Ryttarens Torvströfabrik - ett levande museum Sid 4-5. Tidningen. Torvbruk lockar många Sid 8-9. Bosse Rappnes livsverk firar 30 år Sid 6-7

Transkript

1 Nummer Tidningen Ryttarens Torvströfabrik - ett levande museum Sid 4-5 Bosse Rappnes livsverk firar 30 år Sid 6-7 Torvbruk lockar många Sid 8-9 Myndigheter och medlemmar på konferens Sid 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september

2 Branschföreningen Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare samt medlemmar (se sid 11) och intresserade. Tidningen medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi. Ansv. utgivare Claes Rülcker, vd, Svensk Torv claes.rulcker@svensktorv.se Redaktör Ingrid Kyllerstedt, Svensk Torv ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Redaktionsråd Ann-Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Rita Larsson, Neova Thomas Merlöv, ScanPeat Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Louise Norberg Tidningen och mer information Svensk Torv Holländargatan Stockholm tfn Kommunicera mera en framgångsfaktor Det finns inget som går upp mot det personliga mötet. Det gäller mycket här i livet och Almedalsveckan är ett av de tydligaste exemplen. Jag var i Almedalen i somras och det är uppenbart hur mycket man kan åstadkomma genom att bara träffas på en gemensam arena och gärna under en längre tid. För torven har två viktiga möten visat samma sak. Både på IPS årsmöte i Irland, se nästa sida, och på vår konferens, se sidan 11, blev det tydligt hur betydelsefullt det är att mötas och utbyta erfarenheter. En synpunkt som kom fram på vår torvkonferens var att flera tyckte att samråden inför en ansökan om torvtäkt inte fungerar optimalt. En pressad arbetssituation på Länsstyrelserna gör att myndighetens vägledande roll blir otydlig då handläggarna ofta inte ens hunnit besöka platsen som ansökan gäller när samrådet äger rum. Naturligtvis kunde inte detta lösas på plats, men bara genom att myndigheter och medlemsföretag fick chansen att ventilera sina åsikter ökar förståelsen vilket förhoppningsvis leder till bättre samarbete och säkrare myndighetsutövning. Men det är inte bara vi som branschförening som behöver kommunicera, även myndigheter som Naturvårdsverket är i behov av synpunkter. På konferensen presenterades Miljöbalksprojektet där så kallade inspel (synpunkter som inkommit via webben och intervjuer) om miljöbalken ska sammanställas och utvärderas. Några av inspelen berör torv, till exempel markavvattning och bristande motiveringar vid avslag. Vi följer projektet med intresse och vill uppmuntra våra läsare att göra detsamma. Miljöbalken är central för vår verksamhet och när den nu ses över är det angeläget att vi kommunicerar våra synpunkter. Claes Rülcker, vd Foto: Orasis Foto Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt. Nya rapporter 2015 Energimyndigheten har i samarbete med Torv- Forsk och Svensk Torv i en rapport utvärderat halterna suspenderat material i avrinningen från torvtäkter och ställt dessa värden i relation till till uppmätta halter vid andra platser. TorvForsk har i samarbete med Energimyndigheten tagit fram ett kontrollprogram för vattenmiljön och utvecklat en lathund som kan användas av Branschföreningen Svensk Torv och dess medlemsföretag i samband med tillstånd och tillsyn. Beställ rapporterna på vårt kansli eller ladda ner dem från hemsidan Minskning av energitorv SGU, Sveriges geologiska undersökning, sammanställer årligen en rapport om energitorv och koncessioner för att producera energitorv. Produktionen av energitorv 2014 minskade med ca 7 %. Även det totala energiinnehållet minskade under förra året. Läs rapporten på 2 Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015

3 Vindkraftverk och torvtäkter på IPS årsmöte Den internationella torvorganisationen IPS, International Peat Society, anordnade i juni sitt årsmöte i Tullamore i Irland. 120 medlemmar fick chansen att mötas under tre intensiva dagar fyllda med föredrag, workshops, exkursioner och gemensamma middagar. Det var en välorganiserad konferens som gav mycket nya kunskaper och även möjligheter till utbyte av erfarenheter av hur man ser på och behandlar torv i andra länder. En av de frågor som vi diskuterade var synen på energitorv. Charlie Flanagan, Irlands utrikesminister, öppnade konferensen med att berätta om hur han som barn växte upp med torvtäkter i sin hembygd. Han framhöll att torv har stor betydelse som energikälla i Irland. Han betonade också att torven kan medverka till att landsbygden utvecklas. Exkursionerna som anordnades var lyckade och att vädret visade sig från sin bästa sida gjorde förstås sitt till. Ett intressant studiebesök var att få se de 28 vindmöllorna som Board na Mónas satt upp på en avslutad torvtäkt som en efterbehandling. Irländska myndigheter ser inte några problem med att efterbehandla mark med att etablera vindkraftverk på våtmarken. Det enda man vill försöka undvika är att större fåglar häckar och därför prioriteras mindre våtmarker för denna sorts efterbehandling. Den sista dagen var det dags för representanterna i National Committee att träffas. Ett av besluten som fattades var att namnet på organisationen ska ändras från International Peat Society till International Peatland Society. Ett annat ämne som diskuterade var organisationens 50-årsjubileum som äger rum Text och foto: Claes Rücker Deltagarna fick prova på att skörda torv för hand. Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september

4 Brukssamhället som växte upp och försvann i spåren av torv Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Louise Norberg Kan torv imponera? Ja, i alla fall för de som besöker Ryttarens Torvströfabrik som är ett levande museum med visningar av det unika brukssamhället mitt i skogen och tågbanan som fraktade torven från täkterna till fabriken. Ryttarens Torvströfabrik är sedan 2012 ett byggnadsminne som lever vidare tack vare många frivilliga krafter och är väl värt ett besök för alla torvintresserade. Olle Fogelberg, Karin Hartelius och Hans Hellman i en av museets tågvagnar. I fabriksbyggnaden har tiden stått stilla sedan den sista telefonbeställningen i december Tåg och torv hörde förr ihop. Torven fraktades från de avlägsna torvtäkterna till fabriken och sedan från fabriken till kunderna. Men i takt med att tågen byttes ut mot lastbilar har de smalspåriga järnvägarna försvunnit och numera finns endast ett fåtal kvar. En av Sveriges längsta torvbanor är den som finns vid Ryttarens Torvströfabrik. Den 3,5 km långa banan är unik på flera sätt och också den största attraktionen på det levande museet utanför Falköping. Torven som producerades var av hög kvalitet och en stor del av den exporterades till USA Museet drivs av Föreningen Ryttarens Torvströfabrik där Karin Hartelius är ordförande. Det var hennes farfar Nils Hartelius som 1906 startade Torfströaktiebolaget Ryttaren med hjälp av de lån som staten erbjöd för att starta torvströtillverkning främst för gödsel och torrklosetter. Fabriken ligger mitt i den västgötska skogen mellan de två byarna Sandhem och Kättilstorp. Fabriken drevs de första åren av en ångmaskin. Maskinhuset samt en del av den åtta meter höga skorstenen finns kvar än idag. - Maskinhuset i tegel kan vara en typbyggnad från Munktells Mekaniska Verkstad, förklarar Hans Hellman, byggnadsantikvarie och medlem i föreningens styrelse. Hans var en av de som tog initiativet till att bevara Ryttaren som arbetslivsmuseum i samband med en universitetsuppsats om fabriken Torven som producerades var av hög kvalitet och en stor del av den exporterades till USA. Som mest producerades balar per år i anläggningen. Ett 20-tal personer var fast anställda på fabriken som var igång hela året. På vintrarna var det två tågset med sju vagnar som åkte, ibland med snöplog, för att hämta torven i ladorna till fabriken. Där vinschades vagnarna upp i torvladan. Torvblocken revs och pressades till balar för att sedan transporteras vidare. - Det här var ett brukssamhälle i ödemarken med förmansbostad, arbetarbostad, matsal, lanthandel och fabriksbyggnad, säger Karin. Under högsäsongen på sommaren anlitades luffare som fick bo i två baracker nära torvtäkterna där de arbetade med att samla ihop torvblocken för torkning och sedan lägga den i torkladorna. Men att skära tor- 4 Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015

5 ven i block var ett arbete förbehållet fabrikens skickliga arbetare. - Hur man skar torvblocken var halva bärgningen. Det var viktigt att det gjordes rätt så blocken höll ihop vid hanteringen, säger Karin. Idag är det skog där det en gång i tiden skördades torv, men resterna av torvladorna och luffarnas baracker finns kvar. - Varje arbetare skar ca 30 kubikmeter torv per dag. Det var ett verkligt tungt och slitsamt jobb som utfördes här på torvmossarna, framhåller Hans. Verksamheten var igång till 1997 och i fabriken är det som om tiden stått stilla sedan dess. De sista beställningarna finns uppskrivna intill telefonen i det lilla kontorsrummet. Fabriken ser i stort sett ut som den gjorde i början på seklet eftersom torvdriften inte genomgick några större industriella förändringar. Däremot utvecklades den med hjälp av egna praktiska lösningar. Ett exempel är det så kallade Harteliusloket. Det konstruerades av Hans Hartelius bror Måns 1952 och körs idag av Karl-Hugo Fogelberg som är aktiv i föreningen. Det krävs stora ideella insatser för att driva Ryttarens Torvströfabrik. Av föreningens medlemmar är det ett tjugotal som exempelvis arbetar med att underhåll byggnaderna, hålla i de guidade turerna och köra tåget ut på mossen. Den senaste arbetsinsatsen var att byta ut ett stort antal slipers, ett tidsödande och tungt arbete, men också nödvändigt för att järnvägen ska vara farbar. Fakta: - Vi anordnar torvens dag i slutet av augusti och har visningar från maj till september. Vår ekonomi bygger på medlemsavgifter, bidrag och medlemmarnas engagemang, säger Karin Hartelius. Ryttarens Torvströfabrik var igång från 1906 till Föreningen Ryttarens Torvströfabrik ansvarar för drift och underhåll med hjälp av medlemsavgifter och bidrag från bland annat Falköpings kommun, Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet. Allt arbete sker på ideell basis av ett tjugotal medlemmar. Mer information: Stora bilden: Tåg och torv hörde förr ihop. Torven fraktades från de avlägsna torvtäkterna till fabriken och sedan från fabriken till kunderna. Maskinhuset i tegel kan vara en typbyggnad från Munktells Mekaniska Verkstad. I bakgrunden syns den röda fabriksbyggnaden. Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september

6 Torv i varje kruka i Bosse Rappnes trädgård Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Louise Norberg Bosse Rappne har jobbat hårt i 30 år med sitt livsverk som från början var en liten handelsträdgård. I år firar Bosse Rappnes livsverk Ulriksdals slottsträdgård 30 år. Själv kallar han den för en gammaldags trädgård - fast i uppblåst form. - Torven är en grundråvara som varit med mig hela tiden och den har fortfarande en stor betydelse för att våra krukväxters höga kvalitet, säger han. - Alla våra krukväxter är odlade i torvjord och vi köper in stora mängder torv, både i lösvikt och i säckar som vi säljer, säger han. Bosse visar runt bland växthusen, frilanden med självplock, visningsträdgårdarna, odlings- och rekreationsytorna och kaféet. Det är högsommar och mycket folk som strosar runt bland de ofantliga mängderna blommor och växter, några kommer fram för att fråga om råd och det märks att Bosse är en välkänd person och att han också är kunnig när han tålmodigt svarar på alla frågor. Här odlar vi som förr och försöker hålla fast vid hantverkstraditionen. Själv känner han minsta vrå i Ulriksdals slottspark där trädgårdsanläggningen är belägen. Här har han lekt som barn och så gott som växt upp i föräldrarnas handelsträdgård, som de startade innan han föddes, Familjen bodde i ett stenhus intill, och där bor han ännu kvar med sin familj. - Min fru brukar skoja om att jag aldrig flyttat hemifrån, säger Bosse på sitt lite sävliga sätt och ler busigt. Kanske är det också förklaringen till framgångarna inom den robusta trädgårdsbranschen. Bosse fick lära sig odlingens magi redan som barn. - Jag har bara gått en kortare trädgårdsutbildning, men jag vet liksom hur det ska kännas, lukta och se ut, det finns inom mig, säger han tog han över trädgården tillsammans med sin mamma Brita och de kämpade sedan i 20 år med handelsträdgården. I början var det just bara en handelsträdgård där de enbart odlade växter och blommor. - Hela logistiken runt detaljhandeln med växter fanns inte då, vi odlade plantor och sålde vidare till Årsta parthallar. Det går inte att jämföra med hur det ser ut idag när blommor säljs överallt. 6 Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015

7 - Jag gillar inte stordrift och toppstyre. Här odlar vi som förr och försöker hålla fast vid hantverkstraditionen. Sankt Paulia har varit som en röd, eller rättare sagt blå, tråd hela tiden, och det var den blomma som odlades mest i början. Den finns ännu kvar, men är ingen storsäljare. Idag är det Medelhavet som är populärt. Och att samla olika kryddväxter i en enda kruka - Vi har också ett sortiment som vi kallas höstfägring där vi samlat blommor som passar den kyligare och mörkare årstiden, till exempel rudbeckia och alunrot. En annan nyhet är visningsträdgårdarna som fungerar som en inspirationskälla för besökarna, precis som Ikeas kök och rum. - Förr var trädgården något nödvändigt, man måste odla grönsaker för att hålla svälten borta. Idag finns folksjukdomen stress och trädgården ska ha en lugnande inverkan, för odling eller fungera för att umgås ute, funderar Bosse högt och fortsätter: - Här kan man bli sin egen idémakare och skapa sitt eget paradis utanför dörren. Filmer är ett annat, nytt verktyg att nå ut för att inspirera. Den händige Bosse, som tidigare jobbat som snickare, visar hur man planterar en häck eller bygger en mur. Lite nöjt visar han den i verkligheten, en egendesignad mur gjord av trästammar i en sluttning i en ny visningsträdgård som håller på att byggas upp. Att ständigt vara i rörelse, växa och vilja. Det är något av Bosses sätt att leva. - Jag är en entreprenör och en jäkel på att jobba. Det har varit 18 hundår med att bygga upp det här. Jag jobbade från fyra på morgonen till tio på kvällen med min mamma. Vi jobbade växelvis och kämpade ihop. Den sämsta dagskassan vi hade under dessa 100-timmars veckor var 43 kronor. Men sedan 2003 har det rullat på bra, menar Bosse. Uppmärksamheten i media har hjälpt honom, men han framhåller också de 57 medarbetarna. - Jag tycker det är roligt när även människor växer, säger Bosse Rappne innan vi tar farväl mitt bland ett myller av kunder, växter och 17 sorters torvjord uppstaplade vid ingången, det bruna guldet i hans slottsträdgård. Fakta: Ulriksdals slottsträdgård har öppet hela året. Anläggningen består av växthus med försäljning av trädgårdsprodukter, friland med självplock, inspirationsträdgårdar och kafé samt konferensmöjligheter. Torv säljs och används flitigt i Ulriksdals slottsträdgård. Mikaela Olausson var glad över att hitta rätt ros till sin trädgård. Mer information: Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september

8 Stort intresse för att se torvbruk Text och foto: Ingrid Kyllerstedt Rafal Flis i förarhytten är förman och Artur Baran ingår båda i det arbetslag som Rein Lillås, till höger, anlitar i sin egenskap av Neovas entreprenör för torvproduktionen vid Trottagården. Tre gånger i sommar har Neova anordnat Öppet hus på torvtäkter för att visa hur dagens torvbruk går till och vilken betydelse torven har både som energi och jordförbättrare. - Det har kommit massor av folk och intresset och nyfikenheten har varit stor överallt, säger Carl-Eric Lindquist som är en av de arrangörerna på Neova. Särskilt nöjd är han med att landsbygdsministern kom till visningen utanför Haparanda. Det är tredje året som Neova anordnar visningar på sina torvtäkter och en tanke bakom satsningen är att informera om torvverksamheten på olika platser i Sverige. Årets Öppet hus på torvtäkt arrangerades i Småland och norra Norrland. Sammanlagt har cirka 600 personer kommit till visningarna vilket Carl-Eric tycker är helt fantastiskt. - Att det kommit ungefär 200 personer till varje plats som ligger mitt inne skogen är vi mycket nöjda med. Det visar att intresset är stort bland folk som bor i närheten. Man vill veta hur torvbruk går till och vad torv är, säger han. Tillsammans med Leif Olsson, produktionschef, och Ann- Cathrin Eklund, kommunikationschef, har han planerat de tre visningarna och de flesta som kom fick inbjudan via annonser i lokalpressen. Carl-Eric och Leif har varit på plats alla tre gångerna och tillsammans med sina kollegor hållit i allt praktiskt. De har satt upp flera tält där besökarna bjudits på korv och bröd samt drycker, en tipspromenad har anordnats och maskinerna som används i torvbruket har stått beredda för att starta och visa hur frästorven tas upp ur marken. - Besökarna har varit allt från barnfamiljer till pensionärer och så gott som alla tycker att de fått uppleva och lära sig mycket nytt om vad torv är och hur vi skördar den, förklarar Carl-Eric. En av de som kom till Trottagårdens öppet hus var Sven- Göran Fransson, som bor i Smålandsstenar. Han är bondson och har minnen från barndomen då torven harvades med häst och vagn och användes som strö till djuren. - Väldigt intressant att få se hur man gör nu, säger han innan det är dags att gå till nästa station för att fortsätta tipspromenaden. 8 Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015

9 Algot Kjeller var fascinerad av maskinen som tog upp torv och förvandlade den till korvar som sedan blir energitorv till kraftvärmeverk. Vid en av frågetavlorna står Göran Holmberg från Landeryd. Han har jobbat på Trottagårdens torvfabrik som nu är riven, men låg intill den nuvarande torvtäkten. - I fabriken snickrade jag ihop träramarna till lådorna där torven pressades till block. Det var ett hårt slit och det gick tåg som hämtade torven här i Trottagård, minns han. - Det är väldigt intressant att få se maskinerna man använder nu, vilken skillnad. Bertil Malmborg tycker också att maskinerna var det mest sevärda på besöket. Även han känner till torven från sin barndom på en bondgård. - Och att få veta om alla användningsområden var också intressant. Vi skulle använda mycket mer torv, det är helt tokigt att vi istället eldar med olja, säger han. I tältet med korv sitter Linnea och Tobias Somero med sin dotter Devina. De bor på en gård i närheten och är nöjda med besöket. - Det var mycket nytt vi fick veta, bland annat om torvens olika användningsområden, det var kul, säger Linnea samtidigt som Devina suger upp det sista ur sin juiceförpackning och familjen ska åka hem. Parkeringen intill torvtäkten som fylldes snabbt när visningen började klockan 15 töms inte förrän vid sluttiden som är klockan De här är ett viktigt sätt att skapa relationer på platserna där vi har torvbruk vilket ger arbetstillfällen i bygden och dessutom massor med andra fördelar som vi får chansen att berätta om, säger Carl-Eric Lindquist och Leif Olsson när de packar in allt i sin specialdesignade släpvagn. Att enkelt kunna packa upp och ihop är en förutsättning för dessa rullande öppna hus. - Det har varit väldigt intensivt på alla öppet hus, vi har fått vara på språng hela tiden. Många som kom hade inte varit på torvtäkten tidigare fast de bor i närheten. Men Sven- Erik Bucht, landsbygdsministern, som bor bara en mil från torvtäkten utanför Haparanda, har varit på torvtäkten tidigare och kom även denna gång vilket vi tycker är roligt. Han sade att han tycker det är viktigt med arbetstillfällena i glesbygden som torvtäkter innebär, och det är ju något som vi håller med om, sammanfattar Carl-Eric sommarens tre välbesökta arrangemang. Leif Olsson, produktionschef visar torvtäkten för besökare Linnea och Tobias Somero med sin dotter Devina. Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september

10 Torvkonferensen som blivit tradition Text och foto: Ingrid Kyllerstedt Bild till vänster: Petter Hedberg var en av talarna på konferensen. Bild i mitten: Maria Widmark, Länsstyrelsen i Norrbotten tillsammans med Econovas medarbetare Magnus Pettersson och Karin Färnlöf Bengtsson. Bild till höger: Arne Löf, Uvat, och Stefan Östlund, Hasselfors Garden. Det är inte ofta täkthandläggare, forskare och medlemsföretag kan träffas under flera dagar. Men på Svensk Torvs konferens den augusti var det möjligt. - Det är andra året vi träffas och nu tycker jag att vi kan säga att det blivit en tradition, sa Claes Rülcker, vd, Svensk Torv, inledningsvis och uppmanade alla att se till att boka in den sista veckan i augusti nästa år för en ny torvkonferens. Årets konferens innehöll allt från forskning till lagstiftningsfrågor och ett studiebesök. Det var intensiva dagar med olika föredrag då det också gavs många möjligheter att ventilera problem och erfarenheter i gruppen. Naturvårdsverkets miljöbalksprojekt presenterades av Jenny Jonsson, projektledare, och Linn Åkesson, jurist. De berättade om den första fasen som nu är klar, att samla in synpunkter från bland annat myndigheter, branschföreningar och domstolar. 777 så kallade inspel har inkommit via webbenkät och personliga intervjuer och sju problemområden har identifierats. Nu går projektet vidare med att ta fram förslag på åtgärder. En av forskarna som talade var Johnny de Jong, forskningsledare vid Centrum för Biologisk Mångfald, som redogjorde för hur man kan göra en naturvärdesbedömning ur ett landskapsperspektiv, vilket beskrivs i en forskningsrapport, nyligen utgiven av TorvForsk på uppdrag av Energimyndigheten. - I den redovisar vi en metod som alla kan tillämpa och komma fram till samma resultat genom att använda sig av olika dataprogram och uppgifter som finns tillgängliga för alla, sade han. En central fråga är att ordet naturvärde som används flitigt inte är definierat av myndigheterna vilket gör bedömningen oklar. Den andra dagen bjöd på en busstur till Rölunda Produkter där deltagarna samlades i det nya växthuset på gårdsplanen intill högar med olika sorters torv utanför fönstren och meloner, bönor och gurkor i krukor inne i huset. Petter Hedberg, Hedberg Ekologkonsult, var en av talarna och berättade hur efterbehandling kan omvandlas till ekologisk kompensation. - Jag tycker det har varit väldigt intressanta dagar, sade Katharina Krusell, Länsstyrelsen i Östergötland, och fick medhåll av kollegan Maria Widmark från Länsstyrelsen i Norrbotten som deltog i torvkonferensen för andra gången. Många uttryckte sin uppskattning av att kunna knyta kontakter och prata om erfarenheter och diskutera sätt att lösa problem på konferensen, både i pauserna och vid måltiderna. Och höll med Claes om att den här traditionen kommit för att stanna. 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015

11 Svensk Torvs medlemmar Degernes Torvstrøfabrikk AS Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. Kontakt: Ragnar R. Halvorsen, rrhalvo@gmail.com E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. Econova AB Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. Envigo AB Levererar miljökonsulttjänster för bearbetningskoncessioner och miljötillstånd. Fagerhults Torv AB Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt och i säckar. AB Fortum Värme Producerar, distribuerar och säljer el, värme och kyla. Garden Products AB Säljer torvblock. GeoPro AB Hanterar frågor inom täkt, mark, miljö och vatten. Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. Hasselfors Garden AB Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. Hedberg Ekologkonsult AB Ekologisk inventering, restaurering samt genomför inventeringar och provtagningar. Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. Hyltetorps Torv AB Bedriver torvtäkt samt förädling och försäljning av torv. Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. ILOO AB Ingenjörsfirma Lars-Ola Olsson Jiffy Group Tillverkar olika växtprodukter med torv. Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. Jönköping Energi AB Erbjuder energi- och kommunikationslösningar. Eldar med träflis, bark, spån, torv, energiskog och åkerbränslen. Kalmar Energi AB Energileverantör som förser Kalmar, Smedby och Lindsdal med biobränslebaserad när- och fjärrvärme. Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårds-odling. Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen. Ägs av Övik Energi och Härnösand Energi och Miljö, HEMAB. och ovikenergi.se Kraftringen Produktion AB Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. Linnea Consulting Bedriver skogsbruk och startar nu torvdrift i sydvästra Småland. Ljungby Energi AB Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. Mark- och miljörådgivning Sverige AB Tjänster inom miljörådgivning, miljöprövning, tillståndsärende och anmälningsärenden. Mullmäster AB Bedriver torvproduktion och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Mölndal Energi AB Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och Lindome. Neova AB Producerar torv. Erbjuder produkterna torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven. Råsa Torv AB Bedriver torvproduktion och försäljning av torvprodukter. Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av torvpdodukter samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. Sandviken Energi AB Produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten. SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. Sävne Torv AB Bedriver torvproduktion och säljer torv till stallströ och jordförbättring. Söderenergi AB Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. Södra Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. Södra Århults Torv AB Framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer. Söftesmåla Naturtorv AB Producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Kontakt: softesmalanaturtorv@telia.com Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen. Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull. Kontakt: ulvotorv@telia.com Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. Uvat AB Konsultföretag med inriktning mot mark, vatten och miljö. WSP Arbetar i alla typer av uppdrag, från förstudier och tillståndsansökningar till kontroll och uppföljning. Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september

12 Adressfält: PLATS FÖR PORTO Torv är en naturlig råvara för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar Vill du vara med? Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och informerar och arbetar för torv och den roll den fyller i ett hållbart torvbruk och energisystem. Sveriges yta består till en fjärdedel av torv och rätt förvaltad kan denna inhemska råvara bli en ännu större tillgång. För mer information se eller mejla till info@svensktorv.se Denna tidning ges ut av Branschföreningen Svensk Torv och medföljer även som bilaga i tidningen Bioenergi Foto: Louise Norberg Branschföreningen 12 Branschföreningen Svensk Torv / nr 3 - september 2015