Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö. - med syfte att nå en hög lekkvalitet

Transkript

1 Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö - med syfte att nå en hög lekkvalitet 1

2 Bakgrund till Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö Det här dokumentet innehåller en lekvärdesfaktor som är avsedd att användas vid granskning av bygglovritningar av förskolegårdar inför bygglovsgivning och som ett av underlagen vid framtagande av nya detaljplaner. Syftet är att nå en hög lekkvalitet på förskolegårdarna. Arbetet med lekvärdesfaktorn baserar sig på ett arbete angående nya riktlinjer för Malmös förskolor. Detta arbete handlar om utemiljöernas kvaliteter och är framtaget i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Stadsfastigheter och förskoleverksamheten i Malmö stad samt Malmö Naturskola. Det överordnade syftet med riktlinjerna är det miljömål som fastslogs i Miljöprogram för Malmö stad som ett av de övergripande miljömålen Att alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. I arbetet med riktlinjerna har en lekvärdesfaktor lanserats. Lekvärdesfaktorn består av riktlinjer för lekkvaliteten på förskolebarns utemiljöer och innehåller sju kvalitetsaspekter som poängsätts. För att få en bild av lekvärdet på befintliga gårdar idag och för att få ett underlag till att fastställa vad ett acceptabelt lekvärde på en förskolegård är, har riktlinjernas lekvärdesfaktor kompletterats och bitvis omformulerats genom en inventering av ett tjugotal förskolor i Malmö och med slutsatser dragna efter inventeringarna. Riktlinjerna i Malmö stad är sedan tidigare att förskolegårdarna bör ha en yta av minst 30 m 2 per barn. I Dialog-PM 2006:2 refereras bl.a. till en jämförande studie som gjorts med förskollärares erfarenhet av olika stora förskolegårdar i Malmö. Den slutsats som drogs var att vid ca 30 m 2 friyta per barn går en gräns för när ytan är tillräckligt stor för att kunna fungera bra som lekmiljö för barnen. Förskolegårdar med mindre än 30 m 2 per barn bedömdes av förskolepersonalen ofta som för små och med för lite variation, medan gårdar som hade 30 m 2 per barn eller mer, bedömdes vara tillräckligt stora och ha tillräckligt stor variation för att tillfredsställa barnens lekbehov. Även den totala lekytan har betydelse för att en förskolegård ska utgöra en bra miljö för barnen. Enligt OPEC (Outdoor Play Environment Categories), som baserat sin forskning på studier av utomhuslek, klassas en total lekyta på < 2000 m 2 som liten medan en lekyta på 2000 m m 2 klassas som mediumstor och en lekyta på > 6000 m 2 klassas som stor. Trycket på förskoleplatser i Malmö är tyvärr så stort idag att om endast förskolor med 30 m 2 per barn godkändes skulle det vara svårt att skapa tillräckligt många förskoleplatser för Malmös barn. Stora förskolegårdar som rymmer många kvaliteter och ger plats åt barnens lek och rörelse ska eftersträvas, men i vissa fall, framförallt i den befintliga stadsmiljön, är det svårt att finna plats åt tillräckligt stora förskolegårdar. I dessa fall är det extra viktigt att utveckla gårdens och lekmiljöns innehåll och kvaliteter, det vill säga dess lekvärde. Om gårdens innehåll och lekvärdeskvaliteter är goda, kan en spännande och utvecklande miljö uppnås även på en något mindre förskolegård. Det går inte alltid att uppnå högsta nivå inom alla lekvärdesfaktorns bedömningsaspekter, men genom att väga samman dem, kan ofta ett godtagbart helhetsvärde uppnås. I arbetet med att planlägga befintliga förskolor i innerstaden, och som ofta har små gårdar, har resonemang förts om utemiljöns lämplighet för lek och utevistelse. För att en förskola med liten Klara Wallby Landskapsarkitekt Stadsarkitektavdelningen, Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad 2 Referensgrupp: Carina Tenngart Ivarsson & Sara Lööf Stadsarkitektavdelningen, Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad samt Emma Pålsson, Malmö Naturskola.

3 gård ska vara lämplig, bör den bland annat ha ett godtagbart lekvärde. Vi utgår från att ett godtagbart lekvärde är det medellekvärde som befintliga förskolegårdar med en accepterad storlek har idag. Som acceptabel storlek räknas här stora gårdar (>30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) och gårdar nära den rekommenderade storleken (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt). Om förskolegårdar trots en liten yta, kan nå upp till detta lekvärde, kan det ses som en möjlighet att i vissa fall acceptera förskolegårdar med små ytor. Det finns dock en gräns för möjligheten att kompensera små utrymmen, då slitaget på små ytor blir högt och möjligheten till rörelse begränsad. nå upp till en acceptabel storlek har i denna studie dock inte kunnat sättas, då detta beror på gårdens och byggnadens förutsättningar och på hur stor barngruppen är. Lekvärdet är ett tydligt sätt att värdera en väl genomtänkt förskolegård. Bedömningsmetoden gör mjuka värden tydligare och lättare att förstå och kräva. För att en bra granskning ska kunna göras ska markplaneringsplan, inklusive huvudsakliga material, växtförteckning, utrustnings- och planteringsplan redovisas vid bygglovsansökan. För att undersöka kvalitetsnivån på Malmös befintliga förskolegårdar har ett urval av dessa inventerats utifrån lekvärdesfaktorn. Lekvärdesfaktorns olika kvalitetsaspekter poängsattes med poäng mellan -1 och +1 beroende på i vilken mån de uppfyller målen för respektive aspekt. Utifrån den inventering som gjorts har ett lekvärde på +3 till +5 bedömts utgöra en acceptabel förskolemiljö. I anslutning till inventeringen gjordes även en bedömning av vilka förbättringsmöjligheter som var möjliga att genomföra på respektive gård, utan att förändra tomtstorleken eller byggnaden. Detta visade att majoriteten av de små förskolegårdarna skulle kunna höja sitt lekvärde betydligt genom att göra ett antal förändringar som är möjliga inom tomtens gränser. Att vissa förskolor, trots förändringar på gården, inte kan nå upp till någon hög poäng kan bero på att gården på grund av sin lilla yta omöjligt kan inrymma tillräckliga lekkvaliteter eller att samspelet mellan gården och byggnaden är för dålig. Någon gräns för hur liten en gård kan vara och fortfarande 3

4 Dokumentet är upplagt enligt följande: METOD Bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Beskrivning av hur bedömning enligt lekvärdesfaktorns olika kvaliteter görs. Exempelgårdar Exempel på bedömning enligt lekvärdesfaktorn utifrån planer från två förskolegårdar. Goda exempel Förklaring av vad kvaliteterna kan innebära genom fotografier från förskolegårdar i Malmö. INVENTERING Inventering - urval Hur urvalet av förskolegårdar för inventering gjorts inför sökande av lekvärdesfaktorns normalvärde i Malmö. Resultat lekvärdesfaktor Uträkning av lekvärdesfaktorn utifrån inventeringar av förskolegårdar i Malmö. 4

5 Bedömning lekvärdesfaktorns delpunkter Innehållet i lekvärdesfaktorn är hämtad från kapitlet Skiss till friytefaktor / lekvärdesfaktor i det kommande dokumentet Riktlinjer för tomtytor och utemiljö vid förskolor. Vissa delar är direkt hämtade från dokumentet, medan andra delar är omformulerade för att vara tydligare vid granskning av planer. Om gården endast delvis når upp till kvaliteterna inom respektive poängnivå, nns möjlighet att ge halva poäng.... FRIYTA: Till friytan räknas de ytor som barnen har tillgång till och kan använda vid sin utevistelse. Ytor för exempelvis förrådsbyggnader och cykelparkering, där barnen inte kan vistas, räknas bort. +1 Gården är 30 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. 0 Gården är m 2 /barn och ca 2000 m 2 totalt. -1 Gården är 25 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt.... ZONERING AV GÅRDEN: En förskolegård bör ha egenskaper från tre zoner, en trygg, en vidlyftig och en vild. +1 Gården har egenskaper från alla tre zonerna. 0 Gården har egenskaper från två av zonerna. -1 Gården upplevs endast som en zon. Innehåll i respektive zon: Trygg zon: Området närmast huset ska vara en plats för trygghet, lugn och ro. Zonen bör innehålla bord och sittplatser. Förutsättningar för någon form av lugnare aktivitet som bakbar sand, lekhus eller odlingar bör även förekomma. Vidlyftig zon: Erbjuder utrymme för rörelse i många olika riktningar och ett ertal redskap som främjar en rörelsefylld lek. Redskapen exempelvis främja klätterlek och balansgång av olika slag. I denna zon hör bland annat gungor och rutschkanor hemma. Även kullar och terräng kan skapa förutsättningar för den vidlyftiga leken. Vild zon: Bör vara placerad utanför den vidlyftiga zonen. Tät växtlighet ska ge möjlighet för barnen att uppleva känslan av att vara ifred. Den vilda zonen ska innehålla lekbar vegetation med buskar och träd och ska gärna utgöra minst en tredjedel av förskolegården. Varierad topogra förstärker den vilda karaktären. Underlag för beräknat lekvärde av Tofsmätarens förskola... Goda exempel Zonering av gården trygg 6 10 vidlyftig 15 vild metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter exempelgårdar goda exempel 5

6 Bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Innehållet i lekvärdesfaktorn är hämtad från kapitlet Lekvärdesfaktor i dokumentet Utemiljö vid förskolor i Malmö -ett verktyg för planering, utformning och bygglovgranskning framtaget i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret och Stadsfastigheter och förskoleverksamheten i Malmö stad samt Malmö Naturskola. Vissa delar är direkt hämtade från dokumentet, medan andra är omformulerade för att enklare kunna användas vid granskning av situationsplaner för förskolor. Om gården endast delvis når upp till kvaliteterna inom respektive poängnivå, kan halva poäng ges.... Friyta: Till friytan räknas de ytor som barnen har tillgång till och kan använda vid sin utevistelse. Ytor för exempelvis förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering och ytor för leveranser där barnen inte kan vistas, räknas bort. +1 Gården är 30 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. 0 Gården är m 2 /barn och ca 2000 m 2 totalt. -1 Gården är 25 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt.... Zonering av gården: En förskolegård bör ha egenskaper från tre zoner, en trygg, en vidlyftig och en vild. +1 Gården har egenskaper från alla tre zonerna. 6 0 Gården har egenskaper från två av zonerna. -1 Gården upplevs endast som en zon. Innehåll i respektive zon: Trygg zon: Området närmast huset ska vara en plats för trygghet, lugn och ro. Zonen bör innehålla bord och sittplatser. Förutsättningar för någon form av lugnare aktivitet som bakbar sand, lekhus eller odlingar bör även förekomma. Vidlyftig zon: Erbjuder utrymme för rörelse i många olika riktningar och ett flertal redskap som främjar en rörelsefylld lek. Redskapen kan exempelvis främja klätterlek och balansgång av olika slag. I denna zon hör bland annat gungor och rutschkanor hemma. Även kullar och terräng kan skapa förutsättningar för den vidlyftiga leken. Vild zon: Bör vara placerad utanför den vidlyftiga zonen. Tät växtlighet ska ge möjlighet för barnen att uppleva känslan av att vara ifred. Den vilda zonen ska innehålla lekbar vegetation med buskar och träd och ska gärna utgöra minst en tredjedel av förskolegården. Varierad topografi förstärker den vilda karaktären....

7 Tillgänglighet: +1 Rörelsehindrade kan ta sig runt förskolebyggnaden och ut på stora delar av gården, till områden i alla förskolegårdens zoner. Markmaterialet möjliggör att rörelsehindrade kan komma intill de flesta av gårdens lekredskap. Ett flertal av lekredskapen är möjliga för rörelsehindrade att använda på egen hand. Färgsättning med kontraster ökar orienterbarheten för barn och vuxna med nedsatt syn. 0 Rörelsehindrade kan röra sig runt byggnaden och utnyttja en större del av gården på egen hand. Det ska finnas exempel på lekredskap som är tillgängliga även för funktionshindrade. -1 Rörelsehindrade kan inte att ta sig runt byggnaden på egen hand. På grund av markens utformning kommer rörelsehindrade inte fram till lekredskapen och kan heller inte använda dessa.... Vegetation och topografi: +1 Minst hälften av gården har varierad topografi. Det finns ytor med naturlig vegetation eller planterad varierad vegetation som går att leka i. Det finns platser för lek i såväl soliga lägen som i skugga. 0 Gård med enstaka kulle. Den största delen av vegetationen går inte att leka i, men en del av vegetationen är lekbar. Delar av gården ligger i skugga. -1 Platt gård med vegetation som inte går att leka i. I stort sett hela gården har samma solförhållanden. Den är antingen solbelyst eller ligger i skugga.... Integration av lekutrustning i förskolegårdens landskap: +1 På ett flertal ställen finns exempel på lekredskap som är integrerade i landskapet. Dessa står således inte inom inramade ytor för lek. Naturliga partier av gårdens landskap kan används som lekutrustning. 0 Det finns lekredskap som är integrerade i landskapet, men de flesta står inom avgränsade områden utan kontakt med det omkringliggande landskapet. -1 I princip all lekutrustning står inom inramade lekområden. Landskapet utanför detta erbjuder en torftig lekmiljö.... Möjlighet till omvärldsförståelse: +1 Gården förändras under året och det finns olika saker för barnen att göra här under de olika årstiderna. Det finns löst material för barnen att använda och möjlighet för konstruktionslek med exempelvis vatten och sand. Det finns odlingsmöjligheter på gården och någon naturlig/vild miljö där barnen kan följa kretsloppet. 7

8 0 Ett flertal naturliga inslag på gården förändras med årstiderna. Delar av gården är möjliga för barnen att undersöka och påverka. Det finns någon form av praktiskt exempel på hur omvärlden fungerar, exempelvis odling. -1 Den största delen av gården är hårdgjord och inte möjlig att påverka. Färdiga lekredskap och anvisade lekytor styr leken.... Utsikt över grönska / Samspel mellan ute och inne: +1 Både små och stora barn har god utsikt över grönska. Lågt placerade fönster gör att barnen kan se rakt ut. Utgångar till gården finns från såväl kapprum, som från verksamhetsrummen. Direktkontakten gör det lätt att flytta ut den pedagogiska verksamheten. 0 Barnen kan uppleva grönska inifrån avdelningarna. Direktutgångar finns från kapprummen till gården. -1 Ingen eller nästan ingen grönska upplevs inifrån avdelningarna. Det finns inga direktutgångar till gården utan barnen måste invänta personal för att få tillgång till gården i dess helhet.... 8

9 Exempelgårdar Exempel på beräknat lekvärde: Tofsmätarens förskola Friyta: Fastigheten är ca 3400 m 2. Parkering för bil och cykel ligger utanför denna yta. Då ytan för huvudbyggnaden och förråds- och miljöhuset räknas bort blir den tillgängliga lekytan är 2463 m 2 stor. Förskolan är planerad för 72 barn. Friytan blir då 34,2 m 2 per barn. +1 p Zonering av gården: En trygg zon med picknickbord, sandlek och lekhyddor ligger närmast huset. Utanför denna ligger en vidlyftig zon med cykelslingor, en gräsyta, klätterlek, gungor och rutschlek. Utmed gårdens västra sida, längst bort från förskolebyggnaden, utgör ett 6 m brett och ca 75 m långt lekbuskage gårdens vilda del. Tillgänglighet: Även rörelsehindrade kan röra sig runt huset och ut på en större del av gården på de asfalterade gångarna. Fågelbogungan och rutschkanan är tillgängliga, då de står på gummiasfalt. Klätterleken och gungleken (ställning med fyra gungor) och sandleken är inte tillgängliga, då de har kanter eller står i strid sand. Lekhyddornas tillgänglighet beror på om golvet är upphöjt eller inte. Rörelsehindrade har inte tillgång till den vilda zonen. 0 p Vegetation och topografi: Gården är platt, men den största delen av vegetationen är lekbar, vilket kompenserar frånvaron av kullar. Integration av lekutrustning i landskapet: Lekhyddor och lekträd är integrerade i landskapet, medan den större delen av lekutrustningen står inom avgränsade områden. Möjlighet till omvärldsförståelse: Årstidernas förändringar är märkbara genom ett växtval med ordentlig vårblomning, frukt och bär. Träd och buskar som ger ätbar frukt och blommor och bär som lockar till sig djur bidrar till omvärldsförståelsen. Konstruktionslek möjliggörs genom sandlådan. 0 p Utsikt över grönska / Samspel mellan ute och inne: Byggnadens fönster är placerade lågt så att både små och stora barn kan se ut. Det finns dörrar såväl från kapprummen som från aktivitetsrummen, vilket gör att verksamheten lätt kan flytta ut. +1 p +1 p 0 p 0 p Total poäng: +3 9

10 Underlag för beräknat lekvärde av Tofsmätarens förskola 10

11 Underlag för beräknat lekvärde av Tofsmätarens förskola 11

12 Exempel på beräknat lekvärde: Junibackens förskola Friyta: Fastigheten är ca 6000 m 2. Parkering för bil och cykel upptar 92,5 m 2. Då ytan för huvudbyggnaden räknas bort blir den tillgängliga lekytan ca 5450 m 2 stor. Förskolan är planerad för 100 barn. Detta baseras på att förskolan har fyra avdelningar och en uteavdelning. Friytan blir då 54,5 m 2 per barn. +1 p Zonering av gården: En trygg zon med sittplatser och bord, sandlek och minirutschkana ligger närmast huset. Utanför den trygga zonen, främst öster om byggnaden, finns en vidlyftig zon med olika former av lekredskap för rörelsefylld lek såsom cykelslinga, klippt platt gräsyta och kullar med högt gräs. Vid gårdens nordöstra hörn och delvis utmed gårdens södra sida, finns lekbuskage med buskar och träd vilka utgör gårdens vilda del. +1 p Tillgänglighet: Även rörelsehindrade kan röra sig runt huset och ut på en större del av gården på en gång av stenmjöl. Sandlådor har bord mellan sandyta och hårdgjord yta. Förutom ett lekhus står samtliga lekredskap i sand eller på gräs, vilket gör dem otillgängliga för rörelsehindrade. Den trygga och den vidlyftiga delen är tillgänglig medan endast kanten av den vilda zonen är tillgänglig för rörelsehindrade. 0 p Vegetation och topografi: Gården har såväl kullar som träd och buskar som går att leka i. Gården har även utrymme för odling. Integration av lekutrustning i landskapet: Hinderbana, stockar, lekhus och vattenlek är integrerade i landskapet, medan den större delen av lekutrustningen står inom avgränsade områden. Dessa områden omges i stor utsträckning av växtlighet och genom stocksargar och stubbar vävs de avgränsade lekytorna ihop med landskapet. +0,5 p Möjlighet till omvärldsförståelse: Årstidernas förändringar tydliggörs genom den blandade växtligheten. Utrymme för odling och buskar och träd med ätbara frukter och bär är en viktig tillgång. Högt gräs ger plats till småkryp, vilka bidrar till omvärldsförståelsen. Genom vatten- och sandlek möjliggörs konstruktionslek. +1 p Utsikt över grönska / Samspel mellan ute och inne: Byggnadens fönster är placerade lågt så att både små och stora barn kan se ut. Det finns dörrar från såväl kapprummen som från aktivitetsrummen, vilket gör att verksamheten lätt kan flytta ut. +1 p +1 p Total poäng: +5,5 12

13 Underlag för beräknat lekvärde av Junibackens förskola 13

14 Underlag för beräknat lekvärde av Junibackens förskola 14

15 Illustrationsplaner Förskolegårdarnas utformning kan även redovisas liknande illustrationsplanerna här intill. 15

16 Friyta Beräkning av friyta Till friytan hör de ytor som barnen har tillgång till och kan disponera för sin lek. Ytor för huvudbyggnader, parkering och förråd hör inte till friytan. Inte heller ytor för cykelställ, uppställning för avfallsbehållare eller eventuell personalaltan räknas som friyta. friyta förråd Page 1 of 1 huvudbyggnad parkering Höja förskola friyta 16

17 Goda exempel Zonering av gården trygg vidlyftig vild 17

18 Tillgänglighet runt byggnaden och ut på gården tillgänglighet intill lekutrustning möjlighet att medverka bakbord i kanten av sandlådan 18

19 Vegetation och topografi vegetation topografi varierad miljö 19

20 Integration av lekutrustning i landskapet större lekutrustning fasta redskap i den uppväxta miljön klättervägg på redskapsbod utbytbara tillägg i den befintliga miljön rep som hänger i träd 20

21 Möjlighet till omvärldsförståelse odling och kompost utrymme för djur konstruktionslek med sand och tyg bygger barnen egna miljöer 21

22 Samspel mellan ute och inne utgångar mot gården fönster på lagom höjd möjlighet att flytta ut traditionella inomhusverksamheter 22

23 Jämförelse av lekvärden och uträkning av rimligt krav Förskolegårdar i Malmö stad bör ha goda lekvärden. Kravet på förskolegårdarna bör, utifrån granskning med lekvärdesfaktorn, vara högt men rimligt utifrån Malmös förutsättningar. Som godtagbar lekvärdesnivå kan den genomsnittliga lekvärdespoängen på förskolor i Malmö idag som har en acceptabel storlek ses. Val av förskolor för inventering För att sätta rimliga krav på framtida förskolegårdar, Hyllie: jämförs kvaliteten på dessa med de förskolegårdar som nns i Malmö idag. Föra att komma fram 2 förskolor inventerades invånare till den genomsnittliga kvaliteten hos de be ntliga förskolorna har ett antal av dessa inventerats. För Fosie: att få en bra bild av en genomsnittlig förskolegård invånare har förskolor från alla Malmös stadsdelar funnits med i inventeringen. Antalet förskolor som är 3 förskolor inventerades inventerade i respektive stadsdel står i relation till Limhamn-Bunke o: storleken på stadsdelens befolkning. För att ta reda invånare på hur lekvärdet är beroende av förskolegårdens 2 förskolor inventerades storlek, har förskolegårdar i olika storlekskategorier inventerats. Förskolegårdarna har klassats in i tre Oxie: olika kategorier. En kategori med förskolegårdar som invånare lever upp till den rekommenderade minsta friytan, 1 förskola inventerades det vill säga har 30 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. En grupp med förskolegårdar som ligger nära den rekommenderade friytan, med m 2 /barn och ca 2000 m 2 totalt. Den minsta gruppen ligger betydligt under den rekommenderade friytan och har 25 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. 6 förskolor från vardera storlekskategori inventerades. Nedan visas fördelningen av antalet inventerade förskolor per stadsdel: Centrum: ca invånare 3 förskolor inventerades Kirseberg: ca invånare 1 förskola inventerades Husie: ca invånare 1 förskola inventerades Södra innerstaden: ca invånare 2 förskolor inventerades Rosengård: ca invånare 1 förskola inventerades Västra innerstaden: ca invånare 2 förskolor inventerades 22 V1 Västra Innerstaden S1 Södra Innerstaden R Rosengård Genomsnittlig poäng för förskolor med för liten yta jämförs med de andra förskolorna. Även poäng möjlig att uppnå genom förbättringar i den egna miljön beräknas. Förskolor med små gårdar (< 25 m 2 /barn, < 2000 m 2 totalt) Förskolor med gårdar nära den rekommenderade minsta storleken (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt) Förskolor med stora gårdar (>30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) Förskolor med gårdar nära den rekommenderade minsta storleken ( m 2 /barn, ca 2000 m 2 totalt) och förskolor med stora gårdar (>30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) Sammanställningen visar ett tydligt samband mellan storleken på gården och det totala lekvärdet. För att en förskola med liten gård ska ha godtagbart lekvärde bör den uppnå samma lekvärde som det genomsnittliga lekvärdet på förskolegårdar med acceptabel storlek har. Enligt inventeringen har förskolegårdar som är m 2 /barn ett genomsnittligt lekvärde på + 3,3 p. +3 p och förskolegårdar som är >30 m 2 /barn ett genomsnittligt lekvärde på + 4,8 +5 p. Därmed bör det ses 60 V1 Limhamn - Bunke o Centrum Kirseberg S1 R Hyllie Fosie Oxie Husie Genomsnittligt lekvärde: Genomsnittlig poäng möjlig att uppnå: 2,3 p +3,5 p +3,3 p +5,6 p +4,8 p +6,8 p +4,1 p +6,2 p inventering: inventering urval resultat lekvärdesfaktor 23

24 Inventering urval För att ställa krav på framtida förskolegårdar, jämförs kvaliteten på dessa med befintliga förskolegårdar i Malmö som har en friyta på ca 30 m 2 /barn. Den genomsnittliga kvaliteten på de befintliga förskolegårdarna har räknats fram efter inventering enligt lekvärdefaktorns olika aspekter. För att få en bra bild av en genomsnittlig förskolegård har förskolor från alla Malmös stadsdelar funnits med i inventeringen. Antalet förskolor som är inventerade i respektive stadsdel står i relation till storleken på stadsdelens befolkning. Förskolegårdar i olika storlekskategorier ingick i inventeringen för att möjliggöra att lekvärdets relation till gårdens storlek skulle kunna undersökas. Förskolegårdarna har klassats in i tre olika storlekskategorier. En kategori med förskolegårdar som lever upp till den rekommenderade friytan, det vill säga har 30 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. En grupp med förskolegårdar som ligger nära den rekommenderade friytan, med m 2 /barn och ca 2000 m 2 totalt. Den minsta gruppen ligger betydligt under den rekommenderade friytan och har 25 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. V1 Limhamn - Bunkeflo Centrum Hyllie S1 Fosie Kirseberg R Oxie Husie V1 Västra Innerstaden S1 Södra Innerstaden R Rosengård Sex stycken förskolor från vardera storlekskategori har inventerats. Nedan visas fördelningen av antalet inventerade förskolor per stadsdel: Centrum: ca invånare 3 förskolor inventerades Kirseberg: ca invånare 1 förskola inventerades Husie: ca invånare 1 förskola inventerades Södra innerstaden: ca invånare 2 förskolor inventerades Rosengård: ca invånare 1 förskola inventerades Västra innerstaden: ca invånare 2 förskolor inventerades Hyllie: invånare 2 förskolor inventerades Fosie: invånare 3 förskolor inventerades Limhamn-Bunkeflo: invånare 2 förskolor inventerades Oxie: invånare 1 förskola inventerades 24

25 Resultat lekvärdesfaktor - Jämförelse av lekvärden och uträkning av kravpoäng Förskolegårdar i Malmö stad bör ha goda lekvärden. Kravet på förskolegårdarna bör, utifrån granskning med lekvärdesfaktorn, upprätthålla dagens genomsnittliga kvalitetsnivå. Denna nivå har visat sig i den genomförda inventeringen av Malmös förskolegårdar. Som godtagbar lekvärdesnivå räknas den genomsnittliga lekvärdespoängen på förskolor i Malmö idag som har en acceptabel storlek. Som acceptabel storlek räknas här stora gårdar och gårdar nära den rekommenderade storleken. Genomsnittlig poäng för förskolor med för liten yta jämförs med de andra förskolorna (se tabell). Även poäng möjlig att uppnå genom förbättringar i den egna miljön har beräknats. Befintligt lekvärde för inventerade förskolegårdar: Lekvärde möjligt att uppnå genom förbättringar på gården: Förskolor med stora gårdar (>30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) Förskolor med gårdar nära den rekommenderade minsta storleken (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt) Förskolor med små gårdar (< 25 m 2 /barn, < 2000 m 2 totalt) +4,8 p +6,8 p +3,3 p +5,6 p +2,3 p +3,5 p Sammanställningen ovan visar ett tydligt samband mellan storleken på gården och det totala lekvärdet. För att en förskola med liten gård ska uppnå godtagbart lekvärde bör den få ett lika högt lekvärde som det genomsnittliga lekvärdet på förskolegårdar med acceptabel storlek. Enligt inventeringen har förskolegårdar som är m 2 /barn ett genomsnittligt lekvärde på + 3,3 p +3 p och förskolegårdar som är >30 m 2 /barn ett genomsnittligt lekvärde på + 4,8 +5 p. Därmed bör det ses rimligt att kräva att även de små förskolegårdarna ska nå upp till ett genomsnittligt lekvärde mellan +3 p och +5 p. 25

26 Genom att utföra de förbättringar av kvaliteten som anses möjliga på de små förskolegårdarna, skulle en genomsnittlig liten gård kunna uppnå ett lekvärde på +3,5 poäng. Det betyder att de små förskolegårdarna generellt sett, genom förbättringar kan klara av att uppnå lika goda lekvärden som en genomsnittlig gård, med m 2 /barn, har i Malmö idag. Då inventeringen innefattar relativt få förskolegårdar kan enstaka extrema värden påverka det genomsnittliga värdet oproportionerligt mycket, vilket kan ge missvisande resultat i jämförelsen. För att tydligt redovisa skillnaderna mellan de olika förskolegårdarna placeras de ut efter en skala (se tabell nedan). Befintligt lekvärde för inventerade förskolegårdar: Poäng enligt lekvärdesfaktorn Antal stora förskolegårdar (> 30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) Antal mellanstora förskolegårdar (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt) Antal små förskolegårdar (<25 m 2 /barn, < 2000 m 2 totalt) Lekvärde möjligt att uppnå genom förbättringar på gården: Poäng enligt lekvärdesfaktorn Antal stora förskolegårdar (> 30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) 1 5 Antal mellanstora förskolegårdar (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt) Antal små förskolegårdar (<25 m 2 /barn, < 2000 m 2 totalt)

27 Slutsats av inventering Inventeringen visar att en genomsnittlig liten gård, genom förbättringar, kan nå upp till en lika hög lekvärdesfaktor som en större gård har. Genom att arbeta med innehållet på förskolegårdarna kan en god vistelsemiljö åstadkommas även på många av de små gårdarna. Arbetsmetoden är ett lämpligt verktyg för tillämpning vid förtätning i innerstadsområden, då de rekommenderade ytstorlekarna ofta är svåra att nå upp till. Med god planering behöver barnens miljö varken bli dålig eller bli ekonomiskt kostsam. I nybyggnadsområden är situationen annorlunda gällande möjligheten att uppnå ytbehovet. Där bör den rekommenderade friytan alltid uppnås samtidigt som ett gott innehåll enligt lekvärdefaktorn lättare kan inrymmas. Trots god planering av gården är det svårt att skapa goda vistelseytor på en alltför liten yta. Någon gräns för hur liten en gård kan vara och fortfarande nå upp till en acceptabel storlek har i denna studie inte kunnat sättas. Möjligheterna att förändra innehållet på gården varierar beroende av gårdens och byggnadens förutsättningar och på hur stor barngruppen är. Två av de små förskolegårdarna som inventerats har inte möjlighet att uppnå en lekvärdespoäng som är jämförbar med förskolegårdar med acceptabel yta. De gårdar som inte uppnår denna poäng, lever inte upp till en tillräckligt god utomhusmiljö för förskolebarnen. 27

28 28