Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9. Tidningen. Branschföreningen. Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7. Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9. Tidningen. Branschföreningen. Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7. Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5"

Transkript

1 Nummer Tidningen Branschföreningen Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9 Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5 Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7 Se över brandskyddet Sid 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december

2 Branschföreningen Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare samt medlemmar (se sid 11) och intresserade. Tidningen medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi. Ansv. utgivare Claes Rülcker, vd, Svensk Torv Redaktör Ingrid Kyllerstedt, Svensk Torv Redaktionsråd Magnus Brandel, Svensk Torv Ann-Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Rita Larsson, Neova Thomas Merlöv, ScanPeat Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Camilla Öjhammar Tidningen och mer information Svensk Torv Holländargatan Stockholm tfn Vår julklapp till klimatet Torv är en bransch som regleras av myndigheter, lagar och förordningar. Att söka tillstånd för torvproduktion är både tålamodsprövande och kostsamt. Det kräver dessutom en hel del kunskap och förarbete och utgången är oviss in i det sista. Ändå borde det kanske inte vara på det viset. Enligt en oberoende forskningsrapport, som kommer att offentliggöras i början av nästa år, är de torvmarker som människan genom historien påverkat genom att dika ut lika stora som Blekinge, det vill säga 2,5 miljoner hektar. Växthusgasutsläppen uttryckt som koldioxidekvivalenter* från dessa marker är större än vad Sveriges hela transportsektor släpper ut. För att komma till rätta med växthusgasutsläppen borde torvproduktionen i Sverige öka avsevärt. Vår slutsats är att ökad användning av torv behövs för att ta bort den största klimatgasläckan vi har i vårt land. Detta är ett av de budskap vi vill nå fram med till politiker, beslutsfattare och miljörörelsen. Utsläppen från de dikade torvmarkerna är en klimatskuld våra generationer åstadkommit och denna måste vi betala. Att på ett hållbart sätt skörda och använda torven från dikad torvmark samt ersätta fossila bränslen är den bästa julklapp vi kan ge klimatet. Claes Rülcker, vd * Koldioxidekvivalenter är koldioxid, metangas och lustgas omräknat till utsläpp som om alla tre var koldioxid. God Jul & Gott Nytt År önskar redaktionen Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt. Leif Olsson Clales Rülcker Ingrid Kyllerstedt Ann-Cathrin Eklund Thomas Merlöv Rita Larsson Katarina Törnell Magnus Brandel 2 Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014

3 Torvlagens vara eller icke vara Näringsdepartementet utreder torvlagens framtid. Arbetet går ut på att avskaffa Torvlagen och föra in bestämmelserna i Miljöbalken. Genomförs denna förändring innebär det att all prövning av torvtäkt - oavsett vad torven ska användas till - ska prövas enligt Miljöbalken och då krävs alltid markägarens medgivande för att få tillstånd för en torvtäkt. Torvlagen innebär att det allmänna, det vill säga staten, ges en möjlighet att expropriera torv som produceras för energiändamål i de fall det inte går att göra upp med markägaren om intrångsersättning. Ett avskaffande av Torvlagen skulle innebära att den särskilda koncessionsprövningen för energitorv, som infördes 1985 genom Torvlagen, upphör och att all prövning av torvtäkt ska prövas enligt Miljöbalken, då alltid markägarens medgivande för att få tillstånd för en torvtäkt krävs. Branschföreningen Svensk Torv ser fördelar med en och samma myndighetsstruktur och harmoniserade bestämmelser. I dag prövas torvtäkt enligt Miljöbalken av Miljöprövningsdelegationen, Miljödomstolen och i vissa fall Miljööverdomstolen. Prövningen enligt Torvlagen sker i första instans i Länsstyrelsen och överklagan sker till Regeringen. Ur Svensk Torvs perspektiv skulle det vara lämpligt om prövningen skedde enhetligt så att en praxis kunde skapas genom en och samma prövningsordning. Vi skulle även kunna komma bort från en lag för energi- och en för växttorv och låta berört företag själv bedöma för vilket eller vilka ändamål man vill använda torven i täkten till. I dag får man inte använda torv som erhållit tillstånd enligt Miljöbalken för energiändamål. Samtidigt känner vi en osäkerhet inför vilka konsekvenserna skulle kunna bli av ett avskaffande av Torvlagen. Vi diskuterade denna fråga 2007 inom branschföreningen mot bakgrund av ett förslag från LRF om att avveckla Torvlagen. Svensk Torv tog då ett beslut att inte motsätta sig tillsättandet av en utredning i denna fråga. Att nu bara acceptera ett förslag om att avveckla Torvlagen utan en ordentlig konsekvensbedömning genom en intern promemoria utan direktiv inger betänkligheter. Från branschföreningens sida måste vi därför noga pröva denna fråga. Till detta har nu också sällat sig frågan om Miljömålsberedningens förslag från i somras (SOU 2014:50 s. 133ff). Det lyfter fram frågan om behovet av en strategi som gäller den omfattande resurs Sverige har i form dikad torvmark som läcker stora mängder klimatpåverkande gaser, mängden överstiger utsläppen från hela transportsektorn. Svensk Torv anser att Regeringen borde tillsätta en särskild utredning för att klargöra denna fråga. Att i detta läge avveckla Torvlagen och därmed ta bort den möjlighet som finns i dag att i vissa undantagsfall kunna styra torvbruket mot vissa torvmarker för energitorv måste noggrant övervägas. Vi tror att det kan öka statens intresse av att styra torvbruket mot torvmark som läcker stora mängder klimatgaser. Branschföreningen Svensk Torv avser att återkomma i denna fråga ytterligare innan vi kan ge ett besked till Näringsdepartementet. Text: Magnus Brandel, projektledare Foto: Gustav Kron, Giverton Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december

4 TEMA HÖSTMÖTE Brinnande aktuella ämnen på Höstmötet Text och foto: Ingrid Kyllerstedt Fr v Ulf Eriksson, Peter Persson, Magnus Brandel, Lars O Johansson (delvis skymd), Stefan Östlund, Mikael Norberg, Peter Eriksson (delvis skymd), Claes Bohlin, Thomas Merlöv, Rita Larsson, Jan Burvall, Anders Andersson, Göran Andersson, Ulf Lindqvist, Robert Wedmo, Torbjörn Claesson, Claes Rülcker, Roger Andersson. Höstmötet i november anordnades i Stockholm och hade 23 deltagare. De fick både en inblick i den vetenskapliga klimatrapporten om torv, som snart är klar, och sommarens skogsbrand, men också umgås och diskutera medlemsfrågor. Dalarnas Hus, en konferenslokal i ett k-märkt hus i centrala Stockholm var platsen för 2014 års Höstmöte. Varje år anordnar branschföreningen två årsmöten, ett i april och ett så kallat Höstmöte i november. På dessa tvådagarsmöten hålls både sedvanliga årsmötesförhandlingar och föreläsningar i olika ämnen och samtidigt anordnas en gemensam middag på kvällen. Torbjörn Claesson, ordförande i Branschföreningen Svensk Torv och vd i Neova, Sveriges största torvföretag, inledde med att ge en rapport från EPAGMA:s tioårsjubileum i Bryssel. Grundarna Matti Hilli, Vapo, och Bernt Hedlund, Råsjö Torv, som utgör grunden i Neova, var med på jubileet som bland annat firades med en hearing i EU-departementet. Mats Olsson, professor emeritus vid SLU, Uppsala, presenterade därefter sin rapport om klimatgaser från torvmarker, vilken bygger på hans och andras forskarrön. Rapporten visar att utsläppen av växthusgaser (koldioxid, metan och dikväveoxid) från svenska torvmarker är mycket större än vad forskarna tidigare konstaterat. Uträkningarna tyder på att utsläppen på all dikningspåverkad torvmark (2,5 Mha) motsvarar mellan 15 och 23 Mton koldioxidekvivalenter (växthusgaser) per år. Bästa användningsalternativet av dikade torvtäkter som står och läcker koldioxidekvivalenter är sannolikt att ta bort torven, dränera marken och sedan beskoga marken. - Det kan jämföras med utsläppen från all trafik i Sverige som är 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Mats Olsson, SLU Störst är utsläppen från näringsrik torvmark med högt grundvatten, sade Mats Olsson och visade sina uträkningar. Koldioxidekvivalenter är ett mått som innefattar de tre växthusgaserna koldioxid, metan och dikväveoxid (lustgas). Koldioxid är den minst potenta av dessa, lustgas den mest potenta, men på grund av att gaserna försvinner i olika takt från atmosfären är utsläppssiffrorna inte helt enkla att kommunicera och förstå. - Ur klimatsynpunkt är bästa användningsalternativet av dikade torvtäkter som står och läcker koldioxidekvivalenter sannolikt att ta bort torven, dränera marken och sedan beskoga marken, i andra hand att göra fågelsjöar av de dikade torvtäkterna, förklarade Mats Olsson. 4 Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014

5 TEMA HÖSTMÖTE Klimatrapportens innehåll håller för närvarande på att verifieras av flera forskare, och när det är klart ska rapporten i sin helhet presenteras. Men redan nu kan konstateras att 1,5-4,8 ton torv per ha går upp i rök varje år till ingen nytta, och att denna torv i stället skulle kunna användas, som energi och i odling och djurhållning, för att minska Sveriges klimatpåverkan. Lars Zetterberg, IVL Lars Zetterberg, forskare vid IVL, redogjorde därefter för tre aspekter när det gäller att minska torvens klimatpåverkan. Hans slutsats är att torv, som är långsamt förnybart, kan vara bättre än kol, men inte lika bra som biobränslen. - Med rätt val av torvmark och efterbehandlingsmetoder kan torv ha en roll att fylla så länge som fossila bränslen fortfarande används i kraftvärmeverk. Men torven har också andra värden, till exempel att det är ett inhemskt bränsle som ger arbetstillfällen och korta transporter. Torven har också signifikanta samförbränningsfördelar som gör att den faktiska klimatpåverkan kan bli ännu bättre, förklarade Lars Zetterberg. Just de goda resultaten när torv sameldas med biobränslen var ämnet för näste talare, Jan Burvall, bränsleutvecklare vid Skellefteå Kraft. - Torven är ett smörjmedel för pannan som gör att det inte blir några beläggningar på pannans inre delar som tillsammans med höjd verkningsgrad ger stora besparingar på mångmiljonbelopp per år. Genom att använda torv garderar vi oss också mot dyra marginalbränslen och minskar användningen av fossila reserv- och topplastbränslen, vilket är särskilt viktigt under den kallaste vinterperioden. I pauserna blev det många inspirerande samtal mellan medlemmarna. På sidan 10 kan du läsa om vad Peter Bergh, Brandmännens Riksförbund, talade om på Höstmötet. Se bilden här nedan från Peter Berghs föredrag. Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december

6 NYTT MEDLEMSFÖRETAG Sandviken Energi Torvmixen är klimatriktig Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Sandviken Energi Bild ovan: Sandviken Energi - Värmeverket När Sandviken Energi bildades 1914, på initiativ av köpmän och hantverkare, levererades el från Jernverket till lampor och motorer. I år firar bolaget 100 år och är ett stort kommunägt infrastrukturföretag och sedan 31 år ingår torv i energimixen. Varje dag levererar 14 långtradare trädbränsle i form torv, grot, sågspån, bark och flis. Ungefär fem av dessa består av enbart torv. Sandviken Energi eldar sedan 1983 med torv i sina pannor och idag består bränslemixen av 40 procent torv och resten är trädbränsle. - Det finns främst fyra starka fördelar med att elda med torv, säger Göran Panth, affärsområdeschef för Värme, som sedan 1998 arbetat på företaget. - De pannkemiska fördelarna är väldigt stora med att använda torv. Det blir inga beläggningar i pannans Göran Panth konventionsdelar och vi kan enkelt rena pannan efter vintersäsongen. Kollegor i branschen måste ta bort beläggningar med mer avancerade meoder, vilket vi slipper. En annan fördel är att stycketorven är energität, vilket gör att bränslehanteringen fungerar effektivt. Leveranserna tar inte stor plats och stycketorven ryms, tillsammans med andra biobränslen, i ett inomhuslager på 2000 kubikmeter. Bränsleråvarorna förvaras på plats, på mossar och i skogar, vilket gör att Sandviken Energi kan ha en effektiv och ytekonomisk bränslehantering. - Torven är också ett lokalt bränsle. Den torv vi använder skördas inom en radie på ett par mil på närliggande täkter i till exempel Hedesunda, Rörberg, Gysinge och Årsunda. Det ger både korta transporter och arbetstillfällen i bygden, framhåller Göran innan han kommer in på ytterligare en fördel med torven. - Det är att den är förnyelsebar. Torven oxiderar där den ligger i naturen och då är det helt klimatriktigt att vi kan elda torv och ta tillvara denna 6 Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014

7 NYTT MEDLEMSFÖRETAG resurs. Vi gör oss också mindre beroende av importerade fossila bränslen när vi använder inhemska bränslen som torv. - Det enda som kan konkurrera med torven för vår del är andra energitäta bränslen av något slag, såsom till exempel ptp (plast, trä, papper) briketter. Om utsläppsrätterna skulle bli dyrare, kommer sannolikt en utfasning av torv att bli föremål för diskussion säger Göran Panth. De pannkemiska fördelarna är väldigt stora med att använda torv. Sandviken Energis två pannor där biobränslemixen med torv eldas är från 1984 men genomgick en större renovering Sannolikt måste dessa pannor ersättas inom en års period. Det pågår diskussioner om vilken strategi Sandviken Energi ska välja för framtiden. Att koppla ihop kraftvärmeledningarna med Gävle är ett spår, att ta tillvara restvärmen från verkstadskoncernen Sandvik är ett annat. Men Göran Panth anser att vilket alternativ det än blir så har torven en tänkbar plats i energimixen också i framtiden. Sandviken Energi: Sandviken Energi AB (SEAB) är ett helägt dotterföretag till Sandvikens Stadshus AB. SEAB är moderbolag i en koncern som består av de helägda dotterföretagen Sandviken Energi Elnät AB, Bångbro Kraft AB, Sandviken Energi Vatten AB och Marknad Energi Klimatkontroll Mekkab AB. Sandviken Energi Kraft & Värme producerar och distribuerar fjärrvärme till centralorten Sandviken samt tätorterna Järbo och Storvik Vid kraftvärmeverket i Björksätra ingår torv i bränslemixen till två fastbränslepannor som är på 20 MW vardera. Fastbränslepannorna driver en ångturbinanläggning i vilken el produceras. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick 2013 till 223 GWh. Elproduktionen i kraftvärmeverket uppgick till 16 GWh 2013 Anslutna kundanläggningar ca st. Mer information finns på Cykloner för grovavskiljning av stoft ur rökgaserna från kraftvärmeverkets BFB-pannor (boiling fluidized bed). Kort om fjärrvärme Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige. Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms med fjärrvärme. När värme och el produceras samtidigt kallas det kraftvärme. När man gör el uppstår värme som i sin tur blir en ny nyttighet fjärrvärme. Fjärrvärmen började byggas för att förbättra luften i våra städer. Bara genom att förflytta förbränningen till en enda plats, i stället för att varje hus hade sin panna, förbättrades luftkvaliteten snabbt. Sedan fjärrvärmeverken bytt ut fossila bränslen mot förnybar och återvunnen energi minskade utsläppen ytterligare. Enligt Naturvårdsverket är det fjärrvärmebranschens omställning huvudförklaringen till att Sverige lyckats nå klimatmålen enligt Kyotoavtalet. Källa: Sandviken Energis webbplats Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december

8 Torv ger arbete och gemenskap Text: Maria Jansson Sjödin Foto: Camilla Öjhammar Luften dallrar av värme och är fylld av små, små dammpartiklar. På en vidsträckt torvmosse i Röjnoret strax söder om Bastuträsk skördar nämligen Skellefteå Kraft energirik torv. Medan klasskompisarna njuter av sol och bad, sommarjobbar här ett gäng ungdomar som traktorförare. Röjnoret är Skellefteå Krafts största torvtäkt och ligger ett par mil söder om Bastuträsk. Det här är en myr som dikats ur för många år sedan för myrslåtter och höskörd till djuren. Vi har skördat torv här i trettio år och än har vi inte kommit ned till det underliggande jordlagret, säger Nicklas Lundkvist. Nicklas är ansvarig för entreprenörerna som arbetar på den 450 hektar stora täkten i Röjnoret. Förutom den här har Skellefteå Kraft en täkt i Stor- Degermyran och en i Norrheden, totalt cirka 730 hektar produktionsyta. I Sverige utnyttjas bara en bråkdel av torvmarken för att producera energi. Jag ser det som en outnyttjad, ren och inhemsk resurs, säger Jan Burvall, bränsleutvecklare på Skellefteå Kraft. Sedan befintlig skog avverkats och vegetationstäcket tagits bort kan produktionen börja. Skörden börjar normalt i maj och fortsätter hela sommaren så länge det är torrt väder. Vi har skördat torv här i trettio år och än har vi inte kommit ned till det underliggande jordlagret. Skörden på Röjnorets frästorvtäkt går till så att man börjar med att lösgöra ett tunt skikt genom att fräsa ytan med en knivfräs från Vapo. Därefter vänds och torkas den lösa torven med speciella vändare innan den skrapas ihop i meterhöga strängar med nio meter breda skrapor. En sträng mitt på varje 18 meter bred teg. - Det finns lite olika system för utlastning och lagring. Här använder vi den så kallade HAKU-metoden, säger Fredrik Larsson, anläggningsansvarig från Skellefteå Kraft. - Vi ser det även som positivt att det är ett lokalt bränsle som finns nära våra förbrukare och som ger jobb i närområdet. På Röjnoret siktar vi på en produktion på kubikmeter vilket motsvarar 100 gigawattimmar, vilket i sin tur skulle motsvara uppvärmningen av cirka villor, berättar Fredrik. Skellefteå Kraft skördar idag torv från marker som tidigare dikats av skogsnäring eller jordbruk. Dikningen gör att mossarna läcker stora mängder koldioxid när de ligger orörda. - Så jag tycker nog att det är bättre att skörda torven, ta tillvara 8 Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014

9 på energin i en inhemsk resurs som annars går till spillo och sedan återställa våtmarkerna, säger Jan Burvall, som förespråkar ett ansvarsfullt och långsiktigt torvbruk. En av de som säsongsjobbat med torven länge är Joel Jonsson från Järvtjärn. - Jag började sommarjobba här och träffade faktiskt min fru Camilla på täkten för snart tjugo år sedan. Eftersom det går åt två förare per traktor och grävmaskin, totalt tolv traktorer och två grävmaskiner, är det cirka trettio förare, oftast ungdomar, som får sommarjobb tack vare torvskörden. Dessutom ska torven under vinterhalvåret transporteras de fem milen in till värmeverket med en flisbil som då körs på tvåskift. Så torven resulterar utan tvekan i många jobb i en trakt med annars litet utbud. - Jag trivs jättebra. Vi är ett bra gäng som har roligt tillsammans. Stämningen är god. Man träffar mycket folk som ger bra kontakter inför framtiden, säger sommarjobbande Jesper Stenberg från Gummark. Med hjälp av en mobil Vapo-lastare med elevatorband och traktorer med tjugo kubikstora uppsamlingsvagnar sker utlastningen från en teg. De fullastade vagnar tippar torven vid den pyramidliknande stacken där en bandgrävare fördelar och packar torven. Där lagras den under året och transporteras fortlöpande till värmeverket. Torvmossen tycks trycka bort de flesta regnvädren. Vid måttliga mängder nederbörd klarar de färdiga strängarna sig rätt bra från vätan. Trots det sätter ett och annat åskoväder stopp för produktionen i Röjnoret. Men just idag rullar arbetet på efter förarnas välbehövliga vätskeintag. För Joel Jonsson, arbetsledare och entreprenör, kommer arbetet fortsätta även efter skörd. - Då måste dikena göras iordning och röjas. Det är viktigt att får bort vattnet inför nästa säsong, säger Joel som även hoppas på nya täkter i området. Jan Burvall påpekar att man även sett att myrens guld, hjortronet, trivs kring torvtäktens diken. Värmen behålls kring dikena, blommorna fryser inte och insekterna trivs, vilket resulterar i stora mängder guldgult guld! En positiv bieffekt, så god som någon. Bilden till vänster: Joel Jonsson är både arbetsledare och entreprenör med två jordbrukare i arbete på täkten. Bilden till höger: Många ungdomar får sommarjobb tack vare torvskörden. Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december

10 Se över brandskyddet vid torvtäkten Text och foto: Ingrid Kyllerstedt Peter Bergh, Brandmännens Riksförbund Ta regelbundet reda på din kommuns handlingsplan vid brand. Det rådet gav Peter Bergh, förbundsordförande i Brandmännens Riksförbund, när han talade på Höstmötet och gav tips vid en eventuell torvbrand. Peter Bergh är utbildad ambulanssjuksköterska och brandman och har gedigen erfarenhet av både bränder och akutvård. Brandmännens Riksförbund ombildades 2007 från att ha varit ett deltidsförbund till att bli ett branschförbund som organiserar brandmän, brandbefäl och flygplatsbrandmän. Huvudansvaret när det brinner har den enskilde näringsidkaren. Peter inledde med att ge en beskrivning av hur brandskyddet i Sverige är organiserat. - Majoriteten av brandmännen, personer, arbetar deltid och 5000 är heltidsanställda brandmän. Vi brukar säga att Sverige har världens minsta räddningskår, sade han. En förklaring till det kan vara att Sverige var först med att införa den nya metoden att släcka bränder inifrån, så kallad rökdykning, som inte kräver lika många aktiva brandmän. Deltidbrandmännen är stommen i räddningsstyrka i glesbygden och många kommuner har bara deltidsanställda, berättade Peter Bergh. För att bli deltidsbrandman krävs endast nio veckors utbildning, en heltidsanställd har två års utbildning. Lagen skydd mot olyckor, LSO, reglerar räddningstjänsten och säger att bränder ska släckas inom godtagbar tid. Varje kommun sätter målet för vad som menas med det. - En timmes väntan vid brand kan i en del kommuners handlingsplaner anses som godtagbart, förklarade Peter. Torvtäkter ska ingå i riskbedömningen som kommunerna utgår från när handlingsplanen utformas. - Lagen säger också att huvudansvaret när det brinner har den enskilde eller näringsidkare. Det är något som många inte känner till. Det är bara vid akut fara som Räddningstjänsten får ansvaret för en brand, sade Peter och uppmanade alla att begära att få ut sin kommuns handlingsplan för att se hur torvtäkten betraktas i den och riskanalysen som ligger till grund för handlingsplanen. Så fort den akuta branden är släckt övergår ansvaret åter till den enskilde eller näringsidkaren som måste se till att brandhärden bevakas med egna resurser och medel. Därför är det viktigt att den som har en torvtäkt gör allt för att förhindra bränder och också vet hur den senaste kommunala handlingsplanen ser ut om olyckan skulle vara framme. Peter berättade därefter om sommarens storbrand i Sala som både krävde liv och skapade förödelse och blev oerhört kostsam. Det var flera misstag som begicks, bland annat körde den första brandbilen fel och samordningen brast. - Blåsten hade också kunnat förutsetts med hjälp av meteorologer. Vetskapen om hur vinden förändrades dag för dag fanns, men resurserna kom inte in och man bad inte om hjälp i tid, berättade Peter som tror att erfarenheterna kommer ge Räddningstjänster mer resurser och en översyn av MSB, Myndigheten för Skydd och Beredskap. 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014

11 Svensk Torvs medlemmar Degernes Torvstrøfabrikk AS Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. För mer information kontakta Ragnar R.Halvorsen. Kontakt: E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. Econova Garden AB Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. Envigo AB Levererar miljökonsulttjänster för bearbetningskoncessioner och miljötillstånd. Fagerhults Torv AB Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt och i säckar. AB Fortum Värme Producerar, distribuerar och säljer el, värme och kyla och bedriver en serviceverksamhet som fokuserar på drift av kraftverk och energieffektiviseringstjänster. Garden Products AB Säljer torvblock. Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. Hasselfors Garden AB Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. Hyltetorps Torv AB Bedriver torvtäkt samt förädling och försäljning av torv. Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. Jiffy Group Internationell koncern som tillverkar olika växtprodukter med torv. I Sverige finns Jiffy Unitorv AB som producerar torvblock och Jiffy Products Sweden AB som tillverkar odlingssubstrat. Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. Jönköping Energi AB Erbjuder kunder i främst Jönköpingsregionen energi- och kommunikationslösningar. Kalmar Energi AB Energileverantör som förser Kalmar, Smedby och Lindsdal med biobränslebaserad när- och fjärrvärme. Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårdsodling. Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen. Ägs av Öviken Energi och HMAB. och ovikenergi.se Kraftringen Produktion AB Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. Ljungby Energi AB Är den lokala energikoncernen i kommunen. Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. Mark- och miljörådgivning Sverige AB Tjänster inom miljörådgivning, miljöprövning, tillståndsärende och anmälningsärenden. Mellanskog Är en skogsägarförening som på olika sätt hjälper skogsägare att få välskötta skogar. Mullmäster AB Bedriver torvproduktion och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Ingår i ScanPeat AB. Mölndal Energi AB Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och Lindome. Neova AB Sveriges största torvproducent. Producerar torv på egna torvtäkter men är även entreprenör åt andra bolag. Erbjuder produkterna torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven. Råsa Torv AB Bedriver torvproduktion och försäljning av torvprodukter. Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av torvpdodukter samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. Sandviken Energi AB Produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten samt drift av optiskt fibernät och skötsel av gator i centralorten Sandviken samt tätorterna Järbo och Storvik. SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. Sävne Torv AB Bedriver torvproduktion och säljer torv till stallströ och jordförbättring. se Söderenergi AB Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. Södra Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. Södra Århults Torv AB Framställer jordprodukter till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer och inomhusplanteringar. Söftesmåla Naturtorv AB Producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Kontakt: Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen. Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull. Kontakt: Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december

12 Adressfält: PLATS FÖR PORTO Torv är en naturlig råvara för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar Vill du vara med? Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och informerar och arbetar för torv och den roll den fyller i ett hållbart torvbruk och energisystem. Sveriges yta består till en fjärdedel av torv och rätt förvaltad kan denna inhemska råvara bli en ännu större tillgång. För mer information se eller mejla till Denna tidning ges ut av Branschföreningen Svensk Torv och medföljer även som bilaga i tidningen Bioenergi Foto: Umeå Energi Branschföreningen 12 Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014

Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag. Tidningen. Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5. Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9

Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag. Tidningen. Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5. Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9 Nummer 2-2014 Tidningen Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5 Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9 Torven blir kvar i elcertifikatssystemet

Läs mer

Torv och miljö som specialitet. Tidningen. Branschföreningen. Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9. Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7

Torv och miljö som specialitet. Tidningen. Branschföreningen. Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9. Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7 Nummer 5-2014 Tidningen Branschföreningen Torv och miljö som specialitet Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7 Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9 Svensk Torv i IPS styrelse Sid 10 Branschföreningen Svensk

Läs mer

Ett jordbruk som domineras av torv

Ett jordbruk som domineras av torv Tidningen Nummer 1-2014 Ett jordbruk som domineras av torv Torvtransport på räls med lastbil Sid 3 Grön okänd revolution Sid 4 Tema energitorv Sid 8-9 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014 1 Branschföreningen

Läs mer

Torvvatten i blickfånget

Torvvatten i blickfånget Nummer 4-2014 Tidningen Branschföreningen Torvvatten i blickfånget Ny torvtäkt tar tid Sid 6-7 Slimmat ledarskap på Hasselfors Garden Sid 8-9 Många kom på öppen torvtäkt Sid 10 Branschföreningen Svensk

Läs mer

Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7. Tidningen. Branschföreningen. Årsmöte i Uppsala Sid 4-5

Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7. Tidningen. Branschföreningen. Årsmöte i Uppsala Sid 4-5 Nummer 2-2015 Tidningen Branschföreningen Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7 Nordisk-Baltisk bioenergikonferens Sid 3 Årsmöte i Uppsala Sid 4-5 Miljöcertifiering av torvbruk

Läs mer

Entreprenörerna som alltid hittar en lösning. Tidningen. Förenkla tillståndsgivningen. för torvbruk Sidan 9. Torvskörden regnade bort Sidan 3

Entreprenörerna som alltid hittar en lösning. Tidningen. Förenkla tillståndsgivningen. för torvbruk Sidan 9. Torvskörden regnade bort Sidan 3 Nummer 1-2013 Tidningen Entreprenörerna som alltid hittar en lösning Förenkla tillståndsgivningen för torvbruk Sidan 9 Torvskörden regnade bort Sidan 3 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 1 Tidningen

Läs mer

Skellefteå Kraft på kartan

Skellefteå Kraft på kartan Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700

Läs mer

Torven viktigaste delen i jordprodukter. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2

Torven viktigaste delen i jordprodukter. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2 Nummer 3-2013 Branschföreningen Tidningen Torven viktigaste delen i jordprodukter Remissvar gör torven het i höst Sidan 2 Torvskörd kräver noggrann planering Sidan 3 Torven som ger smak Sidan 10 Branschföreningen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen av miljöstörande

Läs mer

Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen av miljöstörande

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet.

Effektiv användning av olika bränslen för maximering av lönsamheten och minimering av koldioxidutsläppet. 2008-04-23 S. 1/5 ERMATHERM AB Solbacksvägen 20, S-147 41 Tumba, Sweden, Tel. +46(0)8-530 68 950, +46(0)70-770 65 72 eero.erma@ermatherm.se, www.ermatherm.com Org.nr. 556539-9945 ERMATHERM AB/ Eero Erma

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

E.ON Värme. Med spillvärme

E.ON Värme. Med spillvärme E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Innehåll 1. Kort om Umeå Energi 2. Energianvändningen i samhället- några reflektioner.

Läs mer

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning Hjortronboken 2 En bok om hållbar torvanvändning Kärr Blandmyr Mosse Skogklädd mark Torvbruket skall styras mot de dikade torvmarkerna. Sumpskog (produktiv skogsmark) Myr Torvmark >30 cm torvdjup Skog

Läs mer

Redovisning avseende fjärrvärmetaxari från Arboga Energi AB

Redovisning avseende fjärrvärmetaxari från Arboga Energi AB ARBOGA KOMMUN Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL / f Sammanträdesdatum 2010-11-08 Blad 7 Ks 139 Au 135 Dnr 149/2010-045 Redovisning avseende fjärrvärmetaxari från Arboga Energi AB Kommunfullmäktige

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT

FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT FJÄRRVÄRME EFFEKTIVT BEKVÄMT MILJÖKLOKT VAD ÄR FJÄRRVÄRME? Ett av de smartaste sätten att få en behaglig inomhustemperatur tycker vi. Idén med fjärrvärme är enkel: man delar på en värmekälla istället för

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Lösningar för ett hållbart Tissuebruk. Ulf Johnsson, Manager Mill Technology, Valmet Björn Magnus Sales Director EMEA, Valmet

Lösningar för ett hållbart Tissuebruk. Ulf Johnsson, Manager Mill Technology, Valmet Björn Magnus Sales Director EMEA, Valmet Lösningar för ett hållbart Tissuebruk Ulf Johnsson, Manager Mill Technology, Valmet Björn Magnus Sales Director EMEA, Valmet 2 Total Enerigförbrukning för ett Tissuebruk Långsiktig hållbarhet Mjukpappersbruket

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Viktigt att minska utsläppen

Viktigt att minska utsläppen Elda rätt! Att elda med ved och pellets är ett klimatsmart alternativ för uppvärmning om det sker på rätt sätt och med effektiv utrustning. Vid dålig förbränning av ved och pellets bildas många föroreningar

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014

Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi. Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen. Panndagarna 6 februari 2014 Samarbete mellan industri och energibolag Södra Cell Värö/Varberg Energi Carl-Arne Pedersen VD, Varberg Energi-koncernen Panndagarna 6 februari 214 Varberg Energi AB Varberg Energi AB ägs av Varbergs kommun

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel

Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Omtanke varje dag vi gör din vardag bekväm och enkel Pålitlighet, effektivitet och uthållighet, tre för oss viktiga kärnvärden som visar vad vi står för. Vår viktigaste uppgift är att driva utvecklingen

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Slitage i pulveranläggningar.

Slitage i pulveranläggningar. Slitage i pulveranläggningar. 2013-11-13 Värme och kyla med Bra Miljöval 1 Norrenergi AB Ett kommunägt företag med ca 75 medarbetare. Levererar drygt 1 TWh bekväm, driftsäker och miljömärkt värme och 70

Läs mer

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion

Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion RAPPORT Växthusgasemissioner för svensk pelletsproduktion Jonas Höglund Bakgrund IVL Svenska Miljöinstitutet publicerade 2009 på uppdrag av Energimyndigheten rapporten LCA calculations on Swedish wood

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Närområdets egna energibolag

Närområdets egna energibolag Närområdets egna energibolag Innehåll Om oss 3 Principen med fjärrvärme 4 Om kyla 8 Support för alla typer av frågor 10 Serviceavtal 12 Kampen om miljön 14 Socialt ansvar 15 Framtidens energikällor 16

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987.

Johan Sundberg. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Johan Sundberg Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades 1987. Idag 20 personer. Profu är ett oberoende forsknings- och utredningsföretag inom energi- och avfallsområdet. Götaforsliden

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus

Klimatbokslut 2013. Foto: Johan Gunséus Klimatbokslut 2013 Foto: Johan Gunséus Förord Vi på Umeå Energi arbetar mot målet att vara helt klimatneutrala år 2018. Det innebär att vi inte ska tillföra något nettotillskott av klimatpåverkande gaser

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Tillsammans. för Landskronas miljö

Tillsammans. för Landskronas miljö Tillsammans för Landskronas miljö Vår roll i det hållbara samhället En icke fungerande revolver som inspiration Knuten kallas Non CO 2 och är en tydlig symbol för både Landskrona och för verksamheten där

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer