Entreprenörerna som alltid hittar en lösning. Tidningen. Förenkla tillståndsgivningen. för torvbruk Sidan 9. Torvskörden regnade bort Sidan 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Entreprenörerna som alltid hittar en lösning. Tidningen. Förenkla tillståndsgivningen. för torvbruk Sidan 9. Torvskörden regnade bort Sidan 3"

Transkript

1 Nummer Tidningen Entreprenörerna som alltid hittar en lösning Förenkla tillståndsgivningen för torvbruk Sidan 9 Torvskörden regnade bort Sidan 3 Branschföreningen Svensk Torv / nr

2 Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare. Ansv. utgivare Claes Rülker Redaktör Ingrid Kyllerstedt Redaktionsråd Ann - Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Sidney Jämthagen, frilandsjournalist Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslag Foto: Gustav Kron Läs mer på Svensk Torv Holländargatan Stockholm tfn Branschföreningen Svensk Torv är en branschorganisation för torvproducenter och användare inom trädgård, strö och energi. Tidningen Svensk Torv ökar I din hand har du första numret av tidningen Svensk Torv 2013 som ges ut av Branschföreningen Svensk Torv. Tidningen började utkomma under 2012 för att sprida information om torvbranschen och vilka aktuella frågor vi arbetar med. Responsen har varit positiv och många har hört av sig och efterfrågat vår tidning. Vi ökar nu upplagan och sidantalet på grund av intresset. Tidningen distribueras som en bilaga i tidningen Bioenergi fem gånger i år. Alla medlemsföretag får ett antal tidningar och den finns även på kansliet för att kunna skickas och delas ut. Vill du ha ett eget exemplar av tidningen, mejla till så får du tidningen skickad direkt till dig - utan kostnad. De viktigaste frågorna som Branschföreningen Svensk Torv driver just nu är torvens användning, tillståndsfrågan och torvens egenskaper som bränsle. En stor uppgift är att öka forskningen om torv och sprida kunskap om torvens mycket goda egenskaper vid samförbränning med biobränsle. Sverige har en enorm energiresurs i form av torv som vi endast använder en bråkdel av. Istället fortsätter Sverige importera fossila bränslen trots att vi har ett inhemskt bränsle som tillväxer och förnyas. Vi anser att torv borde användas mer eftersom torv är klimatsmart långsamt förnybar biomassa med goda bränsleegenskaper. Men torv har även en stor internationell marknad inom trädgårdsodlingen som Sverige inte heller tar tillvara. Trevlig läsning! Claes Rülcker Medarbetare på Svenskt Torv Ingrid Kyllerstedt är kommunikations- och medieansvarig på Branschföreningen Svensk Torv. Hon är redaktör för tidningen och hemsidan och ansvarar för information och mediekontakter. Har du frågor eller tips, hör gärna av dig. E-post: Magnus Brandel är projektledare på Branschföreningen Svensk Torv med särskild ansvar för politik och samhällskontakter, både i Sverige och internationellt. Han är sakkunnig inom torv, och har stor erfarenhet av bioenergibranschen. Vill du ha information om torv eller om Svensk Torvs inställning i olika frågor, kontakta gärna Magnus. E-post: Torvskörden regnade bort Målsättningen är att det årligen ska produceras fyra miljoner kubikmeter torv i Sverige. De senaste åren har den producerade volymen stannat vid cirka 3,5 miljoner kubikmeter per år. Sett i ljuset av dessa siffror framstår årets produktion på knappt två miljoner kubikmeter torv som ett misslyckande, och ett hårt slag för både entreprenörer, producenter och köpare. Det som saknades denna sommar var en längre period med riktigt soligt och varmt väder. Utan sol och värme är det svårt, för att inte säga omöjligt, att hålla torvproduktionen uppe på en acceptabel nivå. Läget i år förvärrades av att övriga torvländer i norra Europa hade ett liknande sommarväder som vi, vilket innebar att när vi summerade säsongen för Europa så saknades det 15 miljoner kubikmeter i produktionsledet. För den svenska växttorven är läget problematiskt. Den voluminösa harvtorven kräver torrt och fint väder under en längre period. I år har dessa förutsättningar saknats. Dock har det i år skördats blötare torv men rent ekonomiskt är det inget att föredra. Detta slår hårdast på produkten strötorv. Den marknaden har tappat mer än hälften av volymen. Den högkvalitativa blocktorven som man lägger på pall och lägger plast över klarade sig bättre, men den har kostat mer att producera och framför allt har det varit mycket svårare att få in torven från fälten till fasta marken. Leif Olsson Räddningen för växtodlare i södra Europa blir import från Kanada och till viss del från Ryssland. Framför allt Kanade var årets skörd mycket lyckad. Även en ökad andel kokosfiber importerades och blev därmed en del av lösningen. Till viss del räddas landets energitorvproducenter av låga elpriser. När elpriset är lågt kan de som eldar med biobränsle för att göra el dra ned på förbrukningen. Men dock kvarstår faktum att volymer saknas till kontrakt som finns. Frågan är hur torvbranschen i framtiden ska kunna klara även regniga och blöta sommarmånader. Större torvarealer och bättre lagerhållning är förmodligen en del av svaret. Text: Leif Olsson Foto ovan: Suada Photo Torven i en egen klass I en skrivelse till Miljö- och jordbruksutskottet redogör Branschföreningen Svensk Torv för frågan om torvens klassificering i Sverige, Finland och EU. Torv borde klassificeras som torv och som ett långsamt förnybart biomassabränsle, hävdas i skrivelsen. Stöd för denna klassificering finns också bland annat i den officiella svenska energistatistiken där den berörda kategorin anges som Biobränsle, torv m. fl. Att placera torv i en egen kategori överensstämmer även med Torvutredningen och Finlands agerande i samband med IPCC:s möte 2006, enligt skrivelsen. 2 Branschföreningen Svensk Torv / nr Branschföreningen Svensk Torv / nr

3 Text: Claes Rülcker Foto: Neova Förenkla tillstånds- givningen för torvbruk Att söka tillstånd till torvtäkt i Sverige är en krånglig procedur. I genomsnitt tar det tre år innan beslut på en ansökan tas och ett tillstånd till täkt beviljas bara i ungefär i hälften av fallen. Kostnaden för en ansökan ligger i genomsnitt på en halv miljon kr, oavsett om ett tillstånd ges eller inte. Detta gör att det bara är större företag som kan ha råd att satsa pengar på att eventuellt kunna få ett tillstånd till torvtäkt, risken finns ju att en halv miljon kronor är bortkastade. En täktansökan ska göras hos länsstyrelsen i aktuellt län. Varje år lämnas in ungefär 10 till 15 ansökningar om torvtäkt runt om i Sverige. Vi i branschen kan konstatera att kompetensen i dessa frågor är skiftande hos handläggarna vid de olika länsstyrelserna. Vissa handläggare arbetar både effektivt och kompetent varvid osäkerheten om det är möjligt att få ett tillstånd minskar och handläggningstiden blir avsevärt snabbare. Hos andra länsstyrelser går det långsammare och de har en onödigt lång handläggningstid, det finns exempel på att det tagit upp till ett år innan ärendet ens öppnats. Vad blir då konsekvenserna av denna ineffektiva hantering av torvtäktsansökningar? Förutom att det är mycket kostsamt att ansöka, att handläggningstiden är orimligt lång och träffsäkerheten att få ett tillstånd låg så är handläggningsproblemet även negativt ur ett samhällsperspektiv eftersom glesbygden går miste om både arbetstillfällen och nya företag. Inte ens experter kan enas om vad som menas. Det finns 6,2 miljoner hektar torvmark i Sverige av denna är 1,7 miljoner hektar dikad och påverkad så att torven mer eller mindre står och läcker koldioxid. I regeringens miljömål ska delar av dessa marker restaureras. Varför inte också samtidigt utnyttja torven dels till odlingssubstrat och dels till energi och i motsvarande grad minska behovet av importerade fossila bränslen. Ett ökat användande av vår inhemska energikälla torv skulle också skapa många arbetstillfällen inom torvnäringen som helhet. Efter täkt kan marken omvandlas till ett åter fungerande ekosystem som binder in kol istället för läcka koldioxid. Marken kan göras antingen till en våtmark eller till skogsmark då träd binder in kol snabbare. Vi hade mycket mer öppna grunda våtmarker i Sverige innan jordbruket dikade ut och omvandlade dem till åker så helt främmande är inte denna tanke heller att skapa miljöer istället för att bara spara det som råkar finnas just idag. Ytterligare en orsak till att torven inte utnyttjas bättre är obegripliga och osammanhängande miljöaspekter samt en sammanblandning av begreppen från klimatsynpunkt vilket har satt torven i skamvrån. Lagar som formulerats så inte ens experter kan enas om vad som menas och miljömål som avseende våtmarker blir ännu mer förvillande. Orörda torvmarker har höga naturvärden, påverkade torvmarker har också höga naturvärden och dessutom ibland höga kulturvärden. Det stod i en skrift från ett statligt verk att rester av hässjevirke är exempel på mycket höga kulturvärden. Man måste ha levt hela livet på Stockholms trottoarer för att kunna formulera ett sådant påstående. Så länge vi importerar fossila bränslen som kol och olja borde vi utnyttja torv som fortsatt tillväxer och förnyar sig. Idag används endast en bråkdel av denna resurs. Torven finns lokalt och i hela Sverige. Istället för att myndigheterna lägger ner tid på att krångla till och fördyra tillståndsgivningen borde de istället ge riktlinjer och förslag till var vi bäst kan utnyttja torven och skapa öppna våtmarker. Rätt hanterad kan torven bli Sveriges mest klimatsmarta råvara. Bröderna Sundins Entreprenad - Fjolåret ser vi som ett förlorat år - Det skulle kännas tryggare om politiker och beslutsfattare kunde presentera de spelregler som ska komma att gälla på längre sikt. Det säger bröderna Peter och Kalle Sundin som äger företaget Sundins Entreprenad i Hedesunda söder om Gävle. Cirka hälften av företagets intäkter kommer ett normalt år från torvverksamheten. - Men 2012 var inget normalt år. Sommaren saknade längre perioder med soligt och varmt väder. För oss som sysslar med torvverksamhet är det förödande för ekonomin. Vi ser 2012 om ett förlorat år. Bröderna Sundin vill och måste se ljust på framtiden: - Vi äger ett entreprenadföretag där torvverksamheten är en basverksamhet. När det gäller övrig verksamhet i företaget som till exempel plogning, sandning och maskintjänster är det mesta upp till oss och vår förmåga. När det gäller torvverksamheten så styr politiska beslut och vädret - det mesta. Vädret har bröderna Sundin och andra i branschen svårt att göra något åt. - När det gäller politiker och beslutsfattare kan vi bara informera och argumentera. Vårt öde ligger i andras händer vilket inte känns bra när man eftersträvar långsiktiga regler och förordningar att förhålla sig till och planera företagandet efter. Uppskattad aktör Sundins entreprenad i Hedesunda sysselsätter sex personer året runt och där utöver cirka 20 personer under sommarhalvåret. Därmed är företaget en viktig och uppskattad aktör i bygdens näringsliv. - Kommande torvsäsong kan vi bara hoppas att vädret blir bättre. Samma förhoppningar har vi när det gäller de politiska besluten vilka styr hela vår verksamhet. Företaget Sundins Entreprenad startade år Bolaget ägs och drivs till 50 procent vardera av bröderna Kalle och Peter Sundin. Företaget har rykte om sig att ha en seriös attityd med bra ordning och reda och en väl fungerande maskinpark. Företaget är även känt för att utföra uppdragen enligt kundens önskemål och på utsatt tid. Sundins verksamhet består av maskinentreprenad och åkeri. Arbetsområdet maskinentreprenad avser torvbrytning på uppdrag av Neova och maskinarbeten på uppdrag av Econova Energy, vilket utförs på deras två anläggningar i Gävleområdet. I arbetsområde åkeri är Sundins medlem i MaserFrakt- Fraktcentralen och utför fraktuppdrag med inriktning mot anläggningsbranschen, samt snöplogning och sandning vintertid. Olika samarbetspartners Bland Sundins kunder kan nämnas Neova som är ett av Skandinaviens ledande bioenergiföretag och som ingår i den finländska Vapogruppen - världens största torvproducent. Sundins har haft kontrakt på denna torvbrytning sedan 1989 med dåvarande Mebio, sedermera Råsjö Torv som numera blivit Neova. Econova som är en av landets ledande aktörer inom biobränslehandel och återvinning av bi- och restprodukter från skogsindustri, energiproducenter och samhälle. Genom miljövänliga metoder förädlar Sundins deras material till torra biobränslen med höga värmevärden och tar fram material för deponitäckning eller jordkomponenter. Sundins har samarbetat med Econova sedan MaserFrakt-Fraktcentralen blev vi medlemmar i under sommaren 2007, och har sedan dess en lastbil för anläggningsarbeten samt snöröjning och sandning, säger Peter Sundin. Bröderna Sundins Entreprenad AB Ort: Ägare: Verksamhet: Pelle och Kalle Sundin Text och foto: Sidney Jämthagen Hedesunda Peter & Kalle Sundin Torvbrytning & entreprenadverksamhet Antal anställda: 6 årsanställda & ytterligare sommartid Information: 4 Branschföreningen Svensk Torv / nr Branschföreningen Svensk Torv / nr

4 Text: Sidney Jämthagen Foto: Hans Runesson Foto gruppbild: VTS Maskin och Ryd Torv AB På bilden: Stellan Bartholdsson, Bertn Jensen, kent Jensen, Egon Jensen VTS Maskin och Ryd Torv AB Entreprenörerna som alltid hittar en lösning Det är med bra idéer som med svamp; där man hittar en finns det ofta flera. Huruvida det finns gott om svamp i skogarna runt Gislaved i Småland vet jag inte, men det borde det finnas. Där verkar nämligen torvbranschentreprenörerna Egon Jensen, Bent Jensen, Kent Jensen och Stellan Bartholdsson en kvartett full av uppfinningsrikedom, kreativitet och idéer. Det var för snart trettio år sedan som Egon och Bent inledde sin karriär inom torvbranschen. Egon hade ett byggföretag men i början på 1980-talet var byggprojekten få. Egon fick se sig om efter något annat att livnära sig på. Han var utbildad grävmaskinist så valet föll på att börja bryta torv. Det var då han träffade Stellan Bartholdsson och 1994 startade de tillsammans med Bent och Kent Jensen entreprenadföretaget VTS Maskin. Året efter startade kvartetten egen torvbrytning på en intilliggande mosse och i samband med det startades företaget Ryd Torv AB. Då, precis som idag, är det Ryd Torv AB som står för torvtäkten och VTS Maskin som utför arbetet med att bryta torv. Torvtäkten omfattar cirka 70 hektar och företaget producerar cirka kubikmeter blocktorv om året. Cirka 90 procent av torven går på export till främst Belgien och Norge. Torven bryts i blockform och leve- reras till professionella odlare med växthus. Att bryta torv på ett vägvinnande sätt handlar mycket om att kunna ta sig fram på våta marker med dålig bärighet. Det är då VTS Maskins idérikedom och kreativitet kommer väl till pass. I torvbranschen talas det med respekt om företagets specialtillverkade maskinpark som tar sig fram på vatten. Ja, nästan i alla fall. Klarar våtmarksjobben VTS Maskins specialisering är våtmarksjobb. Både som entreprenör och tillverkare av maskiner som klarar det jobbet. Där andra får problem tar sig VTS Maskin sig fram. Gräver, staplar och kör in. Andra torvproducenter hör av sig. De vill att grabbarna på VTS bygger om deras maskiner, modifierar eller helt enkelt bygger nytt. Det ger arbete under vinterhalvåret. En del människor ser ett stort värde i att känna igen en sorgmantel under skogspromenaden. Andra anser det oerhört viktigt att känna till när Sjömannen ber inte om medvind; han lär sig segla. freden i Brömsebro ägde rum. Grabbarna på VTS Maskin kan motorer. Inget problem får dem på fall. Redskap måste uppfinnas och standardmaskinerna måste modifieras för att klara ett marktryck på mindre än ett ton per kvadratmeter våtmark. traktor i klassen kilo, men den här gången handlade det mer om en satsning i budgetklassen. Prioritet ett har alltid arbetet att skruva ihop olika hemmabyggen som klarar av att betvinga mossen. Sjömannen ber inte om medvind; han lär sig segla. VTS Maskin ser inte problemen; de hittar lösningarna. Fotnot: Freden i Brömsebro ägde rum 1645 och sorgmanteln är en vacker fjäril. Stellan Bartholdsson Under många år ägnade sig Stellan, Kent och Bent åt traktorpulling. Trion tog bland annat hem åtta SM-guld. Efter ett VTS Maskin AB kortare uppehåll tog Stellan och Ort: Ägare: Anderstorp Bent Jensen, Kent Jensen, Stellan Bartholdsson & Egon Jensen Kent för tre år Verksamhet: Torvbrytning åt Ryd Torv, entreprenad våtmarksarbeten, chaufför i sedan upp den egen regi samt mekanisk verkstad verksamheten Omsättning: (2011/ 2012) igen. Grabbarna Antal anställda: Sex varav en på deltid. hade nya idéer de ville testa, så de byggde en Kontakt: 6 Branschföreningen Svensk Torv / nr Branschföreningen Svensk Torv / nr

5 Höstmöte med rekord- Ny fabrik fascinerade Text och foto: Ingrid Kyllerstedt På bilden: Höstmötets deltagare samlade på balkongen intill konferensrummet på vildmarkshotellet i Kolmården. många deltagare Det traditionella höstmötet arrangerades i samband med det extra årsmötet i november på Kolmårdens Vildmarkshotell. Rekordmånga deltog och det nya greppet att förlägga det samtidigt med Svebios bioenergikonferens uppskattades. Att anordna höstmötet och det extra årsmötet på Kolmårdens Vildmarkshotell samtidigt som den årliga konferensen Svebios Bioenergidagar visade sig vara ett lyckat grepp. Denna välbesökta mötesplats för bioenergibranschen i Sverige gav synergieffekter bland annat i form av att skapa nya kontakter och gå på olika seminarier. Styrelsen fick i uppdrag att upprepa detta till nästa höstmöte. Under de två intensiva konferensdagarna fick deltagarna information om tillståndsprövningar och projektet flermålsanalys och en uppdatering i vad som händer vad gäller emissionsfaktorer och inom EU. Ett annat ämne var länsstyrelsernas handläggningstider som länge varit och är ännu ett stort problem för medlemsföretagen i Branschföreningen Svensk Torv. Thomas Merlöv, från Scanpeat, visade en film där han intervjuar landshövdingen i Kronobergs län, Kristina Alsér, om hur hon ser på detta. Filmen* visar att Kristina Alsér är engagerad i arbetet med att korta handläggningstiderna för täkttillstånden. Samtidigt betonar hon att underlagen för ansökningarna måste vara så kompletta och bra som möjligt för att situationen ska kunna förbättras. Kristina Alsér konstaterar att det bland annat handlar om handläggarnas bemötande, attityd, inställning och mod. Elcertifieringssystemets förändringar och pågående projekt inom TorvForsk var andra ämnen. Lars Lundin, professor vid SLU, redovisade den internationella kongressen Peatlands in Balance i Stockholm. Den finansierades av Svensk Torv och Torvforsk. Nya användningsområden för torv samt en diskussion om hållbart torvbruk hann höstmötets deltagare också med. Hasselfors Garden har byggt en ny lagerlokal och fabrik i Örebro och bjöd på en välbesökt invigningsfest med visning av anläggningen. Bygget har gått rekordsnabbt, 18 månader från styrelsens beslut till invigningen. Morten Werner, vd vid Hasselfors garden, konstaterade mycket nöjt att kapaciteten har ökat rejält i och med satsningen. - Vi har växlat från en Folka till en Ferrari, sade han och berättade att produktionen höjts, från 500 säckar per timme på en linje till säckar per timme på två linjer. Säckarna är packade med olika sorters torv för trädgårdsändamål. Ett högspecialiserat datasystem styr vilken sorts torv de ska innehålla och de flesta moment sköts maskinellt. Morten Werner berömde i sitt invigningstal personalens insatser och byggledningen som fört projektet i hamn på så kort tid. Kekkilä och Hasselfors Garden fusionerades genom ett företagsköp år Kekkilä Groups vd och koncernchef, Petri Alava, invigde officiellt fabriken genom att tillsammans med Morten Werner plantera äppleträdet Ingrid Marie i Hasselfors Gardens torvjord. Därefter intog trädgårdsexperten Bo Rappne, vd för Ulriksdals Slottsträdgård, scenen och lovordade mulljord. - Man odlar jord och därur växer växter. Det gäller att få upp mullhalten när man odlar och oftast måste det översta marklagret ersättas i trädgården. Det är till 99 procent jordens förtjänst om man lyckas med sin odling därför ska man hellre satsa på bra jord och en billig växt än tvärtom. - Den bästa jorden är U-jord, sade han och fick applåder av publiken i lokalen där denna jord tillverkas. Efter ytterligare några tal, mingel och tilltugg vidtog en rundvandring i den nya fabriken där de första säckarna rullade på de två linjerna för att sedan fylla den än så länge tomma lagerlokalen. Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Hasselfors Garden *) Filmen med Kristina Alsér finns att se på under pressrum/nyhetsarkiv/ Årsmöte med namnbyte Bo Rappne lovordade torvjordens betydelse för en lyckad trädgårdsodling. Text: Ingrid Kyllerstedt Från STPF, Svenska Torvproducentföreningen, till Branschföreningen Svensk Torv. Namnbytet var ett av besluten som klubbades på det extra årsmöte. - Svensk Torv täcker på ett bättre sätt in hela vårt verksamhetsfält, säger Claes Rülcker, vd. - Vår område omfattar allt från forskningsstiftelsen Torvforsk till branschintressen för torv i olika sammanhang. Det nya namnet visar också att vi har våra särintressen att bevaka, utveckla och verka för. Det extra årsmötet ägde rum samtidigt med höstmötet. Ett av besluten var att verksamheterna i kampanjen Svensk Torv och STPF ska integreras i STPF:s ordinarie verksamhet, och att STPF i samband med detta byter namn till Branschföreningen Svensk Torv. Beslutet om att byta namn togs på ordinarie årsmöte tidigare samma år, den 21 mars, då ett stadgeändringsförslag presenterades. De två årsmötena innebär att namnet från den 1 januari 2013 är Branschföreningen Svensk Torv, med kortformen Svensk Torv. På det extra årsmötet antogs även budgeten och medlems- och kampanjavgifter för Småländska Torv godkändes också som ny medlem och hälsades välkommen in i föreningen. 8 Branschföreningen Svensk Torv / nr Branschföreningen Svensk Torv / nr

6 Noterat... Ann-Cathrin Eklund - Neova Ann-Cathrin Eklund har tillträtt tjänsten som kommunikationschef på bionenergiföretaget Neova. Hon är ansvarig för extern och intern kommunikation samt varumärkesfrågor och arbetar övergripande på företagsnivå och med de olika produktområdena Torv, Värme och Pellets. Stefan Östlund - Hasselfors Garden Stefan Östlund har tillträtt tjänsten som chef för torvproduktionen vid Hasselfors Garden. Närmast kommer han från en liknande befattning på Neova. Stefan Östlund är också ordförande i Branschföreningen Svensk Torvs styrelse. Svensk Torvs medlemmar Krönika Text och foto: Magnus Brandel projektledare Svensk Torv och ornitolog På bilden: Den mycket sällsynta skedsnäppan som häckar i norra Ryssland, här i vinterskrud. I förgrunden en myrsnäppa. Anlagda våtmarker kan vara viktiga för hotade arter När jag i februari besökte Pak Thale i Thailand, som ligger ca tio mil söder om Bangkok utefter kusten, fick jag se två olika skedsnäppor. Denna lilla vadare häckar inom ett begränsat område i östra Sibirien och tillhör en egen kategori av snäppor. Den skiljer sig från andra snäppor genom att den har en näbb som är skedformad istället för spetsig som andra vadare har. Den söker även sin föda på ett ovanligt sätt. I stället för att picka i sig födan för skedsnäppan i stället näbben från höger till vänster i vattnet för att på detta sätt kunna sila fram småkryp och annat ätbart. Skedsnäppan är extremt sällsynt och befinner sig farligt nära utrotning. Orsaken är bland annat att den ställer mycket stora krav på häckningsområden, och att många rast- och övervintringslokaler i bland annat Kina och Sydkorea förstörs genom en allt hårdare exploatering av våtmarker. Misslyckade häckningar gör också att populationen blir allt äldre och därmed sårbarare. Just nu pågår ett projekt som syftar till att säkra överlevnaden hos kläckta skedsnäppor i Sibirien. Det var därför en väldigt speciell upplevelse att i Thailand kunna få se denna mycket sällsynta vadare. Det som gör det särskilt märkligt är att den uppehåller sig i ett mycket kraftigt exploaterat område i Pak Thale med saliner för utvinning av salt. I dessa saliner såg jag också enorma mängder andra vadare såsom dammsnäppor och styltlöpare, liksom svenska vadararter som myrsnäppa, rödspov och storspov. Denna miljö i Pak Thale har stora likheter med torvbruket. Även om miljön är hårt exploaterad kan den åstadkomma högkvalitativa ekosystemtjänster så att en liten, mycket sällsynt fågelart, som i dag står på gränsen till utrotning, kan finna en optimal plats för att övervintra inför återflyttningen till häckningsområdet. Ett liknande område med saliner för saltproduktion av mycket stort värde är Rudong Mudflats nära Shanghai i Kina. En paradoxal slutsats av detta är att dessa skapade biotoper kan bli alltmer betydelsefulla då naturliga rast- och övervintringsområden successivt förstörs jorden runt. I detta sammanhang kan torvbruket med sina liknande förutsättningar ses som en ekosystemresurs med stora utvecklingsmöjligheter. BMR Produkter Producerar och förädlar växttorv, torvströ, torvblock och torvmix. E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. Econova Garden Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. Garden Products AB Säljer torvblock. Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. Hasselfors Garden Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. Hörle Torv AB Tillverkar och säljer torvströ och torvmull. Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårdsodling. Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen. Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. Mellanskog Är en skogsägarförening som på olika sätt hjälper skogsägare att få välskötta skogar. Mullmäster AB Bedriver brytning och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Neova Erbjuder produkterna pellets, torv samt olika värmelösningar. Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven. Råsa Torv AB Bedriver brytning och försäljning av torvprodukter. Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av jordförbättringar samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Småländska Torv AB Arbetar med energitorvutvinning och torvprodukter. Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. Sävne Torv AB Bedriver torvbrytning och säljer torv till stallströ, jordförbättring och för uppvärmning. Södra Skogsenergi AB Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. Södra Åshults Torv AB Framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer och inomhusplanteringar. Söftesmåla Naturtorv AB Producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Kontakt: Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen. Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull. Kontakt: Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband. 10 Branschföreningen Svensk Torv / nr Branschföreningen Svensk Torv / nr

7 Torv spelar en viktig roll i Sveriges framtida energisystem Torv och torvmarkers betydelse ur såväl ett nationellt som ett globalt perspektiv har under senare år mer och mer uppmärksammats torvmark har en stor betydelse för klimatet den kol som finns lagrad i torvmark medför om den frigörs en ytterligare förhöjning av jordens medeltemperatur. Sverige är ett torvrikt land ca 25 procent av landarealen är täkt av torv. Sverige tillhör de länder i världen som har mest opåverkad torvmark ca en tredjedel av torvmarken i EU finns i Sverige. Vi har därför som land ett ansvar för att förvalta torv och torvmark på ett långsiktigt klokt sätt. Produktion av torv har också en lång tradition i Sverige. Vill du vara med? Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och har som syfte att informera om torv och den roll torv fyller i ett hållbart energisystem. För mer information om medlemsskap kontakta 12 Branschföreningen Svensk Torv / nr

Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag. Tidningen. Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5. Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9

Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag. Tidningen. Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5. Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9 Nummer 2-2014 Tidningen Vädret är avgörande - även för Sveriges största torvföretag Prövningsvägledning ger få svar Sid 4-5 Nytt kraftverk eldar med torv Sid 8-9 Torven blir kvar i elcertifikatssystemet

Läs mer

Ett jordbruk som domineras av torv

Ett jordbruk som domineras av torv Tidningen Nummer 1-2014 Ett jordbruk som domineras av torv Torvtransport på räls med lastbil Sid 3 Grön okänd revolution Sid 4 Tema energitorv Sid 8-9 Branschföreningen Svensk Torv / nr 1-2014 1 Branschföreningen

Läs mer

Torven viktigaste delen i jordprodukter. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2

Torven viktigaste delen i jordprodukter. Tidningen. Branschföreningen. Remissvar gör torven het i höst Sidan 2 Nummer 3-2013 Branschföreningen Tidningen Torven viktigaste delen i jordprodukter Remissvar gör torven het i höst Sidan 2 Torvskörd kräver noggrann planering Sidan 3 Torven som ger smak Sidan 10 Branschföreningen

Läs mer

Torv och miljö som specialitet. Tidningen. Branschföreningen. Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9. Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7

Torv och miljö som specialitet. Tidningen. Branschföreningen. Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9. Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7 Nummer 5-2014 Tidningen Branschföreningen Torv och miljö som specialitet Fjärrvärmemässa med Svensk Torv Sid 6-7 Raketen Skellefteå Kraft Sid 8-9 Svensk Torv i IPS styrelse Sid 10 Branschföreningen Svensk

Läs mer

Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7. Tidningen. Branschföreningen. Årsmöte i Uppsala Sid 4-5

Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7. Tidningen. Branschföreningen. Årsmöte i Uppsala Sid 4-5 Nummer 2-2015 Tidningen Branschföreningen Växthus för plantor och personal hos Rölunda Produkter Sid 6-7 Nordisk-Baltisk bioenergikonferens Sid 3 Årsmöte i Uppsala Sid 4-5 Miljöcertifiering av torvbruk

Läs mer

Torvvatten i blickfånget

Torvvatten i blickfånget Nummer 4-2014 Tidningen Branschföreningen Torvvatten i blickfånget Ny torvtäkt tar tid Sid 6-7 Slimmat ledarskap på Hasselfors Garden Sid 8-9 Många kom på öppen torvtäkt Sid 10 Branschföreningen Svensk

Läs mer

Skellefteå Kraft på kartan

Skellefteå Kraft på kartan Skellefteå Kraft på kartan Affärsområde värme Antal fjärrvärmekunder Antal biopelletskunder Levererad fjärrvärme, GWh Levererad biopellets, ton Producerad el, GWh Antal årsanställda 2010 7 073 2009 5 700

Läs mer

Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9. Tidningen. Branschföreningen. Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7. Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5

Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9. Tidningen. Branschföreningen. Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7. Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5 Nummer 6-2014 Tidningen Branschföreningen Torv ger arbete och gemenskap Sid 8-9 Brinnande aktuella ämnen på höstmötet Sid 4-5 Torvmixen är klimatriktig Sid 6-7 Se över brandskyddet Sid 10 Branschföreningen

Läs mer

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen

BioEnergi Kombinatet i Härjedalen BioEnergi Kombinatet i Härjedalen en idé som innebär att: omvandla lokal förnyelsebar skogsråvara till efterfrågade och miljövänliga regionala biobränslen. kombinatets olika delar samverkar och ger en

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm

Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Mindre och bättre energi i svenska växthus kwh/kvm På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-02-11 Mindre och bättre energi i svenska växthus De svenska växthusen använder mindre energi per odlad yta nu än för elva år sedan. De håller

Läs mer

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bioenergi i kraftvärmeverk Bioenergi i kraftvärmeverk Bild 3 Edvin Eklund, EE1b El- och Energiprogrammet, Kaplanskolan, Skellefteå. Innehållsförteckning. Kort Historik Hur utvinner man energi från den här energikällan? Energiomvandlingar?

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Skandinaviens största sågverk

Skandinaviens största sågverk Bravikens sågverk Rapport Nr:01 Juni 2008 Om byggandet av Skandinaviens största sågverk i Norrköping Skandinaviens största sågverk Holmen investerar drygt en miljard kronor i det som kommer att bli Skandinaviens

Läs mer

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg

Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg Produktion av pellets, briketter och träpulver vid Brikett- Energis fabrik i Norberg BrikettEnergi AB Norberg 2004 BrikettEnergis fabrik i Norberg startades 1983 med enbart framställning av briketter.

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

E.ON Värme. Med spillvärme

E.ON Värme. Med spillvärme E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Värme. Med Biobränsle

Värme. Med Biobränsle Värme Med Biobränsle Varje dag lagras solens energi i allt som växer. När vi behöver energin finns den där, bevarad i ett träd eller en gröda. Vissa delar blir till hus, papper, bröd; andra delar är det

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning

Hjortronboken 2. En bok om hållbar torvanvändning Hjortronboken 2 En bok om hållbar torvanvändning Kärr Blandmyr Mosse Skogklädd mark Torvbruket skall styras mot de dikade torvmarkerna. Sumpskog (produktiv skogsmark) Myr Torvmark >30 cm torvdjup Skog

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Nummer 3-2012. Lyckad kongress summeras. Dasspapper och vin Sidan 8

Nummer 3-2012. Lyckad kongress summeras. Dasspapper och vin Sidan 8 NATURLIG En naturlig RÅVARA råvara Nummer 3-2012 Lyckad kongress summeras Dasspapper och vin Sidan 8 2 2-2012 Torvkongress och blöt sommar Text: Claes Rülker Foto: Gustav Kron NATURLIG RÅVARA Tidningen

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i

Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i luften Ökar koldioxidmängden i Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser men problemavfall Kärnkraft: Ej växthusgaser

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista

Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Införsel och import av avfall till Sverige enligt grön avfallslista Underlagsrapport till uppdrag om ett ekologiskt hållbart omhändertagande av avfall Rapport 5245 okt 2002 Naturvårdsverket Kundtjänst

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014

Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 1(5) Rapport från expertgruppen och kommittén för trädgårdsprodukter 9 december 2014 Sammanfattning Vi fick inga besked om det kommande arbetet med PO-förordningen (543/2011), annat än att det kommer nästa

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Positiv attityd till pellets.

Positiv attityd till pellets. Undersökningen. Målgrupp: 25-75 år, boende i fristående hus Rekrytering via e-post, genom CINTs panel 2 screeningfrågor: Boende i fristående hus? Är med vid beslut om energiform? Fältarbete 22 29 juni

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine

Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete. BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Skogen Nyckeln,ll e- framgångsrikt klimat och energiarbete BioFuel Region 10 år Umeå Magnus Ma5sons Projektledare Forest Refine Biomass for energy poten0al from forest and by products from forest industry

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2.

Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. 14 Butik Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAV-märkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014

Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014 1(5) Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014 Sammanfattning Detta var ett extrainsatt möte för att diskutera krisåtgärder med anledning av det ryska importstoppet. KOM inför

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet

Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet Reko-redovisning 2012 Kalmar Energis fjärrvärmeverksamhet 2 Du gör en miljöinsats Du vet väl vilken fin miljöinsats du som fjärrvärmeanvändare medverkar till? Tack vare dig har utsläppen av miljöstörande

Läs mer

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas.

Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. 1 Idéerna som bygger ett framgångsrikt näringsliv Skellefteå är en plats där kreativitet och innovativa tankar ges stort utrymme att utvecklas. Att växa upp i en miljö där goda idéer uppskattas har lagt

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Från Biomassa till syntetisk diesel

Från Biomassa till syntetisk diesel ed Från Biomassa till syntetisk diesel Idag Den 15 April 2014 Årgång 1, nummer 1 importerar vi för ca 320 miljoner kronor om dagen eller motsvarand e 117 miljarder kr per år. Merparten av denna import

Läs mer

Uppvärmning? Tänk 100%!

Uppvärmning? Tänk 100%! Uppvärmning? Tänk 1%! 1% värmande besked till dig som vill ha både värme och framtid. Funderar du på smarta alternativ till att värma upp ditt hus? Egentligen är det enkelt du vill förmodligen ha ett system

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster

Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster Stockarydsterminalen Infrastruktur i samverkan ger positiva miljövinster 2013-05-22 Per-Henrik Evebring Stormen Gudrun 2005 ställde Skogsindustrin inför nya utmaningar. Varför en järnvägsterminal i Stockaryd?

Läs mer

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet

Med- og motvind. Vindkraften en folkrörelse. Stavanger, 2009-09-07. Näringsdepartementet Med- og motvind Stavanger, 2009-09-07 Vindkraften en folkrörelse Vind under snabb teknisk utveckling Vindkraften har blivit symbol för förnybar el. Vindkraften väcker mycket starka känslor. Vindkraften

Läs mer

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser

Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser 2014-11-14 Prisdiskussioner och Moditys senaste prognoser Inledning I detta månadsbrev har vi delat upp prisdiskussionen i tre delar; kort sikt (Q1-15), medellång sikt (år 2015) samt lång sikt. För analysen

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Ett annorlunda uppdrag

Ett annorlunda uppdrag Vi har energi över. Ett annorlunda uppdrag Våra ägare är märkligt ointresserade av stora vinster. Erhard Borgren, init iativtagare till Öster sunds Elektriska Belysnin gsaktiebolag 1889. Jämtkraft är ett

Läs mer

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI

FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI FÅ SNURR PÅ DIN EKONOMI Möjlighet till köp av andelar i Hjortseryd Vindkraftpark! GENOM ETT AVTAL MELLAN STENA RENEWABLE ENERGY AB OCH SVERIGES VINDKRAFTSKOOPERATIV, SVEF, ERBJUDS BOENDE I VRÅ OCH TORPA

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat

Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Klimatsmart kretsloppsbaserad produktion av fisk och grönsaker 2015-01-27 Henrik Nyberg Int NN 2014-02-10 1 Förändrade behov och beteende från konsumenter ställer nya krav på framtidens mat Nuläge: Import

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06

Fjärrvärme. Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning. FV-broschyr 2011_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 2011-05-02 16.06 Fjärrvärme Enkel, bekväm och miljöklok uppvärmning FV-broschyr 211_ALE&GE_svartplåtbyte.indd 1 211-5-2 16.6 Nu kan du sänka dina energikostnader! Det finns en rad olika faktorer som påverkar den totala

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme Hörneborgsverket i Örnsköldsvik Från biobränsle till el, ånga och värme HÖRNEBORGSVERKET: Ett nytt landmärke i Örnsköldsvik Det kraftvärmeverk som Övik Energi just nu bygger i Hörneborg är något som alla

Läs mer

Kampanjpresentation 100%

Kampanjpresentation 100% Kampanjpresentation 100% UNDER SKALET 100% förhandsinformation Ett samarbete mellan PIR, PellSam och Svensk solenergi. Kontaktpersoner: Svensk solenergi Lars Andrén 0705-35 85 80 PiR Tomas Isaksson 010-46

Läs mer

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42

1.1 START. Hans Nilsson. E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.1 START Hans Nilsson E-mail: hans.nilsson@sheab.se, tfn: +46-(0)224-576 42 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY 2.2 SALA-HEBY ENERGI AB Elproduktion Värmeproduktion och distribution

Läs mer