Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7. Tidningen. Branschföreningen. Årsmöte i Uppsala Sid 4-5

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7. Tidningen. Branschföreningen. Årsmöte i Uppsala Sid 4-5"

Transkript

1 Nummer Tidningen Branschföreningen Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7 Nordisk-Baltisk bioenergikonferens Sid 3 Årsmöte i Uppsala Sid 4-5 Miljöcertifiering av torvbruk Sid 8-9 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj

2 Branschföreningen Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare samt medlemmar (se sid 11) och intresserade. Tidningen medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi. Ansv. utgivare Claes Rülcker, vd, Svensk Torv Redaktör Ingrid Kyllerstedt, Svensk Torv Redaktionsråd Ann-Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Magnus Brandel, Svensk Torv Rita Larsson, Neova Thomas Merlöv, ScanPeat Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Ingrid Kyllerstedt Tidningen och mer information Svensk Torv Holländargatan Stockholm tfn Skilj på påverkad och opåverkad torv! Torv från opåverkade myrar och mossar tillväxer och binder in kol. Det är bra för klimatet. Torv från påverkade, dikade torvmarker för jord och skogsbruk läcker växthusgaser främst koldioxid. Det är inte bra för klimatet. I den fortsatta debatten om torvens användning måste vi skilja på mänskligt påverkad torv och opåverkad torv. Ett hektar dikad, dvs påverkad torvmark, läcker lika mycket koldioxid som en personbil som kör ett varv runt jorden. Vi har 2,6 miljoner hektar dikad torvmark i Sverige. Påverkad torv från dikade torvmarker oxiderar dessutom bort av sig själv. Det är verkligen ett klimatproblem som måste lösas. Allt som kan gynna användning av torv istället för att den oxiderar bort av sig själv är en bra åtgärd för klimatet. Används torv för odling får vi åtminstone nytta av torven. Använder vi den för energi kan torven ersätta fossilt kol och olja. Självklart ska torv vara berättigad till elcertifikat. Torv är inte fossil. Torv tillväxer när torvmarken återställs, vilket den måste enligt dagens miljökrav. Blandar man torv och biobränslen får man en effektökning som minskar behovet av bränsle. Torv är ett rent och utmärkt odlingssubstrat. Torv finns inhemskt och skapar arbetstillfällen i glesbygden. Men nu ligger 2,6 miljoner hektar torvmark och läcker koldioxid till ingen nytta. Det motsvarar att Sverige skickar ut 2,6 miljoner bilar att köra runt jordklotet varje år. Politiker gör något åt det. Torvbranschen har lösningar. Claes Rülcker, vd Foto: Orasis Foto Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt. Neova arrangerar tre öppet hus på torvtäkt Neova anordnar tre Öppen torvtäkt då allmänheten kan bekanta sig med torvbruk genom att få se hur det går till att skörda torv. Hur går det till att få tillstånd och hur torvtäkterna blir efter torvproduktionen visas också. Det bjuds även på lite förtäring. Öppen torvtäkt arrangeras den19 maj på Stänges-Forell, Falköping och den 21 maj på Trotta gård, Hyltebruk, kl samt den 7 juli Kaartivuoma, Haparanda. Mer info finns på Ny gemensam branschförening bildas Medlemmarna i Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi har röstat för styrelsernas gemensamma förslag om att bilda en ny branschförening med hela energisystemet som grund. I oktober väntas det slutgiltiga beslutet kunna tas. 2 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj 2015

3 Ministrar på Nordisk-Baltisk bioenergikonferens Konferensen Nordic Baltic Bioenergy i Riga visar att användningen av biobränslen ökar efter det allvarliga läget i Ukraina. Samtidigt med konferensen träffades EUs miljö- och energiministrar. Jag och Torbjörn Claesson, vd, Neova, medverkade vid en bioenergikonferens som arrangerades samtidigt med att EUs energi- och miljöministrar genomförde ett informellt möte i ordförandelandets huvudstad Riga i april. Frågan om vilken roll bioenergi kan spela i de baltiska staterna och dagens trender på marknaden var två av ämnena som diskuterades. Dessutom uppmärksammades den allvarliga situationen i Ukraina och Ryssland som ökar motiven för att öka användningen av bioenergi som ersättning för naturgas. Neova fick tillfälle att vid en session om kraftvärme presentera svenska erfarenheter av sameldning av trä och torv och hur man kan fördjupa samarbetet på detta område mellan Norden och Baltikum. Fortums biobränslesatsning i Lettland presenterades också och föredraget följdes upp av ett studiebesök till företagets kraftvärmeverk i Jelgava, nära Riga. De diskussioner som skedde under studiebesöket handlade mycket om möjligheterna att använda torv tillsammans med trädbränsle i Lettland, på samma sätt som sker i Estland för att effektivisera biobränsleanvändningen. Det visade sig att huvudorsaken till att man inte använder torv i denna anläggning är att villkoren för EU-stödet man erhållit för anläggningen har en restriktion som innebär att man inte får använda torv under de första fem driftsåren. Samtidigt har den lettiska regeringen uttalat att man ställer sig positiv till användning av torv för energiändamål. Intrycket efter konferensen är att det finns en betydande gemensam grund för att jobba vidare med att öka användningen av biobränslen i Norden och Baltikum. Det blev en mycket bra konferens som blev ännu bättre av att ländernas energiministrar eller högre departementstjänstemän deltog vid en paneldebatt som leddes av Svebios ordförande Gunnar Olofsson. Text och foto: Magnus Brandel Bild ovan: Vy över Riga där konferensen ägde rum. Bild bredvid, från vänster: Gustav Melin, vd Svebio, Ibrahim Bayland energiminister, Gunnar Olofsson, ordförande i Svebio och Per Callenberg, politiskt sakkunnig hos Ibrahim Bayland. Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj

4 ÅRSMÖTE 2015 Två dagar om och på torvmossar Text och foto: Ingrid Kyllerstedt Bild nedan, från vänster: Jan Burvall, Mats Andersson, Claes Bohlin, Peter Persson, skymd, och Göran Andersson. Bevara alkärren, särskilt vid vattendrag, och lyft efterbehandlingen i torvtäktsansökningarna. Det var några av tipsen som förmedlades på Branschföreningens Svensk Torvs årsmöte som ägde rum i Uppsala och lockade ett 20 tal medlemmar. I samband med årsmötesförhandlingarna, då styrelsen skulle väljas, avgick en av de mest erfarna medlemmarna, Claes Bohlin, för att gå i förtida pension. Claes Bohlin lämnar även Hasselfors Garden där han arbetat i över 30 år. Att det kommer bli tomt efter Svensk Torvs nestor blev tydligt på middagen efteråt då flera ville tacka för många års hängivet styrelsearbete. Både minnen och bedrifter avhandlades samtidigt som huvudpersonen log på sitt varma, trivsamma sätt. Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar bjöd årsmötets första dag på två föredrag. En av föredragshållarna var Ida Tjerngren, kemist som forskat om metylkvicksilver. Hon har i sin doktorsavhandling visat att mängden metylkvicksilver som produceras i naturen beror på hur näringsrik våtmarken är. Kvicksilver är mycket giftigt för miljön och människan, berättade hon. Kvicksilver omvandlas i naturen, bl.a. till den giftigaste formen metylkvicksilver och fisk är den största källan till exponering för människan. Eftersom kvicksilver inte kan brytas ner har användningen förbjudits. Men ändå ökar kvicksilverhalterna i miljön. Det finns vetenskapligt stöd för att efterbehandlingen skapar ett friskare och naturligare ekosystem. - Detta har två orsaker; att kvicksilver kan färdas långt i luft och att kvicksilver binds fast i organiska jordar, sade Ida Tjerngren. Forskning visar att kvicksilver omvandlas till den giftigaste formen metylkvicksilver i skogliga våtmarker. Under de senaste århundradena har stora ytor våtmark dikats ut för att bli jord- och skogsmark. Efter att kunskapen om våtmarkers ekologiska nytta har ökat, så man bestämt att stora ytor våtmark ska restaureras genom att tidigare diken fylls med vatten. - Men risken är då att den restaurerade våtmarken producerar mer metylkvicksilver, förklarade Ida. Åtta skogliga våtmarker, som alla restaurerats, har studerats och hennes forskning visar att hur näringsrik våtmarken är spelar störst roll. Den våtmark som klassades som medel-näringsrik, ett fattigt kärr, producerade mest metylkvicksilver. - I alkärr bryts metylkvicksilver till och med ner, sade hon och betonade att för att minska risken för mer metylkvicksilver i våra marker ska man helst undvika att restaurera fattiga kärr. - Alkärr bör behållas och om möjligt restaureras, speciellt när de ligger i anslutning till sjöar och andra vattendrag, rekommenderade Ida. Petter Hedberg från medlemsföretaget Hedberg Ekologkonsult AB, har doktorerat på växtekologi och restaurering av våtmarker. Han betonade hur viktigt det är att lyfta fram efterbehandlingens ökade miljövinster vid torvtäktsansökan. - Genom att presentera att det finns vetenskapligt stöd för att efterbehandlingen skapar ett friskare och naturligare ekosystem och i detalj visa hur man planerar genomföra den är jag övertygad om att chansen ökar för fler koncessioner, sade han. Petter betonade också att det är viktigt att visa att den efterbehandlade marken kommer binda in koldioxid medan den dikade marken släpper ut koldioxid. - Vid skogsplantering uppgår inbindningen till 5-10 ton koldioxid per hektar och år vilket är jämförbart med utsläppet som den dikade myren orsakar, konstaterade Petter Hedberg. Dagen därpå fortsatte årsmötet med ett studiebesök per buss då deltagarna fick se olika sorters mossar. Den 4 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj 2015

5 ÅRSMÖTE 2015 första som besöktes var Ryggmossen, en av de bäst bevarade välvda mossarna i Uppland. Nästa stopp var Römossen, del av Bälinge mossar; använd för torvtäkt, dikad och nu med tall-, ris- och vitmossvegeterade torvgravar. Där visade Lars Lundin hur det såg ut efter Sveriges största dikningsföretag som pågick Spåren syns ännu i naturen efter dikningarna och ändra fram till på 1950 talet togs torv från mossen som nu är reservat. - Det är jordarter och markstrukturer som styr markanvändningen och det ser man tydligt här på slättlandet, berättade Lars Lundin, professor vid SLU och adjungerad medlem i TorvForsks styrelse och den som ansvarade för studiebesöket. Under promenaden på Ryggmossen fick gruppen se olika former av myr och lära sig vad laggzon, mosserand och mossplan är. - Det var väldigt intressant att få se hur dikning påverkat landskapet och olika typer av mossar, sade Thomas Merlöv, ScanPeat, efter studiebesöket. Bilderna nedan. Till vänster: Rita Larsson, ingår i valberedningen och Per-Ola Andersson och Åsa Perlerius, är två nya medlemmar i styrelsen. Mitten samt till höger: Petter Hedberg och Ida Tjerngren har båda doktorerat och berättade om sina forskningsresultat på årsmötet. Stora bilden: Lars Lundin ledde studiebesöket med Claes Bohlin, Stefan Östlund, Per-Ola Andersson, Ida Tjerngren, Thomas Merlöv, Simon Hellgren och Håkan Berglin. Bild bredvid: Thomas Merlöv gillade den medhavda lunchsalladen. Bild bredvid: Stefan Östlund och Ida Tjerngren känner på torv från Römossen. Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj

6 TEMA MEDLEMSFÖRETAG Rölunda Produkter Ny fabrik invigd och nytt växthus för plantor och personal Text: Ingrid Kyllerstedt Foto ovan och på fabriken: Rölunda Produkter Foto övriga: Ingrid Kyllerstedt Bild till höger: Magnus Nobel och hans bror Alf Nobel äger och driver Rölunda Produkter. Efter två års byggprocess har Rölunda Produkter flyttat en del av sin tillverkning och lagring till en helt ny fabrik på 25 hektar i Vålberg i Värmland. Men även på kontoret utanför Bålsta har ett nybygge invigts, fast i mindre format. Ett växthus för både plantor och personal. Magnus Nobel, som tillsammans med sin bror Alf äger och driver familjeföretaget, är nöjd med sitt nya växthus. Det har precis blivit klart och redan gror bönor intill hallon och chili i sina krukor. Magnus räknar upp vad som finns i jorden; sötpotatis, gurka, cayenne, blåbär och en hel del nyheter som jag inte hinner med att anteckna namnen på. - Det är en gammal dröm som förverkligats, säger Magnus, och visar på små detaljer som gör växthuset speciellt, stensättningen runt huset, Magnus Nobel handfatet, bänken runt fönstren. Han är intresserad av design och inredning och det syns även inne i kontorsbyggnaden där gårdens antika postväska och upphittade hästskor fått en plats för dekoration och information om gårdens historia. Bröderna Magnus och Alf bor på varsin gård i närheten av kontoret mitt på den uppländska slätten utanför Bålsta och har varit med sedan familjeföretaget startades av deras far De har öst torv i säckar för hand i många år och känner sin produkt väl. Det gör även deras 30 anställda. - Vi har låg personalomsättning och jag brukar säga att man måste ha bruna fingrar för att kunna jobba hos oss. Magnus greppar en näve från en av högarna med torv som finns på gårdsplanen. Han silar torven mellan fingrarna och visar hur man kan se torvens kvalitet, dess fukthalt och hur nedbruten den är. 6 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj 2015

7 TEMA MEDLEMSFÖRETAG - Jag har skrivit recept på alla produkter vi har, sammanlagt över hundra recept och när de blandas måste man gå efter vad ens bruna fingrar säger, man måste ha känsla för torv, säger han. Personalens kunnighet är navet i familjeföretaget. - Vi har satsat mycket på att göra den nya fabriksmiljön tyst och ren. Vi är ganska snälla chefer som inte lägger oss i för mycket utan har förtroende för vår personal, berättar Magnus Nobel. 55 miljoner kronor har de investerat i den nya fabriken som har tre packlinjer och nya, specialbyggda maskiner från Fisker som gör att det bland annat inte behöver köras några bullrande truckar i fabriken. Närproducerade råvaror och jordgaranti är något som enligt Magnus utmärker Rölunda Produkter. Jordgarantin är en innehållsdeklaration som redovisar allt som finns i säckarna med olika sorters torvjord. - Vi tillsätter bara det som har en positiv effekt i våra jordprodukter, torv, bark, sand, lera och hönsgödsel från frigående höns, säger Magnus. - Vi breddar också hela tiden sortimentet, det senaste är en lite dyrare anläggningsjord och biokol. För fem år sedan ville alla inköpare bara ha billiga produkter, nu märker vi att de efterfrågar kvalitet och det gör oss lite stolta att vår jordgaranti ses som en kvalitetsstämpel, förklarar Magnus. Företagets organisation är ganska utspridd, den egna torven produceras på tre platser, och även gödseln från höns och kor, sand, kalk och övriga ingredienser är utspridd över landet. Allt forslas sedan till fabriken i Värmland, som ligger nära E18, hamn och järnväg, eller till någon av de övriga fabrikerna där torvsäckarna packas och lagras. - Det är alltid så fascinerande att få uppleva hur det lilla fröet i jorden kan förvandlas till olika saker. Nu kan vi följa odlingarna här i växthuset som blir en mötesplats för våra gäster, kunder och personal, säger Magnus Nobel som hoppas på en riktigt bra torvskörd i sommar. Bild bredvid: Det nya växthuset väntar på sommaren. Bild nedan: Den nya fabriken i Vålberg, 15 km från Karlstad, invigdes i höstas och har tre packlinjer säckar per timme packas i tvåskift. Gruppbild: Magnus Nobel med några av sina medarbetare, fr v Maud Ölvestål, Madeleine Kylin, Peter Olofsson och Niklas Vestin. Rölunda Produkter AB: Rölunda Produkter är ett familjeföretag uppbyggt kring Rölunda gård. Producerar inomhusjord, plantjordar, torv och jordförbättring, gödsel och växtvårdsprodukter, gräsfrö samt fågelfrö. Produktionsanläggningar finns i Bålsta, Vålberg, Luleå, Gävle samt i Markaryd Rölunda bärgar själva ca m 3 torv/år till egen produktion. Ytterligare volymer tas från underleverantörer. Mer information: Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj

8 Miljöcertifiering av torvbruk snart en verklighet Text: Claes Bohlin Foto: Econova Miljöanpassning och hållbarhetsfrågor engagerar de flesta företag som har målsättningen att verka långsiktigt. Konsumenterna ställer mer krav på att verksamheterna ska agera ansvarsfullt vad gäller sociala frågor, miljö och kvalitet. Men för den enskilde konsumenten är det omöjligt att själv sätta sig in i vilka faktorer som är viktiga att utvärdera. Därför har olika tredjepartsgranskade certifieringar blivit ett allt vanligare sätt för företagen att visa att de tar dessa frågor på allvar. I Europa omsätter den yrkesmässiga trädgårdssektorn i storleksordningen 700 miljarder SEK och ger arbete åt omkring helårsanställda. Den helt övervägande delen av produktionen har under någon fas startat som småplantor som odlats upp i någon form av odlingssubstrat. Och dessa odlingssubstrat är nuförtiden standardiserade produkter som Torv har en unik position för att vi ska kunna äta odlade bär, frukt och grönsaker. framställts industriellt. Av växtmedierna som används utgörs omkring 85 procent av torv i den yrkesmässiga odlingen. Nästan lika stor mängder odlingssubstrat säljs på hobbymarknaden och här är torvandelen något lägre men fortfarande omkring 3/4 av volymen. Torv har alltså en unik position för att vi ska kunna äta odlade bär, frukt och grönsaker och njuta av vackra prydnadsväxter, liksom för att våra odlarmödor i den egna täppan ska ge resultat. I dagsläget saknas alternativ som kan ersätta torven annat än delvis. Men hur påverkar detta torvanvändade vår miljö? För de stora odlingsmarknaderna är detta en central fråga att besvara för att kunna åtnjuta ett starkt konsumentförtroende. I Nederländerna startades för några år sedan, på regeringens initiativ, projekt med att belysa hur importerade förnödenheter för den egna jordbruks - och trädgårdssektorn påverkade omvärlden och torv blev ett av de områden man satte fokus på. Det stod ganska snart klart att det var viktigt att hitta ett system för att klargöra att den torv som användes kom från ett torvbruk som var försvarbart. Så småningom ledde det fram till ett certifieringssystem. Systemet har fått namnet Responsibly Produced Peat RPP - och är precis på väg att sjösättas, de första certifieringarna väntas bli klara under innevarande år. Systemet syftar till att torven som används inom trädgårdssektorn ska komma från verksamheter som inte förstör värdefull natur, som arbetar så miljömässigt hållbart som möjligt och som ser till att lämna tillbaka den använda torvmarken till naturen i ett sådant skick att den ur miljösynpunkt är minst lika bra, eller helst av större värde än tidigare. Detta uppnås genom att man 8 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj 2015

9 fokuserar på ett antal delområden: att företagen arbetar enligt gällande lagar och regler och kan bevisa det. Man ska vara transparenta och inbjuda olika intressenter till dialog. När man ska öppna nya täkter ska dessa väljas efter strikta kriterier som säkerställer att man i första hand riktar sina anspråk mot marker som redan tidigare mist huvuddelen av sina naturvärden. Ju större naturvärde, desto hårdare krav på att man verkligen uttömt alla alternativ och att efterbehandlingsåtgärder leder till ännu större naturvärden men orörda marker kan aldrig komma ifråga för certifiering. Under öppning och drift ansvarar man för att detta sker med bästa möjliga teknik och att verksamheten följs upp noggrant, även vad gäller påverkan på intilliggande områden. Och när verksamheten avslutas ska den återställas i samråd med andra intressenter så att man helst skapar ett fungerande ekosystem som producerar ny torv eller ger en ökad biodiversitet och klimatnytta. Stiftelsen RPP har en styrelse bestående av industri, användare och miljöorganisationer som ansvarar för regelutformningen. Företagen som vill certifiera sin verksamhet anmäler detta och samlar en omfattande dokumentation som sedan kan granskas av fristående inspektörer som kontroller både dokumentation och besöker varje enskild täkt. Baserat på dessa inspektioner sammanställs ett underlag som granskas av en expertkommitté av högkvalificerade specialister. Dessa avgör om företaget lever upp till reglernas alla villkor och rekommenderar sedan att certifieringen godkänns eller avslås. Resultatet publiceras och eventuella andra intressegrupper kan yttra sig innan styrelsen slutligen stadfäster själva certifieringen. Möjligheten att starta certifiering öppnades runt årsskiftet. Just nu har de första inspektionerna genomförts och ett femtontal företag runtom i Europa har ansökt om att certifiera en eller flera täkter. De första certifieringarna kommer sannolikt att publiceras efter sommaren. När detta sker är det första gången i Europa som växttorvproduktion kan få ett specialiserat certifikat som visar att man tar ett miljömässigt stort ansvar för sin verksamhet. Närmast i pipeline ligger att arbeta fram riktlinjer hur produkter som innehåller torv producerad under RPP ska få märkas och marknadsföras. Claes Bohlin Mer information finns på RPPs hemsida Claes Bohlin har i över trettio år arbetat med odlingstorv på Hasselfors Garden och ägnat mycket tid åt branschfrågor nationellt och internationellt. Han är ledamot av EPAGMA (den europeiska substratindustrins samarbetsorgan) Growing Media Sector Group och representerar denna industri i styrelsen för RPP. Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj

10 Framtidens bränslen i fokus Text och foto: Ingrid Kyllerstedt Umeå Energi och Neova var två av företagen som medverkade på RagnSells seminarium Kraftvärmeverkens framtida bränsle. Båda lyfte fram torvens roll för att effektivisera biobränslen och bidra till ett bättre klimat. Seminariet samlade ett 30-tal deltagare från hela Sverige som fick lyssna till föredrag om om det nya begreppet cirkulär ekonomi och ny teknik för att ta hand om framtidens nya bränslen. Lars Wikman, teknisk chef vid Umeå Energi, berättade om utvecklingen av de två anläggningarna Dåva 1 och 2 som är Norrlands största kraftvärmeverk baserat på fasta bränslen, främst avfall och biobränslen uppblandat med torv. - Torven är ett regionalt bränsle som minskar risken för korrosion och sintring i pannan när vi sameldar det med biobränslen. Jag anser det strategiskt viktigt med en viss andel egenproducerat bränsle där vi också enkelt och snabbt kan styra flödet. sade Lars Wikman och nämnde att torvinblandningen är ca 4-15 procent. Inför framtiden ska Umeå Energi öka bränsleflexibiliteten och satsa mer på regionala bränslen. Avfallsbränningen trodde han skulle komma att öka på biobränslets bekostnad. Fredrik Borg Dunge, tf marknadschef vid Neova, talade under sitt föredrag om energitorven ur ett klimatperspektiv och RES-direktivet( EU:s hållbarhetskriterier för biobränslen och fasta bränslen), energieffektiviseringsdirektivet och riksdagens beslut om elcertifikatsystemet. Bild ovan: Mingelbild från seminariet. Bild till vänster: Fördragshållaren Lars Wikman. Bild till höger: Peter Persson, produktområdeschef Torv och Fredrik Borg Dunge, tf marknadschef, Neova. 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj 2015

11 Svensk Torvs medlemmar Degernes Torvstrøfabrikk AS Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. Kontakt: Ragnar R. Halvorsen, E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. Econova AB Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. Envigo AB Levererar miljökonsulttjänster för bearbetningskoncessioner och miljötillstånd. Fagerhults Torv AB Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt och i säckar. AB Fortum Värme Producerar, distribuerar och säljer el, värme och kyla. Garden Products AB Säljer torvblock. GeoPro AB Hanterar frågor inom täkt, mark, miljö och vatten. Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. Hasselfors Garden AB Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. Hedberg Ekologkonsult AB Ekologisk inventering, restaurering samt genomför inventeringar och provtagningar. Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. Hyltetorps Torv AB Bedriver torvtäkt samt förädling och försäljning av torv. Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. ILOO AB Ingenjörsfirma Lars-Ola Olsson Jiffy Group Tillverkar olika växtprodukter med torv. Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. Jönköping Energi AB Erbjuder energi- och kommunikationslösningar. Eldar med träflis, bark, spån, torv, energiskog och åkerbränslen. Kalmar Energi AB Energileverantör som förser Kalmar, Smedby och Lindsdal med biobränslebaserad när- och fjärrvärme. Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårds-odling. Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen. Ägs av Övik Energi och Härnösand Energi och Miljö, HEMAB. och ovikenergi.se Kraftringen Produktion AB Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. Linnea Consulting Bedriver skogsbruk och startar nu torvdrift i sydvästra Småland. Ljungby Energi AB Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. Mark- och miljörådgivning Sverige AB Tjänster inom miljörådgivning, miljöprövning, tillståndsärende och anmälningsärenden. Mullmäster AB Bedriver torvproduktion och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Mölndal Energi AB Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och Lindome. Neova AB Producerar torv. Erbjuder produkterna torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven. Råsa Torv AB Bedriver torvproduktion och försäljning av torvprodukter. Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av torvpdodukter samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. Sandviken Energi AB Produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten. SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. Sävne Torv AB Bedriver torvproduktion och säljer torv till stallströ och jordförbättring. Söderenergi AB Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. Södra Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. Södra Århults Torv AB Framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer. Söftesmåla Naturtorv AB Producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Kontakt: Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen. Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull. Kontakt: Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. Uvat AB Konsultföretag med inriktning mot mark, vatten och miljö. WSP Arbetar i alla typer av uppdrag, från förstudier och tillståndsansökningar till kontroll och uppföljning. Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj

12 Adressfält: PLATS FÖR PORTO Torv är en naturlig råvara för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar Vill du vara med? Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och informerar och arbetar för torv och den roll den fyller i ett hållbart torvbruk och energisystem. Sveriges yta består till en fjärdedel av torv och rätt förvaltad kan denna inhemska råvara bli en ännu större tillgång. För mer information se eller mejla till Denna tidning ges ut av Branschföreningen Svensk Torv och medföljer även som bilaga i tidningen Bioenergi Foto: Econova Branschföreningen 12 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj 2015

Med tydliga regler blir torven en vinnare

Med tydliga regler blir torven en vinnare Nummer 2-2013 Branschföreningen Tidningen Med tydliga regler blir torven en vinnare Brist på energitorv Sidan 3 Intensivt årsmöte med många deltagare Sidan 4 Ny ordförande i Svensk Torv Sidan 10 Branschföreningen

Läs mer

Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag. Tidningen. Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5. Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9

Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag. Tidningen. Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5. Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9 Nummer 2-2014 Tidningen Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5 Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9 Torven blir kvar i elcertifikatssystemet

Läs mer

Torv och miljö som specialitet. Tidningen. Branschföreningen. Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9. Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7

Torv och miljö som specialitet. Tidningen. Branschföreningen. Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9. Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7 Nummer 5-2014 Tidningen Branschföreningen Torv och miljö som specialitet Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7 Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9 Svensk Torv i IPS styrelse Sid 10 Branschföreningen Svensk

Läs mer

Torvvatten i blickfånget

Torvvatten i blickfånget Nummer 4-2014 Tidningen Branschföreningen Torvvatten i blickfånget Ny torvtäkt tar tid Sid 6-7 Slimmat ledarskap på Hasselfors Garden Sid 8-9 Många kom på öppen torvtäkt Sid 10 Branschföreningen Svensk

Läs mer

Ett jordbruk som domineras av torv

Ett jordbruk som domineras av torv Tidningen Nummer 1-2014 Ett jordbruk som domineras av torv Torvtransport på räls med lastbil Sid 3 Grön okänd revolution Sid 4 Tema energitorv Sid 8-9 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014 1 Branschföreningen

Läs mer

Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9. Tidningen. Branschföreningen. Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7. Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5

Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9. Tidningen. Branschföreningen. Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7. Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5 Nummer 6-2014 Tidningen Branschföreningen Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9 Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5 Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7 Se över brandskyddet Sid 10 Branschföreningen

Läs mer

Torvbruk ger positiva effekter. Tidningen. Branschföreningen. Lyckad torvskörd ger lagermöjligheter Sidan 4. Öppen torvtäkt lockade många Sidan 5

Torvbruk ger positiva effekter. Tidningen. Branschföreningen. Lyckad torvskörd ger lagermöjligheter Sidan 4. Öppen torvtäkt lockade många Sidan 5 Nummer 4-2013 Branschföreningen Tidningen Torvbruk ger positiva effekter Lyckad torvskörd ger lagermöjligheter Sidan 4 Öppen torvtäkt lockade många Sidan 5 Bättre värme med torvmix Sidan 6-7 Branschföreningen

Läs mer

Entreprenörerna som alltid hittar en lösning. Tidningen. Förenkla tillståndsgivningen. för torvbruk Sidan 9. Torvskörden regnade bort Sidan 3

Entreprenörerna som alltid hittar en lösning. Tidningen. Förenkla tillståndsgivningen. för torvbruk Sidan 9. Torvskörden regnade bort Sidan 3 Nummer 1-2013 Tidningen Entreprenörerna som alltid hittar en lösning Förenkla tillståndsgivningen för torvbruk Sidan 9 Torvskörden regnade bort Sidan 3 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 1 Tidningen

Läs mer

Torven viktigaste delen i jordprodukter. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2

Torven viktigaste delen i jordprodukter. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2 Nummer 3-2013 Branschföreningen Tidningen Torven viktigaste delen i jordprodukter Remissvar gör torven het i höst Sidan 2 Torvskörd kräver noggrann planering Sidan 3 Torven som ger smak Sidan 10 Branschföreningen

Läs mer

Skellefteå Kraft på kartan

Skellefteå Kraft på kartan Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700

Läs mer

Bioenergi för framtiden

Bioenergi för framtiden Bioenergi för framtiden Innehållsförteckning Introduktion...... sid 3 Kort historik Neovas rötter..... sid 3 Korta fakta om bioenergi.... sid 4 Produktområden..... sid 4 Neovas kunder....... sid 5 Samverkan.........

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

2011 års energitorvproduktion och koncessionsläget 2012-01-01

2011 års energitorvproduktion och koncessionsläget 2012-01-01 2011 års energitorvproduktion och koncessionsläget 2012-01-01 Lars Norlin Enheten gruvnäring mars 2012 SGU-rapport 2012:11 Dnr 432-2036/2011 Vattenklöver är vanlig i kärr och myrar. Bildar en stark rotfilt

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG

FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG FÖR EN VÄNLIGARE OCH VARMARE VARDAG Kallt vatten Varmt vatten FJÄRRVÄRME GEMENSAM ENERGI TANKEN MED FJÄRRVÄRME ÄR ENKEL: VI DELAR PÅ EN VÄRMEKÄLLA I STÄLLET FÖR ATT ALLA SKA HA SIN EGEN. Värmeverken i

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Torv en viktig naturresurs. En presentation om torv och torvproduktion

Torv en viktig naturresurs. En presentation om torv och torvproduktion Torv en viktig naturresurs En presentation om torv och torvproduktion Innehållsförteckning 1. Vad är torv och var finns torven 2. Svensk Torv 3. Vad använder vi torv till 4. Vilka torvmarker använder vi

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius

Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING EKONOMI OCH EKOLOGI Varor som vi köper och konsumerar är huvudsakligen tillverkade av råvaror som kommer från våra naturresurser. Ökad konsumtion medför bland annat ökad

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Strategidagarna 2014. 5-6 februari 2014. Sånga-Säby Hotell & Konferens, Stockholm

Strategidagarna 2014. 5-6 februari 2014. Sånga-Säby Hotell & Konferens, Stockholm Strategidagarna 2014 5-6 februari 2014 Sånga-Säby Hotell & Konferens, Stockholm PROGRAM Onsdagen den 5 februari 09.00 Buss avgår från centralstationen 09.30-10.00 Registrering och kaffe Nu regnar det regler

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

2014-04-04. Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen 2014-03-27

2014-04-04. Dagordning. Torv. Hasselfors Garden AB. Torv användningsområden. Torvförekomst. Möte angående Spängermossen 2014-03-27 Dagordning Presentation Hasselfors Garden AB och Enbio AB Torv Vad är det? Vad används det till? Möte angående Spängermossen 2014-03-27 Planerad verksamhet Plats varför Spängermossen? Produktionsmetod

Läs mer

Växjö Energi AB Björn Wolgast

Växjö Energi AB Björn Wolgast Växjö Energi AB Björn Wolgast Innehåll Växjö Energi Sandviksverket Fjärrkyla i Växjö Sandvik 3 Det var här det hela började 1887 Viktiga datum i Växjö Energis historia 1887 Växjö Stads Elektricitetsverk

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan!

Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011. Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Mötes- och resepolicy Kick-off 8 november 2011 Trafikverket och Hålllbar Mobilitet Skåne i samverkan! Snabba fakta om Trafikverket Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

ÅRSSAMMANFATTNING IKEA SVERIGE VÅ15

ÅRSSAMMANFATTNING IKEA SVERIGE VÅ15 ÅRSSAMMANFATTNING IKEA SVERIGE VÅ15 2 IKEA VISION & AFFÄRSKONCEPT »Vår affärsidé är att erbjuda ett brett sortiment av form- och funktionsriktiga heminredningsprodukter till så låga priser att så många

Läs mer

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning Hjortronboken 2 En bok om hållbar torvanvändning Kärr Blandmyr Mosse Skogklädd mark Torvbruket skall styras mot de dikade torvmarkerna. Sumpskog (produktiv skogsmark) Myr Torvmark >30 cm torvdjup Skog

Läs mer

Ekologisk odling i växthus

Ekologisk odling i växthus Ekologisk växtodling Ekologisk odling i växthus Foto: Johan Ascard Innehåll Ekologisk odling i växthus...3 Vad är ekologisk odling?... 3 Ekologisk växthusodling ökar... 4 Efterfrågade produkter... 5 Mer

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Strategidagarna. 8-9 februari 2012. Aronsborg Konferenshotell, Bålsta

Strategidagarna. 8-9 februari 2012. Aronsborg Konferenshotell, Bålsta Strategidagarna 8-9 februari 2012 Aronsborg Konferenshotell, Bålsta PROGRAM Onsdagen den 8 februari 09.30 Buss från centralstationen 10.00 Registrering 10.30 Välkomna till Strategidagarna! Christian Schwartz,

Läs mer

FAKTA OM. Från olja till bioenergi i industrin.

FAKTA OM. Från olja till bioenergi i industrin. FAKTA OM Från olja till bioenergi i industrin. 1 INNEHÅLL KORT INTRODUKTION sid 3 OM ENERGISKIFTET 2011 sid 3 VAD ÄR DET DÅ SOM HÄNDER DEN 1 JANUARI 2011? sid 3 FEM BERÖRDA GRUPPER INOM INDUSTRIN sid 4

Läs mer

Värme Samarbete Service

Värme Samarbete Service Värme Samarbete Service Lokalt och miljövänligt, alltid med hög service Nossebro Energiverk äger ett av Sveriges minsta elnät men är också ett av Sveriges mest miljövänliga elhandelsbolag, uppmärksammat

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY

VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY VÄLKOMMEN TILL ETT ANDRA SAMRÅD OM VINDKRAFTPARK HÄLSINGESKOGEN COPYRIGHT PÖYRY PÖYRY POWERPOINT 2010 TEMPLATE 1 17 JANUARY 2012 VÄLKOMMEN TILL SAMRÅD OM VINDKRAFTSPROJEKT HÄLSINGESKOGEN Bergvik Skog är

Läs mer

en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi

en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi Hjortronbok0430 02-06-13 18.29 Sida 1 Hjortronboken en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi Hjortronbok0430 02-06-13 18.29 Sida 2 Text: Svenska Torvproducentföreningen Omslag, grafisk

Läs mer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer

Uppförandekod för vindkraftprojektörer Uppförandekod för vindkraftprojektörer Fredrik Lindahl Ordförande Svensk vindkraftförening VD Slitevind AB 2011-01-29 2 Svensk Vindkraftförening Ideell och politiskt obunden Öppen för alla Bildades 1986

Läs mer

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme

Biooljors framtid. Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid Charlotta Abrahamsson Svensk Fjärrvärme Biooljors framtid 1. Biooljor och fjärrvärme 2. Användning och driftserfarenheter 3. Förnybarhetsdirektivet och Hållbarhetskriterier 2 Fjärrvärmen

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Förslag till dagordning kl 19-21

Förslag till dagordning kl 19-21 Förslag till dagordning kl 19-21 1. Val av ordförande, sekreterare och jusrterare 2. Godkännande av kallelse och dagordning. Videospelning 3. Presentation av styrelsen 4. Kompletterande val av styrelseledamöter

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006

Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare. verksamhetsåret 2006 Verksamhetsberättelse för Yrkesförbundet Sveriges Socialarbetare verksamhetsåret 2006 Styrelsen för YSS har under verksamhetsåret varit: fredag den 24 augusti 2007 Ordföranden fram till årsmötet i Skövde

Läs mer

Torven som ger smak. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2. Torvskörd kräver noggrann planering Sidan 3

Torven som ger smak. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2. Torvskörd kräver noggrann planering Sidan 3 Nummer 3-2013 Branschföreningen Tidningen Torven som ger smak Remissvar gör torven het i höst Sidan 2 Torvskörd kräver noggrann planering Sidan 3 EU siar om jordprodukter Sidan 8 Branschföreningen Svensk

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sju Gårdars mjölk Journalnummer: 2008-6160 Kontaktperson, (namn,

Läs mer

Skogscertifierade produkter från SCA

Skogscertifierade produkter från SCA Skogscertifierade produkter från SCA PE FC /05-33-132 Promoting Sustainable Forest Management www.pefc.org VARFÖR SKA JAG BRY MIG? Skogscertifiering bildar en trovärdig länk mellan ansvarsfullt skogsbruk

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

Program. Årsmöte 2015. 24-25 november, 2015. Clarion Hotel Sense, Luleå

Program. Årsmöte 2015. 24-25 november, 2015. Clarion Hotel Sense, Luleå Program Årsmöte 2015 24-25 november, 2015 Clarion Hotel Sense, Luleå PROGRAM Tisdagen den 24 november Förändringens vindar - medvind eller motvind? 11.00 Registreringen öppnar 11.30 Lunch Luleå Energi

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Studentmingel på EdmoLift

Studentmingel på EdmoLift Studentmingel på EdmoLift EdmoLift firar 50 år som företag 2014 och grundades av Torbjörn Edmo som i dag är företagets styrelseordförande. Företaget arbetar främst med olika typer av lyftbord och har anställda

Läs mer

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme

Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Reko fjärrvärme 2009 Fortum Värme Vår energi gör livet bättre idag och för kommande generationer. Fortum Värme med dotterbolag producerar miljöanpassad fjärrvärme, fjärrkyla och el. Företaget har totalt

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Informationsträff Näsåker

Informationsträff Näsåker Informationsträff Näsåker Mats Hörnberg VD, FORSCA Magus Ringlöv Projektledare Henrik Eriksson SCA Agenda!!Information - Sollefteå kommun!!information om företagen Fred Olsen Renewables och SCA!!Information

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer