Entreprenörerna som alltid hittar en lösning. Tidningen. Förenkla tillståndsgivningen. för torvbruk Sidan 9. Torvskörden regnade bort Sidan 3

Transkript

1 Nummer Tidningen Entreprenörerna som alltid hittar en lösning Förenkla tillståndsgivningen för torvbruk Sidan 9 Torvskörden regnade bort Sidan 3 Branschföreningen Svensk Torv / nr

2 Tidningen Svensk Torv ges ut av Branschföreningen Svensk Torv i exemplar och riktar sig till beslutsfattare, politiker, företag, föreningar och opinionsbildare. Ansv. utgivare Claes Rülker claes.rulcker@svensktorv.se Redaktör Ingrid Kyllerstedt ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Redaktionsråd Ann - Cathrin Eklund, Neova Leif Olsson, Neova Sidney Jämthagen, frilandsjournalist Produktion och layout Katarina Törnell, Balanserad Kommunikation Omslag Foto: Gustav Kron Läs mer på Svensk Torv Holländargatan Stockholm tfn Branschföreningen Svensk Torv är en branschorganisation för torvproducenter och användare inom trädgård, strö och energi. Tidningen Svensk Torv ökar I din hand har du första numret av tidningen Svensk Torv 2013 som ges ut av Branschföreningen Svensk Torv. Tidningen började utkomma under 2012 för att sprida information om torvbranschen och vilka aktuella frågor vi arbetar med. Responsen har varit positiv och många har hört av sig och efterfrågat vår tidning. Vi ökar nu upplagan och sidantalet på grund av intresset. Tidningen distribueras som en bilaga i tidningen Bioenergi fem gånger i år. Alla medlemsföretag får ett antal tidningar och den finns även på kansliet för att kunna skickas och delas ut. Vill du ha ett eget exemplar av tidningen, mejla till info@svensktorv.se så får du tidningen skickad direkt till dig - utan kostnad. De viktigaste frågorna som Branschföreningen Svensk Torv driver just nu är torvens användning, tillståndsfrågan och torvens egenskaper som bränsle. En stor uppgift är att öka forskningen om torv och sprida kunskap om torvens mycket goda egenskaper vid samförbränning med biobränsle. Sverige har en enorm energiresurs i form av torv som vi endast använder en bråkdel av. Istället fortsätter Sverige importera fossila bränslen trots att vi har ett inhemskt bränsle som tillväxer och förnyas. Vi anser att torv borde användas mer eftersom torv är klimatsmart långsamt förnybar biomassa med goda bränsleegenskaper. Men torv har även en stor internationell marknad inom trädgårdsodlingen som Sverige inte heller tar tillvara. Trevlig läsning! Claes Rülcker Medarbetare på Svenskt Torv Ingrid Kyllerstedt är kommunikations- och medieansvarig på Branschföreningen Svensk Torv. Hon är redaktör för tidningen och hemsidan och ansvarar för information och mediekontakter. Har du frågor eller tips, hör gärna av dig. E-post: ingrid.kyllerstedt@svensktorv.se Magnus Brandel är projektledare på Branschföreningen Svensk Torv med särskild ansvar för politik och samhällskontakter, både i Sverige och internationellt. Han är sakkunnig inom torv, och har stor erfarenhet av bioenergibranschen. Vill du ha information om torv eller om Svensk Torvs inställning i olika frågor, kontakta gärna Magnus. E-post: magnus.brandel@svensktorv.se Torvskörden regnade bort Målsättningen är att det årligen ska produceras fyra miljoner kubikmeter torv i Sverige. De senaste åren har den producerade volymen stannat vid cirka 3,5 miljoner kubikmeter per år. Sett i ljuset av dessa siffror framstår årets produktion på knappt två miljoner kubikmeter torv som ett misslyckande, och ett hårt slag för både entreprenörer, producenter och köpare. Det som saknades denna sommar var en längre period med riktigt soligt och varmt väder. Utan sol och värme är det svårt, för att inte säga omöjligt, att hålla torvproduktionen uppe på en acceptabel nivå. Läget i år förvärrades av att övriga torvländer i norra Europa hade ett liknande sommarväder som vi, vilket innebar att när vi summerade säsongen för Europa så saknades det 15 miljoner kubikmeter i produktionsledet. För den svenska växttorven är läget problematiskt. Den voluminösa harvtorven kräver torrt och fint väder under en längre period. I år har dessa förutsättningar saknats. Dock har det i år skördats blötare torv men rent ekonomiskt är det inget att föredra. Detta slår hårdast på produkten strötorv. Den marknaden har tappat mer än hälften av volymen. Den högkvalitativa blocktorven som man lägger på pall och lägger plast över klarade sig bättre, men den har kostat mer att producera och framför allt har det varit mycket svårare att få in torven från fälten till fasta marken. Leif Olsson Räddningen för växtodlare i södra Europa blir import från Kanada och till viss del från Ryssland. Framför allt Kanade var årets skörd mycket lyckad. Även en ökad andel kokosfiber importerades och blev därmed en del av lösningen. Till viss del räddas landets energitorvproducenter av låga elpriser. När elpriset är lågt kan de som eldar med biobränsle för att göra el dra ned på förbrukningen. Men dock kvarstår faktum att volymer saknas till kontrakt som finns. Frågan är hur torvbranschen i framtiden ska kunna klara även regniga och blöta sommarmånader. Större torvarealer och bättre lagerhållning är förmodligen en del av svaret. Text: Leif Olsson Foto ovan: Suada Photo Torven i en egen klass I en skrivelse till Miljö- och jordbruksutskottet redogör Branschföreningen Svensk Torv för frågan om torvens klassificering i Sverige, Finland och EU. Torv borde klassificeras som torv och som ett långsamt förnybart biomassabränsle, hävdas i skrivelsen. Stöd för denna klassificering finns också bland annat i den officiella svenska energistatistiken där den berörda kategorin anges som Biobränsle, torv m. fl. Att placera torv i en egen kategori överensstämmer även med Torvutredningen och Finlands agerande i samband med IPCC:s möte 2006, enligt skrivelsen. 2 Branschföreningen Svensk Torv / nr Branschföreningen Svensk Torv / nr

3 Text: Claes Rülcker Foto: Neova Förenkla tillstånds- givningen för torvbruk Att söka tillstånd till torvtäkt i Sverige är en krånglig procedur. I genomsnitt tar det tre år innan beslut på en ansökan tas och ett tillstånd till täkt beviljas bara i ungefär i hälften av fallen. Kostnaden för en ansökan ligger i genomsnitt på en halv miljon kr, oavsett om ett tillstånd ges eller inte. Detta gör att det bara är större företag som kan ha råd att satsa pengar på att eventuellt kunna få ett tillstånd till torvtäkt, risken finns ju att en halv miljon kronor är bortkastade. En täktansökan ska göras hos länsstyrelsen i aktuellt län. Varje år lämnas in ungefär 10 till 15 ansökningar om torvtäkt runt om i Sverige. Vi i branschen kan konstatera att kompetensen i dessa frågor är skiftande hos handläggarna vid de olika länsstyrelserna. Vissa handläggare arbetar både effektivt och kompetent varvid osäkerheten om det är möjligt att få ett tillstånd minskar och handläggningstiden blir avsevärt snabbare. Hos andra länsstyrelser går det långsammare och de har en onödigt lång handläggningstid, det finns exempel på att det tagit upp till ett år innan ärendet ens öppnats. Vad blir då konsekvenserna av denna ineffektiva hantering av torvtäktsansökningar? Förutom att det är mycket kostsamt att ansöka, att handläggningstiden är orimligt lång och träffsäkerheten att få ett tillstånd låg så är handläggningsproblemet även negativt ur ett samhällsperspektiv eftersom glesbygden går miste om både arbetstillfällen och nya företag. Inte ens experter kan enas om vad som menas. Det finns 6,2 miljoner hektar torvmark i Sverige av denna är 1,7 miljoner hektar dikad och påverkad så att torven mer eller mindre står och läcker koldioxid. I regeringens miljömål ska delar av dessa marker restaureras. Varför inte också samtidigt utnyttja torven dels till odlingssubstrat och dels till energi och i motsvarande grad minska behovet av importerade fossila bränslen. Ett ökat användande av vår inhemska energikälla torv skulle också skapa många arbetstillfällen inom torvnäringen som helhet. Efter täkt kan marken omvandlas till ett åter fungerande ekosystem som binder in kol istället för läcka koldioxid. Marken kan göras antingen till en våtmark eller till skogsmark då träd binder in kol snabbare. Vi hade mycket mer öppna grunda våtmarker i Sverige innan jordbruket dikade ut och omvandlade dem till åker så helt främmande är inte denna tanke heller att skapa miljöer istället för att bara spara det som råkar finnas just idag. Ytterligare en orsak till att torven inte utnyttjas bättre är obegripliga och osammanhängande miljöaspekter samt en sammanblandning av begreppen från klimatsynpunkt vilket har satt torven i skamvrån. Lagar som formulerats så inte ens experter kan enas om vad som menas och miljömål som avseende våtmarker blir ännu mer förvillande. Orörda torvmarker har höga naturvärden, påverkade torvmarker har också höga naturvärden och dessutom ibland höga kulturvärden. Det stod i en skrift från ett statligt verk att rester av hässjevirke är exempel på mycket höga kulturvärden. Man måste ha levt hela livet på Stockholms trottoarer för att kunna formulera ett sådant påstående. Så länge vi importerar fossila bränslen som kol och olja borde vi utnyttja torv som fortsatt tillväxer och förnyar sig. Idag används endast en bråkdel av denna resurs. Torven finns lokalt och i hela Sverige. Istället för att myndigheterna lägger ner tid på att krångla till och fördyra tillståndsgivningen borde de istället ge riktlinjer och förslag till var vi bäst kan utnyttja torven och skapa öppna våtmarker. Rätt hanterad kan torven bli Sveriges mest klimatsmarta råvara. Bröderna Sundins Entreprenad - Fjolåret ser vi som ett förlorat år - Det skulle kännas tryggare om politiker och beslutsfattare kunde presentera de spelregler som ska komma att gälla på längre sikt. Det säger bröderna Peter och Kalle Sundin som äger företaget Sundins Entreprenad i Hedesunda söder om Gävle. Cirka hälften av företagets intäkter kommer ett normalt år från torvverksamheten. - Men 2012 var inget normalt år. Sommaren saknade längre perioder med soligt och varmt väder. För oss som sysslar med torvverksamhet är det förödande för ekonomin. Vi ser 2012 om ett förlorat år. Bröderna Sundin vill och måste se ljust på framtiden: - Vi äger ett entreprenadföretag där torvverksamheten är en basverksamhet. När det gäller övrig verksamhet i företaget som till exempel plogning, sandning och maskintjänster är det mesta upp till oss och vår förmåga. När det gäller torvverksamheten så styr politiska beslut och vädret - det mesta. Vädret har bröderna Sundin och andra i branschen svårt att göra något åt. - När det gäller politiker och beslutsfattare kan vi bara informera och argumentera. Vårt öde ligger i andras händer vilket inte känns bra när man eftersträvar långsiktiga regler och förordningar att förhålla sig till och planera företagandet efter. Uppskattad aktör Sundins entreprenad i Hedesunda sysselsätter sex personer året runt och där utöver cirka 20 personer under sommarhalvåret. Därmed är företaget en viktig och uppskattad aktör i bygdens näringsliv. - Kommande torvsäsong kan vi bara hoppas att vädret blir bättre. Samma förhoppningar har vi när det gäller de politiska besluten vilka styr hela vår verksamhet. Företaget Sundins Entreprenad startade år Bolaget ägs och drivs till 50 procent vardera av bröderna Kalle och Peter Sundin. Företaget har rykte om sig att ha en seriös attityd med bra ordning och reda och en väl fungerande maskinpark. Företaget är även känt för att utföra uppdragen enligt kundens önskemål och på utsatt tid. Sundins verksamhet består av maskinentreprenad och åkeri. Arbetsområdet maskinentreprenad avser torvbrytning på uppdrag av Neova och maskinarbeten på uppdrag av Econova Energy, vilket utförs på deras två anläggningar i Gävleområdet. I arbetsområde åkeri är Sundins medlem i MaserFrakt- Fraktcentralen och utför fraktuppdrag med inriktning mot anläggningsbranschen, samt snöplogning och sandning vintertid. Olika samarbetspartners Bland Sundins kunder kan nämnas Neova som är ett av Skandinaviens ledande bioenergiföretag och som ingår i den finländska Vapogruppen - världens största torvproducent. Sundins har haft kontrakt på denna torvbrytning sedan 1989 med dåvarande Mebio, sedermera Råsjö Torv som numera blivit Neova. Econova som är en av landets ledande aktörer inom biobränslehandel och återvinning av bi- och restprodukter från skogsindustri, energiproducenter och samhälle. Genom miljövänliga metoder förädlar Sundins deras material till torra biobränslen med höga värmevärden och tar fram material för deponitäckning eller jordkomponenter. Sundins har samarbetat med Econova sedan MaserFrakt-Fraktcentralen blev vi medlemmar i under sommaren 2007, och har sedan dess en lastbil för anläggningsarbeten samt snöröjning och sandning, säger Peter Sundin. Bröderna Sundins Entreprenad AB Ort: Ägare: Verksamhet: Pelle och Kalle Sundin Text och foto: Sidney Jämthagen Hedesunda Peter & Kalle Sundin Torvbrytning & entreprenadverksamhet Antal anställda: 6 årsanställda & ytterligare sommartid Information: 4 Branschföreningen Svensk Torv / nr Branschföreningen Svensk Torv / nr

4 Text: Sidney Jämthagen Foto: Hans Runesson Foto gruppbild: VTS Maskin och Ryd Torv AB På bilden: Stellan Bartholdsson, Bertn Jensen, kent Jensen, Egon Jensen VTS Maskin och Ryd Torv AB Entreprenörerna som alltid hittar en lösning Det är med bra idéer som med svamp; där man hittar en finns det ofta flera. Huruvida det finns gott om svamp i skogarna runt Gislaved i Småland vet jag inte, men det borde det finnas. Där verkar nämligen torvbranschentreprenörerna Egon Jensen, Bent Jensen, Kent Jensen och Stellan Bartholdsson en kvartett full av uppfinningsrikedom, kreativitet och idéer. Det var för snart trettio år sedan som Egon och Bent inledde sin karriär inom torvbranschen. Egon hade ett byggföretag men i början på 1980-talet var byggprojekten få. Egon fick se sig om efter något annat att livnära sig på. Han var utbildad grävmaskinist så valet föll på att börja bryta torv. Det var då han träffade Stellan Bartholdsson och 1994 startade de tillsammans med Bent och Kent Jensen entreprenadföretaget VTS Maskin. Året efter startade kvartetten egen torvbrytning på en intilliggande mosse och i samband med det startades företaget Ryd Torv AB. Då, precis som idag, är det Ryd Torv AB som står för torvtäkten och VTS Maskin som utför arbetet med att bryta torv. Torvtäkten omfattar cirka 70 hektar och företaget producerar cirka kubikmeter blocktorv om året. Cirka 90 procent av torven går på export till främst Belgien och Norge. Torven bryts i blockform och leve- reras till professionella odlare med växthus. Att bryta torv på ett vägvinnande sätt handlar mycket om att kunna ta sig fram på våta marker med dålig bärighet. Det är då VTS Maskins idérikedom och kreativitet kommer väl till pass. I torvbranschen talas det med respekt om företagets specialtillverkade maskinpark som tar sig fram på vatten. Ja, nästan i alla fall. Klarar våtmarksjobben VTS Maskins specialisering är våtmarksjobb. Både som entreprenör och tillverkare av maskiner som klarar det jobbet. Där andra får problem tar sig VTS Maskin sig fram. Gräver, staplar och kör in. Andra torvproducenter hör av sig. De vill att grabbarna på VTS bygger om deras maskiner, modifierar eller helt enkelt bygger nytt. Det ger arbete under vinterhalvåret. En del människor ser ett stort värde i att känna igen en sorgmantel under skogspromenaden. Andra anser det oerhört viktigt att känna till när Sjömannen ber inte om medvind; han lär sig segla. freden i Brömsebro ägde rum. Grabbarna på VTS Maskin kan motorer. Inget problem får dem på fall. Redskap måste uppfinnas och standardmaskinerna måste modifieras för att klara ett marktryck på mindre än ett ton per kvadratmeter våtmark. traktor i klassen kilo, men den här gången handlade det mer om en satsning i budgetklassen. Prioritet ett har alltid arbetet att skruva ihop olika hemmabyggen som klarar av att betvinga mossen. Sjömannen ber inte om medvind; han lär sig segla. VTS Maskin ser inte problemen; de hittar lösningarna. Fotnot: Freden i Brömsebro ägde rum 1645 och sorgmanteln är en vacker fjäril. Stellan Bartholdsson Under många år ägnade sig Stellan, Kent och Bent åt traktorpulling. Trion tog bland annat hem åtta SM-guld. Efter ett VTS Maskin AB kortare uppehåll tog Stellan och Ort: Ägare: Anderstorp Bent Jensen, Kent Jensen, Stellan Bartholdsson & Egon Jensen Kent för tre år Verksamhet: Torvbrytning åt Ryd Torv, entreprenad våtmarksarbeten, chaufför i sedan upp den egen regi samt mekanisk verkstad verksamheten Omsättning: (2011/ 2012) igen. Grabbarna Antal anställda: Sex varav en på deltid. hade nya idéer de ville testa, så de byggde en Kontakt: vtsmaskin@telia.com 6 Branschföreningen Svensk Torv / nr Branschföreningen Svensk Torv / nr

5 Höstmöte med rekord- Ny fabrik fascinerade Text och foto: Ingrid Kyllerstedt På bilden: Höstmötets deltagare samlade på balkongen intill konferensrummet på vildmarkshotellet i Kolmården. många deltagare Det traditionella höstmötet arrangerades i samband med det extra årsmötet i november på Kolmårdens Vildmarkshotell. Rekordmånga deltog och det nya greppet att förlägga det samtidigt med Svebios bioenergikonferens uppskattades. Att anordna höstmötet och det extra årsmötet på Kolmårdens Vildmarkshotell samtidigt som den årliga konferensen Svebios Bioenergidagar visade sig vara ett lyckat grepp. Denna välbesökta mötesplats för bioenergibranschen i Sverige gav synergieffekter bland annat i form av att skapa nya kontakter och gå på olika seminarier. Styrelsen fick i uppdrag att upprepa detta till nästa höstmöte. Under de två intensiva konferensdagarna fick deltagarna information om tillståndsprövningar och projektet flermålsanalys och en uppdatering i vad som händer vad gäller emissionsfaktorer och inom EU. Ett annat ämne var länsstyrelsernas handläggningstider som länge varit och är ännu ett stort problem för medlemsföretagen i Branschföreningen Svensk Torv. Thomas Merlöv, från Scanpeat, visade en film där han intervjuar landshövdingen i Kronobergs län, Kristina Alsér, om hur hon ser på detta. Filmen* visar att Kristina Alsér är engagerad i arbetet med att korta handläggningstiderna för täkttillstånden. Samtidigt betonar hon att underlagen för ansökningarna måste vara så kompletta och bra som möjligt för att situationen ska kunna förbättras. Kristina Alsér konstaterar att det bland annat handlar om handläggarnas bemötande, attityd, inställning och mod. Elcertifieringssystemets förändringar och pågående projekt inom TorvForsk var andra ämnen. Lars Lundin, professor vid SLU, redovisade den internationella kongressen Peatlands in Balance i Stockholm. Den finansierades av Svensk Torv och Torvforsk. Nya användningsområden för torv samt en diskussion om hållbart torvbruk hann höstmötets deltagare också med. Hasselfors Garden har byggt en ny lagerlokal och fabrik i Örebro och bjöd på en välbesökt invigningsfest med visning av anläggningen. Bygget har gått rekordsnabbt, 18 månader från styrelsens beslut till invigningen. Morten Werner, vd vid Hasselfors garden, konstaterade mycket nöjt att kapaciteten har ökat rejält i och med satsningen. - Vi har växlat från en Folka till en Ferrari, sade han och berättade att produktionen höjts, från 500 säckar per timme på en linje till säckar per timme på två linjer. Säckarna är packade med olika sorters torv för trädgårdsändamål. Ett högspecialiserat datasystem styr vilken sorts torv de ska innehålla och de flesta moment sköts maskinellt. Morten Werner berömde i sitt invigningstal personalens insatser och byggledningen som fört projektet i hamn på så kort tid. Kekkilä och Hasselfors Garden fusionerades genom ett företagsköp år Kekkilä Groups vd och koncernchef, Petri Alava, invigde officiellt fabriken genom att tillsammans med Morten Werner plantera äppleträdet Ingrid Marie i Hasselfors Gardens torvjord. Därefter intog trädgårdsexperten Bo Rappne, vd för Ulriksdals Slottsträdgård, scenen och lovordade mulljord. - Man odlar jord och därur växer växter. Det gäller att få upp mullhalten när man odlar och oftast måste det översta marklagret ersättas i trädgården. Det är till 99 procent jordens förtjänst om man lyckas med sin odling därför ska man hellre satsa på bra jord och en billig växt än tvärtom. - Den bästa jorden är U-jord, sade han och fick applåder av publiken i lokalen där denna jord tillverkas. Efter ytterligare några tal, mingel och tilltugg vidtog en rundvandring i den nya fabriken där de första säckarna rullade på de två linjerna för att sedan fylla den än så länge tomma lagerlokalen. Text: Ingrid Kyllerstedt Foto: Hasselfors Garden *) Filmen med Kristina Alsér finns att se på under pressrum/nyhetsarkiv/ Årsmöte med namnbyte Bo Rappne lovordade torvjordens betydelse för en lyckad trädgårdsodling. Text: Ingrid Kyllerstedt Från STPF, Svenska Torvproducentföreningen, till Branschföreningen Svensk Torv. Namnbytet var ett av besluten som klubbades på det extra årsmöte. - Svensk Torv täcker på ett bättre sätt in hela vårt verksamhetsfält, säger Claes Rülcker, vd. - Vår område omfattar allt från forskningsstiftelsen Torvforsk till branschintressen för torv i olika sammanhang. Det nya namnet visar också att vi har våra särintressen att bevaka, utveckla och verka för. Det extra årsmötet ägde rum samtidigt med höstmötet. Ett av besluten var att verksamheterna i kampanjen Svensk Torv och STPF ska integreras i STPF:s ordinarie verksamhet, och att STPF i samband med detta byter namn till Branschföreningen Svensk Torv. Beslutet om att byta namn togs på ordinarie årsmöte tidigare samma år, den 21 mars, då ett stadgeändringsförslag presenterades. De två årsmötena innebär att namnet från den 1 januari 2013 är Branschföreningen Svensk Torv, med kortformen Svensk Torv. På det extra årsmötet antogs även budgeten och medlems- och kampanjavgifter för Småländska Torv godkändes också som ny medlem och hälsades välkommen in i föreningen. 8 Branschföreningen Svensk Torv / nr Branschföreningen Svensk Torv / nr

6 Noterat... Ann-Cathrin Eklund - Neova Ann-Cathrin Eklund har tillträtt tjänsten som kommunikationschef på bionenergiföretaget Neova. Hon är ansvarig för extern och intern kommunikation samt varumärkesfrågor och arbetar övergripande på företagsnivå och med de olika produktområdena Torv, Värme och Pellets. Stefan Östlund - Hasselfors Garden Stefan Östlund har tillträtt tjänsten som chef för torvproduktionen vid Hasselfors Garden. Närmast kommer han från en liknande befattning på Neova. Stefan Östlund är också ordförande i Branschföreningen Svensk Torvs styrelse. Svensk Torvs medlemmar Krönika Text och foto: Magnus Brandel projektledare Svensk Torv och ornitolog På bilden: Den mycket sällsynta skedsnäppan som häckar i norra Ryssland, här i vinterskrud. I förgrunden en myrsnäppa. Anlagda våtmarker kan vara viktiga för hotade arter När jag i februari besökte Pak Thale i Thailand, som ligger ca tio mil söder om Bangkok utefter kusten, fick jag se två olika skedsnäppor. Denna lilla vadare häckar inom ett begränsat område i östra Sibirien och tillhör en egen kategori av snäppor. Den skiljer sig från andra snäppor genom att den har en näbb som är skedformad istället för spetsig som andra vadare har. Den söker även sin föda på ett ovanligt sätt. I stället för att picka i sig födan för skedsnäppan i stället näbben från höger till vänster i vattnet för att på detta sätt kunna sila fram småkryp och annat ätbart. Skedsnäppan är extremt sällsynt och befinner sig farligt nära utrotning. Orsaken är bland annat att den ställer mycket stora krav på häckningsområden, och att många rast- och övervintringslokaler i bland annat Kina och Sydkorea förstörs genom en allt hårdare exploatering av våtmarker. Misslyckade häckningar gör också att populationen blir allt äldre och därmed sårbarare. Just nu pågår ett projekt som syftar till att säkra överlevnaden hos kläckta skedsnäppor i Sibirien. Det var därför en väldigt speciell upplevelse att i Thailand kunna få se denna mycket sällsynta vadare. Det som gör det särskilt märkligt är att den uppehåller sig i ett mycket kraftigt exploaterat område i Pak Thale med saliner för utvinning av salt. I dessa saliner såg jag också enorma mängder andra vadare såsom dammsnäppor och styltlöpare, liksom svenska vadararter som myrsnäppa, rödspov och storspov. Denna miljö i Pak Thale har stora likheter med torvbruket. Även om miljön är hårt exploaterad kan den åstadkomma högkvalitativa ekosystemtjänster så att en liten, mycket sällsynt fågelart, som i dag står på gränsen till utrotning, kan finna en optimal plats för att övervintra inför återflyttningen till häckningsområdet. Ett liknande område med saliner för saltproduktion av mycket stort värde är Rudong Mudflats nära Shanghai i Kina. En paradoxal slutsats av detta är att dessa skapade biotoper kan bli alltmer betydelsefulla då naturliga rast- och övervintringsområden successivt förstörs jorden runt. I detta sammanhang kan torvbruket med sina liknande förutsättningar ses som en ekosystemresurs med stora utvecklingsmöjligheter. BMR Produkter Producerar och förädlar växttorv, torvströ, torvblock och torvmix. E.ON Värme Sverige AB Producerar och distribuerar fjärrvärme och fjärrkyla. Econova Garden Jordproducent och leverantör av trädgårdsprodukter på den skandinaviska marknaden. Garden Products AB Säljer torvblock. Gällivare Energi AB Bedriver fjärrvärmeverksamhet som omfattar produktion, distribution och försäljning samt produktion av el. Hasselfors Garden Trädgårdsföretag med torv-och jordprodukter till hobby, proffs och anläggning. Holmen Energi AB Har ansvaret för koncernens vattenkraft- och vindkraftanläggningar och för elförsörjningen till Holmens industrier i Sverige. Härjedalens Miljöbränsle AB Levererar torra biobränslen så som pellets och briketter baserade på trä och/eller torv som råvara. Hörle Torv AB Tillverkar och säljer torvströ och torvmull. Jämtkraft AB Poducerar samt levererar förnybar el och fjärrvärme. Killebergs Torvindustri AB Producerar och säljer torv för trädgårdsodling. Kommunbränsle i Ådalen AB Producerar och säljer torv och andra biobränslen. Krontorp AB På Krontorps Gård bedrivs skogsbruk, jordbruk, bergtäkt och torvbruk för stallströ och jordförbättring. Mellanskog Är en skogsägarförening som på olika sätt hjälper skogsägare att få välskötta skogar. Mullmäster AB Bedriver brytning och förädling av torv, främst för användning till stallströ, jordförbättring och växtodling. Neova Erbjuder produkterna pellets, torv samt olika värmelösningar. Ryd Torv AB Bedriver torvtäkt och VTS Maskin utför arbetet med att bryta torven. Råsa Torv AB Bedriver brytning och försäljning av torvprodukter. Rölunda Produkter AB Bedriver tillverkning av jordförbättringar samt handel och tillverkning av trädgårdsprodukter. SCA Energy AB Norrbränslen Producerar och levererar biobränslen såsom grot, bark, spån, flis och torv. ScanPeat AB Arbetar med blocktorv för yrkesodling med målet RHP certifiering samt RPP (Responsible Peat Production). Skellefteå Kraft AB Har egna produktionsanläggningar för vindkraft, vattenkraft, värme och bioenergi. Småländska Torv AB Arbetar med energitorvutvinning och torvprodukter. Svenarums Torvprodukter AB Bedriver bearbetning och tillverkning av torvprodukter. Sävne Torv AB Bedriver torvbrytning och säljer torv till stallströ, jordförbättring och för uppvärmning. Södra Skogsenergi AB Producerar och säljer strötorv, växttorv och energitorv, samt alla typer av fasta biobränslen. Södra Åshults Torv AB Framställer sammansättningar till bland annat växthusodlingar, plantskolor, golfbanor, offentliga miljöer och inomhusplanteringar. Söftesmåla Naturtorv AB Producerar torvblock på eget torvfält. Användningsområden: stallströ och jordförbättringsmedel. Kontakt: softesmalanaturtorv@telia.com Torvfabrikanternas Centralförening (TFC) En föreningen med syfte att främja medlemmarnas gemensamma ekonomiska intressen. Ulvö Torv AB Producerar och säljer torvströ och torvmull. Kontakt: ulvotorv@telia.com Umeå Energi AB Levererar förnybar el, miljöanpassad fjärrvärme och fjärrkyla samt bredband Branschföreningen Svensk Torv / nr Branschföreningen Svensk Torv / nr

7 Torv spelar en viktig roll i Sveriges framtida energisystem Torv och torvmarkers betydelse ur såväl ett nationellt som ett globalt perspektiv har under senare år mer och mer uppmärksammats torvmark har en stor betydelse för klimatet den kol som finns lagrad i torvmark medför om den frigörs en ytterligare förhöjning av jordens medeltemperatur. Sverige är ett torvrikt land ca 25 procent av landarealen är täkt av torv. Sverige tillhör de länder i världen som har mest opåverkad torvmark ca en tredjedel av torvmarken i EU finns i Sverige. Vi har därför som land ett ansvar för att förvalta torv och torvmark på ett långsiktigt klokt sätt. Produktion av torv har också en lång tradition i Sverige. Vill du vara med? Branschföreningen Svensk Torv har funnits sedan 1999 och har som syfte att informera om torv och den roll torv fyller i ett hållbart energisystem. För mer information om medlemsskap kontakta info@svensktorv.se 12 Branschföreningen Svensk Torv / nr