Bioenergin måste utvecklas Sid 6-7

Transkript

1 Tidningen Nummer Exklusiv intervju Bioenergin måste utvecklas Sid 6-7 Svensk Torv bioenergi globalt Sid 3 Gamla torvdiken kan ge huvudbry Sid 4-5 IVL firar 50 år Sid 8-9 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - mars

2 Branschföreningen Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare samt medlemmar (se sid 11) och intresserade. Tidningen medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi. Ansv. utgivare Claes Rülcker, vd, Svensk Torv claes.rulcker@svensktorv.se Chefredaktör Ingrid Kyllerstedt, Svensk Torv ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Redaktionsråd Leif Olsson, Neova Rita Larsson, Neova Thomas Merlöv, ScanPeat Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Martina Huber/ Regeringskansliet Foto på baksidan Ingrid Kyllerstedt Tidningen och mer information Svensk Torv Arenavägen Johanneshov info@svensktorv.se Ord som ger hopp Miljömålsdelegationen justerar i sitt delbetänkande Sveriges klimatmål från 2050 till 2045 och redogör för utsläppen från främst jord-och skogsmark. Men inte ett ord finns med om Sveriges enskilt största utsläpp av växthusgas de som kommer från dikad, påverkad torvmark. När Miljömålsberedningen offentliggjorde sitt delbetänkande i början på mars ringde vi ordförande Anders Wijkman och frågade varför utsläppen från dikade torvmarker inte fanns med i beräkningarna. Svaret blev: Vi ska återkomma med dem i nästa betänkande. Det är ett klimatproblem som vi måste tackla på ett bra sätt. Vi kommer att föreslå lösningar på detta problem, och vi vet vilka lösningar Svensk Torv förespråkar. Att Anders Wijkman försäkrar att den för oss så viktiga Miljömålsberedningen lyssnat på oss och forskningen och nu kommer att agera, ger oss hopp om att få acceptans för att skörda torv och därmed åstadkomma en förbättring av klimatet. Klimatproblemet som dikningarna av torvmark för att utöka jord- och skogsmark orsakat och staten gett bidrag till, är ett mycket större problem för Sverige än övriga världen. Globalt sett står dikade torvmarker för två procent av växthusgasutsläppen. En ganska låg siffra, vilket inte är så konstigt då endast 3-4 procent av jordens yta består av torvmarker. Men om vi gör samma jämförelse i Sverige blir resultatet ett annat. I Sverige står dikade torvmarker för 26 procent av de samlade utsläppen av växthusgaser. Miljömålsberedningen är inte ensam om att blunda för detta nationella klimatproblem. Jag förstår inte flatheten hos svenska politiker som inte förklarat Sveriges unika klimatsituation vare sig i EU eller internationellt. Utsläppen från svenska dikade torvmarker är en av Sveriges enskilt största källa till växthusgasutsläpp. Den är större än vad hela trafiksektorn släpper ut. Det är flera forskare som påpekat storleken på utsläpp från dikade torvmarker. Det är ingen nyhet, vi har vetat det länge och vi har inte gjort något åt det. Man kan på goda grunder fråga vad detta beror på. Claes Rülcker, vd Foto: Orasis Foto Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt. Historiska vingslag och gemenskap Årets medlemsmöte/årsmöte anordnas i Falköping, på det anrika järnvägshotellet Ranten och inleds den 14 april. Dagen därpå, den 15 april, arrangeras en busstur till Ryttarens Torvströmuseum där museets fabrik och byggnader och framför allt den unika torvbanan kommer att visas av museets styrelsemedlemmar och eldsjälar. Kansliet har flyttat söderut Årsmöte april 2016 Den 4 februari flyttade kansliet för Branschföreningen Svensk Torv till Globen söder om Stockholm. Ny post- och besöksadress är c/o Neova, Arenavägen 33, Johanneshov. Alla medlemmar är välkomna att besöka kansliet. 2 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - mars 2016

3 Nu är Svensk Torv bioenergi globalt Svensk Torv har valts in i den internationella organisationen World Bioenergy Association, WBA. Förhoppningen är att medlemskapet ska ge torv en plattform inom bioenergin för att kunna nå ut till politiker och beslutsfattare och informera om energitorvens positiva klimategenskaper. WBA bildades 2008 och har idag 178 medlemmar, bestående av bioenergiorganisationer, institutioner, företag och privatpersoner, från 50 länder. Syftet med WBA är att främja en ökad användning av bioenergi i världen, på ett effektivt, hållbart, ekonomiskt och miljövänligt sätt. Sedan starten har WBA arbetat med att företräda bioenergiföretagens intressen på FN-nivå, ofta tillsammans med de övriga globala organisationerna inom förnybar energi (sol, vind, vatten och geo). - WBA är den enda företrädaren i sitt slag på bioenergiområdet globalt. Vi deltar i FN:s klimatmöte som officiell observatörsorganisation för att tillvarata bioenergins intressen, berättar Karin Haara, Executive Director vid kansliet som finns i Stockholm. Exempel på nätverk är att WBA samarbetar med IRENA, som är en global energimyndighet. WBA är också en officiell observatör av Green climate fund och ger input och synpunkter. - Vi är medlemmar av steering committee av REN21, som är ett globalt nätverk för alla förnybara energislag och som ger ut statistik på förnybara energikällor. Dessutom är vi medlemmar av REN Alliance som är en allians av de globala organisationerna inom förnybart, framhåller Karin Haara. WBA arbetar aktivt med att ta fram statistik, fakta och sprida information om framgångar inom bioenergiområdet. - Våra siffror får stort genomslag i de globala organisationernas arbete där vi ofta anges som referens. WBA är en mycket respekterad organisation som exempelvis har fått in artiklar i Nature. - Jag hoppas att WBA kan ge Svensk Torv den auktorisation som många som finns i vårt nätverk får genom medlemskapet. Svensk Torv kan få upp sina frågor på en global nivå genom kanalisera de frågor som är viktiga för branschen via WBA. Vi ser bland annat fram emot att göra ett faktablad om torv för att sprida global information. Där kan medlemsföretagens verksamhet beskrivas för att få en större förståelse för branschen. - WBA ser det som sin uppgift att sprida trovärdig information om torv likväl som om skogs- och jordbruksbaserad biomassa, förklarar Karin Haara. Läs mer på: Text och foto: Ingrid Kyllerstedt Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - mars

4 Gamla torvdiken kan kräva detektivarbete Text: Oskar Karlsson Foto: GeoPro Sid 5: Dike Fotografi över ett dike som tillhör ett äldre markavvattningsföretag. Foto: Oskar Karlsson Dikeskarta Figuren visar diken (röda linjer) och det så kallade båtnadsområdet (orange linje) som tillhör ett markavvattningsbeslut från år Dikesprofil Figuren visar hur ett dike ska utformas för att uppfylla bestämmelserna i ett gammalt markavvattningsbeslut. Innan en torvtäkt eller en bearbetningskoncession iordningställs för produktion behöver diken anläggas och mossen dräneras. I de fall mossen ingår i en markavvattningssamfällighet kan det uppstå en konflikt mellan de diken som behövs för torvtäkten och de äldre diken som hör till samfälligheten. För att utöka arealen odlingsbar mark har många mossar, som tidigare var för blöta för att brukas, dikats, dränerats och odlats upp. För att genomföra dikningsarbetena gick markägare ofta samman och bildade en så kallad markavvattningssamfällighet. Många samfälligheter har prövats lagligen eftersom markägarna då fick hjälp av en förrättningsman att komma överens om utförandet och kostnadsfördelningen för anläggandet och underhållet av dikena. En gemensam samfällighet var även en förutsättning för att kunna söka ekonomisk hjälp från staten. Det äldsta beslut som vi på GeoPro arbetat med är från år 1896 Många av de beslut som reglerar samfälligheterna har meddelats med stöd av över hundra år gammal lagstiftning. Det är lätt att tro att beslut som är så gamla inte längre är giltiga men så är inte alltid fallet. Dessa beslut har samma rättskraft (giltighet) som beslut meddelade med modern lagstiftning. Det innebär att vad som föreskrivits i beslutet gäller än i dag. Det äldsta beslut som vi på Oskar Karlsson GeoPro arbetat med är från år 1896 vilket innebär att det kan bli en hel del detektivarbete med att dels hitta det gamla beslutet och dels ta fram information om vad beslutet reglerar. Vanligen reglerar besluten båtnadsområden, dikessystem och andelstal samt kostnadsfördelning. Eftersom det inte är tillåtet att ändra eller lägga igen de diken som regleras av ett beslut kan det uppstå en konflikt mellan de diken som behövs för en torvtäkt eller en bearbetningskoncession och de äldre diken som regleras av beslutet. Dikena på mossen kan t ex vara anlagda som ett stort rutmönster vilket innebär att torvskörden försvåras. För att lösa konfliken mellan dikena kan man antingen ansöka om en omprövning av beslutet eller en avveckling av den markavvattningssamfällighet som förvaltar beslutet. Vid en omprövning skrivs de diken som behövs för torvtäkten in i beslutet. Vid en avveckling upphör markavvattningssamfälligheten, och beslutet, att existera och de diken som hör till beslutet återgår till respektive fastighetsägare. Vi har hjälpt våra kunder att både ompröva beslut och avveckla markavvattningssamfälligheter. Vilket alternativ som är lämpligast får bestämmas från fall till fall, men i regel är det lämpligt att avveckla äldre, inaktiva markavvattningssamfälligheter och ompröva de beslut som förvaltas av en aktiv samfällighet. Fakta: GeoPro grundades 2003 och finns i Jönköping. Antal anställda: Fyra. Omsättning: Ca 5 miljoner kr. Är speciallist på miljöprövning för alla typer av täkter såsom t ex torv, kalksten, berg, grus, sand och blocksten. Har en lång erfarenhet av tillståndsprövning för torvtäkter och bearbetningskoncessioner och ha hitintills upprättat ansökningshandlingar för drygt 50 torvtäkter och 25 bearbetningskoncessioner. Upprättar kontrollprogram, periodiska besiktningar, miljörapporter, vattenprovtagningar m m. För mer information och kontakt: 4 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - mars 2016

5 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - mars

6 EXKLUSIV INTERVJU MED IBRAHIM BAYLAN Bioenergin måste utvecklas Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Kristian Pohl/ Regeringskansliet Energiminister Ibrahim Baylan kan inte tänka sig ett framtida fossilfritt välfärdssverige utan bioenergi. Biokraften måste utvecklas för att detta mål ska kunna nås, menar han. När det gäller synen på torv som förnybar hänvisar han till de två utredningar som pågår. - Men att vi föreslog att torv ska finnas kvar i elcertifikatssystemet kan ses som ett ställningstagande i väntan på att regeringen har tagit ställning till resultaten från utredningarna, konstaterar Ibrahim Baylan. Svensk Torvs tidning fick en exklusiv intervju med Ibrahim Baylan i mitten på mars. Intervjun skedde på Miljöoch energidepartementet. Detta är hans andra ministeruppdrag, tidigare har Ibrahim Baylan varit skolminister i den förra socialdemokratiska regeringen då Göran Persson var statsminister. Hur är det att vara energiminister jämfört med skolminister? - Ja, det kan jag säga att det var en stor överraskning även för mig när jag blev utsedd till energiminister. Men nu efter 17 månader trivs jag mycket bra som energiminister. Det är ett intressant område som berör allt Det är bra att Svensk Torv, liksom andra energislag, är aktiva och kontaktar politiker och Energikommissionen. från framtid till arbetstillfällen, säger han med ett leende. Den parlamentariskt tillsatta Energikommissionen som ska lämna ett förslag på framtidens energianvändning är en av hans stora arbetsutmaningar. - I ärlighetens namn är min förhoppning att vi inom den parlamentariskt tillsatta Energikommissionen ska komma överens. Det vore välgörande för energisystemet. Ett samlat energisystem skulle vara en styrka för vårt land, det är viktigt för tillväxt, miljö och välfärd. Det vore en styrka om vi åtta partier i Energikommissionen kunde komma överens och det är mitt mål. Energikommissionen har under hösten arbetat med kunskapsinhämtning och anordnat flera öppna seminarier som bland annat Svensk Torv deltagit i. Nu är arbetet inne i en analysfas. - Vi har gått igenom alla kraftslag på produktions- och användarsidan. Kommissionen ska lämna sitt slutbetänkande i december. Torv som energikälla finns med i diskussionen, främst i frågan om torven ska vara kvar eller inte i elcertifikatssystemet. Det är en kontroversiell fråga och vi måste skaffa fram underlag, säger Ibrahim Baylan och hänvisar till att han inte kan uttala sig innan de två utredningarna är klara. Det är Naturvårdsverket och Energimyndigheten som på regeringens uppdrag utreder torv på varsitt håll. I underlaget ingår att se på ekonomi, jobb och miljökonsekvenser för att skaffa fram fakta när det gäller energifrågor, berättar energiministern. - I detta ligger även frågan om torven är förnybart. Jag ser fram emot att vi ska få ett brett och allsidigt underlag som gör det möjligt att fatta ett policybeslut. I underlaget vad gäller torv ska inte bara energitorv i kraftverken belysas utan även klimatet med läckaget av koldioxid från dikade torvmarker. Hela perspektivet från jobb till klimat ska inventeras i utredningarna. - För att kunna ta olika ställningstaganden måste vi få ett så bra underlag som möjligt, inklusive styrmedel för elcertifikaten. När det gäller detta så har vi så sent som förra året tagit ställning för att torv ska fortsätta ingå i elcertifikatssystemet i en proposition till riksdagen som antogs, och det började gälla nu i januari Vi har i och med proppen lämnat vårt stöd till förnybar energi och vi kom- 6 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - mars 2016

7 för att klara framtiden mer inte göra några förändringar för framtiden utan ett allsidigt faktaunderlag i form av de två utredningarna, betonar Ibrahim Baylan. Så det gäller för Svensk Torvs medlemsföretag att ha tålamod och invänta resultaten av utredningarna? - Ja, så är det nog, svarar energiministern och tillägger att det är bra att Svensk Torv, liksom andra energislag, är aktiva och kontaktar politiker och Energikommissionen. - Jag välkomnar företrädare för Svensk Torv som för fram sina synpunkter. Han berättar att företrädare han träffat vid flera tillfällen fört fram att man känner oro inför kommande förändringar av regelverket för bioenergi inom EU. - Jag anser att utveckling av biomassa spelat en betydande roll när vi fasat ut olja och kol i energisystemen. Det räcker dock inte med fina ord som att security of supply, vi måste skapa och utveckla ett regelverk inom EU som möjliggör detta ekonomiskt. Det är ett stort antal regler som berör flera direktiv som måste tas fram inom EU, säger Baylan och nämner hållbarhetskriterier, statsstödsregler och förnybarhetsdirektivet. Ibrahim Baylan förklarar att det var därför som han den 7 mars bjöd hit Miguel Arias Cañete, EU:s energi- och klimatkommissionär, för ett studiebesök på Värtans nya kraftvärmeverk som drivs till hundra procent av bioenergi. - Vi ville att han skulle få se hur vi arbetar i Sverige och hur vi ser på förutsättningarna för bioenergi. - Jag tror inte att det går att göra Sverige fossilfritt om inte bioenergin utvecklas som energikälla. För att kunna skapa ett fossilfritt välfärdssamhälle måste bioenergin finnas med. Det gäller både elförsörjningen och de tunga transporterna. I Sverige är vi helt beroende av vattenkraften, kärnkraften och biokraften, menar Ibrahim Baylan. - Den stora utmaningen är vad vi gör nu när kärnkraften fasas ut. Jag har en pragmatisk syn på kärnkraften, tidigare har det varit en infekterad debatt där kärnkraftsmotståndare och förespråkare har dunkat varandra i huvudet och det har inte fört oss framåt. Men nu börjar det bli på riktigt. Fyra av tio reaktorer ska vara utfasade 2020 och vid 2040 säger kärnkraftsägarna att nuvarande reaktorer kan vara helt utfasade. I ett energiperspektiv är det inte så lång tid och det är en utmaning hur vi ska kunna producera el till priser som tål konkurrens, menar energiministern. - När det gäller frågan om torv är förnybart så har diskussionen pågått länge. Den finns med i systemet för förnybar energi i och med elcertifikaten. Jag vill gärna sätta ned foten, och förr eller senare måste vi det. Bild från ett av Energikommissionens studiebesök i februari. Denna gång gick det till i Uppsala. Från vänster syns: Ingrid Westman, vd, Friendly Building Charlotte Unger, ordförande, Förnybarhetsrådet, Lotta Bångens, vd, EnergiEffektiviseringsFöretagen, Ibrahim Baylan, Energikommissionens ordförande Lise Nordin, ledamot Energikommissionen Foto: Anton Steen Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - mars

8 Svenska Miljöinstitutet 50 år Pionjärverksamhet som blivit etablerad forskning Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: IVL Det var industrin som tog initiativet till ett forskningssamarbete med staten Vi är unika i världen med att ha ett institut som skapats av staten och industrin gemensamt. Det gör att vi har helt andra möjligheter att få fram forskning än övriga länder där motsvarande institut är statliga, säger Peringe Grennfelt, som arbetat på IVL sedan 1969, bland annat som forskningschef. Han kom till IVL Svensk Miljöinstitutet som nyutexaminerad civilingenjör från Chalmers och har varit kvar sedan dess. 47 år på samma arbetsplats. Nu är han på väg att bli pensionär, men har en del projekt kvar. - Jag har trivts och utvecklats och har därför stannat kvar, säger han och påpekar att han bytt jobb inom företaget, så lite omväxling har det blivit, och bland annat varit forskningschef i 21 år. Peringe har upplevt miljöforskningens resa från nystartad pionjärverksamhet till dagens etablerade forskningsinstitut med 250 anställda. Vid starten av IVL fanns varken Naturvårdsverket, någon miljölagstiftning eller miljödepartementet. Hans område har varit luftvårdsforskning. I början var han mycket ute och mätte utsläppen från skorstenarna på industrierna och kartlade hur röken spreds och omvandlades till partiklar. Det var främst svavelutsläppen som han undersökte. - Det var som ett detektivarbete med nya partiklar och spridningsvägar, säger han. Peringe Grennfelt Man måste se torv ur ett livscykelperspektiv och ta hänsyn till tidsperspektivet. Peringe tycker att miljödebatten ofta handlar om ett enda ämne i taget. När han började var försurningen det stora ämnet. Idag talar alla om klimatet. I takt med att ny miljöforskning tagits fram, bland annat på IVL, har också stora framsteg gjorts, menar han. - Försurningen har minskat med 90 procent sedan 1980 då forskningen fokuserade på detta problem. Det har vi nytta av än idag, säger Peringe Grennfelt samtidigt som han framhåller att det finns en risk när allt koncentreras på ett enda problem, och det är att andra angelägna miljöfrågor blir åsidosatta. Den största framgången med IVL anser han nog är själva konstruktionen med IVL Svenska Miljöinstitutet, att det drivs av staten och industrin gemensamt vilket är unikt internationellt sett. - De flesta andra forskningsinstitut vi samarbetar med är statligt finansierade och har inte samma direktkontakt som vi har med industrin. Vi har lättare att få fram forskning och har mer kunskap om industrin, än andra länder där det kan vara större motsättning mellan staten och industrin, säger Peringe Grennfelt. Lars Zetterberg är en av IVL:s forskare som specialiserat sig på bland annat torv och klimatpolitik, vilket även var ämnen för hans doktorsavhandling. - IVL:s styrka är att vi har en hög trovärdighet och blivit ett etablerat forskningsinstitut som anlitas av Naturvårdsverket och andra myndigheter, säger han. - Man har länge vetat mycket om torvmark, att de kan vara näringsrika eller näringsfattiga. Ja, torven har diskuterats sedan Linnés dagar, säger han. I slutet av 1990-talet gjordes den första stora torvstudien på IVL. Samtidigt, på andra sidan Östersjön, genomförde Finland ett mycket grundligt forskningsprogram av torvmarker som bland annat kunde visa hur utsläpp och upptag av växthusgaser påverkas av torvutvinning. Resultaten presenterades 2003 på en slutkonferens. 8 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - mars 2016

9 Fakta: IVL, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning, numera IVL Svenska Miljöinstitutet, arbetar med tillämpad forskning och konsultuppdrag med målet att uppnå ett hållbart samhälle. Med basen i Sverige och Europa bedrivs FoUverksamhet även i Kina och Indien och andra länder. Antal anställda: Cirka 240 Kontor: Stockholm, Göteborg, Malmö och Beijing i Kina Mer information finns på Lars Zetterberg - IVL tillförde två saker till kunskapsläget. Det var att man måste se torv ur ett livscykelperspektiv och ta hänsyn till tidsperspektivet, det vill säga se hur utsläppen av växthusgaser förändras över tid. De förenklade metoder som användes tidigare gav inget heltäckande svar på torvens utsläpp, säger Lars Zetterberg. - Tidsperspektivet är viktigt eftersom om man väljer ut den mest läckande torvmarken är nettoutsläppen först höga, men efter tillräckligt lång tid kan torv bli klimatneutralt. Nu har Lars Zetterberg inte forskat så mycket om torv på senare tid, men han säger att det inte är så mycket som förändrats i princip de senaste tio åren. Det nya är hur resultaten kan kopplas till klimatpolitiken, som fått en ökad betydelse de senaste åren. - Det är också tack vare den omfattande forskningen vi gjorde på torv som vi fick verktygen för att analysera frågan om klimatneutralitet hos olika sorters biobränslen, menar Lars Zetterberg.. - Det är viktigt att se vad som händer ur ett helhetsperspektiv och över tid. När det gäller torv fokuserar man ofta bara på förbränningsdelen och tar inte hänsyn till hur markemissionerna påverkas av torvutvinning. På vissa typer av torvmark som dränerats för skogs- och jordbruksproduktion sker påtagliga koldioxidutsläpp. Torvutvinning på dessa läckande marker kan över en hundraårsperiod leda till minskade markutsläpp jämfört med situationen innan, vilket delvis kompenserar för de förbränningsrelaterade utsläppen och kan minska torvbränslets totala klimatpåverkan, säger han. Markutsläppen är exempelvis frivilliga att rapportera in till LULCF, det är upp till tjänstemännen om de rapporteras in och oftast klumpas utsläppsvärdena ihop. - Dessa minskade utsläpp som uppstår i och med skörden av torv syns därför inte i dessa siffror, säger Lars Zetterberg som tror att i framtiden kommer torv att skildras på ett mer nyanserat sätt när de forskningsrön, om bland annat undvikta emissioner i och med torvskörd, blir mer kända. Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - mars

10 Nya forskningsrapporter Text: Ingrid Kyllerstedt Metod för att identifiera påverkad torvmark SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, har låtit genomföra ett pilotprojekt för att ta fram en robust metod som kan användas för att identifiera torvmarker påverkade av dikning och/eller täktverksamhet. Resultaten beskrivs i en PM och metoden har testats i ett 50 ggr 50 km stort område öster om Växjö samt i ett mindre område norr om Sveg i Härjedalen. Metoden kan användas för att identifiera diken och områden som är påverkade av täktverksamhet, men kan inte användas för beräkningar av t.ex. läckage av växthusgaser. I rapporten framhålls att ett digitalt kartunderlag som visar torvmarker påverkade av tidigare markanvändning kan göra det enklare för torvbranschen att hitta objekt som är intressanta för ansökan om torvtäkt. Ett sådant underlag kan även användas av tillstånds- givande myndigheter för att bedöma i vilken utsträckning dikespåverkade torv- marker förekommer i en viss region. Ett underlag som visar påverkade torvmarker kan också användas för att identifiera torvmarker som kan vara lämpliga för restaurering. Effekter vid restaurering av avslutade torvtäkter genom återvätning Institutionen för mark och miljö vid, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, har publicerat en forskningsrap-port som beskriver restaurering till våtmark vid torvmarkerna Porla, Toftmossen och Västkärr. Efter avslutad täkt efterbehandlas marken till jordbruksmark, skogsmark eller våtmark. Detta projekt studerade tre torvmarker efter avslutad täkt. I samtliga restaurerades täktområdet genom återvätning till våtmark och i förlängningen eventuellt till ny myr. Undersökningarna inriktades på hydrologi, mark, vattenkemi, vegetation och växthusgaser. Projektet startade i slutfasen av täktverksamheten med bestämningar av mark- och vattenförhållanden före återvätning och följde sedan tillstånd och processer i tillskapad våtmark. Undersökningarna genomfördes i etapper med ökat fokus på växthusgaser de senare sju åren. Det är ett möjligt och bra alternativ att efterbehandla avslutade torvtäkter till våtmark, men betydelsen ur ett växthusgasperspektiv kan vara mer dubiöst och erfordrar ytterligare studier, konstateras i forsknings- rapporten. Alla rapporter finns att ladda ned från TorvForsks hemsida, Den kan även beställas via kansliet, mejla till: info@svensktorv.se 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - mars 2016

11 Svensk Torvs medlemmar BMR Produkter förädlar växttorv, torvströ,torvblock och torvmix. Conny Karlsson har nyligen fått torvtäktstillstånd för att skörda torv på egen torvtäkt i närheten av Vänersborg. Degernes Torvstrøfabrikk AS bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. Kontakt: Ragnar R. Halvorsen, rrhalvo@gmail.com E.ON Värme Sverige AB producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. Econova AB jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. Emmaljunga tillverkar olika typer av växttorv till trädgårdar och odling. Envigo AB levererar miljökonsulttjänster för bearbetningskoncessioner och miljötillstånd. Fagerhults Torv AB förädlar jord och torv som levereras i lösvikt och i säckar. AB Fortum Värme producerar, distribuerar och säljer el, värme och kyla. Garden Products AB säljer torvblock. GeoPro AB hanterar frågor inom täkt, mark, miljö och vatten. Gällivare Energi AB bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. Hasselfors Garden AB trädgårdsföretag med torvoch jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. Hedberg Ekologkonsult AB ekologisk inventering, restaurering samt genomför inventeringar och provtagningar. Holmen Energi AB har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. Hyltetorps Torv AB bedriver torvtäkt samt förädling och försäljning av torv. Härjedalens Miljöbränsle AB levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. ILOO AB Ingenjörsfirma Lars-Ola Olsson Jiffy Group tillverkar olika växtprodukter med torv. Jämtkraft AB poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. Jönköping Energi AB erbjuder energi- och kommunikationslösningar. Eldar med träflis, bark, spån, torv, energiskog och åkerbränslen. Kalmar Energi AB energileverantör som förser Kalmar, Smedby och Lindsdal med biobränslebaserad när- och fjärrvärme. Killebergs Torvindustri AB producerar och säljer torv för trädgårds-odling. Kommunbränsle i Ådalen AB producerar och säljer torv och andra biobränslen. Ägs av Övik Energi och Härnösand Energi och Miljö. och ovikenergi.se Kraftringen Produktion AB verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. Krontorp AB på Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. Linnea Consulting bedriver skogsbruk och startar nu torvdrift i sydvästra Småland. Ljungby Energi AB tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. Mark- och miljörådgivning Sverige AB tjänster inom miljörådgivning, miljöprövning, tillståndsärende och anmälningsärenden. Mullmäster AB bedriver torvproduktion och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Mölndal Energi AB levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och Lindome. Neova AB producerar torv. Erbjuder produkterna torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. Ryd Torv AB bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att skörda torven. Råsa Torv AB bedriver torvproduktion och försäljning av torvprodukter. Rölunda Produkter AB bedriver tillverkning av torvpdodukter samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. Sandviken Energi AB produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten. SCA Energy AB Norrbränslen producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. ScanPeat AB arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). Skellefteå Kraft AB har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Svenarums Torvprodukter AB bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. Sävne Torv AB bedriver torvproduktion och säljer torv till stallströ och jordförbättring. Söderenergi AB finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. Södra producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. Södra Århults Torv AB framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer. Söftesmåla Naturtorv AB producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Kontakt: softesmalanaturtorv@telia.com Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) en förening med syfte att främja medlemmarnas gemensamma, ekonomiska intressen. Ulvö Torv AB producerar och säljer torvströ och torvmull. Kontakt: ulvotorv@telia.com Umeå Energi AB levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. Uvat AB konsultföretag med inriktning mot mark, vatten och miljö. WSP arbetar i alla typer av uppdrag, från förstudier och tillståndsansökningar till kontroll och uppföljning. Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - mars

12 Adressfält: PLATS FÖR PORTO Torv är en naturlig råvara för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar Vill du vara med? Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och informerar och arbetar för torv och den roll den fyller i ett hållbart torvbruk och energisystem. Sveriges yta består till en fjärdedel av torv och rätt förvaltad kan denna inhemska råvara bli en ännu större tillgång. För mer information se eller mejla till info@svensktorv.se Denna tidning ges ut av Branschföreningen Svensk Torv och medföljer även som bilaga i tidningen Bioenergi Branschföreningen 12 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - mars 2016