2014 års energitorvproduktion och koncessionsläget

Transkript

1 2014 års energitorvproduktion och koncessionsläget Gustav Sohlenius SGU-rapport 2015:23 Dnr maj 2015

2 RÄTTELSE Följande fel har hittats och åtgärdats: Tabellen på sid. 5 har rättats. Symbolerna i kartan på sid. 6 har fått rätt teckenförklaring. Förklarande texter till tabeller och diagram har införts och därmed har viss layout justerats. Omslagsbild: Igenväxt dike på Åkerlänna Römosse i Uppland. På Åkerlänna Römoose bedrevs torvtäkt fram till Foto: Kristian Schoning. Sveriges geologiska undersökning Box 670, Uppsala tel: fax: e-post: sgu@sgu.se

3 FÖRORD Sedan 1980 har det inrapporterats produktionsuppgifter av energitorv till Sveriges geologiska undersökning. I utfärdade bearbetningskoncessioner enligt minerallagen och torvlagen finns villkor om årlig rapportering av bedriven verksamhet och producerad mängd energitorv. I denna rapport finns en sammanställning över 2014 års energitorvproduktion, koncessions läget samt den historiska utvecklingen. 3 (7)

4 ENERGITORVPRODUKTION 2014 Produktionen av energitorv 2014 minskade med ca 7 procent, från 2,37 miljoner kubikmeter 2013 ner till 2,20 miljoner kubikmeter Även det totala energiinnehållet minskade från 2,4 miljoner MWh till 2,2 miljoner MWh, vilket motsvarar en minskning på mer än 8 procent. Antalet torvmarker med produktion av energitorv har minskat från 98 till 86 stycken vilket motsvarar en minskning i koncessionslagd areal med ca 15 procent. Detta kan vara en förklaring till nedgången i produktion. Under den senaste tioårsperioden har dock produktionen av energitorv varit relativt konstant omkring 2,2 miljoner kubikmeter. Antalet koncessionshavare som haft produktion år 2014 var 15 stycken (samma antal som 2013). På koncessionslagda ytor har det dessutom under år 2014 producerats kubikmeterodlingstorv motsvarande siffra för 2013 var ca kubikmeter). Produktionen av torv sker i huvudsak i det svenska inlandet i ett stråk från norra Skåne upp till finska gränsen. Störst är produktionen i Härjedalens kommun och Haparanda kommun. Produktionen av energitorv bidrar till sysselsättningen i Sveriges inland. Tabell 1. Volymen utvunnen energitorv under 2014, utryckt i kubikmeter (kbm) och fördelade på län. Län Stycketorv (kbm) Frästorv (kbm) Totalt kvantitet (kbm) Uppsala Östergötland Jönköping Kronoberg Skåne Halland Västra Götaland Örebro Västmanland Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa kvantitet Summa kvantitet Gällande bearbetningskoncessioner för energitorv med avseende på antal och areal fördelade på län Län Antal torvmarker Med produktion Utan produktion Areal (ha) Produktion (ha) Uppsala Östergötland Jönköping Kronoberg Skåne Halland VästraGötaland Örebro Västmanland Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Summa Summa (7)

5 Energiinnehållet i torv Energiinnehållet i energitorv producerat mellan åren 1999 och TWh 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0, Produktionsvolym av energitorv Inrapporterad produktion av energitorv under åren Volymen utvunnen torv varierar mellan åren vilket till stor del beror på varierande väderförhållanden vid skörd. Under de senaste 15 åren har torvproduktionen varit lägre än under föregående årtionde. miljoner kbm Smultorv Stycketorv Frästorv 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 Provbrytning (7)

6 Gällande bearbetningskoncessioner för energitorv Antal gällande bearbetningskoncessioner samt den totala och brukade arealen för dessa koncessioner. Observera att den brukade arealen från och med 2014 anges som den areal där torv utvunnits under det rapporterade året. Tidigare har den areal där torv utvunnits sedan täkten startades angetts. Det förklara den betydligt lägre arealen brukad yta under 2014 jämfört med föregående år. ha Total yta Brukad yta Antal koncessioner (7)

7 Fördelning av gällande bearbetningskoncessioner för energitorv 2014 Produktion Ej produktion 250 km 7 (7)

8 Torvproduktion (kbm) km 8 (7)