Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö. - med syfte att nå en hög lekkvalitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö. - med syfte att nå en hög lekkvalitet"

Transkript

1 Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö - med syfte att nå en hög lekkvalitet 1

2 Bakgrund till Lekvärdesfaktor för förskolegårdar i Malmö Det här dokumentet innehåller en lekvärdesfaktor som är avsedd att användas vid granskning av bygglovritningar av förskolegårdar inför bygglovsgivning och som ett av underlagen vid framtagande av nya detaljplaner. Syftet är att nå en hög lekkvalitet på förskolegårdarna. Arbetet med lekvärdesfaktorn baserar sig på ett arbete angående nya riktlinjer för Malmös förskolor. Detta arbete handlar om utemiljöernas kvaliteter och är framtaget i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret, Stadsfastigheter och förskoleverksamheten i Malmö stad samt Malmö Naturskola. Det överordnade syftet med riktlinjerna är det miljömål som fastslogs i Miljöprogram för Malmö stad som ett av de övergripande miljömålen Att alla barn ska ha möjlighet att leka utomhus i hälsosamma och inspirerande miljöer. I arbetet med riktlinjerna har en lekvärdesfaktor lanserats. Lekvärdesfaktorn består av riktlinjer för lekkvaliteten på förskolebarns utemiljöer och innehåller sju kvalitetsaspekter som poängsätts. För att få en bild av lekvärdet på befintliga gårdar idag och för att få ett underlag till att fastställa vad ett acceptabelt lekvärde på en förskolegård är, har riktlinjernas lekvärdesfaktor kompletterats och bitvis omformulerats genom en inventering av ett tjugotal förskolor i Malmö och med slutsatser dragna efter inventeringarna. Riktlinjerna i Malmö stad är sedan tidigare att förskolegårdarna bör ha en yta av minst 30 m 2 per barn. I Dialog-PM 2006:2 refereras bl.a. till en jämförande studie som gjorts med förskollärares erfarenhet av olika stora förskolegårdar i Malmö. Den slutsats som drogs var att vid ca 30 m 2 friyta per barn går en gräns för när ytan är tillräckligt stor för att kunna fungera bra som lekmiljö för barnen. Förskolegårdar med mindre än 30 m 2 per barn bedömdes av förskolepersonalen ofta som för små och med för lite variation, medan gårdar som hade 30 m 2 per barn eller mer, bedömdes vara tillräckligt stora och ha tillräckligt stor variation för att tillfredsställa barnens lekbehov. Även den totala lekytan har betydelse för att en förskolegård ska utgöra en bra miljö för barnen. Enligt OPEC (Outdoor Play Environment Categories), som baserat sin forskning på studier av utomhuslek, klassas en total lekyta på < 2000 m 2 som liten medan en lekyta på 2000 m m 2 klassas som mediumstor och en lekyta på > 6000 m 2 klassas som stor. Trycket på förskoleplatser i Malmö är tyvärr så stort idag att om endast förskolor med 30 m 2 per barn godkändes skulle det vara svårt att skapa tillräckligt många förskoleplatser för Malmös barn. Stora förskolegårdar som rymmer många kvaliteter och ger plats åt barnens lek och rörelse ska eftersträvas, men i vissa fall, framförallt i den befintliga stadsmiljön, är det svårt att finna plats åt tillräckligt stora förskolegårdar. I dessa fall är det extra viktigt att utveckla gårdens och lekmiljöns innehåll och kvaliteter, det vill säga dess lekvärde. Om gårdens innehåll och lekvärdeskvaliteter är goda, kan en spännande och utvecklande miljö uppnås även på en något mindre förskolegård. Det går inte alltid att uppnå högsta nivå inom alla lekvärdesfaktorns bedömningsaspekter, men genom att väga samman dem, kan ofta ett godtagbart helhetsvärde uppnås. I arbetet med att planlägga befintliga förskolor i innerstaden, och som ofta har små gårdar, har resonemang förts om utemiljöns lämplighet för lek och utevistelse. För att en förskola med liten Klara Wallby Landskapsarkitekt Stadsarkitektavdelningen, Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad 2 Referensgrupp: Carina Tenngart Ivarsson & Sara Lööf Stadsarkitektavdelningen, Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad samt Emma Pålsson, Malmö Naturskola.

3 gård ska vara lämplig, bör den bland annat ha ett godtagbart lekvärde. Vi utgår från att ett godtagbart lekvärde är det medellekvärde som befintliga förskolegårdar med en accepterad storlek har idag. Som acceptabel storlek räknas här stora gårdar (>30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) och gårdar nära den rekommenderade storleken (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt). Om förskolegårdar trots en liten yta, kan nå upp till detta lekvärde, kan det ses som en möjlighet att i vissa fall acceptera förskolegårdar med små ytor. Det finns dock en gräns för möjligheten att kompensera små utrymmen, då slitaget på små ytor blir högt och möjligheten till rörelse begränsad. nå upp till en acceptabel storlek har i denna studie dock inte kunnat sättas, då detta beror på gårdens och byggnadens förutsättningar och på hur stor barngruppen är. Lekvärdet är ett tydligt sätt att värdera en väl genomtänkt förskolegård. Bedömningsmetoden gör mjuka värden tydligare och lättare att förstå och kräva. För att en bra granskning ska kunna göras ska markplaneringsplan, inklusive huvudsakliga material, växtförteckning, utrustnings- och planteringsplan redovisas vid bygglovsansökan. För att undersöka kvalitetsnivån på Malmös befintliga förskolegårdar har ett urval av dessa inventerats utifrån lekvärdesfaktorn. Lekvärdesfaktorns olika kvalitetsaspekter poängsattes med poäng mellan -1 och +1 beroende på i vilken mån de uppfyller målen för respektive aspekt. Utifrån den inventering som gjorts har ett lekvärde på +3 till +5 bedömts utgöra en acceptabel förskolemiljö. I anslutning till inventeringen gjordes även en bedömning av vilka förbättringsmöjligheter som var möjliga att genomföra på respektive gård, utan att förändra tomtstorleken eller byggnaden. Detta visade att majoriteten av de små förskolegårdarna skulle kunna höja sitt lekvärde betydligt genom att göra ett antal förändringar som är möjliga inom tomtens gränser. Att vissa förskolor, trots förändringar på gården, inte kan nå upp till någon hög poäng kan bero på att gården på grund av sin lilla yta omöjligt kan inrymma tillräckliga lekkvaliteter eller att samspelet mellan gården och byggnaden är för dålig. Någon gräns för hur liten en gård kan vara och fortfarande 3

4 Dokumentet är upplagt enligt följande: METOD Bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Beskrivning av hur bedömning enligt lekvärdesfaktorns olika kvaliteter görs. Exempelgårdar Exempel på bedömning enligt lekvärdesfaktorn utifrån planer från två förskolegårdar. Goda exempel Förklaring av vad kvaliteterna kan innebära genom fotografier från förskolegårdar i Malmö. INVENTERING Inventering - urval Hur urvalet av förskolegårdar för inventering gjorts inför sökande av lekvärdesfaktorns normalvärde i Malmö. Resultat lekvärdesfaktor Uträkning av lekvärdesfaktorn utifrån inventeringar av förskolegårdar i Malmö. 4

5 Bedömning lekvärdesfaktorns delpunkter Innehållet i lekvärdesfaktorn är hämtad från kapitlet Skiss till friytefaktor / lekvärdesfaktor i det kommande dokumentet Riktlinjer för tomtytor och utemiljö vid förskolor. Vissa delar är direkt hämtade från dokumentet, medan andra delar är omformulerade för att vara tydligare vid granskning av planer. Om gården endast delvis når upp till kvaliteterna inom respektive poängnivå, nns möjlighet att ge halva poäng.... FRIYTA: Till friytan räknas de ytor som barnen har tillgång till och kan använda vid sin utevistelse. Ytor för exempelvis förrådsbyggnader och cykelparkering, där barnen inte kan vistas, räknas bort. +1 Gården är 30 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. 0 Gården är m 2 /barn och ca 2000 m 2 totalt. -1 Gården är 25 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt.... ZONERING AV GÅRDEN: En förskolegård bör ha egenskaper från tre zoner, en trygg, en vidlyftig och en vild. +1 Gården har egenskaper från alla tre zonerna. 0 Gården har egenskaper från två av zonerna. -1 Gården upplevs endast som en zon. Innehåll i respektive zon: Trygg zon: Området närmast huset ska vara en plats för trygghet, lugn och ro. Zonen bör innehålla bord och sittplatser. Förutsättningar för någon form av lugnare aktivitet som bakbar sand, lekhus eller odlingar bör även förekomma. Vidlyftig zon: Erbjuder utrymme för rörelse i många olika riktningar och ett ertal redskap som främjar en rörelsefylld lek. Redskapen exempelvis främja klätterlek och balansgång av olika slag. I denna zon hör bland annat gungor och rutschkanor hemma. Även kullar och terräng kan skapa förutsättningar för den vidlyftiga leken. Vild zon: Bör vara placerad utanför den vidlyftiga zonen. Tät växtlighet ska ge möjlighet för barnen att uppleva känslan av att vara ifred. Den vilda zonen ska innehålla lekbar vegetation med buskar och träd och ska gärna utgöra minst en tredjedel av förskolegården. Varierad topogra förstärker den vilda karaktären. Underlag för beräknat lekvärde av Tofsmätarens förskola... Goda exempel Zonering av gården trygg 6 10 vidlyftig 15 vild metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter exempelgårdar goda exempel 5

6 Bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Innehållet i lekvärdesfaktorn är hämtad från kapitlet Lekvärdesfaktor i dokumentet Utemiljö vid förskolor i Malmö -ett verktyg för planering, utformning och bygglovgranskning framtaget i en förvaltningsövergripande arbetsgrupp med representanter från Miljöförvaltningen, Stadsbyggnadskontoret, Gatukontoret och Stadsfastigheter och förskoleverksamheten i Malmö stad samt Malmö Naturskola. Vissa delar är direkt hämtade från dokumentet, medan andra är omformulerade för att enklare kunna användas vid granskning av situationsplaner för förskolor. Om gården endast delvis når upp till kvaliteterna inom respektive poängnivå, kan halva poäng ges.... Friyta: Till friytan räknas de ytor som barnen har tillgång till och kan använda vid sin utevistelse. Ytor för exempelvis förrådsbyggnader, bil- och cykelparkering och ytor för leveranser där barnen inte kan vistas, räknas bort. +1 Gården är 30 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. 0 Gården är m 2 /barn och ca 2000 m 2 totalt. -1 Gården är 25 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt.... Zonering av gården: En förskolegård bör ha egenskaper från tre zoner, en trygg, en vidlyftig och en vild. +1 Gården har egenskaper från alla tre zonerna. 6 0 Gården har egenskaper från två av zonerna. -1 Gården upplevs endast som en zon. Innehåll i respektive zon: Trygg zon: Området närmast huset ska vara en plats för trygghet, lugn och ro. Zonen bör innehålla bord och sittplatser. Förutsättningar för någon form av lugnare aktivitet som bakbar sand, lekhus eller odlingar bör även förekomma. Vidlyftig zon: Erbjuder utrymme för rörelse i många olika riktningar och ett flertal redskap som främjar en rörelsefylld lek. Redskapen kan exempelvis främja klätterlek och balansgång av olika slag. I denna zon hör bland annat gungor och rutschkanor hemma. Även kullar och terräng kan skapa förutsättningar för den vidlyftiga leken. Vild zon: Bör vara placerad utanför den vidlyftiga zonen. Tät växtlighet ska ge möjlighet för barnen att uppleva känslan av att vara ifred. Den vilda zonen ska innehålla lekbar vegetation med buskar och träd och ska gärna utgöra minst en tredjedel av förskolegården. Varierad topografi förstärker den vilda karaktären....

7 Tillgänglighet: +1 Rörelsehindrade kan ta sig runt förskolebyggnaden och ut på stora delar av gården, till områden i alla förskolegårdens zoner. Markmaterialet möjliggör att rörelsehindrade kan komma intill de flesta av gårdens lekredskap. Ett flertal av lekredskapen är möjliga för rörelsehindrade att använda på egen hand. Färgsättning med kontraster ökar orienterbarheten för barn och vuxna med nedsatt syn. 0 Rörelsehindrade kan röra sig runt byggnaden och utnyttja en större del av gården på egen hand. Det ska finnas exempel på lekredskap som är tillgängliga även för funktionshindrade. -1 Rörelsehindrade kan inte att ta sig runt byggnaden på egen hand. På grund av markens utformning kommer rörelsehindrade inte fram till lekredskapen och kan heller inte använda dessa.... Vegetation och topografi: +1 Minst hälften av gården har varierad topografi. Det finns ytor med naturlig vegetation eller planterad varierad vegetation som går att leka i. Det finns platser för lek i såväl soliga lägen som i skugga. 0 Gård med enstaka kulle. Den största delen av vegetationen går inte att leka i, men en del av vegetationen är lekbar. Delar av gården ligger i skugga. -1 Platt gård med vegetation som inte går att leka i. I stort sett hela gården har samma solförhållanden. Den är antingen solbelyst eller ligger i skugga.... Integration av lekutrustning i förskolegårdens landskap: +1 På ett flertal ställen finns exempel på lekredskap som är integrerade i landskapet. Dessa står således inte inom inramade ytor för lek. Naturliga partier av gårdens landskap kan används som lekutrustning. 0 Det finns lekredskap som är integrerade i landskapet, men de flesta står inom avgränsade områden utan kontakt med det omkringliggande landskapet. -1 I princip all lekutrustning står inom inramade lekområden. Landskapet utanför detta erbjuder en torftig lekmiljö.... Möjlighet till omvärldsförståelse: +1 Gården förändras under året och det finns olika saker för barnen att göra här under de olika årstiderna. Det finns löst material för barnen att använda och möjlighet för konstruktionslek med exempelvis vatten och sand. Det finns odlingsmöjligheter på gården och någon naturlig/vild miljö där barnen kan följa kretsloppet. 7

8 0 Ett flertal naturliga inslag på gården förändras med årstiderna. Delar av gården är möjliga för barnen att undersöka och påverka. Det finns någon form av praktiskt exempel på hur omvärlden fungerar, exempelvis odling. -1 Den största delen av gården är hårdgjord och inte möjlig att påverka. Färdiga lekredskap och anvisade lekytor styr leken.... Utsikt över grönska / Samspel mellan ute och inne: +1 Både små och stora barn har god utsikt över grönska. Lågt placerade fönster gör att barnen kan se rakt ut. Utgångar till gården finns från såväl kapprum, som från verksamhetsrummen. Direktkontakten gör det lätt att flytta ut den pedagogiska verksamheten. 0 Barnen kan uppleva grönska inifrån avdelningarna. Direktutgångar finns från kapprummen till gården. -1 Ingen eller nästan ingen grönska upplevs inifrån avdelningarna. Det finns inga direktutgångar till gården utan barnen måste invänta personal för att få tillgång till gården i dess helhet.... 8

9 Exempelgårdar Exempel på beräknat lekvärde: Tofsmätarens förskola Friyta: Fastigheten är ca 3400 m 2. Parkering för bil och cykel ligger utanför denna yta. Då ytan för huvudbyggnaden och förråds- och miljöhuset räknas bort blir den tillgängliga lekytan är 2463 m 2 stor. Förskolan är planerad för 72 barn. Friytan blir då 34,2 m 2 per barn. +1 p Zonering av gården: En trygg zon med picknickbord, sandlek och lekhyddor ligger närmast huset. Utanför denna ligger en vidlyftig zon med cykelslingor, en gräsyta, klätterlek, gungor och rutschlek. Utmed gårdens västra sida, längst bort från förskolebyggnaden, utgör ett 6 m brett och ca 75 m långt lekbuskage gårdens vilda del. Tillgänglighet: Även rörelsehindrade kan röra sig runt huset och ut på en större del av gården på de asfalterade gångarna. Fågelbogungan och rutschkanan är tillgängliga, då de står på gummiasfalt. Klätterleken och gungleken (ställning med fyra gungor) och sandleken är inte tillgängliga, då de har kanter eller står i strid sand. Lekhyddornas tillgänglighet beror på om golvet är upphöjt eller inte. Rörelsehindrade har inte tillgång till den vilda zonen. 0 p Vegetation och topografi: Gården är platt, men den största delen av vegetationen är lekbar, vilket kompenserar frånvaron av kullar. Integration av lekutrustning i landskapet: Lekhyddor och lekträd är integrerade i landskapet, medan den större delen av lekutrustningen står inom avgränsade områden. Möjlighet till omvärldsförståelse: Årstidernas förändringar är märkbara genom ett växtval med ordentlig vårblomning, frukt och bär. Träd och buskar som ger ätbar frukt och blommor och bär som lockar till sig djur bidrar till omvärldsförståelsen. Konstruktionslek möjliggörs genom sandlådan. 0 p Utsikt över grönska / Samspel mellan ute och inne: Byggnadens fönster är placerade lågt så att både små och stora barn kan se ut. Det finns dörrar såväl från kapprummen som från aktivitetsrummen, vilket gör att verksamheten lätt kan flytta ut. +1 p +1 p 0 p 0 p Total poäng: +3 9

10 Underlag för beräknat lekvärde av Tofsmätarens förskola 10

11 Underlag för beräknat lekvärde av Tofsmätarens förskola 11

12 Exempel på beräknat lekvärde: Junibackens förskola Friyta: Fastigheten är ca 6000 m 2. Parkering för bil och cykel upptar 92,5 m 2. Då ytan för huvudbyggnaden räknas bort blir den tillgängliga lekytan ca 5450 m 2 stor. Förskolan är planerad för 100 barn. Detta baseras på att förskolan har fyra avdelningar och en uteavdelning. Friytan blir då 54,5 m 2 per barn. +1 p Zonering av gården: En trygg zon med sittplatser och bord, sandlek och minirutschkana ligger närmast huset. Utanför den trygga zonen, främst öster om byggnaden, finns en vidlyftig zon med olika former av lekredskap för rörelsefylld lek såsom cykelslinga, klippt platt gräsyta och kullar med högt gräs. Vid gårdens nordöstra hörn och delvis utmed gårdens södra sida, finns lekbuskage med buskar och träd vilka utgör gårdens vilda del. +1 p Tillgänglighet: Även rörelsehindrade kan röra sig runt huset och ut på en större del av gården på en gång av stenmjöl. Sandlådor har bord mellan sandyta och hårdgjord yta. Förutom ett lekhus står samtliga lekredskap i sand eller på gräs, vilket gör dem otillgängliga för rörelsehindrade. Den trygga och den vidlyftiga delen är tillgänglig medan endast kanten av den vilda zonen är tillgänglig för rörelsehindrade. 0 p Vegetation och topografi: Gården har såväl kullar som träd och buskar som går att leka i. Gården har även utrymme för odling. Integration av lekutrustning i landskapet: Hinderbana, stockar, lekhus och vattenlek är integrerade i landskapet, medan den större delen av lekutrustningen står inom avgränsade områden. Dessa områden omges i stor utsträckning av växtlighet och genom stocksargar och stubbar vävs de avgränsade lekytorna ihop med landskapet. +0,5 p Möjlighet till omvärldsförståelse: Årstidernas förändringar tydliggörs genom den blandade växtligheten. Utrymme för odling och buskar och träd med ätbara frukter och bär är en viktig tillgång. Högt gräs ger plats till småkryp, vilka bidrar till omvärldsförståelsen. Genom vatten- och sandlek möjliggörs konstruktionslek. +1 p Utsikt över grönska / Samspel mellan ute och inne: Byggnadens fönster är placerade lågt så att både små och stora barn kan se ut. Det finns dörrar från såväl kapprummen som från aktivitetsrummen, vilket gör att verksamheten lätt kan flytta ut. +1 p +1 p Total poäng: +5,5 12

13 Underlag för beräknat lekvärde av Junibackens förskola 13

14 Underlag för beräknat lekvärde av Junibackens förskola 14

15 Illustrationsplaner Förskolegårdarnas utformning kan även redovisas liknande illustrationsplanerna här intill. 15

16 Friyta Beräkning av friyta Till friytan hör de ytor som barnen har tillgång till och kan disponera för sin lek. Ytor för huvudbyggnader, parkering och förråd hör inte till friytan. Inte heller ytor för cykelställ, uppställning för avfallsbehållare eller eventuell personalaltan räknas som friyta. friyta förråd Page 1 of 1 huvudbyggnad parkering Höja förskola friyta 16

17 Goda exempel Zonering av gården trygg vidlyftig vild 17

18 Tillgänglighet runt byggnaden och ut på gården tillgänglighet intill lekutrustning möjlighet att medverka bakbord i kanten av sandlådan 18

19 Vegetation och topografi vegetation topografi varierad miljö 19

20 Integration av lekutrustning i landskapet större lekutrustning fasta redskap i den uppväxta miljön klättervägg på redskapsbod utbytbara tillägg i den befintliga miljön rep som hänger i träd 20

21 Möjlighet till omvärldsförståelse odling och kompost utrymme för djur konstruktionslek med sand och tyg bygger barnen egna miljöer 21

22 Samspel mellan ute och inne utgångar mot gården fönster på lagom höjd möjlighet att flytta ut traditionella inomhusverksamheter 22

23 Jämförelse av lekvärden och uträkning av rimligt krav Förskolegårdar i Malmö stad bör ha goda lekvärden. Kravet på förskolegårdarna bör, utifrån granskning med lekvärdesfaktorn, vara högt men rimligt utifrån Malmös förutsättningar. Som godtagbar lekvärdesnivå kan den genomsnittliga lekvärdespoängen på förskolor i Malmö idag som har en acceptabel storlek ses. Val av förskolor för inventering För att sätta rimliga krav på framtida förskolegårdar, Hyllie: jämförs kvaliteten på dessa med de förskolegårdar som nns i Malmö idag. Föra att komma fram 2 förskolor inventerades invånare till den genomsnittliga kvaliteten hos de be ntliga förskolorna har ett antal av dessa inventerats. För Fosie: att få en bra bild av en genomsnittlig förskolegård invånare har förskolor från alla Malmös stadsdelar funnits med i inventeringen. Antalet förskolor som är 3 förskolor inventerades inventerade i respektive stadsdel står i relation till Limhamn-Bunke o: storleken på stadsdelens befolkning. För att ta reda invånare på hur lekvärdet är beroende av förskolegårdens 2 förskolor inventerades storlek, har förskolegårdar i olika storlekskategorier inventerats. Förskolegårdarna har klassats in i tre Oxie: olika kategorier. En kategori med förskolegårdar som invånare lever upp till den rekommenderade minsta friytan, 1 förskola inventerades det vill säga har 30 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. En grupp med förskolegårdar som ligger nära den rekommenderade friytan, med m 2 /barn och ca 2000 m 2 totalt. Den minsta gruppen ligger betydligt under den rekommenderade friytan och har 25 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. 6 förskolor från vardera storlekskategori inventerades. Nedan visas fördelningen av antalet inventerade förskolor per stadsdel: Centrum: ca invånare 3 förskolor inventerades Kirseberg: ca invånare 1 förskola inventerades Husie: ca invånare 1 förskola inventerades Södra innerstaden: ca invånare 2 förskolor inventerades Rosengård: ca invånare 1 förskola inventerades Västra innerstaden: ca invånare 2 förskolor inventerades 22 V1 Västra Innerstaden S1 Södra Innerstaden R Rosengård Genomsnittlig poäng för förskolor med för liten yta jämförs med de andra förskolorna. Även poäng möjlig att uppnå genom förbättringar i den egna miljön beräknas. Förskolor med små gårdar (< 25 m 2 /barn, < 2000 m 2 totalt) Förskolor med gårdar nära den rekommenderade minsta storleken (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt) Förskolor med stora gårdar (>30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) Förskolor med gårdar nära den rekommenderade minsta storleken ( m 2 /barn, ca 2000 m 2 totalt) och förskolor med stora gårdar (>30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) Sammanställningen visar ett tydligt samband mellan storleken på gården och det totala lekvärdet. För att en förskola med liten gård ska ha godtagbart lekvärde bör den uppnå samma lekvärde som det genomsnittliga lekvärdet på förskolegårdar med acceptabel storlek har. Enligt inventeringen har förskolegårdar som är m 2 /barn ett genomsnittligt lekvärde på + 3,3 p. +3 p och förskolegårdar som är >30 m 2 /barn ett genomsnittligt lekvärde på + 4,8 +5 p. Därmed bör det ses 60 V1 Limhamn - Bunke o Centrum Kirseberg S1 R Hyllie Fosie Oxie Husie Genomsnittligt lekvärde: Genomsnittlig poäng möjlig att uppnå: 2,3 p +3,5 p +3,3 p +5,6 p +4,8 p +6,8 p +4,1 p +6,2 p inventering: inventering urval resultat lekvärdesfaktor 23

24 Inventering urval För att ställa krav på framtida förskolegårdar, jämförs kvaliteten på dessa med befintliga förskolegårdar i Malmö som har en friyta på ca 30 m 2 /barn. Den genomsnittliga kvaliteten på de befintliga förskolegårdarna har räknats fram efter inventering enligt lekvärdefaktorns olika aspekter. För att få en bra bild av en genomsnittlig förskolegård har förskolor från alla Malmös stadsdelar funnits med i inventeringen. Antalet förskolor som är inventerade i respektive stadsdel står i relation till storleken på stadsdelens befolkning. Förskolegårdar i olika storlekskategorier ingick i inventeringen för att möjliggöra att lekvärdets relation till gårdens storlek skulle kunna undersökas. Förskolegårdarna har klassats in i tre olika storlekskategorier. En kategori med förskolegårdar som lever upp till den rekommenderade friytan, det vill säga har 30 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. En grupp med förskolegårdar som ligger nära den rekommenderade friytan, med m 2 /barn och ca 2000 m 2 totalt. Den minsta gruppen ligger betydligt under den rekommenderade friytan och har 25 m 2 /barn och 2000 m 2 totalt. V1 Limhamn - Bunkeflo Centrum Hyllie S1 Fosie Kirseberg R Oxie Husie V1 Västra Innerstaden S1 Södra Innerstaden R Rosengård Sex stycken förskolor från vardera storlekskategori har inventerats. Nedan visas fördelningen av antalet inventerade förskolor per stadsdel: Centrum: ca invånare 3 förskolor inventerades Kirseberg: ca invånare 1 förskola inventerades Husie: ca invånare 1 förskola inventerades Södra innerstaden: ca invånare 2 förskolor inventerades Rosengård: ca invånare 1 förskola inventerades Västra innerstaden: ca invånare 2 förskolor inventerades Hyllie: invånare 2 förskolor inventerades Fosie: invånare 3 förskolor inventerades Limhamn-Bunkeflo: invånare 2 förskolor inventerades Oxie: invånare 1 förskola inventerades 24

25 Resultat lekvärdesfaktor - Jämförelse av lekvärden och uträkning av kravpoäng Förskolegårdar i Malmö stad bör ha goda lekvärden. Kravet på förskolegårdarna bör, utifrån granskning med lekvärdesfaktorn, upprätthålla dagens genomsnittliga kvalitetsnivå. Denna nivå har visat sig i den genomförda inventeringen av Malmös förskolegårdar. Som godtagbar lekvärdesnivå räknas den genomsnittliga lekvärdespoängen på förskolor i Malmö idag som har en acceptabel storlek. Som acceptabel storlek räknas här stora gårdar och gårdar nära den rekommenderade storleken. Genomsnittlig poäng för förskolor med för liten yta jämförs med de andra förskolorna (se tabell). Även poäng möjlig att uppnå genom förbättringar i den egna miljön har beräknats. Befintligt lekvärde för inventerade förskolegårdar: Lekvärde möjligt att uppnå genom förbättringar på gården: Förskolor med stora gårdar (>30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) Förskolor med gårdar nära den rekommenderade minsta storleken (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt) Förskolor med små gårdar (< 25 m 2 /barn, < 2000 m 2 totalt) +4,8 p +6,8 p +3,3 p +5,6 p +2,3 p +3,5 p Sammanställningen ovan visar ett tydligt samband mellan storleken på gården och det totala lekvärdet. För att en förskola med liten gård ska uppnå godtagbart lekvärde bör den få ett lika högt lekvärde som det genomsnittliga lekvärdet på förskolegårdar med acceptabel storlek. Enligt inventeringen har förskolegårdar som är m 2 /barn ett genomsnittligt lekvärde på + 3,3 p +3 p och förskolegårdar som är >30 m 2 /barn ett genomsnittligt lekvärde på + 4,8 +5 p. Därmed bör det ses rimligt att kräva att även de små förskolegårdarna ska nå upp till ett genomsnittligt lekvärde mellan +3 p och +5 p. 25

26 Genom att utföra de förbättringar av kvaliteten som anses möjliga på de små förskolegårdarna, skulle en genomsnittlig liten gård kunna uppnå ett lekvärde på +3,5 poäng. Det betyder att de små förskolegårdarna generellt sett, genom förbättringar kan klara av att uppnå lika goda lekvärden som en genomsnittlig gård, med m 2 /barn, har i Malmö idag. Då inventeringen innefattar relativt få förskolegårdar kan enstaka extrema värden påverka det genomsnittliga värdet oproportionerligt mycket, vilket kan ge missvisande resultat i jämförelsen. För att tydligt redovisa skillnaderna mellan de olika förskolegårdarna placeras de ut efter en skala (se tabell nedan). Befintligt lekvärde för inventerade förskolegårdar: Poäng enligt lekvärdesfaktorn Antal stora förskolegårdar (> 30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) Antal mellanstora förskolegårdar (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt) Antal små förskolegårdar (<25 m 2 /barn, < 2000 m 2 totalt) Lekvärde möjligt att uppnå genom förbättringar på gården: Poäng enligt lekvärdesfaktorn Antal stora förskolegårdar (> 30 m 2 /barn, > 2000 m 2 totalt) 1 5 Antal mellanstora förskolegårdar (25-30 m 2 /barn, minst 2000 m 2 totalt) Antal små förskolegårdar (<25 m 2 /barn, < 2000 m 2 totalt)

27 Slutsats av inventering Inventeringen visar att en genomsnittlig liten gård, genom förbättringar, kan nå upp till en lika hög lekvärdesfaktor som en större gård har. Genom att arbeta med innehållet på förskolegårdarna kan en god vistelsemiljö åstadkommas även på många av de små gårdarna. Arbetsmetoden är ett lämpligt verktyg för tillämpning vid förtätning i innerstadsområden, då de rekommenderade ytstorlekarna ofta är svåra att nå upp till. Med god planering behöver barnens miljö varken bli dålig eller bli ekonomiskt kostsam. I nybyggnadsområden är situationen annorlunda gällande möjligheten att uppnå ytbehovet. Där bör den rekommenderade friytan alltid uppnås samtidigt som ett gott innehåll enligt lekvärdefaktorn lättare kan inrymmas. Trots god planering av gården är det svårt att skapa goda vistelseytor på en alltför liten yta. Någon gräns för hur liten en gård kan vara och fortfarande nå upp till en acceptabel storlek har i denna studie inte kunnat sättas. Möjligheterna att förändra innehållet på gården varierar beroende av gårdens och byggnadens förutsättningar och på hur stor barngruppen är. Två av de små förskolegårdarna som inventerats har inte möjlighet att uppnå en lekvärdespoäng som är jämförbar med förskolegårdar med acceptabel yta. De gårdar som inte uppnår denna poäng, lever inte upp till en tillräckligt god utomhusmiljö för förskolebarnen. 27

28 28

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel

Malmö Kommun. Bilaga. metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel Malmö Kommun Bilaga metod: bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Ett exempel 1 Bedömning av lekvärdesfaktorns delpunkter Innehållet i lekvärdesfaktorn är hämtad från kapitlet Lekvärdesfaktor i dokumentet

Läs mer

Planera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö. Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor anna.sohlberg@malmo.

Planera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö. Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor anna.sohlberg@malmo. Planera friyta för barn praktiska erfarenheter från Malmö Anna Sohlberg enhetschef Malmö Stadsbyggnadskontor anna.sohlberg@malmo.se Riktlinjer utemiljö vid förskolor Lekvärdesfaktor Malmös översiktsplan

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten KVASTMOSSAN 20 i Limhamn i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten KVASTMOSSAN 20 i Limhamn i Malmö 2011 08 31 Dp 5186 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten KVASTMOSSAN 20 i Limhamn i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

FÖRSKOLOR - Checklista för bygglovsärenden

FÖRSKOLOR - Checklista för bygglovsärenden FÖRSKOLOR - Checklista för bygglovsärenden 1 Förskoleärenden till Stadsbyggnadskontoret Malmö stad har för närvarande ett akut behov av nya förskoleplatser. Syftet med denna checklista är att informera

Läs mer

som tillhör detaljplan för del av kvarteret PAPEGOJAN i Limhamn i Malmö

som tillhör detaljplan för del av kvarteret PAPEGOJAN i Limhamn i Malmö 2011 05 17 Dp 5183 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för del av kvarteret PAPEGOJAN i Limhamn i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, samrådsredogörelse

Läs mer

ÄLTADALENS FÖRSKOLA FAS 1 TIDIGA SKEDEN GESTALTNING

ÄLTADALENS FÖRSKOLA FAS 1 TIDIGA SKEDEN GESTALTNING ÄLTADALENS FÖRSKOLA FAS 1 TIDIGA SKEDEN GESTALTNING 150922 SITUATIONSPLAN 1:1000 Lek utanför hämta/läma-tider bostäder gruppboende I inlast frd II avdelande gungor 2 hcp p I frd cykelparkering (36 platser)

Läs mer

SAMMANSTÄLLNING AV PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRSKOLOR I VÄSTRA HAMNEN

SAMMANSTÄLLNING AV PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRSKOLOR I VÄSTRA HAMNEN SAMMANSTÄLLNING AV PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRSKOLOR I VÄSTRA HAMNEN Sammanfattning Uteyta per barn, samlad uteyta och antal avdelningar kan sägas vara dimensionerande för hur liten en förskolas

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund FÖRSKOLEGÅRDAR. Rapport nr 2/2016. Åsa Almqvist ST-läkare Emilie Stroh yrkeshygieniker. Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Lund FÖRSKOLEGÅRDAR. Rapport nr 2/2016. Åsa Almqvist ST-läkare Emilie Stroh yrkeshygieniker. Arbets- och miljömedicin Rapport nr 2/2016 Arbets- och miljömedicin Lund FÖRSKOLEGÅRDAR Åsa Almqvist ST-läkare Emilie Stroh yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin 2016-02-22 Sammanfattning Alla vill att barns utemiljö skall

Läs mer

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn

Solskyddsfaktorer. Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Solskyddsfaktorer Sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn Vad har träd och buskar med cancer att göra? Hudcancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Medan dödssiffrorna minskar för

Läs mer

Duvboparkens lekplats - Bland kottdjur, stenvättar och lav FÖRSLAGSHANDLING SUNDBYBERGS STAD

Duvboparkens lekplats - Bland kottdjur, stenvättar och lav FÖRSLAGSHANDLING SUNDBYBERGS STAD Duvboparkens lekplats - Bland kottdjur, stenvättar och lav FÖRSLAGSHANDLING Duvboparkens lekplats BAKGRUND Duvboparkens lekplats ligger högt belägen i villaområdet Duvbo. Lekplatsen ligger omgiven av naturmark

Läs mer

Riktlinjer fo r utemiljo i fo rskola och grundskola i Sundbybergs stad

Riktlinjer fo r utemiljo i fo rskola och grundskola i Sundbybergs stad BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Svante Tolf 2014-07-02 1 (20) Förslag: version 2 Riktlinjer fo r utemiljo i fo rskola och grundskola i Sundbybergs stad Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS

Läs mer

projektansvarige. Ett varierat och halsen. Undvik ett mail till sättas

projektansvarige. Ett varierat och halsen. Undvik ett mail till sättas 30 oktober RÅDGIVANDE REFERENS Planteringsskydd, lådor och sandlådor Bakgrund Grönska i form av träd och buskar utgör ett Om SISAB:s referenser värdefullt inslag på förskolegårdar. Grönskan bidrar SISAB:s

Läs mer

SPÅRVÄGSPARKEN. Program för förnyad lekplats i Fredhäll. S eptember 2015

SPÅRVÄGSPARKEN. Program för förnyad lekplats i Fredhäll. S eptember 2015 SPÅRVÄGSPARKEN Program för förnyad lekplats i Fredhäll S eptember 2015 Förnyelse och vision En förnyelse av Spårvägsparken görs för att möta det ökande behovet av tillgängliga, trygga, spännande och hållbara

Läs mer

Från rastplats till lekplats

Från rastplats till lekplats Från rastplats till lekplats Förskolors utemiljöer i Skövde kommun Johan Bengtsson Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Trädgårdens hantverk och design 15 hp Institutionen för

Läs mer

arn och unga Vuxenansvaret och stadsplanerarens Har förutsättningarna Vikten av fysisk aktivitet någonsin varit bättre?

arn och unga Vuxenansvaret och stadsplanerarens Har förutsättningarna Vikten av fysisk aktivitet någonsin varit bättre? arn och unga 2015 petter.akerblom@slu.se tionellt samordningsansvar för Skolan bör ej längre få göra barnen till både fysiska och moraliska krymplingar genom att proppa in dem hundradetals i små osunda

Läs mer

Bilaga 1 Förstagångsväljarnas valdeltagande 2010

Bilaga 1 Förstagångsväljarnas valdeltagande 2010 Bilaga 1 Förstagångsväljarnas valdeltagande 2010 Projektavslutsrapport Demokratiambassadörer bilaga 1 Bilaga 1 till Projektavslutsrapport Demokratiambassadörer Ansvarig: Sara Arvidsson Förvaltning: Utbildningsförvaltningen

Läs mer

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38

Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Gestaltningsprogram för detaljplan Tungelsta, Lillgården del av Stav 1:38 Laga kraft 2014-04-11 Sara Eriksdotter Planchef Rikard Lundin Planarkitekt 1 Syfte Gestaltningsprogrammets syfte är att illustrera

Läs mer

UPPRUSTNING AV LÖTPARKEN Lötparken - Illustrationsplan

UPPRUSTNING AV LÖTPARKEN Lötparken - Illustrationsplan Lötparken - Illustrationsplan Lötparken ska genomgå en upprustning där temat Savann kommer att sätta prägel på platsen och lekmöjligheterna. Här kommer finnas generösa sandytor som erbjuder möjligheter

Läs mer

FRIYTOR vid FÖRSKOLOR

FRIYTOR vid FÖRSKOLOR FRIYTOR vid FÖRSKOLOR och SKOLOR RIKTLINJER FRÅN STADSBYGGNADSNÄMNDEN I MALMÖ Godkänd av stadsbyggnadsnämnden xxxxxx Innehållet är förankrat med styrgruppen för PLASMA, Plan för samhällsservicens markbehov

Läs mer

Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920

Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 RONNEBYPARKEN PROGRAM FÖR UPPRUSTNING AV PARKEN Sven A Hermelin AB LANDSKAPSARKITEKTUR SEDAN 1920 Förutsättningar Ronnebyparken, kallad Gropen, byggdes samtidigt som de omgivande lerfamiljshusen på 1950-talet.

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014

Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014 Handlingar till Kommunstyrelsens extra sammanträde torsdagen den 20 februari 2014 Sidan 3 av 11 Ärende 1 Sidan 4 av 11 Kommunledningskontoret Sidan 5 av 11 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum

Läs mer

Förslag till nya tomter för förskolor och skolor i Katrineholms stad. Handläggare: Sara Eresund och Lisa Ganestam Upprättad:

Förslag till nya tomter för förskolor och skolor i Katrineholms stad. Handläggare: Sara Eresund och Lisa Ganestam Upprättad: Förslag till nya tomter för förskolor och skolor i Katrineholms stad Handläggare: Sara Eresund och Lisa Ganestam Upprättad: 2015-03-11 1 INLEDNING Skolan och förskolan är en av de viktigaste platser som

Läs mer

Ljungen Yllet. Solbacken

Ljungen Yllet. Solbacken Ljungen Yllet Kullen Stävie Ljung Nya Dala Dala Solbacken Lackalängan Egnahem LEKPLATSPLAN FURULUND 05-0- Uppdragsorganisation Beställare: Kävlinge kommun Kontaktperson: Camilla Persson Konsult: Tyréns

Läs mer

HISINGSPARKENS UTFLYKTSLEKPLATS

HISINGSPARKENS UTFLYKTSLEKPLATS Bondgården HISINGSPARKENS UTFLYKTSLEKPLATS KONCEPT 2014 03 04 Skog/Våtmark HISINGSPARKENS UTFLYKTSLEKPLATS Bakgrund Hisingsparken ingår i en av Göteborgs gröna kilar och är en viktig del i Göteborgs-regionens

Läs mer

GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm 2015.03.16

GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm 2015.03.16 GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18 Stockholm 2015.03.16 HUR KAN MAN FÖRBÄTTRA DAGENS UTEMILJÖ OCH BIBEHÅLLA GÖSTA ÅBERGS ANDA? GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18 VAD SAKS IDAG

Läs mer

Samrådsyttrande över detaljplan för del av Gammelstad, Öhemmanet 1:250 och del av Öhemmanet 1:11, förskola i Ektjärn, SBF 2015/616

Samrådsyttrande över detaljplan för del av Gammelstad, Öhemmanet 1:250 och del av Öhemmanet 1:11, förskola i Ektjärn, SBF 2015/616 LULEÅ KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 35 143 Samrådsyttrande över detaljplan för del av Gammelstad, Öhemmanet 1:250 och del av Öhemmanet 1:11, förskola i Ektjärn, SBF 2015/616 Dnr 2015 M2350 Miljö och byggnadsnämndens

Läs mer

UNDERRÄTTELSEHANDLING

UNDERRÄTTELSEHANDLING V 130710 datum 2014-02-24 diarienummer 2011-00634 Dp 5208 UNDERRÄTTELSEHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE Detaljplan för fastigheten BOLMÖRTEN 9 i Fosie i Malmö Planförslaget har varit utsänt på remiss och för

Läs mer

Vika Förskola Spring önskelista 20100209

Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Vika Förskola Spring önskelista 20100209 Då vi har en gård som är mycket exponerad för solen känns solskydd extra viktigt. Backen upp mot rutschkanan där det kan vara mycket sol vill vi ha som den är eftersom

Läs mer

Välkommen till RÖMOSSEN. långt ifrån lagom

Välkommen till RÖMOSSEN. långt ifrån lagom Välkommen till RÖMOSSEN långt ifrån lagom Projekt skol- och förskolegårdar Botkyrka kommun Barn och undgomsförvaltningen / SAmhällsbyggnadsförvaltningen Fastighetsenheten Projektledare Annelie Svanold

Läs mer

Lekplatsprogram för lekplatser inom offentlig platsmark vid Gotlands Kommun

Lekplatsprogram för lekplatser inom offentlig platsmark vid Gotlands Kommun 1(5) Lekplatsprogram för lekplatser inom offentlig platsmark vid Gotlands Kommun 1. Varför ett lekplatsprogram? Hur skall programmet fungera? Programmet skall ge riktlinjer för vilka miljöer vi vill att

Läs mer

Drottningtorget. Trollhättan. - Det gröna torget

Drottningtorget. Trollhättan. - Det gröna torget Drottningtorget Trollhättan - Det gröna torget »» Med inspiration från sinnebilden av en trädgård vill vi skapa en grön oas på ett modernt torg. Fantasifull lek, vackra planteringar och konstnärlig utsmyckning

Läs mer

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013

RAPPORT. Stadskontoret. Folkmängd i Malmö. Preliminär januari 2013 RAPPORT Stadskontoret Folkmängd i Malmö Preliminär januari 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering Arbetsgrupp: Maria Kronogård (Befolkningsutveckling) Elisabeth Pålsson (Malmöbor födda

Läs mer

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad.

Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konkurrensen om marken - liten plats för barn i tät stad. Konsekvenser för barn och unga i huvudstadens planeringsproblematik. 2015-06-03 Nälsta lekplats Nyréns Arkitektkontor DET HÄR ÄR VI! Emelie Brunge

Läs mer

Tankesmedjan Movium har nationellt samordningsansvar för att utveckla och kommunicera kunskap om utemiljöer för barn och unga

Tankesmedjan Movium har nationellt samordningsansvar för att utveckla och kommunicera kunskap om utemiljöer för barn och unga Tankesmedjan Movium har nationellt samordningsansvar för att utveckla och kommunicera kunskap om utemiljöer för barn och unga PRINCIPER FÖR UTFORMNING Platsens förutsättningar styr Plats för lärande och

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Kv. Mården

GESTALTNINGSPROGRAM. Kv. Mården GESTALTNINGSPROGRAM Kv. Mården Dec 2013 Medverkande Beställare: Umeå Kommun, Detaljplanering Konsult: WSP Samhällsbyggnad, Umeå Uppdragsansvarig: Eva Henriksson Medv landskapsarkitekt: Stina Åslund Allmänt

Läs mer

GE DIN GÅRD ETT LYFT!

GE DIN GÅRD ETT LYFT! GE DIN GÅRD ETT LYFT! TRÄDGÅRDSINGENJÖRERNA NATALIA & MAJA Trädgårdsingenjörerna Natalia Andersson och Maja Schmidt är utbildade vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp strax utanför Malmö. Sedan 2010

Läs mer

Riddarvägen. Närmsta trafikmiljö är gång och cykelbanan utmed Österskärsvägen samt Riddarvägen med vändplan.

Riddarvägen. Närmsta trafikmiljö är gång och cykelbanan utmed Österskärsvägen samt Riddarvägen med vändplan. Riddarvägen Beskrivning: Beläggen på parkmark bredvid Österskärsskolan. Denna lekplats är avsedd för alla barn mellan 1 och 15 år. Lekredskapen är delvis separerade för små och större barn. Lekplatsen

Läs mer

Miljöplan för Torpets Förskola

Miljöplan för Torpets Förskola Miljöplan för Torpets Förskola 2015-2016 Reviderad 2016-01-07 Torpets miljöplan På Torpets Förskola ska vi sträva mot ett hållbart samhälle och värna om framtiden. Vi skall utveckla miljömedvetenheten

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Lekplatsutredning. Bakgrund. Tidplan/utredningens upplägg. Förslag. Beskrivning till lekplatsförslag 2012-12-19. Förslag december 2012

Lekplatsutredning. Bakgrund. Tidplan/utredningens upplägg. Förslag. Beskrivning till lekplatsförslag 2012-12-19. Förslag december 2012 Lekplatsutredning Förslag december 2012 Bakgrund I mars 2012 fick byggservicekontoret i uppdrag från kommunfullmäktige att utreda placering och utformning för nya lekplatser i Hofors kommun. En budget

Läs mer

Öppet möte om parken vid parkleken Nybygget i Gubbängen

Öppet möte om parken vid parkleken Nybygget i Gubbängen Öppet möte om parken vid parkleken Nybygget i Gubbängen Ett öppet möte om upprustningen av parkleken Nybygget i Gubbängen hölls den 28 maj 2015 klockan 18-19.30. 30-40 personer, alla vuxna, närvarade på

Läs mer

Inventering av förskolebarns möjligheter till utelek Motion (2013:48) av Rana Carlstedt (S)

Inventering av förskolebarns möjligheter till utelek Motion (2013:48) av Rana Carlstedt (S) Utlåtande 2014:30 RIV (Dnr 321-872/2013) Inventering av förskolebarns möjligheter till utelek Motion (2013:48) av Rana Carlstedt (S) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion

Läs mer

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom,

Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd. Ulrika Åkerlund, Petter Åkerblom, Gör plats för barn och unga! Vägledning och allmänna råd Ulrika Åkerlund, ulrika.akerlund@boverket.se Petter Åkerblom, petter.akerblom@slu.se Ett regeringsuppdrag Vägledning för barns och ungas utemiljö

Läs mer

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen

Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt. Västerhaninge. Utställningshandling 2007-08-10. Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Gestaltningsprogram för Nedersta-Skarplöt Västerhaninge Utställningshandling 2007-08-10 Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Henrik Lundberg T f Planchef Maria Borup Planarkitekt Underlag till gestaltningsprogrammet

Läs mer

Motionssvar om upprättande av riktlinjer för skolor och förskolors skolgårdar

Motionssvar om upprättande av riktlinjer för skolor och förskolors skolgårdar Stadsbyggnadsnämnden 2016-09-28 Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelning SBN/2016:375 Gustaf Nyman, 016-710 87 05 1 (2) Stadsbyggnadsnämnden Motionssvar om upprättande av riktlinjer för skolor och förskolors

Läs mer

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården.

Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Analys av placering inför eventuell tillbyggnad på Södertorpsgården. Södertorpsgården är ett seniorboende i nördöstra Hyllie. Inför en eventuell utökning med trygghetsboende studeras olika placeringar

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.

GESTALTNINGSPROGRAM. Ekerövallen. Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30. Stadsarkitektkontoret Detaljplan för Ekerövallen (Ekerö-Väsby 43:1 m fl) på Ekerö i Ekerö kommun, Stockholms län Dnr 2014.30.214 2015-01-26 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE GESTALTNINGSPROGRAM Ekerövallen

Läs mer

Skolan är en viktig symbol för

Skolan är en viktig symbol för rama in knyta an länk mellan stad o jordbruk små och stora rum odlingskvalitéer skolans betydelse för Hyllie Skolan är en viktig symbol för visionen om det hållbara och klimatsmarta Hyllie. En global förebild

Läs mer

Motion (S) om inventering av förskolebarns möjligheter till utelek

Motion (S) om inventering av förskolebarns möjligheter till utelek Avdelningen för stadsmiljö Avdelningen för förskola och fritid Sida 1 (5) 2013-08-26 Handläggare: Iris Birath Telefon: 08 508 18 153 Till Farsta stadsdelsnämnd 2013-09-26 Motion (S) om inventering av förskolebarns

Läs mer

Projekt Kidscape om förskolemiljöer och barns hälsa fysisk

Projekt Kidscape om förskolemiljöer och barns hälsa fysisk 1 Projekt Kidscape om förskolemiljöer och barns hälsa fysisk aktivitet och sol Karolinska Institutet, Lunds universitet och Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp i samarbete med 9 förskolor i Malmö stad

Läs mer

Stockholm Vårt dnr: 2014/0106 Box Karlskrona Ert dnr: /2014

Stockholm Vårt dnr: 2014/0106 Box Karlskrona Ert dnr: /2014 Stockholm 2014-12-18 Boverket Vårt dnr: 2014/0106 Box 534 371 23 Karlskrona Ert dnr: 20121-147/2014 Naturskyddsföreningens svar på remiss om förslag till Boverkets allmänna råd (2015:xx) om friyta för

Läs mer

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1

Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 FJÄLLVRÅKEN Gestaltningsprogram för Fjällvråken 1 1. Gestaltning 1.1 Byggnad och tomt Tomten ligger högt placerad i Falkenberg med relativt långt avstånd till omkringliggande bostadsbebyggelse i väster.

Läs mer

Projekt Lekpark. Projektet syftar till att skapa en plats där små och större barn kan mötas.

Projekt Lekpark. Projektet syftar till att skapa en plats där små och större barn kan mötas. Projekt Lekpark Projektet syftar till att skapa en plats där små och större barn kan mötas. Lekplatsen ska stimulera barnens fantasi och bilda ett eget engagemang att leka skälv och med andra. Den ska

Läs mer

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats

Läs mer

ABCDE. Ny detaljplan för del av Sabbatsbergsområdet- yttrande till stadsbyggnadskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut

ABCDE. Ny detaljplan för del av Sabbatsbergsområdet- yttrande till stadsbyggnadskontoret. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut Stadsmiljö- och planeringsavdelningen N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2004-05-14 DNR: 302-287/2004 Handläggare: Patrik Ståhl Tfn: 508 09 021 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ny

Läs mer

Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE. Emma Pålsson och Bo Lindvall

Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE. Emma Pålsson och Bo Lindvall Stock och Sten i Pildammsparken Fortbildning med Malmö Naturskola PARKEN SOM EN PLATS FÖR UTVECKLING, HÄLSA OCH LÄRANDE Emma Pålsson och Bo Lindvall 9 mars 2009 i Pildammsparken Vi träffar Stock och Stens

Läs mer

Möts och umgås. Äter och fikar. Titta på människor. Solar och kopplar av

Möts och umgås. Äter och fikar. Titta på människor. Solar och kopplar av Bilaga 2 Sammaställningen av dialogen med Böleängsskolans personal och elever 13, 14 och 20 oktober 2016. Tolka sammanställningen: De olika färgerna representerar kategorier som innehåller olika aktiviteter.

Läs mer

Förskolegårdar i Bredäng hur kan utemiljön stimulera till fysisk aktivitet?

Förskolegårdar i Bredäng hur kan utemiljön stimulera till fysisk aktivitet? Centrum för folkhälsa Förskolegårdar i Bredäng hur kan utemiljön stimulera till fysisk aktivitet? Maria Wikland Bredängs förskolegårdar I juni 2008 genomfördes en granskning av Bredängs 10 kommunala förskolegårdar

Läs mer

TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23

TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23 TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss 2014-05-23 NYA TRÄDGÅRDSPARKEN I BOLLEBYGD Förutsättningar Området ligger centralt i Bollebygd, nära samhällets torg. Platsen är omgärdad av tre vägar, varav Göteborgsvägen

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MARIEHAGE 1 m.m. i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MARIEHAGE 1 m.m. i Innerstaden i Malmö 20xx xx xx 2011-05-31 Dp 5184 SAMRÅDSREDOGÖRELSE som tillhör detaljplan för fastigheten MARIEHAGE 1 m.m. i Innerstaden i Malmö Planförslaget har varit utsänt på remiss och för samråd med länsstyrelsen,

Läs mer

New. Nyhet LEK MED FANTASI KREATIVITET OCH GLÄDJE FÖR SMÅ BARN OCH FÖRSKOLEBARN ÅLDER: 1 6 ÅR

New. Nyhet LEK MED FANTASI KREATIVITET OCH GLÄDJE FÖR SMÅ BARN OCH FÖRSKOLEBARN ÅLDER: 1 6 ÅR LEK MED FANTASI New KREATIVITET OCH GLÄDJE FÖR SMÅ BARN OCH FÖRSKOLEBARN ÅLDER: 1 6 ÅR SÄTT FART PÅ FANTASIN De klara färgerna och de mjuka och vänliga formerna hos MOMENTS-produkterna är en uppmaning:

Läs mer

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl.

KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM. Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. KS-Plan 12/2006 Antagandehandling 2007-02-27 GESTALTNINGSPROGRAM Detaljplan för Söderby Huvudgård 2:43 m.fl. Bakgrund Platsen utgör en del av entrén till Haninge och dess gestaltning är viktig som en del

Läs mer

UTSKOGEN FÖRSKOLA, SKURU ILLUSTRATION 2014-09-22

UTSKOGEN FÖRSKOLA, SKURU ILLUSTRATION 2014-09-22 ILLUSTRATION 2014-09-22 UTSKOGENS FÖRSKOLA Gestaltningsbeskrivning Allmänt Utskogens förskola planeras som en självförsörjande enhet för ca 160 barn, motsvarande 8 avdelningar, med eget tillagningskök.

Läs mer

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik) Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik) Gestaltningsbilaga samrådshandling SPN 2013-01-22 dnr:11spn/0312 samhällsbyggnadskontoret GESTALTNINGSBILAGA INNEHÅLL Gestaltningsbilagan

Läs mer

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011

Stadsdelsanalys av Rosengård. Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Stadsdelsanalys av Rosengård Ali Hamed Ulf Liljankoski 4 november 2011 Inledning Inför arbetet med att inventera och göra en nulägesanalys av Rosengård har vi valt att begränsa vårt område. Det område

Läs mer

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola

Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola MILJÖFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Elisabet Aronsson 2016-08-10 018-727 43 26 Till miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde den 17 augusti 2016 Yttrande över detaljplan för Lindbackens skola Remiss

Läs mer

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM

SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM SLOTTSMÖLLAN - IDÉFÖRSLAG TILL GESTALTNINGSPROGRAM 2012-12-11 INLEDNING Detta gestaltningsprogram har tagits fram i samband med detaljplanearbetet för Slottsmöllan. Beskrivningen förtydligar detaljplanens

Läs mer

OXELVÄGENS FÖRSKOLA NY FÖRSKOLA I ÄLTA CENTRUM FÖR 8 AVD. UTREDNING INFÖR DETALJPLAN. Park. Almvägen Skivhus. Park. Nya Älta centrum.

OXELVÄGENS FÖRSKOLA NY FÖRSKOLA I ÄLTA CENTRUM FÖR 8 AVD. UTREDNING INFÖR DETALJPLAN. Park. Almvägen Skivhus. Park. Nya Älta centrum. Tyresövägen OXELVÄGENS FÖRSKOLA NY FÖRSKOLA I ÄLTA CENTRUM FÖR 8 AVD. UTREDNING INFÖR DETALJPLAN Almvägen Skivhus Solvägen Nya Älta centrum Oxelvägen Ältavägen OXELVÄGEN FÖRSKOLA, ÄLTA VOLYMSTUDIE 2016--21

Läs mer

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306

DETALJPLAN 5306 kv CEMENTEN 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM FÖR KVARTER CEMENTEN 4 OCH 5 DP5306 DETALJPLA 5306 kv CEMETE 4 och 5, MALMÖ 2015.03.10 KVALITETSPROGRAM KVALITETSPROGRAMMETS SYFTE OCH UPPLÄGG Kvalitetsprogrammet är framtaget som en del i detaljplanearbetet för fastigheterna Cementen 4

Läs mer

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016

Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Växter och stubbar Tegelstugans förskola, rapport Gröna skolgårdar 2016 Tegelstugans Förskola ligger i Veberöd och består av åtta avdelningar. Förskolan har en stor grön gård med många outnyttjade möjligheter

Läs mer

INFORMATION En stor del av barns aktiva tid tillbringas i skolan samt i dess närmsta omgivning.

INFORMATION En stor del av barns aktiva tid tillbringas i skolan samt i dess närmsta omgivning. Stadsbyggnadsförvaltningen Miljöverkstaden Ansökan till PROJEKT SKOLGÅRD INFORMATION En stor del av barns aktiva tid tillbringas i skolan samt i dess närmsta omgivning. Forskning visar att tillgång till

Läs mer

Ödehuset Lilla Uppåkra. Förslag ritat av Stephanie Granrot. Oktober 2014

Ödehuset Lilla Uppåkra. Förslag ritat av Stephanie Granrot. Oktober 2014 Ödehuset Lilla Uppåkra Förslag ritat av Stephanie Granrot. Oktober 2014 5: Plantering Parkering 2: Trädäck 3: Stenlagd yta Garage 4: Uteplats 1: Stenmur omgärdar växthus, garage och skärmar av från omkringliggande

Läs mer

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län

Detaljplan för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i Umeå kommun, Västerbottens län Planbeskrivning Samråd Sida 1 av 8 Diarienummer: BN-2014/00904 Datum: 2015-10-02 Handläggare: Maria Norstedt för fastigheterna Svärdet 8 och 9 inom stadsdel Haga i, Västerbottens län HANDLINGAR - Plankarta

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader, kv 1 2014

Tjänsteskrivelse. Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap 1 SoL och enligt 9 LSS som inte verkställts inom tre månader, kv 1 2014 SIGNERAD 2014-04-24 Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-04-24 Handläggare Ingela Kressander Utredningssekreterare Ingela.Kressander@malmo.se Tjänsteskrivelse Rapport om gynnande beslut enligt 4 kap

Läs mer

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande

Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande PLAN- OCH BYGGNADSNÄMNDEN Handläggare Diarienummer Veronica Sjögren PBN 2013-1773 018-727 47 64 Planbeskrivning Detaljplan för Tuna backar 38:2 Enkelt planförfarande LAGA KRAFT 2015-01-03 Kartbild som

Läs mer

Tekniska nämndens bidrag till Umeås folkhälsa

Tekniska nämndens bidrag till Umeås folkhälsa Folkhälsa Tekniska nämndens bidrag till Umeås folkhälsa Möjligheten att leva sitt liv som man önskar Hållbar livsstil Delaktighet och inflytande Möjlighet till rekreation och rörelse i park och naturmiljöer

Läs mer

LOKALPROGRAM UTEMILJÖ FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

LOKALPROGRAM UTEMILJÖ FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA SIDAN 1 AV 10 Handläggare Datum Diarienummer UBF, SBF 2015-09-07 2015-4229 Hänvisad bilaga enligt beslut i UBN 2015-10-28 LOKALPROGRAM UTEMILJÖ FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA MÅLBESKRIVNING Målen med lokalprogram

Läs mer

För att inte synpunkter gällande förskolorna, som faktiskt ingår i materialet, ska komma bort i hanteringen vill vi framföra följande:

För att inte synpunkter gällande förskolorna, som faktiskt ingår i materialet, ska komma bort i hanteringen vill vi framföra följande: 1 Luleå 2015-11-20 Till/ Framtidens skola Luleå kommun 971 85 Luleå Synpunkter på del av materialet Framtidens skola i Luleå avseende förskolor på Hertsön I Underlag för fortsatt utredning av skolstruktur

Läs mer

Plansamråd för Packrummet 9 och del av Årsta 1:1 i stadsdelen Liljeholmen

Plansamråd för Packrummet 9 och del av Årsta 1:1 i stadsdelen Liljeholmen Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Samhällsplanering Tjänsteutlåtand Sida 1 (7) 2014-11-03 Handläggare David Eriksson Telefon: 08-508 22 053 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö.

- Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. - Höstterminen 2012 började med ett gemensamt tema på hela förskolan, Djur och natur i vår närmiljö. Vår grupp var ny, med 3-åringar som kom från olika förskolor och med olika erfarenheter. Vi började

Läs mer

Förskolans uterum. prioriterade områden och basbehov av lekmaterial

Förskolans uterum. prioriterade områden och basbehov av lekmaterial Förskolans uterum prioriterade områden och basbehov av lekmaterial Februari 2005 Åsa Eriksson, SBF Göran Söderberg, SBF Ulla Nilsson, BUF Monica Yngvesson, BUF 1 Förskolan Förslag på: - prioriterade säkerhetsåtgärder

Läs mer

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010

Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Dokumentation Tematräff Våxtorpsskolan 11 maj 2010 Vårens tematräff inom Hälsofrämjande skolutveckling hade temat utemiljö och fysisk aktivitet. Syftet med tematräffarna, som arrangeras inom ramen för

Läs mer

Idéer till skolgårdsförnyelse

Idéer till skolgårdsförnyelse Idéer till skolgårdsförnyelse eller Vad jag har lärt mig om skolgårdar genom Malmö stad Märit Jansson, landskapsarkitekt och Fil Dr i Landskapsplanering Landskapsarkitektur, planering och förvaltning,

Läs mer

Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus?

Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus? Institutionen för pedagogik och didaktik Hur kan vi skapa bättre förutsättningar för barnens lek utomhus? Kvalitetsarbete genom aktionsforskning Marie Gruvaeus och Pernilla Lindsmyr Examinationsuppgift

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Lund. God utemiljö i förskolan? En utvärdering med hjälp av två inventeringsmetoder

Arbets- och miljömedicin Lund. God utemiljö i förskolan? En utvärdering med hjälp av två inventeringsmetoder Arbets- och miljömedicin Lund Rapport nr 8/2012 God utemiljö i förskolan? En utvärdering med hjälp av två inventeringsmetoder Magisteruppsats vid Miljövetarutbildningen Lunds Universitet Dhurata Alla Förord

Läs mer

Focusområ den HT-15 VT-16

Focusområ den HT-15 VT-16 Focusområ den HT-15 VT-16 Utveckla lek, lärmiljön på förskolegården. Utveckla lek, lärmiljön på avdelningarna. Hur ska vi göra: Observationer av barnens lek och behov, intervjuer av barnen. Diskutera artiklar

Läs mer

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen

Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Gestaltningsprogram för handels- och verksamhetsområdet vid Ältabergsvägen Del av fastigheterna Skrubba 1:1 och Skarpnäcks Gård 1:1 i stadsdelarna Flaten och Skrubba i Stockholms stad och del av fastigheterna

Läs mer

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09

Solenergi och arkitektur i Malmö stad. Katarina Garre, 2014-12-09 Solenergi och arkitektur i Malmö stad Katarina Garre, 2014-12-09 Råd och riktlinjer Solenergi och arkitektur Råd och riktlinjer uppmuntra och inspirera byggherrar att använda sig av solens energi Solenergi

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad

Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...

Läs mer

Detaljplan för Floda 3:43 m.fl., Ricklehöjden

Detaljplan för Floda 3:43 m.fl., Ricklehöjden Planens syfte och huvuddrag att möjliggöra utbyggnad av fastigheten Floda 3:43 och delar av 3:742 till större delen med friliggande villor för helårsboende i ett naturnära läge; att förbättra vägstandarden

Läs mer

Brf Hägern, Varvet - Analys

Brf Hägern, Varvet - Analys Anonyma entréer. Negativt Stor, öppna ytor som inte hänger ihop Betraktelseytor utan användbart innehåll Outnyttjad yta vid vattnet Dålig vattenkontakt Få samlings-/sittplatser Anonyma entréer För få cykelplatser

Läs mer

sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014

sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014 sol- och skuggstudie NORRA TYRESÖ CENTRUM januari 2014 2 möjlig placering för ny ishall TYRESÖVALLEN ANSLUTNING STUDERAS VIDARE TYRESÖVÄGEN ev entré BOLLMORA ALLÉ möjlig placering för nytt parkeringshus

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2013 Nr 107 Förändring av valdistrikten inför 2014 års val (Dnr STK-2013-829) Till kommunfullmäktige i Malmö Kommunstyrelsen 6/11 2013

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2013-2014 Förskolan Pärlan Cecilia Ström Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2013-2014...1 Innehållsförteckning...2 1. VÄRDEN/VERKSAMHETSIDÉ...3 2. REKTORS STÄLLNINGSTAGANDE...3 3. FÖRUTSÄTTNINGAR...4

Läs mer

En toalett som man har ute för då kan man kissa där John FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621

En toalett som man har ute för då kan man kissa där John FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA 100621 En toalett som man har ute för då kan man kissa där John Förskolans utemiljö Förskolan har enligt läroplan ett tydligt pedagogiskt uppdrag, där utemiljön ska betraktas som en viktig lärandemiljö. Barn

Läs mer

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare

Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg. Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Riktlinjer och policies för barns och ungas utemiljöer i Göteborg Helena Bjarnegård, Stadsträdgårdsmästare Grönstrategi, Lekplatspolicy Riktlinjer för jämställdhet och tillgänglighet HÅLLBAR STAD ÖPPEN

Läs mer

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion

Utvärdering av lekplatser. Januari 2005 Kortversion Utvärdering av lekplatser i Stockholm Januari 2005 Kortversion Tillgängliga lekplatser Det här är en kortfattat beskrivning av det som kommit fram i en tillgänglighetsundersökning av 8st lekplatser i Stockholm

Läs mer

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad

EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad EN PLATS FÖR ALLA en liten veckoskiss på en ny flexiskola i Hyllie, Malmö Stad På en åker står en mölla utan vingar och tittar ut över ett historisk åkerlandskap som inom snar framtid kommer förvandlas

Läs mer