Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7. Tidningen. Branschföreningen. Årsmöte i Uppsala Sid 4-5

Transkript

1 Nummer Tidningen Branschföreningen Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7 Nordisk-Baltisk bioenergikonferens Sid 3 Årsmöte i Uppsala Sid 4-5 Miljöcertifiering av torvbruk Sid 8-9 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj

2 Branschföreningen Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare samt medlemmar (se sid 11) och intresserade. Tidningen medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi. Ansv. utgivare Claes Rülcker, vd, Svensk Torv claes.rulcker@svensktorv.se Redaktör Ingrid Kyllerstedt, Svensk Torv ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Redaktionsråd Ann-Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Magnus Brandel, Svensk Torv Rita Larsson, Neova Thomas Merlöv, ScanPeat Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Ingrid Kyllerstedt Tidningen och mer information Svensk Torv Holländargatan Stockholm tfn Skilj på påverkad och opåverkad torv! Torv från opåverkade myrar och mossar tillväxer och binder in kol. Det är bra för klimatet. Torv från påverkade, dikade torvmarker för jord och skogsbruk läcker växthusgaser främst koldioxid. Det är inte bra för klimatet. I den fortsatta debatten om torvens användning måste vi skilja på mänskligt påverkad torv och opåverkad torv. Ett hektar dikad, dvs påverkad torvmark, läcker lika mycket koldioxid som en personbil som kör ett varv runt jorden. Vi har 2,6 miljoner hektar dikad torvmark i Sverige. Påverkad torv från dikade torvmarker oxiderar dessutom bort av sig själv. Det är verkligen ett klimatproblem som måste lösas. Allt som kan gynna användning av torv istället för att den oxiderar bort av sig själv är en bra åtgärd för klimatet. Används torv för odling får vi åtminstone nytta av torven. Använder vi den för energi kan torven ersätta fossilt kol och olja. Självklart ska torv vara berättigad till elcertifikat. Torv är inte fossil. Torv tillväxer när torvmarken återställs, vilket den måste enligt dagens miljökrav. Blandar man torv och biobränslen får man en effektökning som minskar behovet av bränsle. Torv är ett rent och utmärkt odlingssubstrat. Torv finns inhemskt och skapar arbetstillfällen i glesbygden. Men nu ligger 2,6 miljoner hektar torvmark och läcker koldioxid till ingen nytta. Det motsvarar att Sverige skickar ut 2,6 miljoner bilar att köra runt jordklotet varje år. Politiker gör något åt det. Torvbranschen har lösningar. Claes Rülcker, vd Foto: Orasis Foto Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt. Neova arrangerar tre öppet hus på torvtäkt Neova anordnar tre Öppen torvtäkt då allmänheten kan bekanta sig med torvbruk genom att få se hur det går till att skörda torv. Hur går det till att få tillstånd och hur torvtäkterna blir efter torvproduktionen visas också. Det bjuds även på lite förtäring. Öppen torvtäkt arrangeras den19 maj på Stänges-Forell, Falköping och den 21 maj på Trotta gård, Hyltebruk, kl samt den 7 juli Kaartivuoma, Haparanda. Mer info finns på Ny gemensam branschförening bildas Medlemmarna i Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi har röstat för styrelsernas gemensamma förslag om att bilda en ny branschförening med hela energisystemet som grund. I oktober väntas det slutgiltiga beslutet kunna tas. 2 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj 2015

3 Ministrar på Nordisk-Baltisk bioenergikonferens Konferensen Nordic Baltic Bioenergy i Riga visar att användningen av biobränslen ökar efter det allvarliga läget i Ukraina. Samtidigt med konferensen träffades EUs miljö- och energiministrar. Jag och Torbjörn Claesson, vd, Neova, medverkade vid en bioenergikonferens som arrangerades samtidigt med att EUs energi- och miljöministrar genomförde ett informellt möte i ordförandelandets huvudstad Riga i april. Frågan om vilken roll bioenergi kan spela i de baltiska staterna och dagens trender på marknaden var två av ämnena som diskuterades. Dessutom uppmärksammades den allvarliga situationen i Ukraina och Ryssland som ökar motiven för att öka användningen av bioenergi som ersättning för naturgas. Neova fick tillfälle att vid en session om kraftvärme presentera svenska erfarenheter av sameldning av trä och torv och hur man kan fördjupa samarbetet på detta område mellan Norden och Baltikum. Fortums biobränslesatsning i Lettland presenterades också och föredraget följdes upp av ett studiebesök till företagets kraftvärmeverk i Jelgava, nära Riga. De diskussioner som skedde under studiebesöket handlade mycket om möjligheterna att använda torv tillsammans med trädbränsle i Lettland, på samma sätt som sker i Estland för att effektivisera biobränsleanvändningen. Det visade sig att huvudorsaken till att man inte använder torv i denna anläggning är att villkoren för EU-stödet man erhållit för anläggningen har en restriktion som innebär att man inte får använda torv under de första fem driftsåren. Samtidigt har den lettiska regeringen uttalat att man ställer sig positiv till användning av torv för energiändamål. Intrycket efter konferensen är att det finns en betydande gemensam grund för att jobba vidare med att öka användningen av biobränslen i Norden och Baltikum. Det blev en mycket bra konferens som blev ännu bättre av att ländernas energiministrar eller högre departementstjänstemän deltog vid en paneldebatt som leddes av Svebios ordförande Gunnar Olofsson. Text och foto: Magnus Brandel Bild ovan: Vy över Riga där konferensen ägde rum. Bild bredvid, från vänster: Gustav Melin, vd Svebio, Ibrahim Bayland energiminister, Gunnar Olofsson, ordförande i Svebio och Per Callenberg, politiskt sakkunnig hos Ibrahim Bayland. Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj

4 ÅRSMÖTE 2015 Två dagar om och på torvmossar Text och foto: Ingrid Kyllerstedt Bild nedan, från vänster: Jan Burvall, Mats Andersson, Claes Bohlin, Peter Persson, skymd, och Göran Andersson. Bevara alkärren, särskilt vid vattendrag, och lyft efterbehandlingen i torvtäktsansökningarna. Det var några av tipsen som förmedlades på Branschföreningens Svensk Torvs årsmöte som ägde rum i Uppsala och lockade ett 20 tal medlemmar. I samband med årsmötesförhandlingarna, då styrelsen skulle väljas, avgick en av de mest erfarna medlemmarna, Claes Bohlin, för att gå i förtida pension. Claes Bohlin lämnar även Hasselfors Garden där han arbetat i över 30 år. Att det kommer bli tomt efter Svensk Torvs nestor blev tydligt på middagen efteråt då flera ville tacka för många års hängivet styrelsearbete. Både minnen och bedrifter avhandlades samtidigt som huvudpersonen log på sitt varma, trivsamma sätt. Förutom sedvanliga årsmötesförhandlingar bjöd årsmötets första dag på två föredrag. En av föredragshållarna var Ida Tjerngren, kemist som forskat om metylkvicksilver. Hon har i sin doktorsavhandling visat att mängden metylkvicksilver som produceras i naturen beror på hur näringsrik våtmarken är. Kvicksilver är mycket giftigt för miljön och människan, berättade hon. Kvicksilver omvandlas i naturen, bl.a. till den giftigaste formen metylkvicksilver och fisk är den största källan till exponering för människan. Eftersom kvicksilver inte kan brytas ner har användningen förbjudits. Men ändå ökar kvicksilverhalterna i miljön. Det finns vetenskapligt stöd för att efterbehandlingen skapar ett friskare och naturligare ekosystem. - Detta har två orsaker; att kvicksilver kan färdas långt i luft och att kvicksilver binds fast i organiska jordar, sade Ida Tjerngren. Forskning visar att kvicksilver omvandlas till den giftigaste formen metylkvicksilver i skogliga våtmarker. Under de senaste århundradena har stora ytor våtmark dikats ut för att bli jord- och skogsmark. Efter att kunskapen om våtmarkers ekologiska nytta har ökat, så man bestämt att stora ytor våtmark ska restaureras genom att tidigare diken fylls med vatten. - Men risken är då att den restaurerade våtmarken producerar mer metylkvicksilver, förklarade Ida. Åtta skogliga våtmarker, som alla restaurerats, har studerats och hennes forskning visar att hur näringsrik våtmarken är spelar störst roll. Den våtmark som klassades som medel-näringsrik, ett fattigt kärr, producerade mest metylkvicksilver. - I alkärr bryts metylkvicksilver till och med ner, sade hon och betonade att för att minska risken för mer metylkvicksilver i våra marker ska man helst undvika att restaurera fattiga kärr. - Alkärr bör behållas och om möjligt restaureras, speciellt när de ligger i anslutning till sjöar och andra vattendrag, rekommenderade Ida. Petter Hedberg från medlemsföretaget Hedberg Ekologkonsult AB, har doktorerat på växtekologi och restaurering av våtmarker. Han betonade hur viktigt det är att lyfta fram efterbehandlingens ökade miljövinster vid torvtäktsansökan. - Genom att presentera att det finns vetenskapligt stöd för att efterbehandlingen skapar ett friskare och naturligare ekosystem och i detalj visa hur man planerar genomföra den är jag övertygad om att chansen ökar för fler koncessioner, sade han. Petter betonade också att det är viktigt att visa att den efterbehandlade marken kommer binda in koldioxid medan den dikade marken släpper ut koldioxid. - Vid skogsplantering uppgår inbindningen till 5-10 ton koldioxid per hektar och år vilket är jämförbart med utsläppet som den dikade myren orsakar, konstaterade Petter Hedberg. Dagen därpå fortsatte årsmötet med ett studiebesök per buss då deltagarna fick se olika sorters mossar. Den 4 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj 2015

5 ÅRSMÖTE 2015 första som besöktes var Ryggmossen, en av de bäst bevarade välvda mossarna i Uppland. Nästa stopp var Römossen, del av Bälinge mossar; använd för torvtäkt, dikad och nu med tall-, ris- och vitmossvegeterade torvgravar. Där visade Lars Lundin hur det såg ut efter Sveriges största dikningsföretag som pågick Spåren syns ännu i naturen efter dikningarna och ändra fram till på 1950 talet togs torv från mossen som nu är reservat. - Det är jordarter och markstrukturer som styr markanvändningen och det ser man tydligt här på slättlandet, berättade Lars Lundin, professor vid SLU och adjungerad medlem i TorvForsks styrelse och den som ansvarade för studiebesöket. Under promenaden på Ryggmossen fick gruppen se olika former av myr och lära sig vad laggzon, mosserand och mossplan är. - Det var väldigt intressant att få se hur dikning påverkat landskapet och olika typer av mossar, sade Thomas Merlöv, ScanPeat, efter studiebesöket. Bilderna nedan. Till vänster: Rita Larsson, ingår i valberedningen och Per-Ola Andersson och Åsa Perlerius, är två nya medlemmar i styrelsen. Mitten samt till höger: Petter Hedberg och Ida Tjerngren har båda doktorerat och berättade om sina forskningsresultat på årsmötet. Stora bilden: Lars Lundin ledde studiebesöket med Claes Bohlin, Stefan Östlund, Per-Ola Andersson, Ida Tjerngren, Thomas Merlöv, Simon Hellgren och Håkan Berglin. Bild bredvid: Thomas Merlöv gillade den medhavda lunchsalladen. Bild bredvid: Stefan Östlund och Ida Tjerngren känner på torv från Römossen. Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj

6 TEMA MEDLEMSFÖRETAG Rölunda Produkter Ny fabrik invigd och nytt växthus för plantor och personal Text: Ingrid Kyllerstedt Foto ovan och på fabriken: Rölunda Produkter Foto övriga: Ingrid Kyllerstedt Bild till höger: Magnus Nobel och hans bror Alf Nobel äger och driver Rölunda Produkter. Efter två års byggprocess har Rölunda Produkter flyttat en del av sin tillverkning och lagring till en helt ny fabrik på 25 hektar i Vålberg i Värmland. Men även på kontoret utanför Bålsta har ett nybygge invigts, fast i mindre format. Ett växthus för både plantor och personal. Magnus Nobel, som tillsammans med sin bror Alf äger och driver familjeföretaget, är nöjd med sitt nya växthus. Det har precis blivit klart och redan gror bönor intill hallon och chili i sina krukor. Magnus räknar upp vad som finns i jorden; sötpotatis, gurka, cayenne, blåbär och en hel del nyheter som jag inte hinner med att anteckna namnen på. - Det är en gammal dröm som förverkligats, säger Magnus, och visar på små detaljer som gör växthuset speciellt, stensättningen runt huset, Magnus Nobel handfatet, bänken runt fönstren. Han är intresserad av design och inredning och det syns även inne i kontorsbyggnaden där gårdens antika postväska och upphittade hästskor fått en plats för dekoration och information om gårdens historia. Bröderna Magnus och Alf bor på varsin gård i närheten av kontoret mitt på den uppländska slätten utanför Bålsta och har varit med sedan familjeföretaget startades av deras far De har öst torv i säckar för hand i många år och känner sin produkt väl. Det gör även deras 30 anställda. - Vi har låg personalomsättning och jag brukar säga att man måste ha bruna fingrar för att kunna jobba hos oss. Magnus greppar en näve från en av högarna med torv som finns på gårdsplanen. Han silar torven mellan fingrarna och visar hur man kan se torvens kvalitet, dess fukthalt och hur nedbruten den är. 6 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj 2015

7 TEMA MEDLEMSFÖRETAG - Jag har skrivit recept på alla produkter vi har, sammanlagt över hundra recept och när de blandas måste man gå efter vad ens bruna fingrar säger, man måste ha känsla för torv, säger han. Personalens kunnighet är navet i familjeföretaget. - Vi har satsat mycket på att göra den nya fabriksmiljön tyst och ren. Vi är ganska snälla chefer som inte lägger oss i för mycket utan har förtroende för vår personal, berättar Magnus Nobel. 55 miljoner kronor har de investerat i den nya fabriken som har tre packlinjer och nya, specialbyggda maskiner från Fisker som gör att det bland annat inte behöver köras några bullrande truckar i fabriken. Närproducerade råvaror och jordgaranti är något som enligt Magnus utmärker Rölunda Produkter. Jordgarantin är en innehållsdeklaration som redovisar allt som finns i säckarna med olika sorters torvjord. - Vi tillsätter bara det som har en positiv effekt i våra jordprodukter, torv, bark, sand, lera och hönsgödsel från frigående höns, säger Magnus. - Vi breddar också hela tiden sortimentet, det senaste är en lite dyrare anläggningsjord och biokol. För fem år sedan ville alla inköpare bara ha billiga produkter, nu märker vi att de efterfrågar kvalitet och det gör oss lite stolta att vår jordgaranti ses som en kvalitetsstämpel, förklarar Magnus. Företagets organisation är ganska utspridd, den egna torven produceras på tre platser, och även gödseln från höns och kor, sand, kalk och övriga ingredienser är utspridd över landet. Allt forslas sedan till fabriken i Värmland, som ligger nära E18, hamn och järnväg, eller till någon av de övriga fabrikerna där torvsäckarna packas och lagras. - Det är alltid så fascinerande att få uppleva hur det lilla fröet i jorden kan förvandlas till olika saker. Nu kan vi följa odlingarna här i växthuset som blir en mötesplats för våra gäster, kunder och personal, säger Magnus Nobel som hoppas på en riktigt bra torvskörd i sommar. Bild bredvid: Det nya växthuset väntar på sommaren. Bild nedan: Den nya fabriken i Vålberg, 15 km från Karlstad, invigdes i höstas och har tre packlinjer säckar per timme packas i tvåskift. Gruppbild: Magnus Nobel med några av sina medarbetare, fr v Maud Ölvestål, Madeleine Kylin, Peter Olofsson och Niklas Vestin. Rölunda Produkter AB: Rölunda Produkter är ett familjeföretag uppbyggt kring Rölunda gård. Producerar inomhusjord, plantjordar, torv och jordförbättring, gödsel och växtvårdsprodukter, gräsfrö samt fågelfrö. Produktionsanläggningar finns i Bålsta, Vålberg, Luleå, Gävle samt i Markaryd Rölunda bärgar själva ca m 3 torv/år till egen produktion. Ytterligare volymer tas från underleverantörer. Mer information: Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj

8 Miljöcertifiering av torvbruk snart en verklighet Text: Claes Bohlin Foto: Econova Miljöanpassning och hållbarhetsfrågor engagerar de flesta företag som har målsättningen att verka långsiktigt. Konsumenterna ställer mer krav på att verksamheterna ska agera ansvarsfullt vad gäller sociala frågor, miljö och kvalitet. Men för den enskilde konsumenten är det omöjligt att själv sätta sig in i vilka faktorer som är viktiga att utvärdera. Därför har olika tredjepartsgranskade certifieringar blivit ett allt vanligare sätt för företagen att visa att de tar dessa frågor på allvar. I Europa omsätter den yrkesmässiga trädgårdssektorn i storleksordningen 700 miljarder SEK och ger arbete åt omkring helårsanställda. Den helt övervägande delen av produktionen har under någon fas startat som småplantor som odlats upp i någon form av odlingssubstrat. Och dessa odlingssubstrat är nuförtiden standardiserade produkter som Torv har en unik position för att vi ska kunna äta odlade bär, frukt och grönsaker. framställts industriellt. Av växtmedierna som används utgörs omkring 85 procent av torv i den yrkesmässiga odlingen. Nästan lika stor mängder odlingssubstrat säljs på hobbymarknaden och här är torvandelen något lägre men fortfarande omkring 3/4 av volymen. Torv har alltså en unik position för att vi ska kunna äta odlade bär, frukt och grönsaker och njuta av vackra prydnadsväxter, liksom för att våra odlarmödor i den egna täppan ska ge resultat. I dagsläget saknas alternativ som kan ersätta torven annat än delvis. Men hur påverkar detta torvanvändade vår miljö? För de stora odlingsmarknaderna är detta en central fråga att besvara för att kunna åtnjuta ett starkt konsumentförtroende. I Nederländerna startades för några år sedan, på regeringens initiativ, projekt med att belysa hur importerade förnödenheter för den egna jordbruks - och trädgårdssektorn påverkade omvärlden och torv blev ett av de områden man satte fokus på. Det stod ganska snart klart att det var viktigt att hitta ett system för att klargöra att den torv som användes kom från ett torvbruk som var försvarbart. Så småningom ledde det fram till ett certifieringssystem. Systemet har fått namnet Responsibly Produced Peat RPP - och är precis på väg att sjösättas, de första certifieringarna väntas bli klara under innevarande år. Systemet syftar till att torven som används inom trädgårdssektorn ska komma från verksamheter som inte förstör värdefull natur, som arbetar så miljömässigt hållbart som möjligt och som ser till att lämna tillbaka den använda torvmarken till naturen i ett sådant skick att den ur miljösynpunkt är minst lika bra, eller helst av större värde än tidigare. Detta uppnås genom att man 8 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj 2015

9 fokuserar på ett antal delområden: att företagen arbetar enligt gällande lagar och regler och kan bevisa det. Man ska vara transparenta och inbjuda olika intressenter till dialog. När man ska öppna nya täkter ska dessa väljas efter strikta kriterier som säkerställer att man i första hand riktar sina anspråk mot marker som redan tidigare mist huvuddelen av sina naturvärden. Ju större naturvärde, desto hårdare krav på att man verkligen uttömt alla alternativ och att efterbehandlingsåtgärder leder till ännu större naturvärden men orörda marker kan aldrig komma ifråga för certifiering. Under öppning och drift ansvarar man för att detta sker med bästa möjliga teknik och att verksamheten följs upp noggrant, även vad gäller påverkan på intilliggande områden. Och när verksamheten avslutas ska den återställas i samråd med andra intressenter så att man helst skapar ett fungerande ekosystem som producerar ny torv eller ger en ökad biodiversitet och klimatnytta. Stiftelsen RPP har en styrelse bestående av industri, användare och miljöorganisationer som ansvarar för regelutformningen. Företagen som vill certifiera sin verksamhet anmäler detta och samlar en omfattande dokumentation som sedan kan granskas av fristående inspektörer som kontroller både dokumentation och besöker varje enskild täkt. Baserat på dessa inspektioner sammanställs ett underlag som granskas av en expertkommitté av högkvalificerade specialister. Dessa avgör om företaget lever upp till reglernas alla villkor och rekommenderar sedan att certifieringen godkänns eller avslås. Resultatet publiceras och eventuella andra intressegrupper kan yttra sig innan styrelsen slutligen stadfäster själva certifieringen. Möjligheten att starta certifiering öppnades runt årsskiftet. Just nu har de första inspektionerna genomförts och ett femtontal företag runtom i Europa har ansökt om att certifiera en eller flera täkter. De första certifieringarna kommer sannolikt att publiceras efter sommaren. När detta sker är det första gången i Europa som växttorvproduktion kan få ett specialiserat certifikat som visar att man tar ett miljömässigt stort ansvar för sin verksamhet. Närmast i pipeline ligger att arbeta fram riktlinjer hur produkter som innehåller torv producerad under RPP ska få märkas och marknadsföras. Claes Bohlin Mer information finns på RPPs hemsida Claes Bohlin har i över trettio år arbetat med odlingstorv på Hasselfors Garden och ägnat mycket tid åt branschfrågor nationellt och internationellt. Han är ledamot av EPAGMA (den europeiska substratindustrins samarbetsorgan) Growing Media Sector Group och representerar denna industri i styrelsen för RPP. Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj

10 Framtidens bränslen i fokus Text och foto: Ingrid Kyllerstedt Umeå Energi och Neova var två av företagen som medverkade på RagnSells seminarium Kraftvärmeverkens framtida bränsle. Båda lyfte fram torvens roll för att effektivisera biobränslen och bidra till ett bättre klimat. Seminariet samlade ett 30-tal deltagare från hela Sverige som fick lyssna till föredrag om om det nya begreppet cirkulär ekonomi och ny teknik för att ta hand om framtidens nya bränslen. Lars Wikman, teknisk chef vid Umeå Energi, berättade om utvecklingen av de två anläggningarna Dåva 1 och 2 som är Norrlands största kraftvärmeverk baserat på fasta bränslen, främst avfall och biobränslen uppblandat med torv. - Torven är ett regionalt bränsle som minskar risken för korrosion och sintring i pannan när vi sameldar det med biobränslen. Jag anser det strategiskt viktigt med en viss andel egenproducerat bränsle där vi också enkelt och snabbt kan styra flödet. sade Lars Wikman och nämnde att torvinblandningen är ca 4-15 procent. Inför framtiden ska Umeå Energi öka bränsleflexibiliteten och satsa mer på regionala bränslen. Avfallsbränningen trodde han skulle komma att öka på biobränslets bekostnad. Fredrik Borg Dunge, tf marknadschef vid Neova, talade under sitt föredrag om energitorven ur ett klimatperspektiv och RES-direktivet( EU:s hållbarhetskriterier för biobränslen och fasta bränslen), energieffektiviseringsdirektivet och riksdagens beslut om elcertifikatsystemet. Bild ovan: Mingelbild från seminariet. Bild till vänster: Fördragshållaren Lars Wikman. Bild till höger: Peter Persson, produktområdeschef Torv och Fredrik Borg Dunge, tf marknadschef, Neova. 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj 2015

11 Svensk Torvs medlemmar Degernes Torvstrøfabrikk AS Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. Kontakt: Ragnar R. Halvorsen, rrhalvo@gmail.com E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. Econova AB Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. Envigo AB Levererar miljökonsulttjänster för bearbetningskoncessioner och miljötillstånd. Fagerhults Torv AB Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt och i säckar. AB Fortum Värme Producerar, distribuerar och säljer el, värme och kyla. Garden Products AB Säljer torvblock. GeoPro AB Hanterar frågor inom täkt, mark, miljö och vatten. Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. Hasselfors Garden AB Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. Hedberg Ekologkonsult AB Ekologisk inventering, restaurering samt genomför inventeringar och provtagningar. Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. Hyltetorps Torv AB Bedriver torvtäkt samt förädling och försäljning av torv. Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. ILOO AB Ingenjörsfirma Lars-Ola Olsson Jiffy Group Tillverkar olika växtprodukter med torv. Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. Jönköping Energi AB Erbjuder energi- och kommunikationslösningar. Eldar med träflis, bark, spån, torv, energiskog och åkerbränslen. Kalmar Energi AB Energileverantör som förser Kalmar, Smedby och Lindsdal med biobränslebaserad när- och fjärrvärme. Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårds-odling. Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen. Ägs av Övik Energi och Härnösand Energi och Miljö, HEMAB. och ovikenergi.se Kraftringen Produktion AB Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. Linnea Consulting Bedriver skogsbruk och startar nu torvdrift i sydvästra Småland. Ljungby Energi AB Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. Mark- och miljörådgivning Sverige AB Tjänster inom miljörådgivning, miljöprövning, tillståndsärende och anmälningsärenden. Mullmäster AB Bedriver torvproduktion och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Mölndal Energi AB Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och Lindome. Neova AB Producerar torv. Erbjuder produkterna torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven. Råsa Torv AB Bedriver torvproduktion och försäljning av torvprodukter. Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av torvpdodukter samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. Sandviken Energi AB Produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten. SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. Sävne Torv AB Bedriver torvproduktion och säljer torv till stallströ och jordförbättring. Söderenergi AB Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. Södra Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. Södra Århults Torv AB Framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer. Söftesmåla Naturtorv AB Producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Kontakt: softesmalanaturtorv@telia.com Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen. Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull. Kontakt: ulvotorv@telia.com Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. Uvat AB Konsultföretag med inriktning mot mark, vatten och miljö. WSP Arbetar i alla typer av uppdrag, från förstudier och tillståndsansökningar till kontroll och uppföljning. Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj

12 Adressfält: PLATS FÖR PORTO Torv är en naturlig råvara för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar Vill du vara med? Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och informerar och arbetar för torv och den roll den fyller i ett hållbart torvbruk och energisystem. Sveriges yta består till en fjärdedel av torv och rätt förvaltad kan denna inhemska råvara bli en ännu större tillgång. För mer information se eller mejla till info@svensktorv.se Denna tidning ges ut av Branschföreningen Svensk Torv och medföljer även som bilaga i tidningen Bioenergi Foto: Econova Branschföreningen 12 Branschföreningen Svensk Torv / nr 2 - maj 2015