +4,8 p +6,8 p +4,1 p +6,2 p inventering: inventering urval resultat lekvärdesfaktor 23

24 Inventering urval För att ställa krav på framtida förskolegårdar, jämförs kvaliteten på dessa med befintliga förskolegårdar i Malmö som har en friyta på ca 30 m 2 /barn. Den genomsnittliga kvaliteten på de befintliga förskolegårdarna har räknats fram efter inventering enligt lekvärdefaktorns olika aspekter. För att få en bra bild av en genomsnittlig förskolegård har förskolor från alla Malmös stadsdelar funnits med i inventeringen. Antalet förskolor som är inventerade i respektive stadsdel står i relation till storleken på stadsdelens befolkning. Förskolegårdar i olika storlekskategorier ingick i inventeringen för att möjliggöra att lekvärdets relation till gårdens storlek skulle kunna undersökas. Förskolegårdarna har klassats in i tre olika storlekskategorier. En kategori med förskolegårdar som lever upp till den rekommenderade friytan, det vill säga har 30 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. En grupp med förskolegårdar som ligger nära den rekommenderade friytan, med m 2 /barn och ca 2000 m 2 totalt. Den minsta gruppen ligger betydligt under den rekommenderade friytan och har 25 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. V1 Limhamn - Bunkeflo Centrum Hyllie S1 Fosie Kirseberg R Oxie Husie V1 Västra Innerstaden S1 Södra Innerstaden R Rosengård Sex stycken förskolor från vardera storlekskategori har inventerats. Nedan visas fördelningen av antalet inventerade förskolor per stadsdel: Centrum: ca invånare 3 förskolor inventerades Kirseberg: ca invånare 1 förskola inventerades Husie: ca invånare 1 förskola inventerades Södra innerstaden: ca invånare 2 förskolor inventerades Rosengård: ca invånare 1 förskola inventerades Västra innerstaden: ca invånare 2 förskolor inventerades Hyllie: invånare 2 förskolor inventerades Fosie: invånare 3 förskolor inventerades Limhamn-Bunkeflo: invånare 2 förskolor inventerades Oxie: invånare 1 förskola inventerades 24

25 Resultat lekvärdesfaktor - Jämförelse av lekvärden och uträkning av kravpoäng Förskolegårdar i Malmö stad bör ha goda lekvärden. Kravet på förskolegårdarna bör, utifrån granskning med lekvärdesfaktorn, upprätthålla dagens genomsnittliga kvalitetsnivå. Denna nivå har visat sig i den genomförda inventeringen av Malmös förskolegårdar. Som godtagbar lekvärdesnivå räknas den genomsnittliga lekvärdespoängen på förskolor i Malmö idag som har en acceptabel storlek. Som acceptabel storlek räknas här stora gårdar och gårdar nära den rekommenderade storleken. Genomsnittlig poäng för förskolor med för liten yta jämförs med de andra förskolorna (se tabell). Även poäng möjlig att uppnå genom förbättringar i den egna miljön har beräknats. Befintligt lekvärde för inventerade förskolegårdar: Lekvärde möjligt att uppnå genom förbättringar på gården: Förskolor med stora gårdar (>30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) Förskolor med gårdar nära den rekommenderade minsta storleken (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt) Förskolor med små gårdar (< 25 m 2 /barn, < 2000 m 2 totalt) +4,8 p +6,8 p +3,3 p +5,6 p +2,3 p +3,5 p Sammanställningen ovan visar ett tydligt samband mellan storleken på gården och det totala lekvärdet. För att en förskola med liten gård ska uppnå godtagbart lekvärde bör den få ett lika högt lekvärde som det genomsnittliga lekvärdet på förskolegårdar med acceptabel storlek. Enligt inventeringen har förskolegårdar som är m 2 /barn ett genomsnittligt lekvärde på + 3,3 p +3 p och förskolegårdar som är >30 m 2 /barn ett genomsnittligt lekvärde på + 4,8 +5 p. Därmed bör det ses rimligt att kräva att även de små förskolegårdarna ska nå upp till ett genomsnittligt lekvärde mellan +3 p och +5 p. 25

26 Genom att utföra de förbättringar av kvaliteten som anses möjliga på de små förskolegårdarna, skulle en genomsnittlig liten gård kunna uppnå ett lekvärde på +3,5 poäng. Det betyder att de små förskolegårdarna generellt sett, genom förbättringar kan klara av att uppnå lika goda lekvärden som en genomsnittlig gård, med m 2 /barn, har i Malmö idag. Då inventeringen innefattar relativt få förskolegårdar kan enstaka extrema värden påverka det genomsnittliga värdet oproportionerligt mycket, vilket kan ge missvisande resultat i jämförelsen. För att tydligt redovisa skillnaderna mellan de olika förskolegårdarna placeras de ut efter en skala (se tabell nedan). Befintligt lekvärde för inventerade förskolegårdar: Poäng enligt lekvärdesfaktorn Antal stora förskolegårdar (> 30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) Antal mellanstora förskolegårdar (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt) Antal små förskolegårdar (<25 m 2 /barn, < 2000 m 2 totalt) Lekvärde möjligt att uppnå genom förbättringar på gården: Poäng enligt lekvärdesfaktorn Antal stora förskolegårdar (> 30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) 1 5 Antal mellanstora förskolegårdar (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt) Antal små förskolegårdar (<25 m 2 /barn, < 2000 m 2 totalt)

27 Slutsats av inventering Inventeringen visar att en genomsnittlig liten gård, genom förbättringar, kan nå upp till en lika hög lekvärdesfaktor som en större gård har. Genom att arbeta med innehållet på förskolegårdarna kan en god vistelsemiljö åstadkommas även på många av de små gårdarna. Arbetsmetoden är ett lämpligt verktyg för tillämpning vid förtätning i innerstadsområden, då de rekommenderade ytstorlekarna ofta är svåra att nå upp till. Med god planering behöver barnens miljö varken bli dålig eller bli ekonomiskt kostsam. I nybyggnadsområden är situationen annorlunda gällande möjligheten att uppnå ytbehovet. Där bör den rekommenderade friytan alltid uppnås samtidigt som ett gott innehåll enligt lekvärdefaktorn lättare kan inrymmas. Trots god planering av gården är det svårt att skapa goda vistelseytor på en alltför liten yta. Någon gräns för hur liten en gård kan vara och fortfarande nå upp till en acceptabel storlek har i denna studie inte kunnat sättas. Möjligheterna att förändra innehållet på gården varierar beroende av gårdens och byggnadens förutsättningar och på hur stor barngruppen är. Två av de små förskolegårdarna som inventerats har inte möjlighet att uppnå en lekvärdespoäng som är jämförbar med förskolegårdar med acceptabel yta. De gårdar som inte uppnår denna poäng, lever inte upp till en tillräckligt god utomhusmiljö för förskolebarnen. 27

28 28

Planera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö. Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor anna.sohlberg@malmo.

Planera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö. Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor anna.sohlberg@malmo. Planera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor anna.sohlberg@malmo.se Riktlinjer utemiljö vid förskolor Lekvärdesfaktor Malmös översiktsplan

Läs mer

som tillhör detaljplan för del av kvarteret PAPEGOJAN i Limhamn i Malmö

som tillhör detaljplan för del av kvarteret PAPEGOJAN i Limhamn i Malmö 2011 05 17 Dp 5183 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för del av kvarteret PAPEGOJAN i Limhamn i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, samrådsredogörelse

Läs mer

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Solskyddsfaktorer Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Vad har träd och buskar med cancer att göra? Hudcancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Medan dödssiffrorna minskar för

Läs mer

Från rastplats till lekplats

Från rastplats till lekplats Från rastplats till lekplats Förskolors utemiljöer i Skövde kommun Johan Bengtsson Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design 15 hp Institutionen för

Läs mer

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306 DETALJPLA 5306 kv CEMETE 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM KVALITETSPROGRAMMETS SYFTE OCH UPPLÄGG Kvalitetsprogrammet är framtaget som en del i detaljplanearbetet för fastigheterna Cementen 4

Läs mer

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad.

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konsekvenser för barn och unga i huvudstadens planeringsproblematik. 2015-06-03 Nälsta lekplats Nyréns Arkitektkontor DET HÄR ÄR VI! Emelie Brunge

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

UNDERRÄTTELSEHANDLING

UNDERRÄTTELSEHANDLING V 130710 datum 2014-02-24 diarienummer 2011-00634 Dp 5208 UNDERRÄTTELSEHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för fastigheten BOLMÖRTEN 9 i Fosie i Malmö Planförslaget har varit utsänt på remiss och för

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

Förskolans uterum. prioriterade områden och basbehov av lekmaterial

Förskolans uterum. prioriterade områden och basbehov av lekmaterial Förskolans uterum prioriterade områden och basbehov av lekmaterial Februari 2005 Åsa Eriksson, SBF Göran Söderberg, SBF Ulla Nilsson, BUF Monica Yngvesson, BUF 1 Förskolan Förslag på: - prioriterade säkerhetsåtgärder

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader, kv 1 2014

Tjänsteskrivelse. Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader, kv 1 2014 SIGNERAD 2014-04-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-04-24 Handläggare Ingela Kressander Utredningssekreterare Ingela.Kressander@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap

Läs mer

Lekplatsplan 2014-2024 Älmhults kommun

Lekplatsplan 2014-2024 Älmhults kommun Lekplatsplan 2014-2024 Älmhults kommun Älmhults kommun Tekniska kontoret Parkavdelningen 2014 Godkänd av Bengt Pettersson teknisk chef 20141201 Av: Ingela Thulander, parkförman Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...

Läs mer

En tillgänglig utemiljö för ökad delaktighet

En tillgänglig utemiljö för ökad delaktighet En tillgänglig utemiljö för ökad delaktighet Utvecklingsprojekt Grundsärskolan, Körfältsskolan 2014 Många gånger har vi sett barnen kämpa på ute i vår torftiga och otillgängliga utemiljö och många gånger

Läs mer

Årstabergsparken Del 1 - Nybodaberget. Beskrivning 2015-02-05

Årstabergsparken Del 1 - Nybodaberget. Beskrivning 2015-02-05 Årstabergsparken Del 1 - Nybodaberget Beskrivning 2015-02-05 Nytt utsiktstorn och sittplatser på berget. ÅRSTABERGSPARKEN DEL 1 Beskrivning av projektets huvudidéer Årstarbergsparken är en bergspark som

Läs mer

Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus?

Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus? Institutionen för pedagogik och didaktik Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus? Kvalitetsarbete genom aktionsforskning Marie Gruvaeus och Pernilla Lindsmyr Examinationsuppgift

Läs mer

Förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Sven Persson

Förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Sven Persson Förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa Sven Persson Rapportens uppläggning Forskning om förskolans betydelse för barns lärande, utveckling och hälsa. Hur ser det ut i Malmö? Vad har

Läs mer

Mats Wejdmark Robert Lättman-Masch. Foto: Nynäshamns Naturskola där inget annat anges.

Mats Wejdmark Robert Lättman-Masch. Foto: Nynäshamns Naturskola där inget annat anges. Mats Wejdmark Robert Lättman-Masch Foto: Nynäshamns Naturskola där inget annat anges. Naturskolan för förskolan 2012-2016 Plan 2012: Hans Persson, föreläsning 2013: NO och teknik utb. 2 tim. inomhus 2014:

Läs mer

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Vårens tematräff inom Hälsofrämjande skolutveckling hade temat utemiljö och fysisk aktivitet. Syftet med tematräffarna, som arrangeras inom ramen för

Läs mer

En toalett som man har ute för då kan man kissa där John FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621

En toalett som man har ute för då kan man kissa där John FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621 En toalett som man har ute för då kan man kissa där John Förskolans utemiljö Förskolan har enligt läroplan ett tydligt pedagogiskt uppdrag, där utemiljön ska betraktas som en viktig lärandemiljö. Barn

Läs mer

Medborgardialog ang. placering av Marnässkolan

Medborgardialog ang. placering av Marnässkolan 2015-04-30 MEDBORGARDIALOG - SAMRÅDSHANDLING Medborgardialog ang. placering av Marnässkolan Samrådshandlingen upprättad i april 2015 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro Postgiro 771 82 LUDVIKA

Läs mer

Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka

Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka Redovisning av Gröna skolgårdsprojektet på förskolan Rida Ranka Från grått och instängt till grönskande och luftig rumsindelning! Tack vare projektet Gröna skolgårdar har vi påbörjat förvandlingen av vår

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Brf Hägern, Varvet - Analys

Brf Hägern, Varvet - Analys Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

Idéer till skolgårdsförnyelse

Idéer till skolgårdsförnyelse Idéer till skolgårdsförnyelse eller Vad jag har lärt mig om skolgårdar genom Malmö stad Märit Jansson, landskapsarkitekt och Fil Dr i Landskapsplanering Landskapsarkitektur, planering och förvaltning,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014

Tjänsteskrivelse. Förslag till Gröna skolgårdar 2014 SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum 2014-06-03 Handläggare Carin Antonson Utvecklingssekreterare carin.antonson@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Gröna skolgårdar 2014 GRF-2014-6072

Läs mer

Hyra av paviljong för förskoleverksamhet vid Talldalsvägen/Vindvägen, Flemingsberg

Hyra av paviljong för förskoleverksamhet vid Talldalsvägen/Vindvägen, Flemingsberg KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-09-20 KS-2013/1173.253 1 (2) HANDLÄGGARE Söderquist, Mari 08-535 364 97 Mari.Soderquist@huddinge.se Kommunstyrelsen Hyra av paviljong

Läs mer

Program för Hundrastområden 2010.06.02

Program för Hundrastområden 2010.06.02 GATUKONTORET Program för Hundrastområden 2010.06.02 Foto: Märika Bark, Agneta Sallhed Canneroth, Kajsa Karlström, Inga-Lill Öhlin, Emma Jonasson, Viveca Byhr Lindén, Emma Ekdahl. Foto från Whitewater Dog

Läs mer

Maj 2011 FÖR DIG SOM SÖKER VILLATOMT I MALMÖ

Maj 2011 FÖR DIG SOM SÖKER VILLATOMT I MALMÖ Maj 2011 FÖR DIG SOM SÖKER VILLATOMT I MALMÖ ATT KÖPA TOMT I MALMÖ I Malmö kommun är det fastighetskontoret som tillhandahåller kommunala tomter för de som önskar bygga sitt eget hus. administrerar den

Läs mer

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade

Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Ej verkställda beslut och domar till äldre och funktionshindrade Skåne län i utveckling Ingrid Andersson Annalena Holmgren Rapport 2001: 40 Kerstin Jonsson Kerstin Olsson ISSN 1402-3393 Eva Wallengren

Läs mer

KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG

KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG KÖPMANTORGET GESTALTNINGSFÖRSLAG Organisation Projektledare: Jeanette Laestander, Luleå kommun, Tekniska kontoret Konsult gestaltning: Eva Wenngren, Linnea Örtenvik, Anneli Jonsson, Ramböll Konsult ljusdesign:

Läs mer

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck

Före kontrakt. Steg 1 - Tomten. Väderstreck Före kontrakt Det finns tre huvudfaktorer som påverkar utformningen av ditt hus: tomten, detaljplanen (inom planlagt område) och dina egna behov, önskemål och drömmar. För att hjälpa till att välja ett

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

BILAGOR till Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Samrådsförslag. juni 2014

BILAGOR till Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Samrådsförslag. juni 2014 BILAGOR till Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö Samrådsförslag juni 2014 1 Bilaga 1. Effektmål De nedanstående punkterna är de effektmål som Plan för samhällsservicens markbehov i Malmö ämnar

Läs mer

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Illustrationer: Anders Worm Grön Flagg-rapport Peter Pans personalkooperativa förskola 6 feb 2013 Kommentar från Håll Sverige Rent 2013-02-06 11:43: Ni har på ett mycket kreativt och varierat sätt jobbat

Läs mer

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE

PROGRAMHANDLING 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE 2012-12-10 LOLA ARKITEKTUR&LANDSKAP AB ERSTAGATAN 5 116 28 STOCKHOLM TEL +46 8 120 55 610 KONTORET@LOLALANDSKAP.SE BAKGRUND Kvarteret Pyramidens gårdar är idag mycket omtyckta och välanvända och den övergripande

Läs mer

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö

tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö 2010 06 07 Dp 5124 BESKRIVNING tillhörande detaljplan för fastigheten Stensjön 8 i Hyllie i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning och denna planbeskrivning.

Läs mer

titta in i framtidens förskola Den självklara utbildningsvärden

titta in i framtidens förskola Den självklara utbildningsvärden titta in i framtidens förskola Den självklara utbildningsvärden stockholm växer Utbildning, arbete och en oslagbar miljö lockar varje år tusentals nya stockholmare. Om några år är vi en miljon invånare

Läs mer

Handlingsplan 2012/Förskola

Handlingsplan 2012/Förskola Handlingsplan 2012/Förskola Hyllie stadsdelsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Marie Ljunghäger 20120229 1 Marie Ljunghäger Hyllie stadsdelsförvaltning Sofieholm Alla Malmöbor

Läs mer

Manual för cykelparkeringsinventering

Manual för cykelparkeringsinventering MANUAL CYKELPARKERINGS INVENTERING Version 2.0, 20080218 Manual för cykelparkeringsinventering Manualen för cykelparkeringsinventering är framtagen av projektet Hållbart resande i samhällsplaneringen som

Läs mer

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen

Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen Diarienummer: Miljöreda: 13/0911 Upprättad: Kv. Björkängen Utredning inför exploatering av kv. Björkängen 1(8) Utredningens huvuddrag Bakgrund och syfte Riktlinjer för bostadsförsörjningen Vårgårda kommun

Läs mer

Förändrad stadsdelsindelning

Förändrad stadsdelsindelning Malmö stad Stadskontoret Förändrad stadsdelsindelning Remissförslag remissförslaget om förändrad stadsdelsindelning.doc Malmö den 26 juni 2012 Matts Hansson Anders Spjuth 2 Remissversion I denna PM redovisas

Läs mer

Vi skapar miljöer där människor möts för olika aktiviteter och upplevelser

Vi skapar miljöer där människor möts för olika aktiviteter och upplevelser Vi skapar miljöer där människor möts för olika aktiviteter och upplevelser Besiktning av stötdämpande underlag enligt SS-EN 1177:2008 För att minska riskerna för allvarliga skador vid ofrivilliga fall

Läs mer

LEK I TÄBY! - guide till Täbys roligaste lek- och aktivitetsplatser FOTO: OLOF HALDAR

LEK I TÄBY! - guide till Täbys roligaste lek- och aktivitetsplatser FOTO: OLOF HALDAR EK I TÄBY! - guide till Täbys roligaste lek- och aktivitetsplatser FOTO: OOF HADAR Täby kommun 2013 FOTO: OOF HADAR TECKENFÖRKARING A P ekplats Aktivitetsyta Parkering Grillplats Tak/vindskydd Tillgänglighetsanpassad

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Förskolan Spelevinken

Förskolan Spelevinken Förskolan Spelevinken Lokalutredning Dokumenttyp Dokumentägare Beslutsinstans Giltig till Lokalutredning För- och Grundskola Kommunstyrelsen 2014-12-31 Upprättad av Fastställd/upprättad Reviderad av Senast

Läs mer

Spetsamossen Leklab en plats för den lekande människan

Spetsamossen Leklab en plats för den lekande människan SPETSAMOSSEN LEKLAB Spetsamossen Leklab en plats för den lekande människan Homo ludens, den lekande människan, är utgångspunkten för det här projektet. Därför träffades en grupp experter, med olika kunskap

Läs mer

Kvalitetsarbete. Lek i skogen

Kvalitetsarbete. Lek i skogen Kvalitetsarbete Lek i skogen Förskolan Amica 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Anette Zackariasson Alexandra Lindberg Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...

Läs mer

SOLNA STAD Enkelt förfarande 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen Laga kraft 2010-07-07 P10/7 Per Anders Olsson 2010-05-25 SBN/2009:1057

SOLNA STAD Enkelt förfarande 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen Laga kraft 2010-07-07 P10/7 Per Anders Olsson 2010-05-25 SBN/2009:1057 SOLNA STAD Enkelt förfarande 1 (6) Stadsbyggnadsförvaltningen Laga kraft 2010-07-07 P10/7 Per Anders Olsson 2010-05-25 SBN/2009:1057 Plan- och genomförandebeskrivning Detaljplan för del av kv Framnäs inom

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande

1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande 1. Bakgrundsfaktorer och förutsättningar för lärande Föräldrakooperativet Stensödens ekonomiska förenings förskola ligger otroligt vackert vid skog och berg 5km från Idbynskolan, 1,5 mil norr om Örnsköldsvik.

Läs mer

Barnkonsekvensanalys Nedläggning av Enavallens förskola och överflyttning till Nya Munksundsskolan

Barnkonsekvensanalys Nedläggning av Enavallens förskola och överflyttning till Nya Munksundsskolan Skolförvaltningen Eva Stenberg och Anna Wilson 2014-10-27 Barnkonsekvensanalys Nedläggning av Enavallens förskola och överflyttning till Nya Munksundsskolan 1 Sammanfattning I november 2013 fattade kommunfullmäktige

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad

Avrapportering - Uppföljningsplan för projektet. Grönskan roll i en klimatsmart stad Avrapportering Uppföljningsplan för projektet Grönskan roll i en klimatsmart stad Som underlag för avrapportering mars 2013 används tidigare insänd uppföljningsplan, uppdaterad. Uppföljningsplanen visas

Läs mer

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01

Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Parkeringsnorm för Örebro kommun Antagen av Programnämnd samhällsbyggnad 2010-12-01 Bilparkering Parkering vid bostad Vid beräkning av parkering vid bostäder finns två alternativ. Är antal och typ av lägenheter

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar

Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Handläggare Anette Johansson Stensbergs förskola 070 5585332 Datum 13 2014-01-15 Teknikcentrum Stensbergsförskola, Stensbergs förskola, Ståthållaregatan 35, Kalmar Teknikcentrum, förskolan som inspirerar

Läs mer

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader)

Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG. Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak. Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Kompensationsåtgärder Grönytefaktor GYF i GBG Gröna oaser / Gröna stråk Gröna väggar och tak Vägledning Gröna väggar och tak (kommunens byggnader) Vegetationsvägg på Kv. Traktören Träd i hård stadsmiljö

Läs mer

Konsekvensutredning för Boverkets allmänna råd om friyta för fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet

Konsekvensutredning för Boverkets allmänna råd om friyta för fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet Sida 1 av 29 Konsekvensutredning för Boverkets allmänna råd om friyta för fritidshem, förskolor, skolor eller liknande verksamhet Boverket Diarienummer 20121-147/2014 Boverket 2014 Sida 2 av 29 Konsekvensutredning

Läs mer

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad Tillväxt, miljö och regionplanering Ekosystemtjänster i Norra Djurgårdsstaden Grönska för klimatanpassning, rekreation och biologisk mångfald

Läs mer

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DNR 2007-0582 1/5 DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN DNR 2007-0582 1/5 ANTAGANDEHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE DETALJPLAN FÖR JÄRNVÄGSGATAN OMFATTANDE DEL AV FASTIGHETEN SVENLJUNGA 5:399 I SVENLJUNGA KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Välkommen ut i naturen

Välkommen ut i naturen Välkommen ut i naturen Tätt intill Örebro ligger två fina naturreservat, Oset och Rynningeviken. Här finns också Naturens hus som är öppet för alla naturälskare. När kommer du? Ett gott råd, börja vid

Läs mer

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning

Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning 2014-08-04 Dnr 2014/TK091 Detaljplan för Ärlan 10, Vetlanda, Vetlanda kommun Planbeskrivning Handlingar Planhandlingarna utgörs av denna beskrivning och plankarta med bestämmelser. Planens syfte och huvuddrag

Läs mer

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig.

TULLPARKEN TULLPARKEN. 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet. 2. Minnestenen över svenska frivilliga i finska krig. TULLPARKEN Målsättningen är att skapa en park där människor kan uppleva skulptural konst. Idag finns i parken tre skulpturer och minnesmärken. (se karta) 1. Krigsbarnsminnesmärket och Krigsbarnsmonumentet

Läs mer

Välkommen till Norrgårdens förskola

Välkommen till Norrgårdens förskola Välkommen till Norrgårdens förskola 2012/2013 Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg

Läs mer

Så här vill vi bo. En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt. Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure

Så här vill vi bo. En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt. Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure Så här vill vi bo En sammanställning av Landskrona stads undersökning om önskemålen för en framtida tomt Eivor Johansson, Pia Strand, Angelica Kure 2(7) I en fristående villa och gärna bygga i egen regi.

Läs mer

sektion genom förskoleterrass ovan kapprum

sektion genom förskoleterrass ovan kapprum sektion genom förskole ovan kapprum EN PLATS FÖR ALLA en skola för mig Vår uppgift är främst att utforma en skola för stora som för små med en flexibilitet som skall kunna följa med stadens behov och skiftningar

Läs mer

Utsmyckning i samband med trapphusrenovering

Utsmyckning i samband med trapphusrenovering Utsmyckning i samband med trapphusrenovering Bakgrund: Svenska Bostäder har som ambition att renovera trapphusen på Cervins väg 17-21. Med start på Cervins väg 17, år 2012. ÅWL arkitekter AB fick i uppdrag

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan

Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Klockarängens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Skolgårdens design för lust, lek och lärande

Skolgårdens design för lust, lek och lärande Skolgårdens design för lust, lek och lärande Stefan von Bothmer KOSTERS TRÄDGÅRDAR Den närmaste utomhusmiljön vi har är skolgården. Våga ta den i besittning! Det här anförandet handlar om hur vi kan göra

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Förslag på harmonisering och uppräkning av stadsarkivets hyllhyror. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta att föreslå kommunstyrelsen

Förslag på harmonisering och uppräkning av stadsarkivets hyllhyror. Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås besluta att föreslå kommunstyrelsen Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (4) Datum 2013-04-29 Vår referens Adam Hidestål Stadsarkivarie Tjänsteskrivelse Förslag på harmonisering och uppräkning av stadsarkivets hyllhyror KN-KFÖ-2013-01460 Sammanfattning

Läs mer

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft.

Målet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft. I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden och det sociala

Läs mer

2015/2016. Verksamhetsbeskrivning Norrgårdens förskola

2015/2016. Verksamhetsbeskrivning Norrgårdens förskola 2015/2016 Verksamhetsbeskrivning Norrgårdens förskola Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98), reviderad 2010, som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt

Läs mer

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg.

Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 1 Redovisning för läsåret 2010/2011 2 Namn på verksamhet och ansvarig rektor Husensjö skolområde Äppelgårdens förskola. Ansvarig rektor Ann-Christin lundberg. 3 Förutsättningar Äppelgårdens förskola består

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

R EVISIONSRAPPORT 2007. Granskning av miljöledningsarbetet. Malmö stad

R EVISIONSRAPPORT 2007. Granskning av miljöledningsarbetet. Malmö stad R EVISIONSRAPPORT 2007 Granskning av miljöledningsarbetet Malmö stad Genomförd på uppdrag av revisorerna november 2007 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte

Läs mer

Hortlaxskolan åk 7-9 Version rev 10 dat 2012-11-05

Hortlaxskolan åk 7-9 Version rev 10 dat 2012-11-05 Hortlaxskolan åk 7-9 Version rev 10 dat 2012-11-05 Kortfakta Verksamhetsyta per elev Totalkostnad per elev 16,4 m²/elev 74 184 kr/elev Beskrivning nuvarande verksamhet I huvudbyggnaden finns verksamhet

Läs mer

NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA

NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA 2010-03-08 NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA Enkätundersökning Sammanställning Enkätundersökningen är föredragen och sammanställd av Mikael Andersson, Trygghetssamordnare Kommundel Trandared Sedan det beslutades

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.

GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16. 2014-09-22 Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Sjöhäll (fastigheten Stockby 2:24 m fl) på Färingsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr PLAN.2009.16.214 GESTALTNINGSPROGRAM 2(8) Gestaltningsprogrammets

Läs mer

Gnesta Waldorfförskola

Gnesta Waldorfförskola Gnesta Waldorfförskola Gnesta Waldorfförskola Systematiskt kvalitetsarbete 2014-2015 Om detta dokument Detta är en presentation av det systematiska kvalitetsarbetet vid Gnesta waldorfförskola. Dokumentet

Läs mer

HANTVERKARGÅRDEN INTRAPRENADEN SOMMARDESIGNKONTORET 2006 LJUSDAL/OVANÅKER

HANTVERKARGÅRDEN INTRAPRENADEN SOMMARDESIGNKONTORET 2006 LJUSDAL/OVANÅKER HANTVERKARGÅRDEN INTRAPRENADEN SOMMARDESIGNKONTORET 2006 LJUSDAL/OVANÅKER UPPDRAGET FORMULERING&BEGRÄNSNING Uppdragets mål är att utveckla Intraprenadens/Hantverkargårdens utomhusmiljö. Målet är att skapa

Läs mer

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010

Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram. April 2010 Tappström 3:1 m.fl, Ekerö kommun, Stockholms län Gestaltningsprogram April 2010 Kv. Tappström 3:1, Ekerö Gestaltningsprogram FÖRHANDSKOPIA Inledning Inledning Ekerö kommun har under vintern 2009-10 fastställt

Läs mer

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID

3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 3/ INNEHÅLL 4/ INTRODUKTION 5/ BAKRUND 6/ SITUATIONSPLAN 9/ ÖVERSVÄMMNING 10/ ATT BO I OMRÅDET 3 / 12/ KVARTER 14/ ENHETER 18/ DIAGRAM ÖVER TID 21/ SLUTSATSER Ön Sanden är en fantastisk och attraktiv plats

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621

FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621 För att verksamheten i förskolan skall kunna bedrivas i riktning mot läroplanens mål är det viktigt att skapa miljöer, där barnen inspireras till olika typer av verksamheter och handlingar, till utforskande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Läsårsredovisning Läsår: 2014/2015 Organisationsenhet: Forngårdens Förskola User: solarna, Printdate: 2015-09-21 11:02 1 Verksamhetsbeskrivning User: solarna, Printdate: 2015-09-21

Läs mer

Kvalitetsrapport Abborrens förskola

Kvalitetsrapport Abborrens förskola Kvalitetsrapport Abborrens förskola Verksamhetsåret 2014-2015 Annika Matsson Innehållsförteckning Inledning 2 Verksamhetsidé 3 Läroplan för förskola 3 Utvärderingsmetoder..3 Måluppfyllelse, resultat, analys

Läs mer

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 till Malmö stad

Handledning. Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 till Malmö stad Handledning Att skicka elektronisk fristående Svefaktura 1.0 till Malmö stad Expert Systems kundtjänst: E-post: support@expertsystems.se Tel: 08-446 34 00 Senast Uppdaterad: 10-06-16 Exder Malmö stad Sida

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola

Riktlinjer för hägnader. - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Riktlinjer för hägnader - Plank, mur, staket, spaljé, häck och pergola Inledning Hägnader av olika slag har länge använts i mänskliga samhällen. Dess främsta funktion har alltid varit att markera eller

Läs mer

lekplatsprogram för malmö

lekplatsprogram för malmö Fotograf:Annika Blomqvist Lekplatsprogram för Malmö Policy och åtgärdprogram för stadens lekplatser Malmö Gatukontor april 2006 lekplatsprogram för malmö Fotograf: Oskar Falck Lekplatsprogrammet togs fram

Läs mer

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden

Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Balkonger, flerbostadshus Nya balkonger på flerbostadshus i innerstaden Stadsbyggnadskontorets tolkning av krav på lämplighet, varsamhet mm Allmänt Stadsbyggnadskontorets strävan är att tillstyrka balkonger

Läs mer

Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun

Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun memo03.docx 2012-03-28-14 PM 2014-09-22 Bullerutredning Vallbacken 24:3, Gävle kommun Bakgrund Sweco har på uppdrag av Hemsö Fastighets AB tagit fram en bullerutredning för fastigheten Vallbacken 24:3

Läs mer

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret

Gestaltningsprogram. Rosen SAMRÅDSHANDLING 1(10) SPN 2011/0008 214 SPN 2011/0008 214. tillhörande detaljplan för kvarteret Gestaltningsprogram 1(10) tillhörande detaljplan för kvarteret Rosen med närområde inom Gamla staden i Norrköping den 25 november 2014 SAMRÅDSHANDLING Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag:

Läs mer

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU

GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN SMARTAKONTOR.NU Malmö C Caroli City Drottningtorget Göteborg/ Stockholm Entré Lilla torg Stortorget Rörsjöparken Värnhemstorget Köpenhamn Gustav Adolfs torg St Pauli kyrka St Pauli kyrkogård Triangeln 954 GRANNE MED RÖRSJÖPARKEN

Läs mer

Dagvattenutredning Sparven 6

Dagvattenutredning Sparven 6 Dagvattenutredning Sparven 6 Datum: 2011-11-02 Pauline Sandberg Uppdragsledare Jan Kjellberg Granskare BYLERO, Byggledare i Roslagen AB Baldersgatan 12 761 31 Norrtälje Organisationsnummer 556489-0340

Läs mer