Torvvatten i blickfånget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Torvvatten i blickfånget"

Transkript

1 Nummer Tidningen Branschföreningen Torvvatten i blickfånget Ny torvtäkt tar tid Sid 6-7 Slimmat ledarskap på Hasselfors Garden Sid 8-9 Många kom på öppen torvtäkt Sid 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr

2 Branschföreningen Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare. Tidningen medföjer även som bilaga i tidningen Bioenergi. Ansv. utgivare Claes Rülcker, vd, Svensk Torv Redaktör Ingrid Kyllerstedt. Svensk Torv Redaktionsråd Magnus Brandel, Svensk Torv Ann-Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Thomas Merlöv, ScanPeat Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslagsfoto Deltagare vid torvvattenkonferensen i Uppsala. Foto: Ingrid Kyllerstedt Dikad torvmark ger klimatvinster I EU har ett antal mål för energin satts upp och diskuterats flitigt. Klimatmål och förnybarhetsmål för minskade utsläpp av växthusgaser och mer förnybar energi samt effektiviseringsmål så att vi använder mindre energi. Det som nu debatteras i EU är inte klimat och förnybarhet. Krisen i Ukraina har ändrat fokus på energifrågorna. Nu diskuteras hur energin ska räcka till eftersom naturgasen från Ryssland hotas. Oron för utebliven naturgas till EU gör att torven plötsligen blir högaktuell som energiråvara. Vad vi kan konstatera är att naturgas, som är fossilt och inte förnybart, påverkar klimatet när den eldas. Är torven i Sverige ett sämre alternativ än naturgas? Nej absolut inte. Våra uträkningar visar att den är ett mycket bättre miljöalternativ. Ny forskning ger belägg för att arealen dikade torvmarker i Sverige är mycket större än vi tidigare känt till och dessa marker läcker koldioxid i betydligt större omfattning än vad vi hittills varit medvetna om. Preliminära beräkningar visar att läckaget från dikade torvmarker är minst ca 30 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp. Varje år försvinner av sig själv mer torv än hela energitillförseln till Sveriges kraftvärmesektor! Till ingen nytta. Samtidigt tillväxer torven kontinuerligt på den orörda torvmarken och binder in koldioxid. Det är därför torv är förnybar. Vi kan minska utsläppen avsevärt genom att använda torv från de dikade torvmarkerna som läcker mest och byta ut fossila bränslen. Vad väntar våra beslutsfattare på? Claes Rülcker, vd Tidningen och mer information Svensk Torv Holländargatan Stockholm tfn Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och är en samarbetsorganisation för torvproducenter och användare av torv för energiändamål samt i trädgård som jordförbättrare och som strö inom djurhållning. Syftet är bland annat att informera om torv och verka för att torv och torvmark förvaltas på ett hållbart sätt. Kontakta oss Ingrid Kyllerstedt är kommunikationsoch medieansvarig på Branschföreningen Svensk Torv. Epost: Normalstor torvskörd Den varma sommaren resulterade inte i rekordbra torvskörd som många önskat. Eftersom både för- och sensommaren var kall blev torvskörden endast normalstor. Det är främst den kalla och blöta försommaren som gjorde att torvskörden inte kom igång Magnus Brandel är projektledare på Branschföreningen Svensk Torv med särskilt ansvar för politik och samhällskontakter. E-post: ordentligt. Efter den tröga starten följde en het och torr högsommar som lovade gott. - Men efter det kom det kallare väder med stor nederbörd som gjorde att skörden återigen kom av sig och det är nog anledningen till att skörden bara blev normalstor, säger Leif Olsson, produktchef, Neova. Foto denna sida: Orasis Foto 2 Branschföreningen Svensk Torv / nr

3 Europeiskt torvsamarbete firar tio år EPAGMA, European Peat And Growing Media Association, inledde sin verksamhet år 2004 och i höst firar organisationen tio - års jubileum. 17 torvföretag från elva länder inom EU är medlemmar. EPAGMA bedriver sin verksamhet i Bryssel med lobby och riktad information mot EU-kommissionen och EUparlamentet. Organisationen samverkar även med andra som driver liknande frågor i Bryssel. EPAGMA samlar 17 företag från elva länder inom EU och dessutom är nio torvproducentföreningar associerade till EPAGMA. Från svensk sida är Neova medlem i EPAGMA och Finland representeras av bland annat VAPO. - Under de tio år EPAGMA har funnits har vi lyckats sätta torven på dagordningen i Bryssel. Vi arrangerar möten med EU-kommissionen och EU-parlamentet, berättar Magnus Brandel, som är ledamot av EPAGMAs exekutivkommitté som representant för Neova. Ett återkommande forum där torv som odlingsprodukt behandlas, har genomförts under senare år. År 2013 genomfördes EPAGMA:s första forum på temat energitorv. Ett centralt budskap är att torv är ett viktigt lokalt bränsle som komplement till trädbränslen och spelar en stor roll för speciellt Norden och de baltiska länderna när det gäller att öka tryggheten i energisystemet. Inom odlingstorv har mycket av arbetet inriktats på att skapa ett system för certifiering av produktion av odlingstorv, Responsible Peat Production, vilket förkortas RPP. - Under senare år har vi arbetat särskilt mycket med att utveckla ett ansvarsfullt och hållbart torvbruk. Vi har även jämfört torv med andra ämnen, exempelvis substrat som kokosskal och kompost, säger Magnus Brandel. Studien visar att alla odlingssubstrat ger olika miljöeffekter. Genom EPAGMA:s medverkan i arbetsgrupper på EU-nivå kan organisationen påverka utformningen av olika EU-direktiv, som exempelvis regler för innehållsdeklarationer för jordprodukter som torv. Målet är att utveckla en gemensam standard för dessa produkter inom EU. - Vi arbetar också intensivt med direktiv för ekologisk odling och för införandet av EU:s miljömärkningssystem. Inom energitorvområdet har EPAGMA tagit fram en transparensagenda för att förbättra informationen om torvbruket på medlemsföretagens hemsida. - Vi vill informera om tillstånd till torvtäkt och samverka med lokalbefolkningen genom hemsidan och studiebesök på täkter. Vi har även ställt samman olika livscykelanalyser som visar att utsläppen kan växla kraftigt beroende på de lokala förutsättningarna, säger Magnus Brandel. För mer information se Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Hasselfors Garden Branschföreningen Svensk Torv / nr

4 Vatten i fokus för rekordmånga deltagare TEMA TORVVATTEN Text & foto: Ingrid Kyllerstedt Stiftelsen Torvforsks konferens om torvvatten i Uppsala samlade 47 deltagare. De flesta deltagare kom från länsstyrelser i hela Sverige och det blev också ett mycket uppskattat tillfälle för dem samt torvföreträdare och forskare att få träffas - vilket inte sker så ofta. Konferensen inleddes med en heldag med föredrag och dagen därpå samlades deltagarna för att åka på en exkursion med buss då bland annat en torvtäkt och forskningsstation besöktes. Carina Regborn, samordnare miljöprövning länsstyrelsen, Örebro län, redogjorde för myndighetens erfarenheter av vattenfrågans hantering vid prövning och tillsyn enligt svenska lagar och EU:s vattendirektiv. - Syftet med EU:s vattendirektiv är att EU ska ha en gemensam politik inom vattenområdet, sade hon. Det finns fyra mål för arbetet; god status, god tillgång, ingen försämring och ett hållbart utnyttjande av vattenresurserna, fortsatte Carina Regborn och berättade att Sverige är indelat i fem vattendistrikt. Carina Regborn En länsstyrelse i respektive distrikt är utsedd till vattenmyndighet. Vid varje vattenmyndighet finns en vattendelegation som är den som fattar beslut om bl a åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för vattenfrågor på riksplanet. Beredningssekretariaten som finns på alla länsstyrelser i landet kartlägger och analyserar allt vatten i Sverige. - Kartläggningen och statusklassningen görs i sexårscykler för alla vattenförekomster. Dessa resultat ligger sedan till grund för åtgärdsprogrammen som myndigheterna måste följa, sade Carina Regborn. Syftet med EU:s vattendirektiv är att EU ska ha en gemensam politik inom vattenområdet Vattnet delas in i tre klasser; sjöar och vattendrag, kustvatten samt grundvatten. När det gäller vattenutsläpp från torvtäkter är det den ekologiska statusen som i första hand kan påverkas. - Sverige har satt upp målet att 2015 ska allt vatten ha god status vilket även har gjorts juridiskt bindande genom miljökvalitetsnormer. Troligen kommer inte detta att nås förrän senare, avslutade Carina Regborn och hänvisade till att mer information finns samlat på Länsstyrelsens hemsida under rubriken Vatteninformationssystemet, VISS. Efter myndighetens presentation var det dags för Regina Jönsson, projekteringsansvarig Nya täkter vid Neova, att delge företagens erfarenheter vad gäller vattenfrågans hantering. - Vattendirektiven har gjort att Regina Jönsson kraven skärps för oss när vi ansöker om tillstånd för torvproduktion. Det krävs flera typer av analyser och undersökningar som underlag vid ansökningarna och det är viktigt med en dialog med myndigheterna så att vi analyserar rätt saker för att kunna följa och se en eventuell påverkan från våra täkter, sade hon. Det var många talare på konferensen, bland annat forskare vid SLU och SGU som gav sina erfarenheter av exempelvis jordartens betydelse för vattenkvaliteten. Att det är viktigt att kontrollera hur det ser ut under torvtäkten innan torven skördas var en synpunkt som kom fram. - Bolla gärna dessa frågor med oss på SGU i ett tidigt skede. Vi har förståelse för vattnets väg i området med hänsyn till geologi, topografi och hydrologi, uppmanade Gustav Sohlenius och Magdalena Thorsbrink, statsgeologer, SGU. Dagen därpå åkte gruppen till Fågelmuren, en torvtäkt som Neova har nära Älvkarleby. Där kunde deltagarna bland annat se hur viktigt det är med mätpunkter på rätt ställen. Betydelsen av att tegdiken förses med ståndarrör och sedimenteringsdammar med ytvattenrör vid utloppen för att kontrollera torvvattnets kvalitet. Ett annat stopp gjordes vid 4 Branschföreningen Svensk Torv / nr

5 TEMA TORVVATTEN Norundamasten där klimatutsläppen mäts dygnet runt via den 102 m höga masten. - Det här var mycket intressant att få se på plats. Jag tycker att konferensen både varit givande och intressant. Det är inte ofta vi från Länsstyrelserna har chansen att samlas på detta sätt, sade miljöskyddshandläggarna Nils Lagerkvist, Länsstyrelsen i Jönköpings län och Ida Carlberg, Länsstyrelsen i Kronobergs län. - Vår förhoppning är att vi varje år ska kunna samla alla kring en konferens om torv på samma sätt som nu, säger Claes Rülcker. - Det stora gensvaret med så många deltagare från myndigheter, företag och konsulter och andra intresserade gör att vi tror att det finns ett behov av att få träffas på en och samma plats och diskutera våra branschspecifika frågor med varandra. Och inte minst få ta del av den senaste forskningen, förklarar Claes Rülcker, vd, Branschföreningen Svensk Torv. Exkursionens första stopp var Neovas torvtäkt i närheten av Älvkarleby. Anders Båth visar hur mätningarna går till i Norrunda, en forskningsstation mitt i skogen i närheten av Björklinge. Lilian Thurfjell, miljöprövningsenheten i Skåne och Ann Ajander, projektledare/miljökonsult ProVab AB, äter den medhavda lunchsalladen på exkursionen. Sabine Jordan, doktorand, SLU, Uppsala, tv, och hela gruppen med konferensdeltagare, lyssnar på Anders Båths redogörelse av klimatmätningarna i Norunda. Branschföreningen Svensk Torv / nr

6 Kommunbränsle i Ådalen AB Lång förberedelse för torvtäkt Text & foto: Ingrid Kyllerstedt Bild ovan: Tvärbäcksmyran förbereds just nu för torvproduktion. Det var 15 år sedan KBAB, Kommunbränsle i Ådalen AB, iordningsställde en täkt för framtida produktion av torv. Därför är det en nöjd vd som vandrar på Tvärbäcksmyran två mil från Örnsköldsvik. - Den som arbetar med torv måste ha tålamod, först nästa år kan provproduktionen börja och då har drygt tre år gått sedan vi fick vårt tillstånd, säger Sylvia Jonsson. Tvärbäcksmyran är i sammanhanget inte särskilt stor, ca 60 ha, men som lokalt bränsle kommer den ändå att fylla ett stort behov. - Närheten till Örnsköldsvik är den främsta anledningen till att vi valt att satsa på den här torvtäkten mitt i skogen, förklarar Sylvia när hon visar täkten där arbetet med att iordningsställa den pågår för fullt. Arbetet påbörjades i februari Först nästa sommar kan provproduktionen påbörjas och därefter är Sylvia Jonsson förhoppningsvis torvproduktionen i gång. Hittills har en sedimenteringsdamm anlagts och olika sorts diken har grävts; avskärande diken, kant- och tegdiken. Sedan har ytan bearbetats med så kallad yt- och djupfräsning. Det ska också byggas transportvägar, vändplaner och upplagsplatser för producerad torv. - Vi har fått klartecken från Länsstyrelsen att använda flygaskan från Hörneborgsverket till vägbyggena. Askan fastnar vid förbränningen i kraftvärmeverkets elfilter och det är bra att vi kan återanvända den, berättar Sylvia Jonsson när hon visar Tvärbäcksmyran. Förutom arbetet med att iordningsställa själva området görs kontroller av bland annat vattnet i den närliggande Tvärbäcken för att säkerställa att iordningsställandet görs enligt de miljökrav som fastställts. Det är Mikael Eliasson som denna dag kommit för att ta ett vattenprov i bäcken. Han arbetar som arbetsledare på Neova och har stämt träff med Sylvia Jonsson för att prata om arbetet med att iordningställa torvtäkten. När vattenprovet är klart tar Sylvia med sig det till KOMLAB i Själevad där Åsa Wallin som är laboratorietekniker tar hand om provet för en 6 Branschföreningen Svensk Torv / nr

7 grundläggande analys. - Ett tillstånd är inte bara en kostsam och tidsödande process, den omgärdas också av många miljöbestämmelser som vi måste följa. Till exempel dessa vattenprover, säger Sylvia när vi lämnar KOMLAB. I Örnsköldsvik ligger Övik Energis kraftvärmeverk alldeles intill Domsjö Fabriker som förädlar virkesråvara till specialcellulosa och där är det största användningsområdet viskostyger. - Samarbetet mellan industrin och kraftvärmeverket här i Övik är unikt. Restprodukterna från Domsjö Fabriker, bland annat kvistmassa, omvandlas i kraftvärmeverket till ånga, som levereras till fabriken. - Vi är också anpassningsbara på sekunden. Behöver Domsjö mer energi kan vi öka leveransen dit direkt. Och om de har ett mindre behov så kan vi minska tillflödet, framhåller Sylvia. I Övik Energis kraftvärmeverk eldas bark och rester från sågverket blandat med torv. Torven fraktas från lastbilar via en tippficka på en slags linbana, en så kallad tubalator, direkt in i kraftvärmeverket. - Den torv som KBAB producerar eldas i respektive ägares kraftvärmepannor. Men den närproducerade torven räcker inte till på långa vägar, säger Sylvia. Av den torv som Övik Energi eldar är bara ca 20 procent producerad på de egna täkterna, resten kommer från en annan producent. För HEMAB är situationen lite bättre, där större delen av den torv som används kommer från egna täkter. - Tvärbäcksmyran kommer att öka andelen närproducerad torv i Övik Energis kraftvärmeverk och det är en stor fördel, inte minst ur klimat och miljösynpunkt. Vi jobbar hårt för att öka förståelsen och kunskapen om torvens viktiga betydelse som lokalt bränsle, säger Sylvia Jonsson. Kommunbränsle i Ådalen AB, KBAB: Bildades 1982 av de tre kommunerna Sollefteå, Kramfors och Härnösand. Sedan 2009 äger Övik Energi 60 procent av aktierna och HEMAB, Härnösand Energi och Miljö, äger 40 procent. Vd är Sylvia Jonsson som har sin arbetsplats i Övik Energi i Örnsköldsvik. Företagets huvudkontor med administration och ekonomi finns i Härnösand på HEMAB. Styrelsen består av två personer från varje ägare. Torven som produceras eldas i respektive kraftvärmepanna. Båda ägarnas tillstånd medger en torvinblandning på 20 procent, men den lokalt producerade torven från de egna täkterna räcker inte till. TORVTÄKTER Tvärbäcksmyran: Iordningsställandet pågår till 2015 då produktionen beräknas kunna starta. Lokmyran: Bearbetningskoncession inlämnad Mörttjärnsmyran: Tillstånd lämnades Tillstånd till Norrmossaflon: Torvproduktion påbörjad Tillstånd till Mikael Eliasson tar ett vattenprov i Tvärbäcken, som syns på bilden till vänster. Åsa Wallin, laboratorietekniker, tar hand om provet för en grundläggande analys. Branschföreningen Svensk Torv / nr

8 Lagandan viktig för nye vd:n på Hasselfors Garden Text & foto: Inigrid Kyllerstedt Bilden överst: Royne Lundblad, vd för Hasselfors Garden, vid en av företagets torvtäkter i närheten av Örebro. Om anställda tillåts att både ta initiativ och göra misstag ökar lagandan och trivseln på jobbet. Det är en av tankarna som Royne Lundblad infört i samband med att han tillträdde som vd för Hassselfors Garden tidigare i år. Med en slimmad organisation där varje medarbetare har ett tydligt ansvar har den nya arbetsmodellen vunnit både medarbetarnas och den finska ägaren Kekkiläs gillande. Sedan Royne Lundblad tillträdde som vd har det hänt en hel del på Hasselfors Garden i Örebro. Hans sätt att leda med tydlighet och flexibla arbetsvillkor har skapat en ny anda i det gamla företaget som grundades redan på 1600-talet. - Vi vill vara ett attraktiv arbetsgivare och satsar mycket på att alla anställda ska känna sig som en i laget och ha roligt på jobbet, säger Royne Lundblad. Det nya sättet visar sig både i ledningsarbetet och i rekryteringen. Under sitt första år har han exempelvis tagit initiativ till att ha minsta möjliga ledningsgrupp, bestående av endast fyra personer. De är ansvariga för varsin funktion; varuförsörjning, ekonomi, försäljning samt produkt/marknad och täcker in även det norska systerbolaget Hasselfors Garden AS. Varje funktionsansvarig har sedan ett antal medarbetare i sin grupp som regelbundet rapporterar enligt en gemensam modell där samtliga tar del av allas rapporter om hur arbetet går. På ledningsgruppmötena tas därför endast det viktigaste upp eftersom det interna kvalitetssystemet redan fångat upp och åtgärdat avvikelserna för respektive verksamhetsområde samt att alla har fått samma information direkt från källan. - Vi har blivit extremt duktiga på kommunikation och prognosarbetet går både fortare och enklare sedan vi började jobba på detta sätt. Faktum är att våra ägare kopierat vårt nya sätt att jobba med internkommunikationen, säger Royne med ett stolt leende. Samarbete är också en grundsten i arbetssättet som Royne infört som nytillträdd vd. - Jag vill att alla anställda ska känna att de är med i laget. 8 Branschföreningen Svensk Torv / nr

9 På vår jobbkonferens i våras träffades alla anställda samtidigt. Det blev många människor, men jag tycker det är viktigt att man förstår varandras vardag, det är en förutsättning för att kunna känna laganda och att vi jobbar tillsammans mot samma mål, fortsätter han. Vi åker till fabriken i Mosås för att träffa den nya chefen som heter Anna-Lena Rydelius. Hon är ett talande exempel på Roynes ord om förändringar. Hon är den första kvinnliga fabrikschefen och hade ingen erfarenhet av torv eller jord innan hon blev ansvarig för Mosås torvfabrik. Torvfabriken har 13 fast anställda och cirka 20 säsongsanställda. Däremot har Anna-Lena stor erfarenhet av att arbeta med personalfrågor och att leverera resultat. Något minst lika viktigt, anser Royne. - Jag tycker att mina anställda gett mig en bra start och varit förstående. För dem har det nog inneburit en stor förändring att få en kvinna som inte kunde något om torv till chef. Men de har sin kompetens och jag ska tillföra något annat, se över organisationen och skapa bättre resultat, berättar Anna-Lena Rydelius när vi träffas på fabriken. Eje Österberg och Oskar Augustsson tillsammans med Anna-Lena Rydelius som är ny chef på Mosås torvfabrik som syns på bilden nedan. Rutiner, regelbundna möten, målstyrning, uppföljning och nyckeltal är exempel på det nya som införts sedan Anna-Lena började. - Varje individ vet vad de bidrar med. Jag tycker om att se resultat och vår fabriks del i ett större perspektiv, som en del av koncernen, förklarar hon. Royne betonar att Hasselfors Garden medvetet börjat med att rekrytera personal från andra branscher. Anna-Lena hade varit gruppchef på Eniro, rådgivare på Trygghetsrådet och kommer närmaste från bemanningsoch rekryteringsbranschen innan hon fick tjänsten som fabrikschef. - Vi vill att de vi rekryterar ska kunna tillföra något, en ny kompetens eller ett nytänkande. Vi ska introducera dem, inte lära upp dem. Det är mer eller mindre ett krav att komma med förslag på förbättringar bara efter några månader. Hos oss får man också göra misstag därför att det behövs kreativitet och mod för att utveckla sin verksamhet, och för att få fram det måste de anställda våga testa och ta egna initiativ, bara vi inte upprepar misstagen, säger Royne. Han menar att ett företag som arbetar i 70 länder och säljer till 60 olika marknader i världen måste ha ett öppet förhållningssätt och våga vara tillåtande för att få fram det bästa hos sina medarbetare. - Vi har tydliga ansvarsbeskrivningar och individuella mål för alla medarbetare så att alla vet exakt vad som förväntas av dem och vad de bidrar med till gruppen och till hela koncernen, påpekar Royne Lundblad. Hasselfors Garden: Hasselfors garden ägs av finska Kekkilä Goup. Företaget har 60 anställda och huvudkontoret är i Örebro. Hasselfors Bruk grundades redan på 1600 talet då torv användes som bränsle i masugnarna och som strö i djurhållningen. Med tiden minskade behovet av torv i dessa sammanhang och ett nytt sätt att använda torv utvecklades 1961 blev Hasselfors först med att lansera torv som en ingrediens i trädgårdsjord. Solmull var en helt ny produkt på marknaden och ingår fortfarande i sortimentet. Mer information: Branschföreningen Svensk Torv / nr

10 Neova satsar på Öppna torvtäkter Text: Carl-Erik Lindquist och Ingrid Kyllerstedt Foto: Neova Neova, Sveriges största torvföretag, har i sommar bjudit in allmänheten för att visa hur dagens hållbara torvbruk går till. Sommarens tre Öppet hus på torvtäkt lockade flera hundra deltagare. Målet är att skapa en större kunskap och förståelse för torv. - Vill också visa hur ett torvbruk påverkar det lokala landskapet samt informera om Neova som företag. Till aktiviteterna bjuder vi in både allmänhet, markägare, kommunrepresentanter och press, säger Ann- Cathrin Eklund, kommunikationschef, Neova. Vid Ebbarpsmossen i Svenljuna kommun blev det en mycket uppskattad och välbesökt dag. Besökarna började dugga in kvart i tre och ett tiotal satt kvar långt efter sluttiden 19.00, berättar Carl-Erik Lindquist, projektledare för torv på Neova. Vid olika stationer fick besökarna information om torvbruket, från ansökningar om tillstånd och iordningställande till produktion. - Korv, saft och kaffe var populärt bland både gammal som ung. Det var en stålande fantastisk dag, om än lite väl varmt att stå mitt i solgasset flera timmar, men många flaskor vatten räddade hälsan, säger han. Nästa täkt som turnén fortsatte på var Norrbomyren, en bit utanför Gävle. Den delades upp på två dagar. Torsdagen var LRF-medlemmar särskilt inbjudna och på lördagen kom övriga. Då var Sandvikens Energi med och berättade om eldning av torv. Hag-Jonas Maskinentreprenad och Bröderna Sundin visade maskiner och redskap. Rölunda Produkters fabrik på torvtäkten var öppen för besökarna. Veckan efter midsommar var det dags för öppet hus på Gräsmyren i södra Jämtland, men vädret visade sig inte från den bästa sidan. Trots vädret och täktens läge mitt ute i skogen kom ett ändå 80-tal intresserade. De fick se produktionsmetoder med frästorv och stycketorvsproduktion med motorpaket. - Ett område som efterbehandlas och där nu finns meter höga björkar imponerade på många och en markägare sa: Trodde väl aldrig jag skulle få skog på den här värdelösa flon (flon är myr i Jämtland), berättar Carl-Eric nöjt. Jämtkraft och HMAB var också med under dagen och berättade om sina verksamheter. - Kaffe och den norrländska specialiteten kolbullar var ett populärt inslag bland besökarna, tillägger Carl-Eric. Neova planerar att fortsätta visa sina täkter även nu i höst. - Vi är mycket glada över det stora intresset. Många lever ännu med gamla föreställningar och vet inte vilka starka miljökrav som ställs idag för att kunna få tillstånd att bedriva torvproduktion. Därför är våra öppna hus på torvtäkt så viktiga, säger Ann-Cathrin Eklund. Tre Öppet hus på torvtäkt har Neova arrangerat denna sommar: Ebbarpsmossen i Svenljunga kommun, Norrbomuren utanför Gävle, Gräsmyrarna i Bräcke kommun i Jämtlands län Mer information: 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr

11 Svensk Torvs medlemmar Degernes Torvstrøfabrikk AS Bedriver torvproduktion på torvtäkt i Bäckefors. För mer information kontakta Ragnar R.Halvorsen. Kontakt: E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. Econova Garden AB Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. Fagerhults Torv AB Förädlar jord och torv som levereras i lösvikt och i säckar. AB Fortum Värme Producerar, distribuerar och säljer el, värme och kyla och bedriver en serviceverksamhet som fokuserar på drift av kraftverk och energieffektiviseringstjänster. Garden Products AB Säljer torvblock. Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. Hasselfors Garden AB Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. Hyltetorps Torv AB Bedriver torvtäkt samt förädling och försäljning av torv. Ingår i ScanPeat AB. Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. Jönköping Energi AB Erbjuder kunder i främst Jönköpingsregionen energi- och kommunikationslösningar. Kalmar Energi AB Energileverantör som förser Kalmar, Smedby och Lindsdal med biobränslebaserad när- och fjärrvärme. Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårdsodling. Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen. Kraftringen Produktion AB Verksamheten omfattar elnät, elförsäljning, fjärrvärme, fjärrkyla, gas, fiber och olika entreprenadtjänster. Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. Ljungby Energi AB Är den lokala energikoncernen i kommunen. Tillhandahåller fjärrvärme samt el- och fibernät. Mark- och miljörådgivning Sverige AB Erbjuder företag och privatpersoner tjänster inom miljörådgivning, miljöprövning, tillståndsärende och anmälningsärenden. Mellanskog Är en skogsägarförening som på olika sätt hjälper skogsägare att få välskötta skogar. Mullmäster AB Bedriver brytning och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Ingår i ScanPeat AB. Mölndal Energi AB Levererar fjärrvärme till Mölndal, Kållered och Lindome. Neova AB Sveriges största torvproducent. Erbjuder produkterna pellets, torv, fjärrvärme samt olika energilösningar. Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven. Råsa Torv AB Bedriver brytning och försäljning av torvprodukter. Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av jordförbättringar samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. Sandviken Energi AB Produktion och distribution av el, fjärrvärme och vatten samt drift av optiskt fibernät och skötsel av gator i centralorten Sandviken samt tätorterna Järbo och Storvik. SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. Sävne Torv AB Bedriver torvbrytning och säljer torv till stallströ och jordförbättring. Söderenergi AB Finns i Södertälje, Botkyrka, Salem och Huddinge samt Stockholms stad. Eldar och producerar fjärrvärme. Södra Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. Södra Århults Torv AB Framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer och inomhusplanteringar. Söftesmåla Naturtorv AB Producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Ingår i ScanPeat AB. Kontakt: Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen. Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull. Ingår i ScanPeat AB. Kontakt: Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. Branschföreningen Svensk Torv / nr

12 Adressfält: PLATS FÖR PORTO Torv är en naturlig råvara för energi, i trädgårdar, stall och ladugårdar Vill du vara med? Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och informerar och arbetar för torv och den roll den fyller i ett hållbart torvbruk och energisystem. Sveriges yta består till en fjärdedel av torv och rätt förvaltad kan denna inhemska råvara bli en ännu större tillgång. För mer information se eller mejla till Denna tidning ges ut av Branschföreningen Svensk Torv och medföljer även som bilaga i tidningen Bioenergi Foto: Ingrid Kyllerstedt Branschföreningen 12 Branschföreningen Svensk Torv / nr

Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag. Tidningen. Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5. Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9

Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag. Tidningen. Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5. Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9 Nummer 2-2014 Tidningen Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5 Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9 Torven blir kvar i elcertifikatssystemet

Läs mer

Ett jordbruk som domineras av torv

Ett jordbruk som domineras av torv Tidningen Nummer 1-2014 Ett jordbruk som domineras av torv Torvtransport på räls med lastbil Sid 3 Grön okänd revolution Sid 4 Tema energitorv Sid 8-9 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014 1 Branschföreningen

Läs mer

Torv och miljö som specialitet. Tidningen. Branschföreningen. Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9. Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7

Torv och miljö som specialitet. Tidningen. Branschföreningen. Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9. Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7 Nummer 5-2014 Tidningen Branschföreningen Torv och miljö som specialitet Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7 Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9 Svensk Torv i IPS styrelse Sid 10 Branschföreningen Svensk

Läs mer

Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9. Tidningen. Branschföreningen. Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7. Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5

Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9. Tidningen. Branschföreningen. Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7. Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5 Nummer 6-2014 Tidningen Branschföreningen Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9 Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5 Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7 Se över brandskyddet Sid 10 Branschföreningen

Läs mer

Torven viktigaste delen i jordprodukter. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2

Torven viktigaste delen i jordprodukter. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2 Nummer 3-2013 Branschföreningen Tidningen Torven viktigaste delen i jordprodukter Remissvar gör torven het i höst Sidan 2 Torvskörd kräver noggrann planering Sidan 3 Torven som ger smak Sidan 10 Branschföreningen

Läs mer

Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7. Tidningen. Branschföreningen. Årsmöte i Uppsala Sid 4-5

Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7. Tidningen. Branschföreningen. Årsmöte i Uppsala Sid 4-5 Nummer 2-2015 Tidningen Branschföreningen Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7 Nordisk-Baltisk bioenergikonferens Sid 3 Årsmöte i Uppsala Sid 4-5 Miljöcertifiering av torvbruk

Läs mer

Entreprenörerna som alltid hittar en lösning. Tidningen. Förenkla tillståndsgivningen. för torvbruk Sidan 9. Torvskörden regnade bort Sidan 3

Entreprenörerna som alltid hittar en lösning. Tidningen. Förenkla tillståndsgivningen. för torvbruk Sidan 9. Torvskörden regnade bort Sidan 3 Nummer 1-2013 Tidningen Entreprenörerna som alltid hittar en lösning Förenkla tillståndsgivningen för torvbruk Sidan 9 Torvskörden regnade bort Sidan 3 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2013 1 Tidningen

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen av miljöstörande

Läs mer

Skellefteå Kraft på kartan

Skellefteå Kraft på kartan Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2011 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen av miljöstörande

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

E.ON Värme. Med spillvärme

E.ON Värme. Med spillvärme E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning Hjortronboken 2 En bok om hållbar torvanvändning Kärr Blandmyr Mosse Skogklädd mark Torvbruket skall styras mot de dikade torvmarkerna. Sumpskog (produktiv skogsmark) Myr Torvmark >30 cm torvdjup Skog

Läs mer

7 Arbetet med Åtgärdsprogram 2015

7 Arbetet med Åtgärdsprogram 2015 Protokoll nr 3 2013 Vattendelegationen för Bottenhavets vattendistrikt Onsdag den 4 december 2013, kl.10.00 16.00 Plats: Sessionssalen, Länsstyrelsen Västernorrlands län, Nybrogatan 15, Härnösand Närvarande

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8)

Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2014 4 (8) VÅR VERKSAMHET I KORTHET Hållbarhet och framtidens energisystem är viktiga för alla beslut och för vårt agerande inom Växjö Energi. Som leverantör av värme, kyla,

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Närområdets egna energibolag

Närområdets egna energibolag Närområdets egna energibolag Innehåll Om oss 3 Principen med fjärrvärme 4 Om kyla 8 Support för alla typer av frågor 10 Serviceavtal 12 Kampen om miljön 14 Socialt ansvar 15 Framtidens energikällor 16

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland

Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Kraftvärmens situation och förutsättningar i Västra Götaland Erik Larsson Svensk Fjärrvärme 1 Energisession 26 Fjärrvärmens historia i Sverige Sabbatsbergs sjukhus, första tekniska fjärrvärmesystemet år

Läs mer

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi

Reko fjärrvärme. Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 AB Borlänge Energi Reko fjärrvärme Vår verksamhet 2013 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Låt oss berätta om vår verksamhet... 3 Vår verksamhet i korthet... 4 Vår

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare

Fjärrvärme enklare, säkrare, renare Fjärrvärme enklare, säkrare, renare 1 Innehåll Så fungerar fjärrvärme Här finns Fortums fjärrvärme Kundnytta Ett långsiktigt klimatarbete Tjänstestrategi Energitjänster Vad vi gör nu och framåt Fjärrvärmen

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Företagspresentation. Mölndal Energi

Företagspresentation. Mölndal Energi Företagspresentation Mölndal Energi Mölndal energis verksamhetsområden Produktion Fjärrvärme Elhandel Nära och enkelt med passion för miljön El och värme är något vi tar för givet. Det ska bara fungera.

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi

en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi Hjortronbok0430 02-06-13 18.29 Sida 1 Hjortronboken en liten bok om torv Torvens ramvillkor och branschens strategi Hjortronbok0430 02-06-13 18.29 Sida 2 Text: Svenska Torvproducentföreningen Omslag, grafisk

Läs mer

Levande vatten & bygd

Levande vatten & bygd Levande vatten & bygd Tämnarens Vattenråd 1 Tämnarens ursprung Sjön Tämnaren är fortfarande Upplands största sjö, trots att sjösänkningar minskat dess yta. Tämnaren, som idag har en yta på 38 kvadratkilometer,

Läs mer

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande

Guide för små och medelstora företag. Enklaste vägen till energieffektivt företagande Guide för små och medelstora företag Enklaste vägen till energieffektivt företagande 2 Guide för små och medelstora företag vi vill hjälpa företag att minska sina kostnader och sin miljöbelastning genom

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Den framtida elproduktionen

Den framtida elproduktionen Den framtida elproduktionen Föredrag av Morgan Andersson Elforsk AB Gothia Powers Elkraftsymposium 27 nov. 2008 2008-12-15 1 Disposition Något om Elforsk Dagens produktionskostnader Miljövärdering av el

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

fjärrvärmen och miljön

fjärrvärmen och miljön fjärrvärmen och miljön 1 Fjärrvärme, fjärrkyla och kombinerad produktion av el- och värme i kraftvärmeverk är nyckelteknik med omedelbar potential att producera grön energi, minska miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig

Biogas en nationell angelägenhet. Lena Berglund Kommunikationsansvarig Biogas en nationell angelägenhet Lena Berglund Kommunikationsansvarig Energigaser självklar del av det hållbara samhället Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Råvara industri Vardagsliv Kraftvärme

Läs mer

Värme Samarbete Service

Värme Samarbete Service Värme Samarbete Service Lokalt och miljövänligt, alltid med hög service Nossebro Energiverk äger ett av Sveriges minsta elnät men är också ett av Sveriges mest miljövänliga elhandelsbolag, uppmärksammat

Läs mer

Värme. Med Biobränsle

Värme. Med Biobränsle Värme Med Biobränsle Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

2012-09-12 Nytt avtal med Fortum Unite har tecknat ett nytt avtal med Fortum på 1 + 1 år gällande transporter av biobränslen.

2012-09-12 Nytt avtal med Fortum Unite har tecknat ett nytt avtal med Fortum på 1 + 1 år gällande transporter av biobränslen. Arkiv Nyheter 2012-01-03 Christer Svensson Christer Svensson har nu börjat i rollen som Affärsområdeschef för Unite Logistics. Christer övertar samtliga tidigare arbetsuppgifter som Jonas Lilja haft. Samtliga

Läs mer

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt PROTOKOLL 1 (5) Vattenmyndigheten Norra östersjöns vattendistrikt Vattendelegationen Norra Östersjön Sammanträde med Vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 10 mars

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer