Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9. Tidningen. Branschföreningen. Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7. Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5

Transkript

1 Nummer Tidningen Branschföreningen Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9 Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5 Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7 Se över brandskyddet Sid 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december

2 Branschföreningen Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare samt medlemmar (se sid 11) och intresserade. Tidningen medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi. Ansv. utgivare Claes Rülcker, vd, Svensk Torv claes.rulcker@svensktorv.se Redaktör Ingrid Kyllerstedt, Svensk Torv ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Redaktionsråd Magnus Brandel, Svensk Torv Ann-Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Rita Larsson, Neova Thomas Merlöv, ScanPeat Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Camilla Öjhammar Tidningen och mer information Svensk Torv Holländargatan Stockholm tfn Vår julklapp till klimatet Torv är en bransch som regleras av myndigheter, lagar och förordningar. Att söka tillstånd för torvproduktion är både tålamodsprövande och kostsamt. Det kräver dessutom en hel del kunskap och förarbete och utgången är oviss in i det sista. Ändå borde det kanske inte vara på det viset. Enligt en oberoende forskningsrapport, som kommer att offentliggöras i början av nästa år, är de torvmarker som människan genom historien påverkat genom att dika ut lika stora som Blekinge, det vill säga 2,5 miljoner hektar. Växthusgasutsläppen uttryckt som koldioxidekvivalenter* från dessa marker är större än vad Sveriges hela transportsektor släpper ut. För att komma till rätta med växthusgasutsläppen borde torvproduktionen i Sverige öka avsevärt. Vår slutsats är att ökad användning av torv behövs för att ta bort den största klimatgasläckan vi har i vårt land. Detta är ett av de budskap vi vill nå fram med till politiker, beslutsfattare och miljörörelsen. Utsläppen från de dikade torvmarkerna är en klimatskuld våra generationer åstadkommit och denna måste vi betala. Att på ett hållbart sätt skörda och använda torven från dikad torvmark samt ersätta fossila bränslen är den bästa julklapp vi kan ge klimatet. Claes Rülcker, vd * Koldioxidekvivalenter är koldioxid, metangas och lustgas omräknat till utsläpp som om alla tre var koldioxid. God Jul & Gott Nytt År önskar redaktionen Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt. Leif Olsson Clales Rülcker Ingrid Kyllerstedt Ann-Cathrin Eklund Thomas Merlöv Rita Larsson Katarina Törnell Magnus Brandel 2 Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014

3 Torvlagens vara eller icke vara Näringsdepartementet utreder torvlagens framtid. Arbetet går ut på att avskaffa Torvlagen och föra in bestämmelserna i Miljöbalken. Genomförs denna förändring innebär det att all prövning av torvtäkt - oavsett vad torven ska användas till - ska prövas enligt Miljöbalken och då krävs alltid markägarens medgivande för att få tillstånd för en torvtäkt. Torvlagen innebär att det allmänna, det vill säga staten, ges en möjlighet att expropriera torv som produceras för energiändamål i de fall det inte går att göra upp med markägaren om intrångsersättning. Ett avskaffande av Torvlagen skulle innebära att den särskilda koncessionsprövningen för energitorv, som infördes 1985 genom Torvlagen, upphör och att all prövning av torvtäkt ska prövas enligt Miljöbalken, då alltid markägarens medgivande för att få tillstånd för en torvtäkt krävs. Branschföreningen Svensk Torv ser fördelar med en och samma myndighetsstruktur och harmoniserade bestämmelser. I dag prövas torvtäkt enligt Miljöbalken av Miljöprövningsdelegationen, Miljödomstolen och i vissa fall Miljööverdomstolen. Prövningen enligt Torvlagen sker i första instans i Länsstyrelsen och överklagan sker till Regeringen. Ur Svensk Torvs perspektiv skulle det vara lämpligt om prövningen skedde enhetligt så att en praxis kunde skapas genom en och samma prövningsordning. Vi skulle även kunna komma bort från en lag för energi- och en för växttorv och låta berört företag själv bedöma för vilket eller vilka ändamål man vill använda torven i täkten till. I dag får man inte använda torv som erhållit tillstånd enligt Miljöbalken för energiändamål. Samtidigt känner vi en osäkerhet inför vilka konsekvenserna skulle kunna bli av ett avskaffande av Torvlagen. Vi diskuterade denna fråga 2007 inom branschföreningen mot bakgrund av ett förslag från LRF om att avveckla Torvlagen. Svensk Torv tog då ett beslut att inte motsätta sig tillsättandet av en utredning i denna fråga. Att nu bara acceptera ett förslag om att avveckla Torvlagen utan en ordentlig konsekvensbedömning genom en intern promemoria utan direktiv inger betänkligheter. Från branschföreningens sida måste vi därför noga pröva denna fråga. Till detta har nu också sällat sig frågan om Miljömålsberedningens förslag från i somras (SOU 2014:50 s. 133ff). Det lyfter fram frågan om behovet av en strategi som gäller den omfattande resurs Sverige har i form dikad torvmark som läcker stora mängder klimatpåverkande gaser, mängden överstiger utsläppen från hela transportsektorn. Svensk Torv anser att Regeringen borde tillsätta en särskild utredning för att klargöra denna fråga. Att i detta läge avveckla Torvlagen och därmed ta bort den möjlighet som finns i dag att i vissa undantagsfall kunna styra torvbruket mot vissa torvmarker för energitorv måste noggrant övervägas. Vi tror att det kan öka statens intresse av att styra torvbruket mot torvmark som läcker stora mängder klimatgaser. Branschföreningen Svensk Torv avser att återkomma i denna fråga ytterligare innan vi kan ge ett besked till Näringsdepartementet. Text: Magnus Brandel, projektledare Foto: Gustav Kron, Giverton Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december

4 TEMA HÖSTMÖTE Brinnande aktuella ämnen på Höstmötet Text och foto: Ingrid Kyllerstedt Fr v Ulf Eriksson, Peter Persson, Magnus Brandel, Lars O Johansson (delvis skymd), Stefan Östlund, Mikael Norberg, Peter Eriksson (delvis skymd), Claes Bohlin, Thomas Merlöv, Rita Larsson, Jan Burvall, Anders Andersson, Göran Andersson, Ulf Lindqvist, Robert Wedmo, Torbjörn Claesson, Claes Rülcker, Roger Andersson. Höstmötet i november anordnades i Stockholm och hade 23 deltagare. De fick både en inblick i den vetenskapliga klimatrapporten om torv, som snart är klar, och sommarens skogsbrand, men också umgås och diskutera medlemsfrågor. Dalarnas Hus, en konferenslokal i ett k-märkt hus i centrala Stockholm var platsen för 2014 års Höstmöte. Varje år anordnar branschföreningen två årsmöten, ett i april och ett så kallat Höstmöte i november. På dessa tvådagarsmöten hålls både sedvanliga årsmötesförhandlingar och föreläsningar i olika ämnen och samtidigt anordnas en gemensam middag på kvällen. Torbjörn Claesson, ordförande i Branschföreningen Svensk Torv och vd i Neova, Sveriges största torvföretag, inledde med att ge en rapport från EPAGMA:s tioårsjubileum i Bryssel. Grundarna Matti Hilli, Vapo, och Bernt Hedlund, Råsjö Torv, som utgör grunden i Neova, var med på jubileet som bland annat firades med en hearing i EU-departementet. Mats Olsson, professor emeritus vid SLU, Uppsala, presenterade därefter sin rapport om klimatgaser från torvmarker, vilken bygger på hans och andras forskarrön. Rapporten visar att utsläppen av växthusgaser (koldioxid, metan och dikväveoxid) från svenska torvmarker är mycket större än vad forskarna tidigare konstaterat. Uträkningarna tyder på att utsläppen på all dikningspåverkad torvmark (2,5 Mha) motsvarar mellan 15 och 23 Mton koldioxidekvivalenter (växthusgaser) per år. Bästa användningsalternativet av dikade torvtäkter som står och läcker koldioxidekvivalenter är sannolikt att ta bort torven, dränera marken och sedan beskoga marken. - Det kan jämföras med utsläppen från all trafik i Sverige som är 19 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Mats Olsson, SLU Störst är utsläppen från näringsrik torvmark med högt grundvatten, sade Mats Olsson och visade sina uträkningar. Koldioxidekvivalenter är ett mått som innefattar de tre växthusgaserna koldioxid, metan och dikväveoxid (lustgas). Koldioxid är den minst potenta av dessa, lustgas den mest potenta, men på grund av att gaserna försvinner i olika takt från atmosfären är utsläppssiffrorna inte helt enkla att kommunicera och förstå. - Ur klimatsynpunkt är bästa användningsalternativet av dikade torvtäkter som står och läcker koldioxidekvivalenter sannolikt att ta bort torven, dränera marken och sedan beskoga marken, i andra hand att göra fågelsjöar av de dikade torvtäkterna, förklarade Mats Olsson. 4 Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014

5 TEMA HÖSTMÖTE Klimatrapportens innehåll håller för närvarande på att verifieras av flera forskare, och när det är klart ska rapporten i sin helhet presenteras. Men redan nu kan konstateras att 1,5-4,8 ton torv per ha går upp i rök varje år till ingen nytta, och att denna torv i stället skulle kunna användas, som energi och i odling och djurhållning, för att minska Sveriges klimatpåverkan. Lars Zetterberg, IVL Lars Zetterberg, forskare vid IVL, redogjorde därefter för tre aspekter när det gäller att minska torvens klimatpåverkan. Hans slutsats är att torv, som är långsamt förnybart, kan vara bättre än kol, men inte lika bra som biobränslen. - Med rätt val av torvmark och efterbehandlingsmetoder kan torv ha en roll att fylla så länge som fossila bränslen fortfarande används i kraftvärmeverk. Men torven har också andra värden, till exempel att det är ett inhemskt bränsle som ger arbetstillfällen och korta transporter. Torven har också signifikanta samförbränningsfördelar som gör att den faktiska klimatpåverkan kan bli ännu bättre, förklarade Lars Zetterberg. Just de goda resultaten när torv sameldas med biobränslen var ämnet för näste talare, Jan Burvall, bränsleutvecklare vid Skellefteå Kraft. - Torven är ett smörjmedel för pannan som gör att det inte blir några beläggningar på pannans inre delar som tillsammans med höjd verkningsgrad ger stora besparingar på mångmiljonbelopp per år. Genom att använda torv garderar vi oss också mot dyra marginalbränslen och minskar användningen av fossila reserv- och topplastbränslen, vilket är särskilt viktigt under den kallaste vinterperioden. I pauserna blev det många inspirerande samtal mellan medlemmarna. På sidan 10 kan du läsa om vad Peter Bergh, Brandmännens Riksförbund, talade om på Höstmötet. Se bilden här nedan från Peter Berghs föredrag. Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december

6 NYTT MEDLEMSFÖRETAG Sandviken Energi Torvmixen är klimatriktig Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Sandviken Energi Bild ovan: Sandviken Energi - Värmeverket När Sandviken Energi bildades 1914, på initiativ av köpmän och hantverkare, levererades el från Jernverket till lampor och motorer. I år firar bolaget 100 år och är ett stort kommunägt infrastrukturföretag och sedan 31 år ingår torv i energimixen. Varje dag levererar 14 långtradare trädbränsle i form torv, grot, sågspån, bark och flis. Ungefär fem av dessa består av enbart torv. Sandviken Energi eldar sedan 1983 med torv i sina pannor och idag består bränslemixen av 40 procent torv och resten är trädbränsle. - Det finns främst fyra starka fördelar med att elda med torv, säger Göran Panth, affärsområdeschef för Värme, som sedan 1998 arbetat på företaget. - De pannkemiska fördelarna är väldigt stora med att använda torv. Det blir inga beläggningar i pannans Göran Panth konventionsdelar och vi kan enkelt rena pannan efter vintersäsongen. Kollegor i branschen måste ta bort beläggningar med mer avancerade meoder, vilket vi slipper. En annan fördel är att stycketorven är energität, vilket gör att bränslehanteringen fungerar effektivt. Leveranserna tar inte stor plats och stycketorven ryms, tillsammans med andra biobränslen, i ett inomhuslager på 2000 kubikmeter. Bränsleråvarorna förvaras på plats, på mossar och i skogar, vilket gör att Sandviken Energi kan ha en effektiv och ytekonomisk bränslehantering. - Torven är också ett lokalt bränsle. Den torv vi använder skördas inom en radie på ett par mil på närliggande täkter i till exempel Hedesunda, Rörberg, Gysinge och Årsunda. Det ger både korta transporter och arbetstillfällen i bygden, framhåller Göran innan han kommer in på ytterligare en fördel med torven. - Det är att den är förnyelsebar. Torven oxiderar där den ligger i naturen och då är det helt klimatriktigt att vi kan elda torv och ta tillvara denna 6 Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014

7 NYTT MEDLEMSFÖRETAG resurs. Vi gör oss också mindre beroende av importerade fossila bränslen när vi använder inhemska bränslen som torv. - Det enda som kan konkurrera med torven för vår del är andra energitäta bränslen av något slag, såsom till exempel ptp (plast, trä, papper) briketter. Om utsläppsrätterna skulle bli dyrare, kommer sannolikt en utfasning av torv att bli föremål för diskussion säger Göran Panth. De pannkemiska fördelarna är väldigt stora med att använda torv. Sandviken Energis två pannor där biobränslemixen med torv eldas är från 1984 men genomgick en större renovering Sannolikt måste dessa pannor ersättas inom en års period. Det pågår diskussioner om vilken strategi Sandviken Energi ska välja för framtiden. Att koppla ihop kraftvärmeledningarna med Gävle är ett spår, att ta tillvara restvärmen från verkstadskoncernen Sandvik är ett annat. Men Göran Panth anser att vilket alternativ det än blir så har torven en tänkbar plats i energimixen också i framtiden. Sandviken Energi: Sandviken Energi AB (SEAB) är ett helägt dotterföretag till Sandvikens Stadshus AB. SEAB är moderbolag i en koncern som består av de helägda dotterföretagen Sandviken Energi Elnät AB, Bångbro Kraft AB, Sandviken Energi Vatten AB och Marknad Energi Klimatkontroll Mekkab AB. Sandviken Energi Kraft & Värme producerar och distribuerar fjärrvärme till centralorten Sandviken samt tätorterna Järbo och Storvik Vid kraftvärmeverket i Björksätra ingår torv i bränslemixen till två fastbränslepannor som är på 20 MW vardera. Fastbränslepannorna driver en ångturbinanläggning i vilken el produceras. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick 2013 till 223 GWh. Elproduktionen i kraftvärmeverket uppgick till 16 GWh 2013 Anslutna kundanläggningar ca st. Mer information finns på Cykloner för grovavskiljning av stoft ur rökgaserna från kraftvärmeverkets BFB-pannor (boiling fluidized bed). Kort om fjärrvärme Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i Sverige. Mer än hälften av alla bostäder och lokaler värms med fjärrvärme. När värme och el produceras samtidigt kallas det kraftvärme. När man gör el uppstår värme som i sin tur blir en ny nyttighet fjärrvärme. Fjärrvärmen började byggas för att förbättra luften i våra städer. Bara genom att förflytta förbränningen till en enda plats, i stället för att varje hus hade sin panna, förbättrades luftkvaliteten snabbt. Sedan fjärrvärmeverken bytt ut fossila bränslen mot förnybar och återvunnen energi minskade utsläppen ytterligare. Enligt Naturvårdsverket är det fjärrvärmebranschens omställning huvudförklaringen till att Sverige lyckats nå klimatmålen enligt Kyotoavtalet. Källa: Sandviken Energis webbplats Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december

8 Torv ger arbete och gemenskap Text: Maria Jansson Sjödin Foto: Camilla Öjhammar Luften dallrar av värme och är fylld av små, små dammpartiklar. På en vidsträckt torvmosse i Röjnoret strax söder om Bastuträsk skördar nämligen Skellefteå Kraft energirik torv. Medan klasskompisarna njuter av sol och bad, sommarjobbar här ett gäng ungdomar som traktorförare. Röjnoret är Skellefteå Krafts största torvtäkt och ligger ett par mil söder om Bastuträsk. Det här är en myr som dikats ur för många år sedan för myrslåtter och höskörd till djuren. Vi har skördat torv här i trettio år och än har vi inte kommit ned till det underliggande jordlagret, säger Nicklas Lundkvist. Nicklas är ansvarig för entreprenörerna som arbetar på den 450 hektar stora täkten i Röjnoret. Förutom den här har Skellefteå Kraft en täkt i Stor- Degermyran och en i Norrheden, totalt cirka 730 hektar produktionsyta. I Sverige utnyttjas bara en bråkdel av torvmarken för att producera energi. Jag ser det som en outnyttjad, ren och inhemsk resurs, säger Jan Burvall, bränsleutvecklare på Skellefteå Kraft. Sedan befintlig skog avverkats och vegetationstäcket tagits bort kan produktionen börja. Skörden börjar normalt i maj och fortsätter hela sommaren så länge det är torrt väder. Vi har skördat torv här i trettio år och än har vi inte kommit ned till det underliggande jordlagret. Skörden på Röjnorets frästorvtäkt går till så att man börjar med att lösgöra ett tunt skikt genom att fräsa ytan med en knivfräs från Vapo. Därefter vänds och torkas den lösa torven med speciella vändare innan den skrapas ihop i meterhöga strängar med nio meter breda skrapor. En sträng mitt på varje 18 meter bred teg. - Det finns lite olika system för utlastning och lagring. Här använder vi den så kallade HAKU-metoden, säger Fredrik Larsson, anläggningsansvarig från Skellefteå Kraft. - Vi ser det även som positivt att det är ett lokalt bränsle som finns nära våra förbrukare och som ger jobb i närområdet. På Röjnoret siktar vi på en produktion på kubikmeter vilket motsvarar 100 gigawattimmar, vilket i sin tur skulle motsvara uppvärmningen av cirka villor, berättar Fredrik. Skellefteå Kraft skördar idag torv från marker som tidigare dikats av skogsnäring eller jordbruk. Dikningen gör att mossarna läcker stora mängder koldioxid när de ligger orörda. - Så jag tycker nog att det är bättre att skörda torven, ta tillvara 8 Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014

9 på energin i en inhemsk resurs som annars går till spillo och sedan återställa våtmarkerna, säger Jan Burvall, som förespråkar ett ansvarsfullt och långsiktigt torvbruk. En av de som säsongsjobbat med torven länge är Joel Jonsson från Järvtjärn. - Jag började sommarjobba här och träffade faktiskt min fru Camilla på täkten för snart tjugo år sedan. Eftersom det går åt två förare per traktor och grävmaskin, totalt tolv traktorer och två grävmaskiner, är det cirka trettio förare, oftast ungdomar, som får sommarjobb tack vare torvskörden. Dessutom ska torven under vinterhalvåret transporteras de fem milen in till värmeverket med en flisbil som då körs på tvåskift. Så torven resulterar utan tvekan i många jobb i en trakt med annars litet utbud. - Jag trivs jättebra. Vi är ett bra gäng som har roligt tillsammans. Stämningen är god. Man träffar mycket folk som ger bra kontakter inför framtiden, säger sommarjobbande Jesper Stenberg från Gummark. Med hjälp av en mobil Vapo-lastare med elevatorband och traktorer med tjugo kubikstora uppsamlingsvagnar sker utlastningen från en teg. De fullastade vagnar tippar torven vid den pyramidliknande stacken där en bandgrävare fördelar och packar torven. Där lagras den under året och transporteras fortlöpande till värmeverket. Torvmossen tycks trycka bort de flesta regnvädren. Vid måttliga mängder nederbörd klarar de färdiga strängarna sig rätt bra från vätan. Trots det sätter ett och annat åskoväder stopp för produktionen i Röjnoret. Men just idag rullar arbetet på efter förarnas välbehövliga vätskeintag. För Joel Jonsson, arbetsledare och entreprenör, kommer arbetet fortsätta även efter skörd. - Då måste dikena göras iordning och röjas. Det är viktigt att får bort vattnet inför nästa säsong, säger Joel som även hoppas på nya täkter i området. Jan Burvall påpekar att man även sett att myrens guld, hjortronet, trivs kring torvtäktens diken. Värmen behålls kring dikena, blommorna fryser inte och insekterna trivs, vilket resulterar i stora mängder guldgult guld! En positiv bieffekt, så god som någon. Bilden till vänster: Joel Jonsson är både arbetsledare och entreprenör med två jordbrukare i arbete på täkten. Bilden till höger: Många ungdomar får sommarjobb tack vare torvskörden. Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december

10 Se över brandskyddet vid torvtäkten Text och foto: Ingrid Kyllerstedt Peter Bergh, Brandmännens Riksförbund Ta regelbundet reda på din kommuns handlingsplan vid brand. Det rådet gav Peter Bergh, förbundsordförande i Brandmännens Riksförbund, när han talade på Höstmötet och gav tips vid en eventuell torvbrand. Peter Bergh är utbildad ambulanssjuksköterska och brandman och har gedigen erfarenhet av både bränder och akutvård. Brandmännens Riksförbund ombildades 2007 från att ha varit ett deltidsförbund till att bli ett branschförbund som organiserar brandmän, brandbefäl och flygplatsbrandmän. Huvudansvaret när det brinner har den enskilde näringsidkaren. Peter inledde med att ge en beskrivning av hur brandskyddet i Sverige är organiserat. - Majoriteten av brandmännen, personer, arbetar deltid och 5000 är heltidsanställda brandmän. Vi brukar säga att Sverige har världens minsta räddningskår, sade han. En förklaring till det kan vara att Sverige var först med att införa den nya metoden att släcka bränder inifrån, så kallad rökdykning, som inte kräver lika många aktiva brandmän. Deltidbrandmännen är stommen i räddningsstyrka i glesbygden och många kommuner har bara deltidsanställda, berättade Peter Bergh. För att bli deltidsbrandman krävs endast nio veckors utbildning, en heltidsanställd har två års utbildning. Lagen skydd mot olyckor, LSO, reglerar räddningstjänsten och säger att bränder ska släckas inom godtagbar tid. Varje kommun sätter målet för vad som menas med det. - En timmes väntan vid brand kan i en del kommuners handlingsplaner anses som godtagbart, förklarade Peter. Torvtäkter ska ingå i riskbedömningen som kommunerna utgår från när handlingsplanen utformas. - Lagen säger också att huvudansvaret när det brinner har den enskilde eller näringsidkare. Det är något som många inte känner till. Det är bara vid akut fara som Räddningstjänsten får ansvaret för en brand, sade Peter och uppmanade alla att begära att få ut sin kommuns handlingsplan för att se hur torvtäkten betraktas i den och riskanalysen som ligger till grund för handlingsplanen. Så fort den akuta branden är släckt övergår ansvaret åter till den enskilde eller näringsidkaren som måste se till att brandhärden bevakas med egna resurser och medel. Därför är det viktigt att den som har en torvtäkt gör allt för att förhindra bränder och också vet hur den senaste kommunala handlingsplanen ser ut om olyckan skulle vara framme. Peter berättade därefter om sommarens storbrand i Sala som både krävde liv och skapade förödelse och blev oerhört kostsam. Det var flera misstag som begicks, bland annat körde den första brandbilen fel och samordningen brast. - Blåsten hade också kunnat förutsetts med hjälp av meteorologer. Vetskapen om hur vinden förändrades dag för dag fanns, men resurserna kom inte in och man bad inte om hjälp i tid, berättade Peter som tror att erfarenheterna kommer ge Räddningstjänster mer resurser och en översyn av MSB, Myndigheten för Skydd och Beredskap. 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014

11 Svensk Torvs medlemmar Degernes Torvstrøfabrikk AS Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. För mer information kontakta Ragnar R.Halvorsen. Kontakt: rrhalvo@gmail.com E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. Econova Garden AB Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. Envigo AB Levererar miljökonsulttjänster för bearbetningskoncessioner och miljötillstånd. Fagerhults Torv AB Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt och i säckar. AB Fortum Värme Producerar, distribuerar och säljer el, värme och kyla och bedriver en serviceverksamhet som fokuserar på drift av kraftverk och energieffektiviseringstjänster. Garden Products AB Säljer torvblock. Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. Hasselfors Garden AB Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. Hyltetorps Torv AB Bedriver torvtäkt samt förädling och försäljning av torv. Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. Jiffy Group Internationell koncern som tillverkar olika växtprodukter med torv. I Sverige finns Jiffy Unitorv AB som producerar torvblock och Jiffy Products Sweden AB som tillverkar odlingssubstrat. Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. Jönköping Energi AB Erbjuder kunder i främst Jönköpingsregionen energi- och kommunikationslösningar. Kalmar Energi AB Energileverantör som förser Kalmar, Smedby och Lindsdal med biobränslebaserad när- och fjärrvärme. Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårdsodling. Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen. Ägs av Öviken Energi och HMAB. och ovikenergi.se Kraftringen Produktion AB Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. Ljungby Energi AB Är den lokala energikoncernen i kommunen. Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. Mark- och miljörådgivning Sverige AB Tjänster inom miljörådgivning, miljöprövning, tillståndsärende och anmälningsärenden. Mellanskog Är en skogsägarförening som på olika sätt hjälper skogsägare att få välskötta skogar. Mullmäster AB Bedriver torvproduktion och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Ingår i ScanPeat AB. Mölndal Energi AB Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och Lindome. Neova AB Sveriges största torvproducent. Producerar torv på egna torvtäkter men är även entreprenör åt andra bolag. Erbjuder produkterna torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven. Råsa Torv AB Bedriver torvproduktion och försäljning av torvprodukter. Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av torvpdodukter samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. Sandviken Energi AB Produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten samt drift av optiskt fibernät och skötsel av gator i centralorten Sandviken samt tätorterna Järbo och Storvik. SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. Sävne Torv AB Bedriver torvproduktion och säljer torv till stallströ och jordförbättring. se Söderenergi AB Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. Södra Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. Södra Århults Torv AB Framställer jordprodukter till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer och inomhusplanteringar. Söftesmåla Naturtorv AB Producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Kontakt: softesmalanaturtorv@telia.com Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen. Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull. Kontakt: ulvotorv@telia.com Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december

12 Adressfält: PLATS FÖR PORTO Torv är en naturlig råvara för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar Vill du vara med? Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och informerar och arbetar för torv och den roll den fyller i ett hållbart torvbruk och energisystem. Sveriges yta består till en fjärdedel av torv och rätt förvaltad kan denna inhemska råvara bli en ännu större tillgång. För mer information se eller mejla till info@svensktorv.se Denna tidning ges ut av Branschföreningen Svensk Torv och medföljer även som bilaga i tidningen Bioenergi Foto: Umeå Energi Branschföreningen 12 Branschföreningen Svensk Torv / nr 6-december 2014