Klimatrapporten klar! Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar Sid 4-5. Tidningen. Seminarium om bästa torvmarken Sid 6-7

Transkript

1 Nummer Tidningen Klimatrapporten klar! Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar Sid 4-5 Nya grepp i miljöpolitiken Sid 3 Seminarium om bästa torvmarken Sid 6-7 Basarmyren en ny torvtäkt Sid 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari

2 Branschföreningen Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare samt medlemmar (se sid 11) och intresserade. Tidningen medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi. Ansv. utgivare Claes Rülcker, vd, Svensk Torv claes.rulcker@svensktorv.se Redaktör Ingrid Kyllerstedt, Svensk Torv ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Redaktionsråd Ann-Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Rita Larsson, Neova Thomas Merlöv, ScanPeat Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Mats Olsson Tidningen och mer information Svensk Torv Holländargatan Stockholm tfn Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt. Klimatrapporten klar Torv Forsk har låtit professor em Mats Olsson, SLU, göra beräkningar på arealer dikad och påverkad torvmark i Sverige och hur stora läckage av växthusgaser som är från dessa marker. Hans rapport är nu klar. Slutsatsen blir att torvbruket måste öka. Om metangas och lustgasutsläppen omräknas till koldioxidekvivalenter motsvarar läckaget en tredjedel av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Utsläppen från dessa marker är till största delen just koldioxid. Dikena som grävdes för länge sedan gjordes för jordbruk och skogsbruk. Energiinnehållet i den torv som ligger kvar på dessa marker och oxiderar bort till ingen nytta motsvarar en tredjedel av Sveriges oljeförbrukning varje år. Istället för att låta denna torv göra nytta spär vi på klimatgasutsläppen genom att ingenting göra. Läs mer i artikeln om klimatrapporten i detta nummer. I veckan var jag på Svenskt Näringslivs seminarium om företagens förmågor att skapa miljönyttor. Flera olika företag redovisade sitt miljöarbete och vilka miljönyttor de erbjuder, till exempel genom att låta vinterns snö bli kall luft i sjukhus på sommaren. Seminariet var mycket intressant. Jag kan konstatera att torvbranschen har en enorm potential att kunna skapa miljönytta genom att se till att torv som oxiderar bort till ingen nytta istället kommer till användning som energi, inom odling och djurhållning. Det gäller bara att samhället inser vilket problem vi har - som kan omvandlas till en stor tillgång. Claes Rülcker, vd Dagens Industri skriver om torvens klimatfördelar på sin nya digitala nyhetsplats DI Agenda Energi Dagens Industri skriver om torvens klimatfördelar på sin nya digitala nyhetsplats DI Agenda Energi. Den som vill prenumerera på Di Agenda Energi och ta del av denna och andra artiklar om energi kan anmäla sig via hemsidan: energi/ Den 12 januari handlade förstasidan om Branschföreningen Svensk Torv. Artikeln hade rubriken Skörda torv en bra klimatåtgärd. Läs hela artikeln på DI Agenda Energi: Svensk torv är biomassa till 50 procent Foto: Orasis Foto Enligt den så kallade C14- metoden framstår svensk biomassa som till hälften klimatneutral. Samma C14- metod, som EU fastställt som standard för att klassificera avfallsprodukter, har visat att den svenska torven till procent kan klassificeras som biomassa. Därmed skulle torven vad gäller emissioner få en klassificering på samma nivå som eller till och med bättre än naturgasen. Detta skriver DI Agenda Energi i en artikel. Läs hela artikeln på 2 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015

3 Nya grepp i miljöpolitiken Tillsättandet av ett nytt Miljömålsråd och en energikommission för att ta ett samlat grepp på energifrågorna över blockgränserna är två nyheter inom politiken som berör torven. Dessutom ska ett klimatpolitiskt ramverk utformas, något som Branschföreningen Svensk Torv anser är mycket viktigt. Decemberöverenskommelsen innebär att en energikommission tillsätts under februari månad. Energi är ett av de tre samarbetsområden där regeringen och Allianspartierna ska eftersträva att nå en bred överenskommelse. Energikommissionen kommer troligen att arbeta fram till 2017 för att kunna få fram ett beslut som riksdagen ska kunna besluta om före nästa ordinarie val Branschföreningen Svensk Torv välkomnar att en energikommission tillsätts för att ta ett samlat grepp på energifrågorna över blockgränserna. Tidigare överenskommelse om energipolitiken från 2009 var inte blocköverskridande. Regeringen kommer att framlägga en proposition till riksdagen om elcertifikat den 17 mars. Energimyndighetens utredning från hösten 2014 föreslog att torven ska finnas kvar i elcertifikatssystemet. Svensk Torv anser att det är mycket viktigt att ta hänsyn till Energimyndighetens rekommendation för torven. Miljömålsberedningen har fått i uppgift att utforma ett klimatpolitiskt ramverk. Efter remissbehandling kommer frågan att utredas och utformas till en proposition till riksdagen. Ny ordförande för Miljömålsberedningen är Anders Wickman, tidigare EU-parlamentariker. Han blir en av regeringens tre nyckelpersoner i Sveriges miljömålsarbete. Maria Wetterstrand, har utsetts till ordförande i det nya Miljömålsrådet som ska stärka samarbetet mellan myndigheterna och öka takten för genomförandet av miljöarbetet. Annika Helker Lundström är den tredje nyckelpersonen. Hon har fått uppgiften att som nationell miljömålssamordnare för näringslivet synliggöra och driva på detta arbete. Hur frågan om läckande torvmarker kommer att hanteras är oklart. Svensk Torv ska överlämna sina synpunkter och förslag till åtgärder till Miljömålsberedningen och vill ingå som experter i kommande utredningar. Det är viktigt att Miljömålsberedningen hanterar frågan om dikade organogena torvmarker då dessa läcker stora mängde växthusgaser. Torvnäringen kommer att behövas för att åtgärda detta klimatproblem som redovisas i en färsk forskningsrapport (se sid 4-5). Ett förslag om att föra in Torvlagen i Miljöbalken utreds på Miljödepartementet. Avsikten är att skapa ett gemensamt system för prövning av energi- och odlingstorv med samma prövningsmyndigheter och med möjlighet för företagen att ha en mer flexibel användning av torven. Svensk Torv har framfört att frågan bör utredas noga innan regeringen tar ställning i denna, för torvbranschen, centrala fråga. Text: Magnus Brandel Foto: Neova Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari

4 Påverkad torvmark avger mest växthusgaser TEMA KLIMATRAPPORT Text: Ingrid Kyllerstedt Foto stora bilden: Mats Olsson Foto lilla bilden: Ingrid Kyllerstedt I Sverige finns 2,6 miljoner hektar torvmark som påverkats för att möjliggöra jord- och skogsbruk. Dessa marker avger mer växthusgaser än vad all inrikes trafik i Sverige gör. Detta är helt ny fakta som redovisas i en forskningsrapport. Rapporten Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar bygger på vetenskapliga rapporter med mätningar som tidigare gjorts, och som har granskats av Mats Olsson, professor emeritus vid Institutionen för mark och miljö, SLU i Uppsala, tillsammans med andra forskare. Slutsatserna är helt nya och unika. området. Syftet med rapporten är att ge en samlad bedömning av torvmarkernas emissioner av växthusgaser. En hel del av denna mark är skogbevuxen torvmark som dikades på talet. Där växer nu stora träd och frågan är hur denna mark ska förvaltas i framtiden. Det finns minst tre val; fortsatt skogsbruk, omläggning till våtmark samt torvtäkt, som alla får olika konsekvenser. Torv är alldeles för fint, naturligt material för att ligga kvar och släppa ut växthusgaser. - Torven på de påverkade markerna går bokstavligen upp i rök i form av växthusgaser. - Torv är alldeles för fint, naturligt material för att ligga kvar och släppa ut växthusgaser som påverkar klimatet, menar Mats Olsson. I vår rapport har vi bara fokuserat på problemets storlek, inte angett några lösningar. Han nämner dock att torven kan användas som energi och att de utsläpp som då sker via skorstenen blir tidigarelagda, jämfört med om torven får ligga kvar och oxidera för att till sist försvinna av sig själv. Men då har eldningstorven tjänstgjort som ersättning för fossila bränslen. - Vi har sammanställt data som visar att påverkad torvmark är Sveriges största enskilda koldioxidutsläppskälla, säger Mats Olsson. - Arealen torvmark och hur den används är av central betydelse både för utsläppen av växthusgaser och för hur Sverige kan fullfölja sina internationella åtaganden på klimat- - Om vi fortsätter med skogsbruk betyder det att marken fortsätter att släppa ut växthusgaser men att detta i viss mån kompenseras eftersom skogen binder in koldioxid. Om den istället blir våtmark ökar det den biologiska mångfalden, men det är sämre för klimatet eftersom utsläppen fortsätter, förklarar Mats Olsson. Mats Olsson pekar även på att torven med framgång bör kunna användas som jordförbättringsmedel vid produktion av spannmål och grönsaker. Den kan även med stor fördel nyttjas som strö i djurhållningen och har många fördelar framför halm. Efteråt skulle den kunna grävas ned i marken för öka humushalten och näringstillgången i jorden. - Torven har många användningsområden och nu när vi vet att torvmarkerna läcker enorma mängder växthusgaser inser vi att det finns ett problem som kan lösas genom att bedöma alternativen där torven kan göra nytta, säger Mats Olsson. Mats Olsson 4 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015

5 TEMA KLIMATRAPPORT Ökad torvanvändning är en lösning - Rapporten i korthet Mängden torv I Sverige finns omkring 10 miljoner ha torvtäckt mark. Av denna areal har 6 miljoner ha ett torvlager som är tjockare än 30 cm och som klassificeras som torvmark. Ungefär 2,6 miljoner ha av denna torvmark, alltså nära hälften, har påverkats av dikning främst i syfte att möjliggöra jord- och skogsbruk. Merparten av det som har dikats, 2,1 miljoner ha, är produktiv skogsmark (enligt internationell definition av produktiv skog), medan 0,3 miljoner ha är jordbruksmark och 0,2 miljoner ha är myr med misslyckad dikning och utan skogsproduktion. Koldioxidekvivalenter Den dikade torvtäckta marken avger stora mängder växthusgaser, såväl koldioxid som metan och lustgas, och är därför en betydande utsläppskälla för växthusgaser. Den sammanlagda effekten av dessa gaser kan beräknas genom att klimateffekten av metan och lustgas räknas om till vad de motsvarar i form av koldioxid, CO 2. Summan uttrycks som koldioxidekvivalenter (CO 2 ekv). Ett varv runt jorden För torvmarker med en grundvattenyta vid 30 cm eller djupare varierar emissionen av de tre växthusgaserna från torven mellan 5,2 och 9,1 ton CO 2 ekv per ha och år, beroende på olikheter i hydrologi och torvegenskaper. För att tydliggöra storleken på denna emission kan den jämföras med avgången av koldioxid vid mil bilkörning med medelstor bil, det vill säga ett varv runt jorden. Mängden växthusgaser Sveriges totala emission av växthusgaserna koldioxid, lustgas och metan från dränerad torvmark uppgår till miljoner ton CO 2 ekv per år. Detta är i nivå med utsläppen från all inrikestrafik (18,5 miljoner ton CO 2 ekv) och en tredjedel av Sveriges rapporterade utsläpp av växthusgaser 2013 (på totalt 55,8 miljoner ton CO 2 ekv). Dikning påverkar storleken Merparten av avgången av växthusgaser från dränerad torvmark, %, utgörs av koldioxid. Detta beror på att dräneringen leder till oxidation av torv. På odränerad mark är avgången av växthusgaser väsentligt högre, men beroende på syrebrist sker avgången inte i form av koldioxid utan i stället som metan. Däremot sker på den odränerade, blöta torvmarken ett upptag av koldioxid genom torvtillväxt. Dikning medför således att torvmarken övergår från ett nettoupptag till en nettoförlust av koldioxid. Försvinner till ingen nytta Den mängd torv som på detta sätt årligen förloras genom dikningen (2,6 miljoner ha) uppgår till 8-14 miljoner ton eller miljoner m3. Den energimängd som på detta sätt årligen går till spillo är lika stort som energiinnehållet i mellan 2,7 och 4,9 miljoner m 3 eldningsolja. Skogens roll På 2,1 miljoner ha dikad torvmark sker ett betydande upptag av koldioxid genom skogens tillväxt. Träden binder genom fotosyntesen in koldioxiden. Dock kan man inte betrakta hela detta upptag som en sänka eftersom en mycket stor del av upptagen koldioxid snart återgår till atmosfären genom förmultning av döda växtrester samt genom att träd används i förädlingsindustrin, som massaindustrin. Åtgärder Torvtäkt, kombinerad med en effektiv användning av torven, och efterföljande skogsplantering kan ändra systemet till en sänka. Även nyskapandet av våtmarker och sjöar kan vara möjliga åtgärder. Källa: Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar TorvForsks rapport nr 15, författare Mats Olsson, professor em, SLU Rapporten kan beställas via info@svensktorv.se till självkostnadspris. Läs mer på Text: Mats Olsson och rapporten Emissioner av växthusgaser från brukad torvmark i areella näringar Foto: Mats Olsson Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari

6 TEMA KLIMATRAPPORT Rapport med vägledning till bästa torvmarken Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Privat Hur kan man avgöra vilka värden i landskapet som har störst potential att utvecklas och vilken konsekvens olika brukningsalternativ får? Den frågan besvaras i ett projekt som Energimyndigheten och TorvForsk finansierat. Johnny de Jong är forskningsledare vid CBM, Centrum för biologisk mångfald som finns vid SLU i Uppsala. Projektet ska, efter tre års arbete, i april lämna en slutrapport; Förvaltning av torvtäckt skogsmark med avseende på klimat och biodiversitet. Sju personer har ingått i projektgruppen som Johnny de Jong leder. Rapporten har gjorts för att belysa vikten av att med säkra metoder kunna bedöma naturvärden, som ett underlag till torvbruksansökan. Dränerad, dikad torvmark är oftast områden som tidigare brukats, men där den fortsatta förvaltningen av marken inte är självklar. Kännetecknen för dessa marker är att de är för blöta för skogsbruk. Markerna anses inte heller ha höga naturvärden på grund av att de är för påverkade och är dessutom svårframkomliga. På senare tid har det konstaterats att dessa påverkade torvmarker även tillför höga halter växthusgaser till atmosfären. - I rapporten presenteras en modell för hur klimataspekterna kan vägas in i bedömningen och hur naturvärdesbedömningen kan göras på ett säkert och transparant sätt, utan ökade kostnader, förklarar Johnny de Jong. Han framhåller att det svåraste är att få med landskapsperspektivet. - Oftast när man undersöker vilka naturvärden marken har inventerar man varje organistgrupp för sig. Man utgår då ofta från förekomst av rödlistade arter som ett mått på naturvärden. Men denna metod att inventera arter är ineffektiv. Johnny de Jong - Rödlistade arter kan förekomma slumpartat, även i miljöer där de inte har förutsättningar att överleva. Motsatsen kan också gälla, det vill säga att det finns lämpliga miljöer, men de rödlistade arterna saknas, säger Johnny och fortsätter: - Därför är informationen svårtolkad. Vi måste i stället se till vilka förutsättningar som finns för mångfald, bland annat genom att mäta den så kallade gröna infrastrukturen. Med detta menas att arterna lätt kan röra sig mellan markerna i landskapet. Rapporten har gjorts för att belysa vikten av att med säkra metoder kunna bedöma naturvärden, som ett underlag till torvbruksansökan. - Det vi måste titta på är hela landskapet där marken finns, och det visar vi i vår rapport, säger Johnny. I rapporten beskrivs hur man i konsekvensbedömningen kan undersöka landskapet med hjälp av en metod som kan tillämpas av alla med grundläggande kunskaper i GIS. - Man kan göra denna undersökning av den aktuella marken från skrivbordet genom att ladda ned information som finns gratis på SGU, SLU, Skogsstyrelsen, länsstyrelsen och andra och komplettera med analys av infraröda flygfoton. Därefter analyseras data med ett speciellt landskapsanalysprogram för att mäta olika variabler som har betydelse för arternas spridning och överlevnad. Slutligen kan man komplettera den med en inspektion på plats, om det behövs, berättar Johnny. Oftast ligger de naturvårdintressanta biotoperna som små fragment i landskapet, mellan skogs- och jordbruket. Exempel på dessa miljöer är lövrika skogar, sumpskogar, ängsmarker, myrmarker och vattendrag. - Ju större inslag av sådana miljöer, desto större är sannolikheten att landskapet hyser naturvärden eller har potential att utveckla naturvärden. För att ett område ska ha höga naturvärden, till exempel en rik mångfald av organismer, krävs att det finns livsmiljöer för dessa, och att organismerna kan sprida sig i landskapet. Johnny de Jong framhåller att denna metod kan bli ett bra komplement till Naturvårdsverkets riktlinjer. - Med hjälp av vår rapport kan man direkt tillämpa den metod vi beskriver, men det vore bra att komplettera med en praktisk handledning för ytterligare konkretisera tillämpningen av metoden. 6 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015

7 TEMA KLIMATRAPPORT Nästa steg är en praktisk modell För att få in synpunkter på hur en praktisk handledning ska kunna utformas, som kan komplettera rapporten om förvaltning av torvtäckt skogsmark anordnas ett seminarium den 24 mars. Samtidigt kommer rapporten att presenteras av författarna. Forskningsrapporten har finansierats av Energimyndigheten och TorvForsk. Seminariet där den ska presenteras och diskuteras anordnas den 24 mars på KSLA, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Inbjudan har skickats ut till handläggare vid länsstyrelsen, forskare, Svensk Torvs medlemsföretag, myndigheter och andra intresserade. Förhoppningen är att deltagarna ska diskutera vad som är praktiskt möjligt och vad som kan behöva utvecklas ytterligare. - Vi hoppas att deltagarna ska komma med synpunkter på den teoretiska modell som beskrivs så att vi ska kunna utforma en mer konkret och praktisk handledning som komplement till den som finns i rapporten, säger Johnny de Jong. - Det är viktigt att på ett korrekt och transparent sätt kunna bedöma konsekvenserna av olika förvaltningsalternativ. På detta seminarium, och i rapporten, är torvbruket ett alternativ som diskuteras, säger Johnny de Jong och framhåller att den våtmarksinventering som påbörjades 1977 är ett grundläggande underlag. I den är dock våtmarker med lägre naturvärden inte besökta i fält och därför behövs en ny, kompletterande bedömning av vilka naturvärden dessa marker kan ha. Fakta Rapporten Förvaltning av torvtäckt skogsmark med avseende på klimat och bidiversitet. Syfte: Att utveckla metoder för bedömningen av hur dikade torvmarker kan användas på ett hållbart sätt som överensstämmer med långsiktiga och samhälleliga mål. Rapporten har tagit hänsyn till klimat, naturvård, skogsproduktion och torvproduktion. En viktig del har varit inriktad på att utveckla beslutsstöd i samband med Miljöbalken och Torvlagen. I rapporten beskrivs en teoretisk modell byggd på dataprogram och tillgänglig information som kan användas för dessa torvtäckta skogsmarker i bedömningen av dess naturvärden sett till hela det omgivande landskapet. Text och foto: Ingrid Kyllerstedt Författare: Johnny de Jong, forskningsledare, Centrum för biologisk mångfald Åsa Erlandsson, miljövetare, Ecoloop Kristina Lundberg, tekn dr, Ecoloop Magnus Brandel, projektledare, Branschföreningen Svensk Torv Claes Rülcker, vd, Branschföreningen Svensk Torv Henrik von Stedingk, fil.dr, SLU Mats Olsson, professor em, SLU Sabine Jordan, doktorand, SLU Gruppbild stående från vänster: Henrik von Stedingk Johnny de Jong Magnus Brandel Mats Olsson Sittande från vänster: Claes Rülcker Sabine Jordan Kristina Lundberg På seminariet kommer hela projektgruppen som författat rapporten att vara med. Inbjudan och mer information finns på Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari

8 Räkna med miljönyttan Text och foto: Ingrid Kyllerstedt Bild ovan fr vänster: Moderator Claes Sjöberg, Miljörapporten Annika Helker Lundström, regeringens miljösamordnare för näringslivet Johan Kuylenstierna, SEI Maria Ågren, Naturvårdsverket Peter Enddahl, Höganärs Johan Hultberg, riksdagsledamot, m Lena Ek, riksdagsledamot, c Rening av snö som plogats bort från vägarna, närodlad plast och rymdteknik i skyddskläder. Det är några av idéerna som blivit företagsprodukter och som presenterades på Svenskt Näringslivs seminarium om hållbarhet och miljönyttor. Seminariet hade rubriken Miljönyttor bidrar till välstånd och miljömål. Syftet var att uppmärksamma företagens förmågor att skapa miljönyttor, det vill säga alla olika företags miljönyttiga innovationer och produkter. Åsa Romson, klimat- och miljöminister, var en av talarna. - När det gäller miljö behöver man inte förklara att nytänkande är något positivt. Det är så självklart att miljönytta och innovationskraft hos entreprenörer ger lösningar på Åsa Romson vägen mot ett hållbart samhälle, sade hon och betonade att hennes syn är att relationen till näringslivet ska vara spänstig. - Vi måste spänna bågen och ställa krav, sade Åsa Romson och gav koldioxidskatten som ett exempel på krav som resulterat i miljönytta. På seminariet presenterades flera företag och vilka innovationer som lett till miljönytta. Företaget Borealis har specialiserat sig på närodlad plast som tar tillvara plast på olika sätt. Byggföretaget NCCs hållbarhetschef Christina Lindbäck berättade om de stora utmaningar företaget har eftersom det behöver mycket energi och material. En ny teknik där rör byts ut med titthålsteknik i stället för att grävas upp är ett exempel på miljönytta. Cecilia Hertz är grundare och vd för Umbilical Design som tar tillvara rymdteknikens stränga krav på hållbarhet och återvinning. Hon gav exempel på allt från underkläder som tål extrem hetta för stålarbetare till stadsplanering för världens största så kallade megacities. Hur kan miljönyttornas bidrag till internationella miljömål värderas? Detta var en av frågorna panelsamtalet mellan de företagare som presenterat spännande miljönyttor och riksdagsledamöterna Johan Hultberg (m), Lena Ek (c) och Annika Helker Lundström, miljömålssamordnare för näringslivet utsedd av regeringen, se sid 3. Det finns Annika Helker Lundström en risk att svensk teknik och svenska ingenjörer flyttar utomlands eftersom miljönytta inte lönar sig tillräckligt var en av åsikterna i samtalet. Seminariet avslutades med en paneldebatt där Jennie Nilsson (s), ordförande i näringsutskottet, frågades ut. På frågan varför Sverige inte, i likhet med de flesta andra länder inom EU, särskilt Frankrike, agerar protektionistiskt så stränga miljökrav inte blir en konkurrensnackdel svarade hon att hon inte tror på protektionism och hänvisade till att regeringen måste göra ett bättre hantverk i Bryssel. Jennie Nilsson fick dock med sig flera frågor som hon skulle titta närmare på, bland annat att se till att miljönyttan tydligare framgår som en variabel i lagen om offentlig upphandling. 8 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015

9 NY PÅ JOBBET Jens säljer torvströ till djurhållning Torv kan användas både som foder och ersättning för halm inom djurhållningen. Jens Larsson som nyligen avslutat sin utbildning på Bollerups Lantbruksgymnasium har anställts som teknisk säljare på torvströföretaget RaaTec. Jens Larsson har under sin utbildning fått uppleva att det finns många fördelar med att använda torv till grisar som både slipper infektioner och diarréer och blir mer aktiva när de har strötorv i boxen. Därför tycker han att jobbet med att sälja brukstorv till djuruppfödare och stallägare är intressant. Jag vill att torven som djurhållningsprodukt ska bli mer känd så att fler inser hur viktig den är att ta tillvara. - Vi köper främst blocktorv från torvproducenter som vi sedan blandar med MCP och järn vilket visat sig vara en väldigt bra kombination, säger Jens Larsson. MCP är ett vulkaniskt material som bildats genom kemiska reaktioner mellan vulkaniskt glas (kiselföreningar) och saltvatten. JTI, Institutet för jordbruks- och miljöteknik, genomförde ett test 2011 som visade att kombinationen av torv och MCP sänker kvävemängden i urin. Fodertorv, som kan blandas med MCP, är ätlig torv som mest ges till grisar för att stimulera grisarnas naturliga bökbeteende. - Det hjälper dem att komma igång att äta själva om det ges pallellt med att de diar. Men det är också bra för att de får i sig järn via fodret och då slipper uppfödaren ge dem sprutor med järn. När de äter torven så minskar också risken för magproblem, säger Jens. Hästskötsel är hans specialområde, även om Jens även arbetar med all sorts djurhållning, även grisar, kycklingar och kor. - Torv används istället för hyvelspån i hästboxar. Den har bättre uppsugningsförmåga och gör att man får bättre stallmiljö, både när det gäller lukten och att mocka eftersom torven gör att gödseln blir torrare, säger Jens som på sin fritid rider och arbetar mycket hästar. Han deltog i VM i fyrspann i höstas. En annan fördel är att torven har en hög jonbindningsförmåga eftersom den binder ammonium vilket minskar doften av urin i stallet, förklarar Jens. - Brukstorven minimerar också risken för virus och bakterieangrepp, både för hästar och människor. En miljöfördel som Jens framhåller är att kväve och ammoniumutsläppen från stallen minskar om det finns torv i halmbädden. - Jag vill att torven som djurhållningsprodukt ska bli mer känd så att fler inser hur viktig den är att ta tillvara, säger Jens Larsson. Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: RaaTec Jens Larsson, teknisk säljare Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari

10 Basarmyren - Umeå Energis nya torvtäkt Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Umeå Energi Bild ovan: Ett befintligt dike på Basarmyren som nu breddats. Umeå Energi har invigt sin nya torvtäkt, Basarmyren. Den ska leverera torv till anläggningens nyaste panna som eldar energitorv tillsammans med trädbränslen. Att elda torv är en gammal tradition för Umeå Energi, enligt Lars O Johansson, bränsleingenjör. - Vi har hållit på länge, redan 1983 invigde vi en torvpanna på Ålidhem i Umeå, berättar han. Torven utgör 5-10 procent av bränslet i pannan, resten består av trädbränsle i form av sågspån, bark, grot och flis. Hittills har företaget köpt sin torv. Med Basarmyren kan torven nu komma från en egen täkt. Torvtäkten ligger 12 mil från Umeå, mellan Fredrika och Tallsjö och är 274 hektar stor fick Umeå Energi sin bearbetningskoncession för Basarmyren, men först sommaren 2014 skördades den första torven efter några års iordningställande och två år med provskördar. - I somras skördade vi kubikmeter på 100 kvadratmeter eftersom inte hela skördeytan är klar än. Torvtäkten kan maximalt ge kubikmeter, så det blev en bra skörd, konstaterar Lars O Johansson. Själva driften av Basarmyren sköts på entreprenad av Neova, medan Magdalena Söderstedt på Umeå Energi ansvarar för bland annat sammanställning av resultat, utredningar, myndighetskontakter, avtal och årliga miljörapporter. - Med bearbetningskoncessionen följer ett kontrollprogram som innehåller en omfattande recipientkontroll för vatten. Här fungerar jag även som provtagare, berättar Magdalena Söderstedt. 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015

11 Svensk Torvs medlemmar Degernes Torvstrøfabrikk AS Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. Kontakt: Ragnar R. Halvorsen, rrhalvo@gmail.com E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. Econova AB Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. Envigo AB Levererar miljökonsulttjänster för bearbetningskoncessioner och miljötillstånd. Fagerhults Torv AB Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt och i säckar. AB Fortum Värme Producerar, distribuerar och säljer el, värme och kyla och bedriver en serviceverksamhet som fokuserar på drift av kraftverk och energieffektiviseringstjänster. Garden Products AB Säljer torvblock. Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. Hasselfors Garden AB Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. Hyltetorps Torv AB Bedriver torvtäkt samt förädling och försäljning av torv. Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. Jiffy Group Tillverkar olika växtprodukter med torv. I Sverige finns Jiffy Unitorv AB som producerar torvblock och Jiffy Products Sweden AB som tillverkar odlingssubstrat. Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. Jönköping Energi AB Erbjuder energi- och kommunikationslösningar. Eldar med träflis, bark, spån, torv, energiskog och åkerbränslen. Kalmar Energi AB Energileverantör som förser Kalmar, Smedby och Lindsdal med biobränslebaserad när- och fjärrvärme. Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårds-odling. Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen. Ägs av Övik Energi och Härnösand Energi och Miljö, HEMAB. och ovikenergi.se Kraftringen Produktion AB Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. Ljungby Energi AB Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. Produktionen av fjärrvärme baseras huvudsakligen på förbränning av hushållsavfall, skogsflis och torv. Mark- och miljörådgivning Sverige AB Tjänster inom miljörådgivning, miljöprövning, tillståndsärende och anmälningsärenden. Mellanskog Är en skogsägarförening som på olika sätt hjälper skogsägare att få välskötta skogar. www. mellanskog.se Mullmäster AB Bedriver torvproduktion och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Mölndal Energi AB Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och Lindome. Neova AB Producerar torv på egna torvtäkter men är även entreprenör åt andra bolag. Erbjuder produkterna torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven. Råsa Torv AB Bedriver torvproduktion och försäljning av torvprodukter. Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av torvpdodukter samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. Sandviken Energi AB Produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten samt drift av optiskt fibernät och skötsel av gator i centralorten Sandviken samt tätorterna Järbo och Storvik. SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. Sävne Torv AB Bedriver torvproduktion och säljer torv till stallströ och jordförbättring. Söderenergi AB Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. Södra Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. Södra Århults Torv AB Framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer. Söftesmåla Naturtorv AB Producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Kontakt: softesmalanaturtorv@telia.com Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen. Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull. Kontakt: ulvotorv@telia.com Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. WSP Arbetar i alla typer av uppdrag, från förstudier och tillståndsansökningar till kontroll och uppföljning. Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari

12 Adressfält: PLATS FÖR PORTO Torv är en naturlig råvara för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar Vill du vara med? Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och informerar och arbetar för torv och den roll den fyller i ett hållbart torvbruk och energisystem. Sveriges yta består till en fjärdedel av torv och rätt förvaltad kan denna inhemska råvara bli en ännu större tillgång. För mer information se eller mejla till info@svensktorv.se Denna tidning ges ut av Branschföreningen Svensk Torv och medföljer även som bilaga i tidningen Bioenergi Foto: Umeå Energi Branschföreningen 12 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-februari 2015