Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag. Tidningen. Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5. Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag. Tidningen. Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5. Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9"

Transkript

1 Nummer Tidningen Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5 Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9 Torven blir kvar i elcertifikatssystemet Sid 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr

2 Branschföreningen Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare. Tidningen medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi. Ansv. utgivare Claes Rülcker, vd, Svensk Torv Redaktör Ingrid Kyllerstedt. Svensk Torv Redaktionsråd Magnus Brandel, Svensk Torv Ann-Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Thomas Merlöv, ScanPeat Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Neova AB Norrbomyren i Gävle Fotograf: Lars Bygdemark Läs mer på Svensk Torv Holländargatan Stockholm tfn Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt. Krångla inte till det för torven Naturvårdsverkets prövningsvägledning för torvtäkter har varit ute på remiss och Svensk Torv har lagt ned mycket arbete på att ge synpunkter. Tyvärr måste vi dock konstatera att författarna mest ägnat sig åt att leta och understryka problem med att ge tillstånd till torvtäkt. Dessutom är vägledningen ett mycket ostrukturerad dokument. Det är svårt att förstå hur någon ska kunna få tillstånd till torvtäkt enligt miljöbalken och torvlagen som den utformades av regeringen i proposition 2008/09:144 om enklare och bättre torvtäktsbestämmelser. Den här hanteringen med oklar, motstridig lagstiftning och tjänstemannatyckande börjar nå en gräns. Torvbruket påverkar mindre än en promille av torvmarken i Sverige. Ändå skrivs sida upp och sida ner om hotet mot den biologiska mångfalden. Jag tar mig för pannan! Hur kan en promilles nyttjande av en resurs hota den biologiska mångfalden? I Sverige har vi ca 1,8 miljoner hektar miljoner ha dikad torvmark för jordbruk eller skogsbruk. Denna mark är påverkad och läcker koldioxid. Någonting måste göras för att dels återställa markerna för biologisk mångfald, dels stoppa koldioxidläckaget. Och det kan torvbruket göra. Medarbetare på Svenskt Torv Foto denna sida: Orasis Foto Men i Sverige krånglar vi i stället till det så inget blir gjort. Trevlig läsning! Claes Rülcker Ingrid Kyllerstedt är kommunikations- och medieansvarig på Branschföreningen Svensk Torv. Hon är redaktör för tidningen och hemsidan och ansvarar för information och mediekontakter. Har du frågor eller tips, hör gärna av dig till Ingrid. E-post: Magnus Brandel är projektledare på Branschföreningen Svensk Torv med särskild ansvar för politik och samhällskontakter, både i Sverige och internationellt. Han är sakkunnig inom torv, och har stor erfarenhet av bioenergibranschen. Vill du ha information om torv eller om Svensk Torvs inställning i olika frågor, kontakta gärna Magnus. E-post: Visste du att... torvsäsongen i år har startat rekordtidigt. Redan i mitten på mars, jämfört med i slutet på april förra året, var försäljningen av odlingstorv i full gång. 2 Branschföreningen Svensk Torv / nr

3 Egen bränslemix viktig framtidsfråga När EU:s regeringschefer träffas i slutet av mars i Bryssel för att diskutera unionens framtida klimat- och energipolitik är förslaget att utsläppen av koldioxid ska minska med 40 procent fram till 2030 och att andelen förnybar energi ska vara ett gemensamt övergripande EU-mål om 27 procent. Att nationerna själva ska få avgöra vilken bränslemix de vill ha, är en av knäckfrågorna. När Klimat och energipolitisk ram för perioden ska behandlas den mars förväntas det bli en diskussion främst mellan två läger. Västländerna å ena sidan som inte vill ha nationellt bindande mål för förnybar energi, men som förespråkar ett gemensamt mål på om att den förnybara andelen av energin ska vara minst 27 procent. Mot detta står de östliga EU-länderna som anser att detta mål är orealistiskt och tycker att det största problemet är höga energipriser och industrier som flyttar till andra länder utanför Europa. De svenska energi- och miljöministrarna har vid möten med sina regeringskollegor i Bryssel i början av mars framfört regeringens åsikt att det är bra att förslaget sätter upp spelreglerna för en gemensam politik för klimatoch energipolitik i EU. Regeringen anser att: Målet att minska utsläppen fram till 2030 bör ökas och uppgå till en minskning om sammanlagt 50 procent. Där 40 procent genomförs i EU, och ytterligare 10 procent kan genomföras genom insatser i andra länder genom så kallade flexibla mekanismer. Det nya målet på minst 27 procent andel förnybar energi till 2030 bör realiseras på gemensamhetsnivå. Något nytt mål för energieffektiviteten till år 2030 bör inte utarbetas förrän man hunnit utvärdera insatserna för att nå målet fram till 2020 och se hur de genomförs. Dessa insatser skall de olika länderna genomföra i år. Handeln med utsläppsrätter fungerar dåligt, de är för billiga pga ett överutbud. Systemet måste ses över och omarbetas för att fylla sitt syfte att minska andelen fossila utsläpp. Om dessa synpunkter kommer att märkas i det slutgiltiga dokumentet visar sig efter den 21 mars. Branschföreningen Svensk Torvs åsikt är att det är viktigt att Sverige bevakar den nationella beslutanderätten när det gäller vilken bränslemix energianvändningen i Sverige får ha. - Torven har en särställning i länder som Sverige, Finland och Estland när det gäller dess sameldningsfördelar tillsammans med trädbränslen och vi hoppas att torv även i fortsättningen den ska få fungera som ett viktigt komplement bland de förnybara bränslena. Vi anser vidare att ansvaret för att hantera frågan om torvens roll i bränslemixen bör beslutas nationellt i linje med de förslag som kommissionen framlagt, säger Magnus Brandel, projektledare, Svensk Torv och Neovas representant i EPAGMA, European Peat And Growing Media Association, som är branschens eget samarbetsorgan i Bryssel. - Torven är en inhemsk naturresurs och med dagens hållbara torvbruk ger den även klimatmässiga fördelar som ytterligare stärker dess betydelse i en förnybar bränslemix, säger Magnus Brandel. Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Gustav Kron/ giverton.se Branschföreningen Svensk Torv / nr

4 Ny prövningsvägledning Text & foto: Ingrid Kyllerstedt Annika Ryegård, handläggare vid Naturvårdsverket, och projektledare för prövningsvägledningen. För torvtäkter är det två lagstiftningar som gäller parallellt. Detta gör handläggningen hos länsstyrelserna extra komplicerad. Nu har Naturvårdsverket har tagit fram en vägledning som ska underlätta vid prövning av torvtäkter och bidra till bättre lokaliseringar av torvtäkter. I Naturvårdsverkets prövningsvägledning behandlas både täkter för energitorv och odlingstorv. För dessa två användningsområden av torv gäller alltså två olika lagar. Energitorv prövas huvudsakligen utifrån lagen (1985:620) om vissa torvfyndigheter (den så kallade torvlagen) och odlingstorv prövas enligt miljöbalken. I prövning enligt torvlagen tillämpas även vissa utpekade bestämmelser i miljöbalken, vilket gör att två olika lagar gäller parallellt. Hur tycker du att resultatet blivit? - Vi är mycket nöjda med den. Kärnfrågan i prövningsvägledningen är hur man kan bedöma om torvtäkter är lämpligt lokaliserade. För att kunna göra det beskrivs bland annat hur den nationella våtmarksinventeringen ska tillämpas, påverkan på möjligheten att nå vissa miljökvalitetsmål och gällande lagstiftning. Prövningsvägledningen omfattar inte alla aspekter i en torvprövning och i det fall det finns annan vägledning som är relevant har vi hänvisat till den, säger Annika Ryegård, handläg- Prövningshandledningen kan stoppa framtida torvtäkter Text: Ingrid Kyllerstedt Naturvårdsverkets prövningsvägledning för torvtäkter ger inga klara svar när det gäller att förstå hur tillstånd för torvtäkt ska kunna erhållas, menar Claes Rülcker, vd, Branschföreningen Svensk Torv. - Skyddshänsynen är så stor att tillståndsprövningen i praktiken sätts ur spel. Vi har träffat Naturvårdsverket och lämnat synpunkter i vårt remissvar. Tyvärr måste vi konstatera att det är nästan omöjligt att ur prövningsvägledningen förstå hur branschen överhuvudtaget ska kunna erhålla tillstånd till torvtäkt, säger Claes Rülcker och ger som exempel att prövningsvägledningen inte tar hänsyn till regeringens proposition från 2009, där det bland annat framgår att de ändringar som då skedde i miljöbalken skulle underlätta för företagen att bedöma kraven på en ansökan för att kunna få tillstånd enligt miljöbalken och torvlagen. - Ändringarna syftade också till att ge prövningsmyndigheterna vägledning i sitt arbete. Genom Naturvårdsverkets nya prövningsvägledning blir det tvärtom ännu svårare att kunna bedöma möjligheterna att erhålla tillstånd för tovtäkt, säger Claes Rülcker. Torvbranschen deltar i ett så kallat flermålsprojekt tillsammans med bl.a. Naturvårdsverket, SLU och CBM, Centrum för Biologisk Mångfald, för att öka kunskaperna om optimal användning av skogsklädd torvmark med hänsyn till klimat och biologisk mångfald. - Det är viktigt att vi i detta forum kan ha en konstruktiv dialog för att underlätta bedömningarna för att erhålla tillstånd i linje med regeringens och riksdagens beslut, något som tyvärr inte den nya prövningshandledningen beaktat, framhåller Claes Rülcker. 4 Branschföreningen Svensk Torv / nr

5 gare vid Naturvårdsverket, och projektledare för prövningsvägledningen. Prövningsvägledningen skickades ut på remiss innan den slutgiltiga versionen var klar. - Vi fick stor hjälp under remissen och många goda synpunkter kom in. Bland annat Svensk Torv hade gått igenom remissversionen mycket noggrant och kommit med många värdefulla synpunkter. Vi träffade även många av remissinstanserna vilket underlättade arbetet med remissen, framhåller Annika Ryegård. Vad har du för förväntningar på prövningsvägledningen? - Vi förväntar oss att prövningsvägledningen kommer att bidra till att förenkla regeltillämpningen och leda till en mer enhetlig rättstillämpning vid prövning av torvtäkter. - Vår förhoppning är att prövningsvägledningen bidrar till bättre lokaliseringar av torvtäkter. - Vi vill att det tydligt ska framgå hur Naturvårdsverket gjort sina ställningstaganden. Det gör det även lättare att förutsäga vårt agerande i mål och ärenden, säger Annika Ryegård. Hur kommer den att användas inom myndigheten? Målgruppen för vägledningen är främst handläggare på länsstyrelserna och kommunerna men syftet är även att den ska kunna användas av verksamhetsutövare. Naturvårdsverket är en remissinstans för alla ansökningar om energitorv och får även odlingstorvsansökningar. - Prövningsvägledningen är en möjlighet för oss att vägleda brett och nå fram även om vi inte har möjlighet att yttra oss över alla torvansökningar som kommer in till oss, betonar Annika Ryegård. Prövningshandledningen finns att ladda ned från Svensk Torvs hemsida, samt på Naturvårdsverkets hemsida, www. naturvardsverket.se Jonny de Jong: Uppdelning av skyddsvärden saknas Den nya versionen av Prövningsvägledningen kan vara ett steg i rätt riktning. Men en hel del komplexa frågor återstår dock att lösa och förhoppningsvis kan Prövningsvägledningen kompletteras efterhand. De torvmossar som klassats i de lägre klasserna i våtmarksinventeringen (VMI3 och VMI4) kan hysa naturvärden, men de kan också vara triviala och lämpliga för torvtäkt. Hur ska detta bedömas? Vilka naturvärdeskriterier väger tyngst? Vilka ekosystemtjänster bör beaktas, och hur ska de vägas mot varandra? Vilka organismer bör inventeras och hur ska resultatet tolkas? Hur ska landskapsperspektivet vägas in? Alla dessa frågor måste hanteras vid en prövning, men här ger vägledningen än så länge inte tillräckligt stöd. Johnny de Jong, forskningsledare, CBM, Centrum för Biologisk Mångfald Robert Wedmo: Allt ska skyddas - det är inte rimligt Landets yta består till 25 procent av torvmark, en stor del av den är redan skyddad genom sin höga klassning i Våtmarksinventeringen (VMI) eller utpekad i myrskyddsplanen, som Natura-2000 område eller i Ramsarkonventionen. Att ge samma yta ett ytterligare skydd i Prövningsvägledningen är inte rimligt. Det är bra att Naturvårdsverket tar fram vägledningar för prövning av täkter generellt, även om jag anser det är olyckligt att peka ut torvtäkter och koncessioner som särskilt hänsynskrävande. Det är även olyckligt att Naturvårdsverket inte anser att VMI är tillförlitlig. Den nu år gamla våtmarksinventeringen betraktas delvis som föråldrad trots att moss- och myrmarker inte nämnvärt förändras på 30 år. De uppföljningar som gjorts i exempelvis Gävleborgsoch Dalarnas län visar på mycket små förändringar sedan våtmarksinventeringen genomfördes. Den nya prövningsvägledningen kan svårligen anses underlätta för torvbranschen när det gäller möjligheten att finna tillgång på torv av rätt kvalitet. Vi som arbetar i branschen vet att det i två närliggande mossar kan finnas torv av vitt skilda kvalitetter. Vi har ett kunnande som går längre än att jämföra en plats med en annan på en karta eller en sattelitbild. Vi vill alltid eftersträva att välja platser vilka innebär minsta intrång och störning för såväl närboende som natur, något branschen blivit allt bättre på över åren. Robert Wedmo, ScanPeat AB Branschföreningen Svensk Torv / nr

6 Neova AB Vädret är avgörande även för Sveriges största torvföretag Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Neova Neova AB skördar torv på 55 egna täkter och producerar torv på sammanlagt hektar. - Vi finns i hela Sverige. Att vi verkar lokalt, från Gällivare i norr till Örkelljunga i söder, är vår styrka, säger Peter Persson, produktionschef. Neovas 4700 hektar torvtäkter är fördelade på 55 produktionsplatser som är spridda över hela landet. Dessutom är Neova entreprenörer åt andra bolag på ytterligare 600 hektar. Företaget köper även in torv från underleverantörer. Peter Persson har jobbat på företaget i över 30 år. Det han inte vet om torv är inte vara värt att känna till, säger folk i torvbranschen där han är känd för både sina kunskaper och erfarenheter. På Neova arbetar han och ett trettiotal andra anställda med torv. De arbetar med allt från att skapa nya torvtäkter och producera torv till administration och försäljning av torven. Till detta kommer drygt 600 personer som säsongsanställs varje sommar inför torvskörden. Neova Peter Persson har också en egen tillverkning i Ilsbo, av maskiner som används inom torvproduktionen. All torv säljs sedan vidare, antingen som energitorv till ett 25-tal kommunalägda kraftvärmeverk eller som odlingstorv till både privatkunder och förädlingsföretag, som i sin tur säljer torv till trädgårdsnäringen. - Samtidigt som vi har problem med att få nya koncessioner för energitorv på nya energitorvtäkter och handläggningstiderna för ansökningar om att få börja producera odlingstorv på nya täkter är väldigt långa och kostsamma, ser vi en ökad efterfrågan på odlingstorv, både i Sverige och 6 Branschföreningen Svensk Torv / nr

7 i Holland och Tyskland, konstaterar Peter Persson. Han har märkt av ett allt större ifrågasättande av energitorv och nämner införandet av utsläppsrätter samt svavelskatter som pålagor som haft en negativ påverkan på torvnäringen. Detta bidrar till svårigheterna att få koncessioner på nya energitorvtäkter. Lokal anknytning På 1980 talet var det många småbönder som hade torvproduktion som en bisyssla vid sidan av jordbruket och var underentreprenörer till Neova. Idag är denna grupp nästan helt borta och har ersatts av maskin- och skogsentreprenörer som anlitas för torvproduktionen. - De flesta har en lokal anknytning till våra produktionsplatser, säger Peter som framhåller att Neova även samarbetar med flera kraftvärmeföretag, exempelvis Umeå Energi och Skellefteå Kraft, för att iordningsställa deras torvtäkter inför produktion. Just nu är Peter mest sysselsatt med att teckna avtal inför våren och vintern för leveranser av energitorv till kraftvärmeverk och odlingstorv till trädgårdsföretag. - Vi vet ju inte hur vädret kommer bli så man kan säga att det är ett stort spel där vi får gissa mycket om vilka volymer torv vi kan erbjuda kunderna, säger Peter. - I vår bransch är vädret avgörande. Vi kan alltid skylla på vädret. Är det varma vintrar går det år mindre energitorv, är det regniga somrar blir torvskörden liten. Därför måste vi alltid se till att ha torv i lager. Förra sommaren var den bästa på tio år och det gör att det finns stora lagervolymer. Året innan hade vi tomma lager och stor brist på torv, så vi får se hur årets sommar och skörd blir, säger Peter. Neova AB Neova är ett av Skandinaviens ledande företag inom bioenergi och erbjuder pellets, torv och värme. Bland kunderna finns stora värmeverk och enskilda villaägare samt industrier. Neova har producerat torv i 30 år och har lång erfarenhet och gedigen kunskap om torvbruk. Neova ingår i den finska Vapogruppen som är världens största torvproducent och ledande inom bioenergi i Östersjöregionen. Vapo har en omsättning på motsvarande 6,3 miljarder kronor och är verksamt i sju länder. Vapogruppen ägs av finska staten med 51 procent, resterande 49 procent ägs av finska kommunala energibolag. Neova bedriver ett hålbart torvbruk med ett uttag av torv som inte överstiger den årliga tillväxten av torv i landet. Dessutom bidrar efterbehandlingen av torvtäkterna till att binda växthusgas från luften och skapa våtmarker i skogslandskapet. Det gynnar den biologiska mångfalden. Skörd av stycketorv vid täkten Fasmuren. Branschföreningen Svensk Torv / nr

8 Torveldade Örtoftaverket invigs i april Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Kraftringen Kraftringens nya biobränsleeldade kraftvärmeverk, Örtoftaverket, invigs i april, efter två års byggande. - Vi köper bara svensk torv och kräver att det ska vara möjligt att spåra var den är skördad, säger Magnus Johansson, bränslechef. - Vår panna är en CFB-panna (cirkulerande fluidicerande bäddteknik) och noga utvald för den mix vi har av skogsbränsle, returträ och torv. Den inehåller 55 procent skogsbränsle som består av sådant som annars skulle gått till spillo, till exempel toppar, grenar och sådant som inte duger till något annat). 30 procent består av returträ och 15 procent är torv, berättar Magnus. Magnus Johansson Lokala biobränslen Örtoftaverket levererar värme och el redan nu under intrimningsfasen. Den nya anläggningen ska effektivisera fjärrvärmeproduktionen i Lund, Eslöv och Lomma där efterfrågan idag är större än utbudet. Genom att verket ska eldas med lokala biobränslen räknar man med att trycka undan annan, fossilbränsleeldad produktion. Därmed bedömer man att Kraftringen bidrar till en minskning av de globala koldioxidutsläppen med ton per år. Redan i början av 2000-talet började visionen om ett kraftvärmeverk ta form inom dåvarande Lunds Energikoncern som nu bytt namn till Kraftringen. Någonting behövdes göras för att säkra regionens växande efterfrågan på värme och el. Samtidigt fanns ett behov av att effektivisera och modernisera produktionen av fjärrvärme i kommunerna Lund, Eslöv och Lomma, som tillsammans bildar koncernens största fjärrvärmenät. NYTT FRÅN EU Naturvårdsverkets rapport Text: Magnus Brandel Naturvårdsverket har lämnat en rapport till Miljödepartementet, Förslag till genomförande av MMR, ESD och LULUCF- beslutet, skrivelse Den handlar om ändringar i lagstiftningen för rapporteringar av utsläpp av klimatgaser från bl.a. mark som frivilligt ska redovisas till EU inom ramen för klimatkonventionen. Rapporten ska remissbehandlas under våren och förslag till ändringar i den lagstiftningen kan träda i kraft vid årsskiftet Svensk Torv anser att det kan vara positivt om torvmarkernas utsläpp och inbindning av kol redovisas och kommer att diskutera dessa frågor med Miljödepartementet och Naturvårdsverket. 8 Branschföreningen Svensk Torv / nr

9 Men visionen innefattade också högt satta klimatmål. Verket skulle eldas av lokala och regionala förnybara bränslen, och på så sätt minska koldioxidutsläppen och bidra till såväl regionens som Sveriges klimatmål lämnades de första ansökningarna om bygglov in. Efter en sex år lång tillståndsprocess i mars 2012 kunde spaden äntligen sättas i marken. Sedan dess har det gått undan och nu när Örtoftaverket invigs har visionen blivit verklighet. Enligt företagets egna beräkningar kommer Örtoftaverket då att producera värme till hushåll i Lund, Eslöv och Lomma och el motsvarande hela behovet i hela Eslövs kommun. Örtoftaverket är Kraftringens största satsning någonsin med en investeringskostnad på 1,8 miljarder svenska kronor. Det är en viktig och miljöriktig investering för att säkra fjärrvärmens framtid i Skåne. - Kraftringen vill verka för ett hållbart torvbruk och köper därför bara svensk torv från olika täkter i Sverige, genom några större bolag, säger Magnus. - Vi kräver då att torven ska vara möjlig att följa bakåt till ursprungstäkten. Den ska också finnas på mark som sedan tidigare är dikad och påverkad av mänsklig hand. Efter slutförd torvskörd vill vi också att det ska ske återställning tillsammans med berörd myndighet, markägare och närboende, exempelvis återplantering av skog, framhåller han. - Anledningen till att torv är en del av vår bränslemix är att det innehåller svavel, något som det behövs ett tillskott av för att motverka korrosion i pannans varmaste delar. Det måste annars tillsättas på annat sätt. Emissionerna fångas upp i vår rökgasreningsanläggning och kommer inte ut i luften, svarar Magnus Johansson och framhåller torvens sameldningsfördelar med biobränslen NYTT FRÅN EU EUs energieffektiviseringsdirektiv I lagrådsremissen, Genomförande av energieffektiviseringsdirektivet i Sverige, finns bl.a. ett förslag att införa en lag som föreskriver en skyldighet för företagen att i vissa fall utföra en nyttokostnadsanalys på energiområdet. Denna analys ska enligt förslaget utföras vid planering av nya elproduktionsanläggningar (över 20 MW tillförd effekt). Det föreslås att analysen ska fogas till en ansökan enligt Miljöbalken som ett underlag för prövningsmyndigheternas ställningstagande i en tillståndsansökan. Regeringens proposition kom nyligen och Riksdagen kan fatta sitt beslut före sommaren. Svensk Torv stöder detta förslag. Text: Magnus Brandel Branschföreningen Svensk Torv / nr

10 Torven blir kvar i elcertifikatssystemet Text & foto: Ingrid Kyllerstedt Foto ovan: Gustav Kron/ giverton.se Erik Brandsma, generaldirektör vid Energimyndigheten överlämnar rapporten till it- och energiminister Anna- Karin Hatt. En positiv och viktig nyhet för torvbranschen är att Energimyndigheten i sin rapport Kontrollstation 2015 förslag till justeringar i elcertifikatssystemet, fastslår att torven även i framtiden ska vara berättigad till elcertifikat. - Det skapar kontinuitet och ger alla aktörer på energimarknaden som vill satsa på torv en möjlighet att planera långsiktigt, sade Erik Brandsma, generaldirektör vid Energimyndigheten, när rapporten i den 11 februari överlämnades till it- och energiminister Anna- Karin Hatt. Tidigast 2016 kan den nya lagstiftningen, som rapporten ska ge underlag till, börja gälla. I rapporten har Energimyndigheten bland annat tagit hänsyn till de stora sameldningsfördelar som torven har tillsammans med biobränsle. Branschföreningen Svensk Torv har i sitt remisssvar till utredningen också framhållit detta. - Ett mycket positivt besked, konstaterar Claes Rülcker, vd, Branschföreningen Svensk Torv. Energitoven är beroende av styrmedlen Branschföreningen Svensk Torv har även låtit en oberoende konsult, Miljökraft, utreda konsekvenserna av elcertifikaten och andra styrmedel. Resultaten presenteras i rapporten Översiktlig bedömning av energitorvens konkurrenskraft och visar att energitorven är mycket beroende av styrmedlen och att elcertifikaten har en avgörande betydelse för kraftvärmeverkens beslut att använda torv tillsammans med biobränslen. Utan styrmedel konkurreras den långsamt förnybara torven ut av det billigare fossila bränslet kol, konstateras i rapportens inventering och faktaunderlag. Sedan 2012 har Sverige en gemensam marknad för elcertifikat med Norge, det första och enda exemplet på ett gemensamt stödsystem för förnybar elproduktion mellan två länder i Europa. Syftet med den gemsamma marknaden är att är att tillsammans med Norge nå 26,4 TWh ny förnybar elproduktion till år Kvotpliktig elanvändning minskar Det förslag till förändrade kvoter som Energimyndigheten lägger fram i rapporten beror på en snabbare utbyggnadstakt än väntat, samt att den kvotpliktiga elanvändningen har varit och bedöms bli mindre än vad som tidigare förväntats. Förslaget innebär bland annat att kvoterna höjs med ca 8 TWh per år Utredningen har i februari skickats på remiss på tre månader därefter ska den ingå i regeringens proposition våren 2015 för att sedan implementeras i ny lagstiftning Energimyndighetens rapport finns att ladda ned både på och 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr

11 Svensk Torvs medlemmar Degernes Torvstrøfabrikk AS Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. För mer information kontakta Ragnar R.Halvorsen. Kontakt: E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. Econova Garden AB Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. Fagerhults Torv AB Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt och i säckar. AB Fortum Värme Producerar, distribuerar och säljer el, värme och kyla och bedriver en serviceverksamhet som fokuserar på drift av kraftverk och energieffektiviseringstjänster. Garden Products AB Säljer torvblock. Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. Hasselfors Garden AB Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. Hyltetorps Torv AB Bedriver torvtäkt samt förädling och försäljning av torv. Ingår i ScanPeat AB. Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. Jönköping Energi AB Erbjuder kunder i främst Jönköpingsregionen energi- och kommunikationslösningar. Kalmar Energi AB Energileverantör som förser Kalmar, Smedby och Lindsdal med biobränslebaserad när- och fjärrvärme. Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårdsodling. Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen. Kraftringen Produktion AB Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. Ljungby Energi AB Är den lokala energikoncernen i kommunen. Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. Mellanskog Är en skogsägarförening som på olika sätt hjälper skogsägare att få välskötta skogar. Mullmäster AB Bedriver brytning och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Ingår i ScanPeat AB. Mölndal Energi AB Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och Lindome. Neova AB Sveriges största torvproducent. Erbjuder produkterna pellets, torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven. Råsa Torv AB Bedriver brytning och försäljning av torvprodukter. Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av jordförbättringar samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. Sandviken Energi AB Produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten samt drift av optiskt fibernät och skötsel av gator i centralorten Sandviken samt tätorterna Järbo och Storvik. SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. Sävne Torv AB Bedriver torvbrytning och säljer torv till stallströ och jordförbättring. Söder Energi AB Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. Södra Skogsenergi AB Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. Södra Århults Torv AB Framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer och inomhusplanteringar. Söftesmåla Naturtorv AB Producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Ingår i ScanPeat AB. Kontakt: Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen. Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull. Ingår i ScanPeat AB. Kontakt: Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. Branschföreningen Svensk Torv / nr

12 Denna tidning ges ut av Branschföreningen Svensk Torv och medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi. Torv är en naturlig råvara för energi, i trädgårdar, i stall och ladugårdar Vill du vara med? Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och informerar och arbetar för torv och den roll den fyller i ett hållbart torvbruk och energisystem. Sveriges yta består till en fjärdedel av torv och rätt förvaltad kan denna inhemska råvara bli en ännu större tillgång. För mer information se eller mejla till Foto: Gustav Kron/giverton.se Branschföreningen 12 Branschföreningen Svensk Torv / nr

Ett jordbruk som domineras av torv

Ett jordbruk som domineras av torv Tidningen Nummer 1-2014 Ett jordbruk som domineras av torv Torvtransport på räls med lastbil Sid 3 Grön okänd revolution Sid 4 Tema energitorv Sid 8-9 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014 1 Branschföreningen

Läs mer

Torv och miljö som specialitet. Tidningen. Branschföreningen. Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9. Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7

Torv och miljö som specialitet. Tidningen. Branschföreningen. Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9. Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7 Nummer 5-2014 Tidningen Branschföreningen Torv och miljö som specialitet Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7 Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9 Svensk Torv i IPS styrelse Sid 10 Branschföreningen Svensk

Läs mer

Torvvatten i blickfånget

Torvvatten i blickfånget Nummer 4-2014 Tidningen Branschföreningen Torvvatten i blickfånget Ny torvtäkt tar tid Sid 6-7 Slimmat ledarskap på Hasselfors Garden Sid 8-9 Många kom på öppen torvtäkt Sid 10 Branschföreningen Svensk

Läs mer

Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9. Tidningen. Branschföreningen. Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7. Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5

Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9. Tidningen. Branschföreningen. Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7. Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5 Nummer 6-2014 Tidningen Branschföreningen Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9 Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5 Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7 Se över brandskyddet Sid 10 Branschföreningen

Läs mer

Torven viktigaste delen i jordprodukter. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2

Torven viktigaste delen i jordprodukter. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2 Nummer 3-2013 Branschföreningen Tidningen Torven viktigaste delen i jordprodukter Remissvar gör torven het i höst Sidan 2 Torvskörd kräver noggrann planering Sidan 3 Torven som ger smak Sidan 10 Branschföreningen

Läs mer

Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7. Tidningen. Branschföreningen. Årsmöte i Uppsala Sid 4-5

Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7. Tidningen. Branschföreningen. Årsmöte i Uppsala Sid 4-5 Nummer 2-2015 Tidningen Branschföreningen Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7 Nordisk-Baltisk bioenergikonferens Sid 3 Årsmöte i Uppsala Sid 4-5 Miljöcertifiering av torvbruk

Läs mer

Entreprenörerna som alltid hittar en lösning. Tidningen. Förenkla tillståndsgivningen. för torvbruk Sidan 9. Torvskörden regnade bort Sidan 3

Entreprenörerna som alltid hittar en lösning. Tidningen. Förenkla tillståndsgivningen. för torvbruk Sidan 9. Torvskörden regnade bort Sidan 3 Nummer 1-2013 Tidningen Entreprenörerna som alltid hittar en lösning Förenkla tillståndsgivningen för torvbruk Sidan 9 Torvskörden regnade bort Sidan 3 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 1 Tidningen

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Skellefteå Kraft på kartan

Skellefteå Kraft på kartan Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen av miljöstörande

Läs mer

Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen av miljöstörande

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2013-11- 15 REMISSYTTRANDE Till Energimyndigheten Eskilstuna Synpunkter på kontrollstation 2015 för elcertifikatsmarknaden Svebio, Svenska Bioenergiföreningen,

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Svensk Torvs synpunkter på Energimyndighetens utkast till Torvens roll i elcertifikatssystemet (2013-10-25)

Svensk Torvs synpunkter på Energimyndighetens utkast till Torvens roll i elcertifikatssystemet (2013-10-25) REMISSYNPUNKTER 2013-11-22 Energimyndigheten Svensk Torvs synpunkter på Energimyndighetens utkast till Torvens roll i elcertifikatssystemet (2013-10-25) 0. Sammanfattning Vi noterar att Energimyndighetens

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2014/734/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2014-05- 16 REMISSYTTRANDE N2014/734/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Jenny Hedström. Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Elcertifikatsystemet - Nya möjligheter för elproducenterna Jenny Hedström Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel ÅF värme och kraftkonferensen 11 november 2009 Agenda Ny tilldelningsperiod för

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Innehåll 1. Kort om Umeå Energi 2. Energianvändningen i samhället- några reflektioner.

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33.

Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden Skäligt pris på fjärrvärme SOU 2004:136 och Fjärrvärme och kraftvärme i framtiden SOU 2005:33. Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2005-07-01 M2005/895/E M2005/2736/E Till Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på Fjärrvärmeutredningens betänkanden

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi

Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? 7 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv? Vilka krav ställs på Sverige? Vad innebär

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007

LAGÄNDRINGAR 1 JANUARI 2007 Energimyndigheten informerar om elcertifikatsystemet Lagändringar OM ELCERTIFIKAT Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som syftar till att öka den förnybara elproduktionen med 17 TWh

Läs mer

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Det Energipolitiske Udvalg EPU alm. del - Bilag 6 O 1 4 oktober 2004 Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet är eniga om en strategi

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag

Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Pressmeddelande 2007-01-17 Flertalet elbolag bryter mot ny konsumentlag Åtskilliga elbolag bryter mot lagen. Den 1 januari 2007 trädde Förändringar i lagen om elcertifikat i kraft, vilket ska underlätta

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi

en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi Hjortronbok0430 02-06-13 18.29 Sida 1 Hjortronboken en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi Hjortronbok0430 02-06-13 18.29 Sida 2 Text: Svenska Torvproducentföreningen Omslag, grafisk

Läs mer

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige

Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Fjärrvärme i framtiden Prognos och potential för fjärrvärmens fortsatta utveckling i Sverige Sammanfattning: Fjärrvärme svarar idag för nära hälften av all uppvärmning av bostäder och lokaler i Sverige.

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster)

Innehåll. Varför ett nytt direktiv? 2013-12-04. Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Vad innebär nya Energieffektiviseringsdirektivet för Sverige? (Uppdatering avseende energitjänster) Nätverksträff 26-27 november 2013 Henrik Wingfors Svensk Energi Innehåll Varför ett nytt energieffektiviseringsdirektiv?

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Elcertifikatsmarknaden i Sverige

Elcertifikatsmarknaden i Sverige Elcertifikatsmarknaden i Sverige Roger Östberg Analysavdelningen Energimyndigheten Norges Energidager 2011 14 oktober Agenda Om ambitionsnivån Det svenska regelverket Erhållen utbyggnad i Sverige Handel

Läs mer

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson

Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked. Martin Johansson Problemstillinger knyttet til et norsk/svensk elsertifikatmarked Martin Johansson Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel Energidagarna i Oslo den 14 oktober Historik Elcertifikat infördes den

Läs mer