Hur kan lärare hantera situationer där elever känner skuld och skam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan lärare hantera situationer där elever känner skuld och skam"

Transkript

1 Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle VAL- projektet Examensarbete 15 högskolepoäng Hur kan lärare hantera situationer där elever känner skuld och skam How can teachers deal with situations where students feel guilt and shame Belinda Stigborn Lärarutbildning 90hp Handledare: Handledare: Nils Andersson Ange handledare Examinator: Johan A. Lundin

2 1

3 Abstrakt Denna studie syftar till att granska forskning och litteratur kring skuld och skam med utgångspunkt i skuld- och skamkänslor och dess effekter. Problem som har uppkommit undervägs kommer att belysas, både hur studiens resultat formades och hur hela processen med studien påverkade mig rent personligen. Teorierna i studien är kopplade till skuld och skam med syfte att undersöka vad som påverkar och händer inom oss när vi känner och upplever skuld- och skamkänslor, samt vilka följder det kan medföra. Studien kommer att presentera metoder som skulle kunna bidra till skolans-, individens personliga- och samhällets utveckling, och avslutas med ett resonemang kring hur dessa metoder tillsammans med empati kan lösa upp känslor av skuld och skam. Nyckelord: Kommunikation, skuld och skam. 2

4 Innehållsförteckning Abstrakt Inledning Syfte Frågeställning och problemformulering Avgränsningar Metod Teoretiska utgångspunkter; om inlärning, kommunikation, personligheter och empati Inlärning Kommunikation Personligheter Empati Teorier och forskning kring skuld och skam Skuld och skam Så fungerar känslorna Hur hanterar vi skuld och skam Skolans ansvar i den emotionella utvecklingen Situationer i skolan där elever kan uppleva skuld eller skam Metoder för att hantera skuld och skam i skolan Emotionell och social kompetens (trafikljuset) Återhämtningsmodell Klassiskt klarspråk Resultat och analys Resultat av teoristudien Resultatet av metodstudien Avslutande diskussion och slutsats Sammanfattning Källförteckning Bilaga A - Självkunskap Bilaga B - Modell på konventionellt klarspråk och Klassiskt klarspråk Bilaga C - Emotionell och social kompetens

5 1. Inledning Under alla mina år som frisör- och stylist har jag alltid verkat som en god lyssnare och delat med mig av mina tankar, vilket har bidragit till min nyfikenhet att studera skuld- och skamkänslor. Sedan ett par år tillbaka har jag arbetat som lärare på yrkesprogrammet för frisörer och stylister. Det som ligger till grund för denna studie är av att dagligen komma i kontakt med elever som mår dåligt på ett eller annat sätt och behöver hjälp för att kunna fungera både i och utan för skolan. Vid flera tillfällen har undervisningen fått sättas åt sidan för att bistå elever med problem som kan härledas till skam- eller skuldkänslor samt problem som uppstår av deras agerande gentemot andra elever. Jag känner mig angelägen att få kunna bidra både till elever och till lärare som ställs inför liknande situationer. Eftersom läraren är en frontfigur i elevens vardag och är en samlingspunkt i inlärningsmiljön, behöver denne inneha färdigheter i b.la; kunna ge empati, kommunicera och ha själv-iakttagelse för att i sin tur kunna bidra till att skapa dessa egenskaper hos eleven 1. Min nyfikenhet inom detta område är stort och jag vill att detta problem fick mycket mer uppmärksamhet samt att det skapas verktyg inom detta område för bl.a. lärare att använda sig av Syfte Syftet med att undersöka skuld och skam är intressant ur många aspekter: Dels är det intressant att ta reda på vad som händer inom oss för att kunna förstå de processer som sker och vilka konsekvenser de medför och påföljden av vår interaktion med andra. Samtidigt som problemet lyfts och vi blir medvetna om vad som kan påverka processen vare sig det är negativt eller positivt så är det också intressant att se hur vår kommunikation påverkar våra egna och andras skuld-och skamkänslor. Det viktigaste enligt min uppfattning är att kunna förstå de här känslorna för att kunna ta fram bra verktyg som utvecklar vår kommunikation och bli sannare mot varandra i yrkeslivet samt i det vardagliga livet. För att kunna skola in de individer som skall bli välfungerande medborgare i ett samhälle krävs det att vi förebygger problem snarare än att hantera dessa i efterhand. Jag är övertygad om att vi behöver bli medvetna om de processer som skuld och skam ger och som kan utgöra hinder för 1 Bilaga A 4

6 interaktionen och fråga oss vad det kan få för konsekvenser för både individen, skolan och samhället om processerna inte uppmärksammas och parterna inte samarbetar. Dessa frågor kommer att beröras i denna studie, och skulle kunna vara ett lämpligt uppslag för en mer djupgående studie i framtiden Frågeställning och problemformulering Under studiens process har många frågor framkommit och vissa har lett studien framåt medan andra har fått falla bort. Två frågor som tidigt fick mycket uppmärksamhet var varför vi ofta uppfattar skam- och skuldkänslor som negativt och varför vi överlag inte vill prata om känslor? Undervägs blev frågeställningen tydligare och tydligare och slutligen blev den centrala frågan klar. Den här studien kommer att behandla frågeställningen hur kan lärare hantera situationer där elever känner skuld och skam?. Det gjordes ett djupdyk i forskning- och teorilitteraturen om skuld och skam, framförallt för att kunna ta reda på vilka modeller och metoder som finns för lärare att använda i skolan som kan bidra till elevernas utveckling. Frågor som skulle kunna ligga till grund för ytterligare forskning skulle kunna vara vad får det för konsekvenser för individen, skolan och samhället när skuld och skam inte uppmärksammas och när parterna inte samarbetar? Eller hur skulle individer, skolan och samhället se ut om vi vågade kommunicera om skam- och skuldkänslor? 1.3. Avgränsningar Detta är en inledande studie där den i sin karaktär lämpar sig att bättre beröra ett smalt område samt att detta skulle kunna vara uppslag för en framtida mer djupgående forskningsstudie. I studien ligger fokus på ett fåtal författare samt forskare och jag har valt att titta på hur deras olika perspektiv kan korsbefruktas med varandra. Studien kommer inte att beröra huruvida den emotionella- och sociala utlärningen används inom skolan i dagens Sverige. Studien kommer inte att ta upp hur skolan hanterar skuld och skam utan visar på möjligheter som kan bidra. Det förekommer heller inga förklaringar utav andra känslor än enbart skuld och skam. 5

7 1.4. Metod Visionen för denna studie var att göra ett grupparbete för att ha en diskussion mellan lärare om situationer som påkallar skam- och skuldkänslor. Det gjordes en enkät med frågor som berörde situationer som skulle kunna uppstå i skolan mellan lärare och elever där skam- eller skuldkänslor kunde uppstå. Snabbt uppkom svårigheter med bl.a. forskningsetik och det blev oklart huruvida svaren från enkäten skulle kunna användas i studien. Den dåliga uppslutningen vid gruppdiskussionen ledde slutligen till att studien har baserats på litteratur- och textanalys. Nyckelord som skuld och skam blev sökord och undervägs dök forskare och författare upp med sina teorier, forskningar och undersökningar i frågan, dock inga forskningar som gjorts i svenska skolor. Frågeställningen kopplades undervägs samman med olika modeller och metoder som kändes angelägna att lyfta och som kunde bidra i studien. Bréne Browns studie om skam är relevant p.g.a. att Brown är en av få som studerat området under många år och vågar lyfta de frågor som är svåra och problematiska och fick därför ett större utrymme 2. Även de metoder som Brown förespråkar upplevs som lämpliga och konstruktiva att använda sig av när skamkänslor uppstår. Carl Rogers som forskar inom psykologi, valdes för hans mångsidighet inom området känslor och för hans bok, Känslan intelligens, som berör många studier och forskningar inom skuld och skam. Slutligen vill jag lyfta Mark Rosenberg, även han psykolog och grundare av Non Violent Communication(NVC), som framhäver kommunikationens vikt inom området och är inspiratör till kommunikations-modellen, Klassiskt Klarspråk, som har valts till studien. Litteraturen som valts bort har till största delen varit för att det inte har funnits forskning eller studier kopplat till teorierna kring skuld och skam Teoretiska utgångspunkter; om inlärning, kommunikation, personligheter och empati. Som utgångspunkt för denna studien ligger en teori som flera författare och forskare bl.a. Brown, Goleman och Rosenberg är eniga om. Teorin är kopplad till känslor, tankar och handlingar och går ut på att vi har känslor och tankar som i sin tur leder 2 Brown. Kvinnor och skam, The gifts of imperfection. 6

8 vidare till handlingar. För att vi ska kunna förstå och hantera dessa känslor behöver vi en större medvetenhet om våra känslor och tankar så vi kan finna balans. Det är det viktigt att inlärningen av dessa färdigheter påbörjas i tidig ålder så att vi redan från barnsben får verktyg att kunna hantera det som filosofen George Mead kallar det vuxna spelet i vår interaktion med andra (se utförlig beskrivning nedan). Sammanfattningsvis behöver vi tränas i att hantera känslor som skuld och skam och då passar filosofen, pedagogen och pragmatismens frontfigur John Deweys pedagogik Learning by doing in. Den har varit en inspiration för mig med moment som: avsikt planering - handling reflektion bedömning av resultat ny avsikt och så vidare in i sammanhanget 3. Jag kan se ett direkt samband mellan hans metoder och metoden om emotionell och social kompetens, trafikljuset, som beskrivs i kapitel 3 om metoder för att hantera skuld och skam Inlärning Mead förklarar hur det finns två stadier: lekstadiet som är kopplat till barnets inlärning t.ex. härma vuxna, som därefter övergår till spelstadiet, där vi blir medvetna om att alla spelar med i detta spel 4. Kopplingen mellan dessa stadier och skuld eller skam är att de skuld- eller skamkänslor barnet tidigt upplever i livet kan följa och påverka dem genom hela vuxenlivet, som i sin tur kan påverka spelet d.v.s. vilken roll/personlighet de intar gentemot sig själva och andra. Även psykologen Daniel Goleman har intressanta resonemang inom detta område vilket kommer att beskrivas i kapitel 3.1. Det framkommer bl.a. att lärarens roll är viktig för samspelet i inlärningsprocessen, något som beskrivs senare i studien Kommunikation Kommunikationen är essentiell för social ordning Enligt Meads citat ovan är kommunikation av största vikt och det är han inte ensam om att mena. Teorin beskriver hur kommunikationen är nyckeln i sociala sammanhang bl.a. i skolan. NVC, och Klassiskt Klarspråk (Kl Kl), är två 3 Forssell. Boken om pedagogerna. sid110,122 4 Medvetandet jaget och samhället. Sid 19 5 Goleman. Känslans intelligens. Sid 40 7

9 kommunikationsmodeller som finns med i studien och grundarna till dessa modeller delar åsikterna i den första teorin mellan känslor, tanke, och handling. Att kunna kommunicera utan att lägga skuld eller skam på oss själva eller den andra parten är en av de många fördelarna med att kunna använda Kl KL i vårt vardagliga språk Personligheter Kl Kl tar upp en teori om olika personligheter och beskriver hur vi tar av och på olika masker beroende på vilken situation vi befinner oss i, vilket kan kopplas till Browns teori om skamkänslor och hur de påverkar oss, samt hur vi kan återhämta oss från dessa situationer och lära oss att hantera dem bättre s.k. Återhämtningsmodellen. Enligt hennes forskning om helhjärtade människor är det de som vågar vara sårbara, har tillit till det som sker och lever livet fullt ut, som återhämtar sig snabbast Empati Så här beskriver psykologen Carl Rogers den inverkan empati har på mottagaren. Det känns förbaskat bra när någon verkligen hör dig utan att döma dig, utan att försöka att ta ansvar för dig, utan att försöka forma dig När jag blivit hörd kan jag uppfatta världen på ett nytt sätt och gå vidare. Det förvånar mig hur omständigheterna som verkar olösliga kan lösas när någon lyssnar. Hur en oreda som verkar ohjälplig vänds till ett glasklart, flytande flöde när man blir hör. 6 Att kunna lyssna utan att döma och ta ansvar för andra har en förlösande effekt för mottagaren enligt Rogers. Teorin angående empati ligger till grund för en stor del av studien om skuld och skam eftersom flera av forskarna i studien berör ämnet och delar varandras åsikter om empatins betydelse. Empatisk förmåga kan definieras som förmågan att vara medveten om andra personers känslor, och Brown menar att empati är motgiftet till 6 Rosenberg. Nonviolent Communication. Ett språk för livet. Sid 117 8

10 skuld och skam. Om vi kan förstå oss själva och ge empati till oss själva och till andra så skulle vi kunna hantera skuld- och skamkänslor mycket bättre än om empati uteblir. Wiseman menar att vi kan lära oss att ge empati, dessa egenskaper delar Brown med sig av i sin bok Kvinnor och skam 7. De 4 egenskaper för empati är: (1) att kunna se världen genom andras ögon. (2) att inte döma, (3) att förstå en annan persons känslor och (4) att kommunicera förståelse för den andra personens känslor 8. 7 Wiseman T Aconcept analys of empath. Journal of Advanced Nursing, 23, Brown. Kvinnor och skam. Sid 62 9

11 2. Teorier och forskning kring skuld och skam I detta kapitel kommer skuld och skam att belysas utifrån deras funktioner och vad som händer både fysiskt och psykiskt inom oss, samt vad som skall till för att kunna hantera dessa känslor. Vi kommer också att titta på den emotionella och sociala utvecklingen hos elever som kan påverka inlärningsprocessen och var skolans ansvar inom detta område ligger. I teorikapitlet berördes teorier om inlärning, kommunikation, personligheter och empati med ett syfte att fånga det som utgör både problemen vi står inför i skolan och att finna möjligheter att kunna bidra till elevens personliga utveckling och deras interaktion med andra. Dessutom berörs självkunskap som innebär vilka egenskaper elever behöver besitta för att kunna fungera som goda medmänniskor 9. En viktig fråga att ställa oss är hur kan skolan vara med och bidra till att starka elevers egenskaper för att bättre kunna fungera i samhället? Det finns många känslor som är sammankopplade med skuld och skam och ibland kan de vara svåra att skilja på, men när vi förstår dessa känslor och hur de påverkar oss har vi större möjlighet att hantera dem bättre. När vi kan skilja på förlägenhet, skuld, skam och förödmjukelse kan vi lättare förstå hur dessa känslor uppstår och hur de påverkar oss. Att förstå skammens och skuldens hur och varför är otroligt viktigt för att inte bara överleva ett ögonblicks skam- och skuldkänslor, utan även för att öka förmågan att kunna hantera dessa känslor och komma tillbaka till ett stadium där känslorna inte påverkar vårt beteende negativt. Denna förmåga kallar Brown återhämtningsförmågan. För att förstå sina skam- och skuldkänslor behöver vi förstå hur det påverkar våra liv och det beteende, tankar och känslor vi ställs inför varje dag. Maktlöshet kan infinna sig när vi känner skam och rädsla, då vi ofta klandrar oss själva eller andra vilket leder till bortkoppling och utanförskap, vilket betyder falsk makt. När vi väl förstår att vi har ett val att kunna hantera skam eller rädsla har vi en verklig makt, vilket Brown beskriver som tre utmärkande beståndsdelar: medvetenhet, val, och förändring. Första steget är att bli medveten om problemet för att kunna göra ett val som är baserad på verklig makt, som i sin tur ger en önskvärd förändring Bilaga A 10 Brown. Kvinnor och skam.sid 42,50 10

12 2.1. Skuld och skam Brown menar att kvinnor kan känna skam när de inte känner samhörighet med andra, vilket beskrivs nedan. Skam är en intensiv smärtsam känsla eller upplevelse av att tro att det är fel på oss och att vi därför inte är värda att accepteras eller känna samhörighet. Kvinnor känner ofta skam när de är intrasslade i ett sammanflätat nät av motstridigheter och konkurrerande förväntningar från samhället i stort och från olika grupper i samhället. Skam ger upphov till känslor av rädslor, klander och bortstötning. 11 Både skuld och skam har med självvärdering att göra därefter slutar likheterna menar Brown 12. Skillnader mellan skam och skuld är att med skam får vi tankar som Jag är dålig och på så sätt skapar vi en negativ frånkoppling som t.ex. att jag inte är intelligent eller snygg. Detta skapar då ett utanförskap som i sin tur kan bidra till att vi hamnar i en depression. Med skuld får vi tankar som att jag gjorde något dåligt, något jag inte borde ha gjort som t.ex. sagt något elakt till någon, vilket jag i sin tur kan be om förlåtelse för och därför är skuld enklare att ta itu med. Men för skam är det en svårare process att ta sig igenom och som oftast leder till tystnad. Vi vill inte prata om det som är jobbigt och håller det för oss själva, vilket leder till ensamhet och en känsla av att vi får skylla oss själva. Om vi istället pratar om de skamkänslor vi känner finns det möjlighet att den lättar och det kan förmildra skamkänslan, då återskapas samhörigheten och gemenskapen Så fungerar känslorna Goleman ger en beskrivning av psykologen Paul Ekmans teori om hur känslorna fungerar och hur de påverkar oss människor 13. Han skriver att känslorna är otroligt snabba, betydligt snabbare än förnuftet vilket gör det omöjligt för det medvetna, analytiska förnuftet att 11 Brown. Kvinnor och skam. sid Brown. Kvinnor och skam. sid Goleman sid. 335 (Human Interaction Laboratory vid University of California i San Fransisco, och Seymour Epstein klinisk psykolog vid Unerversity of Massachusetts). 11

13 närvara. Detta betyder att vi alltid känner först och tänker sedan. Förnuftet behöver bli medvetet om känslan för att kunna agera istället för att reagera. Vi kan säga att känslorna är vår radar och avslöjar t.ex. faror vilket kan uppfattas förvirrande just för att det sker så snabbt. Varje känsla åtföljs av ett reaktions-, tanke- och minnesmönster. Minnet blir då selektivt och minnesbilder följda av olika handlingar övervägs, det mest relevanta för stunden prioriteras och aktiveras. Ekman har i sin forskning studerat känslospelet i ansiktet och skapat en övning där elever får se en bild på olika ansiktsuttryck t.ex. där någon har en rynka mellan ögonen och sammanbiten mun som är ett uttryck för ilska. Med hjälp av att eleverna får uttrycka känsloord för bilderna lär de sig att känna igen dessa uttryck vilket ger dem möjlighet att agerar utifrån att kunna skilja mellan olika känslor och ansiktsuttryck. Detta kan bidra till att eleverna, som inte får med sig dessa förmågor utanför skolan, lättare kan känna igen någon som känner sig ledsen eller arg och handla mer empatiskt därefter Hur hanterar vi skuld och skam En förutsättning för att vi lättare skall kunna hantera och bearbeta skuld- och skamkänslor är att vi blir medvetna om vad som händer inom oss. Brown säger att vi vet att rädsla, klander och bortkoppling är biprodukter av skammen och när vi skäms hamnar vi oftast i ett kritiskt tillstånd som kan vara svårt att hantera 14. Enligt hjärnforskning kopplas neocortex bort den avancerade del av hjärnan som gör att vi kan tänka och analysera- och istället försätts vi i ett primitivt kamp-/flykt -läge. Neocortex kopplar alltså bort vår tillgång till rationellt och lugnt tänkande och bearbetning av känslor, till att agera primitivt som att gömma sig, bli aggressiv eller paralyserad utan att förstå varför. Därför behöver vi träna oss i att hantera skam för att slippa hamna i dessa situationer. För att leva fullt ut menar Brown 15 att vi behöver bearbeta skam med mod och våga vara sårbar. Vid upplevelser av skam kan följande frågor nedan vara en hjälp till större medvetenhet och förståelse. 14 Brown. Kvinnor och skam. Sid Brown. The gifts of imperfection. Ljudbok 2:00:00 12

14 1. Vem blir du när du känner skam 2. Hur skyddar du dig själv 3. Vem pratar du med om detta 4. Vad är det mest modigaste du kan göra för dig själv Att få syn på vilken personlighet, det vill säga vilken roll vi intar, i möten med andra påverkar också situationen. Att kunna prata med en person som vi känner oss trygga med och känner full tillit för, hjälper oss att förstå vad som sker inom oss och ger en bättre förutsättning att komma ur skamgreppet. Empati, som vi kan lära oss, vilket enligt Brown är motgiftet till skuld och skam, är att ha förståelse för andra och att inte döma någon samt att förstå andras känslor och att kunna tala om dessa 16. I Rosenbergs citat nedan är kontakten med vårt medvetande en av de frågeställningar som ligger till grund för utvecklingen av kommunikationsmodellen NVC som bl.a. bidrar till medkännande och ömsesidig förståelse människor emellan 17. Medkännande, vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkännande kultur och leder till att vi beter oss våldsamt och utnyttjande, och omvänt. vad är det som gör att somliga lyckas bibehålla kontakten med sin medkännande natur under de mest påfrestande och besvärliga omständigheter. 18 Han anser att en lärare behöver ha färdigheter i att kunna uttrycka känslor, behov och önskningar, samt ha förmågan att uppfatta elevers känslor, behov och önskningar. Om lärare kan hantera konflikter mellan elever och önskemålskonflikter i t.ex. klassrummet skulle skolmiljön genast bli bättre vilket ger en större förutsättning för elevernas inlärningsförmåga. 16 Brown. Kvinnor och skam. Sid Rosenberg. Nonviolent Communication. Ett språk för livet. 18 Rosenberg. Nonviolent Communication. Ett språk för livet. Sid 19 13

15 2.4. Skolans ansvar i den emotionella utvecklingen Hur skapas goda medmänniskor som kan känna och ge empati, kan kommunicera och vilket ansvar har skolan i detta? 19 En viktig roll som skolan har är att bidra till individens personliga utveckling enligt skollagen 20. Hur skulle skolan kunna bidra till denna utveckling för den enskilda individen? Skolan skulle kunna bidra till lärare som behöver verktyg för att hantera svårigheter som när upplevelser av skam- och skuldkänslor uppstår, dock inte enbart hos eleverna utan också hos sig själva. Att framkalla skam i skolan för att uppfostra och få ordning på eleverna kan ge allvarliga konsekvenser för elevernas framtid enligt Browns forskning 21. Hon är enig med Tangneys och Dearings i deras forskning om moralkänslor och menar på att skamkänslorna sätter djupa spår och kan ge framtida men som kan leda till så pass extrema uttryck som t.o.m. självmord 22. De menar också att skuldbenägna elever oftast kan hantera dessa känslor genom att ha någon trygg och tillitsfull person som de kan dela och prata om sitt känsloliv med för att undvika att det leder till allvarliga problem senare i livet. Goleman tar upp en intressant forskning om synkronism mellan lärare och elever av psykologen Bernieri 23 ; i klassrumsstudier har det visat sig att ju mer koordinerad lärare och elevers rörelser är, desto större intresse och entusiasm känner eleverna. Det betyder att lärare som ger ett lugnt och behagligt intryck avger en lugn och behaglig miljö för elever, en lärare som är hetsig och ur balans avger en otrygg miljö för eleverna och tvärtom så kan eleverna avge liknande intryck. Likaså fann John Cacioppo, psykofysiolog vid Ohio State University, i sina studier av det emotionella växelspelet mellan två människor att fysiskt samspelta personer kommer att påverka varandras sinnesstämning att bli vare sig de är glada eller nerstämda mera likartade Bilaga A 20 Lärarens handbok. 3 paragrafen. Sid Brown. Kvinnor och skam. Sid Tangney, June Price & Dearing, Ronda L., Shame and guilt, Guilford Press, New York, Psykologen Frank Bernieri vid Oregon State University 24 Goleman. Känslans intelligens. Sid 40 14

16 2.5. Situationer i skolan där elever kan uppleva skuld eller skam I denna studie kopplas skuld och skam till situationer som kan uppstå i skolan och vad som händer med individerna när dessa känslor visar sig, samt hur skuld- och skamkänslor kan påverka andra. Dessa situationer kan t.ex. vara att en elev känner sig ensam därför att vederbörande inte känner någon gemenskap med sina klasskamrater och lägger då skulden på sig själv eller sin omgivning, andra situationer kan vara att eleven har svårigheter med inlärningen och känner sig dum, ledsen och orättvist behandlad av sin lärare och skäms för sina dåliga prestationer. Mikael Alexandersson professor i pedagogik har skrivit en artikel i Pedagogiska magasinet som är publicerad på Lärarnas nyheters hemsida, forskningen visar på att lärarens roll betyder mest för elevens resultat och lyfter John Hattis forskningsresultat med lärarens känslomässiga engagemang för eleven. För att kunna vara denna skickliga lärare som Hatti, forskare inom pedagogik, beskriver och ha möjlighet att möta elever som känner skuld och skam på ett ansvarsfullt, respektfullt och pedagogiskt sätt, behöver vederbörande ha tillgång till både kunskap och verktyg

17 3. Metoder för att hantera skuld och skam i skolan. I detta kapitel kommer det att redogöras för tre metoder som skulle kunna ge verktyg till att hantera skuld och skam för både lärare och elev. Genom att kunna kommunicera med ett språk där det inte läggs skuld eller skam på någon av parterna i samtalet har Kl Kl valts som modell. Dessa tre metoder skulle kunna ha en stor potential för utveckling av lärare och elevers emotionella och sociala färdigheter. Frågorna i återhämtningsmodellen och i Kl Kl modellen är bibehållna i sitt ursprung för att vissa på vikten av frågans syfte och att uppbyggnaden av frågan är kopplad till syftet Emotionell och social kompetens (trafikljuset) Daniel Goleman ger en beskrivning av modellen utformad av David Hamburg psykiater på Carnegie Corporation i ett Child Development Projekt. Syftet med projektet som utförs i bl.a. New Haven-Programmet är att lära elever behärska-impulskontrol, konfliktlösning, att kunna förklara vad de känner och att det finns bättre metoder att hålla ordning på än med tvång. Denna metod bygger på att introducera modellen redan på lågstadiet för att införa grundläggande kunskaper i själviakttagelser, relationer och beslutsfattande som att hantera sociala situationer och att se saker och ting från andras perspektiv, vilket kommer att följa elever genom hela deras skolgång samt i livet utan för skolan. Metoden med trafikljuset är den del av modellen som skulle kunna användas för gymnasieelever för att kunna hantera ilska med hjälp av impulskontrol. Som hjälp använder lärarna och eleverna sig av en bild med ett trafikljus på. Till bilden hör sex punkter som lyder: Rött ljus: 1. Stopp, lugna ner dig och tänk innan du handlar. Gult ljus: 2. Tala om vad som bekymrar dig och hur du känner dig. 3. Sätt upp ett positivt mål. 4. Tänk ut flera olika lösningar. 5. Tänk framåt på konsekvenserna. Grönt ljus: 6. Sätt igång och pröva det bästa alternativet. 16

18 Detta trafikljus kan användas då en elev känner sig arg, ilsken eller förbannad och är på väg att börja slåss eller när någon känner sig ledsen, nedstämd eller eländig av förolämpningar. I dessa laddade ögonblick kan man på ett konkret sätt hjälpa eleverna att behålla kontrollen och hjälpa dem att ta hand om känslorna som dyker upp samt att handla effektivare, att agera istället för att reagera Återhämtningsmodell Dessa förmågor är viktigt att utveckla för att få en snabbare och lättare återhämtningsförmåga från skam enligt Brown Förmåga att känna igen och förstå sina skamutlösare. 2. Hög nivå av kritisk medvetenhet om sitt skamnät. 3. Villighet att nå ut till andra. 4. Förmågan att tala skammens språk. Frågorna till återhämtningsmodellen är utformade för att hjälpa individen att fokusera på att känna igen sin fysiska reaktion på skam. Dessa frågor kan göras skriftliga eller läsas igenom och reflekteras över, övningarna kan också utföras som gruppterapi. Brown menar att det effektivaste sättet att utveckla återhämtningsförmåga från skam är att gå igenom processen tillsammans med andra, samt påpekar hon att tillit och förtroende mellan parterna är kritiskt när dessa idéer utforskas. Frågor i övningen är följande: Fysiskt känner jag skam i/på Det känns som Om jag kunde känna smaken av skam skulle det smaka som Om jag kunde känna lukten av skam skulle det lukta som Om jag kunde röra vid skam skulle det kännas som 26 Brown. Kvinnor och skam. Sid 96 17

19 Brown har i sin forskning kommit fram till att när vi vet hur skam känns har vi redan där ett viktigt verktyg för att snabbt återhämta oss från skam. Nästa steg är att förstå vad som utlöser skammen. En så kallad skamutlösare kan vara oönskade identiteter 27. Det är egenskaper som undergräver vårt idealjag. Dessa utvecklas oftast under vår uppväxt i familjen. Ett ex. på oönskad identitet är att vara sjuk, ett annat kan vara förlorare. Påbyggnadsmeningar för att känna igen skamutlösare: Jag vill uppfattas som Jag vill inte uppfattas som eller Frågor som kan hjälpa oss att hitta dessa oönskade identiteter: Vad betyder dessa oönskade identiteter för oss? Varför är de så oönskade? Varifrån kommer budskapen som gett näring till dessa identiteter? Att erkänna och förstå skamutlösarna är enda vägen till förändring. Sista övningen är att identifiera ens skamridåer så att vi inte fastnar i skamnätet (ett sammanflätat nät av vilka, vad och hur vi skall vara). I detta skede skall individen tänka på en händelse där en upplevde skam/skämdes. Hur reagerade du? Är det ett mönster? Hur skyddar du dig i liknade situationer? Det tar tid och träning för att öka återhämtningsförmågan menar Brown, med dessa metoder och frågeställningar är det troligt att det går snabbare att återhämta sig och med färre incidenter. 27 Forskarna Tamara Ferguson, Heidie Eyre och Michael Ashbaker hävdar att oönskade identiteter är den grundläggande orsaken till skam. 18

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid varandra med respekt? Emotionell coaching: innebär

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

För att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna

För att få respektive betyg krävs: G 40p. För att få G krävs 20p på Likabehandlingsfrågorna och 20p på Konflikthanteringsfrågorna Ledarskap utv arbete och konflikthantering Provmoment: konflikthantering och likabehandling Ladokkod: C1FK70 Tentamen ges för: 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 24 mars 2016 Tid: 09.00-12.00

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Personlig sammanfattning av Mentorskursen Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE

Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE Att möta och hantera försvarsbeteenden JOHAN YDRÉN, PSYKOLOG, KONFLIKTHANTERARE WWW.LINKEDIN.COM/IN/JOHANYDREN/ Agenda God grund för bra kommunikation Tekniker för att återföra samtal till konstruktiv

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar, 4 åringar

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Bengts seminariemeny 2016

Bengts seminariemeny 2016 Bengts seminariemeny 2016 Bengt Kallenberg Bengt Kallenberg, civilingenjör som sedan 2006 arbetar med ledarutveckling, coaching, grupputveckling, seminarier och föredrag. Han har många års erfarenhet från

Läs mer

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv

Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv 1 www.ashtarcommandcrew.net www.benarion.com www.benarion.com/sverige copyright Ben-Arion (se sista sidan) Fördelarna med Meditation och hur du använder den i ditt liv Av Ben-Arion Jag får många frågor

Läs mer

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Välmående ger resultat VÄLKOMMEN! skolansnamn

Välmående ger resultat VÄLKOMMEN! skolansnamn Välmående ger resultat VÄLKOMMEN! skolansnamn VÄLMÅENDE GER RESULTAT Samarbete med svenska forskare Malin Rapp Pamela von sabljar Modul 1 - Introduktion och Människan Dagens upplägg & hålltider Check-in

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard

Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

52 kort för att förstå, uttrycka & bemöta känslor. Helena Hammerström. Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för att förstå, uttrycka & bemöta känslor. Helena Hammerström. Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för att förstå, uttrycka & bemöta känslor Helena Hammerström Helena Hammerström, www.alltomart.se 1 Känslor 52 kort för att förstå, uttrycka och bemöta känslor Text: Helena Hammerström Design:

Läs mer

Hantera besvärliga typer

Hantera besvärliga typer Hantera besvärliga typer 2224 Verkligheten och min uppfattning om verkligheten är inte detsamma. Jag har ansvar för mina tankar. Jag ensam har ansvar för hur jag väljer att tolka det jag ser och hör. Det

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Nonviolent Communication Ett språk för livet

Nonviolent Communication Ett språk för livet Bokrecension Titel: Författare: Nonviolent Communication Ett språk för livet Marshall B. Rosenberg ISBN nummer: 91 974639 0 9 Baksidetext: Upplev kraftfulla och tillfredsställande relationer på alla områden

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Don t worry and don t know

Don t worry and don t know PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Christina Morberg-Pain Leg psykolog Niki Sundström leg psykolog, leg psykoterapeut MBT-teamet Huddinge www.mbtsverige.se 1 PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Reviderad 150824 Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1 åringar, 1-2 åringar 2-3 åringar,

Läs mer

Insikt & Utveckling Renée Ohlson

Insikt & Utveckling Renée Ohlson Insikt & Utveckling Renée Ohlson ta kontakt; www.insiktutveckling.se E-post: renee@insiktutveckling.se Tel. 0709 22 44 95 Mottagning i centrala Gbg Insikt & Utveckling Renée Ohlson Bakgrund; civilekonom

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet

FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTAL Loggbok för ungdomen, föräldern och läraren på högtadiet 16.12.2015 Tytti Solantaus 2014 1 FÖRA BARNEN PÅ TAL -SAMTALET 1. Presentation, att bekanta sig och att förklara metodens

Läs mer

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Unga vuxna och neuropsykiatri Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh Gillberg ESSENCE (early symptomatic syndromes eliciting neuro developmental clinical examinations

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se

Konflikthantering Johan Ydrén. www.hanterakonflikter.se Konflikthantering Johan Ydrén www.hanterakonflikter.se En konflikt är en interaktion mellan minst två parter där minst en part har önskemål som känns för betydelsefulla för att släppas, och upplever sina

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling 2014-08-14 Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014

Lokal pedagogisk planering för Kvinnebyskolans förskoleklass, läsår 2013/2014 Lokal pedagogisk planering för s förskoleklass, läsår 2013/2014 Syfte: Skolans uppdrag: Mål: Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Vångens förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Extended DISC Coachande ledarskap

Extended DISC Coachande ledarskap Utbildningen sträcker sig totalt över 8 utbildningsdagar och riktar sig till chefer som vill utveckla sitt ledarskap och lära sig och stärka sitt coachande förhållningssätt. Grunderna i utbildningen är

Läs mer

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008).

Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissad och dissad- om relationsarbete i förskolan, Öhman, M, (2008). Hissar Uppmuntrar Uppskattar Ger varandra erkännanden Uppmuntra till ett inkluderande klimat Hur bidrar vuxna till det? Dissar Kränker

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Här finner du några tips på böcker som vi gärna rekommenderar, vi använder själva dessa böcker aktivt i vår vardag.

Här finner du några tips på böcker som vi gärna rekommenderar, vi använder själva dessa böcker aktivt i vår vardag. Boktips Här finner du några tips på böcker som vi gärna rekommenderar, vi använder själva dessa böcker aktivt i vår vardag. Tanken, språket och verkligheten En Bok Om Vår Verklighetsbild Thurén, Torsten

Läs mer

Elev: APL -matris Barnskötare!

Elev: APL -matris Barnskötare! Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: APL -matris Barnskötare visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM

ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM Johan G:son Berg Samtalsledare Tänka Noga Ung Filosofi på Södra Teatern ATT TÄNKA NOGA PÅ FILM Filosofiska samtal som metod för att arbeta med film i skolan FILOSOFISKA FRÅGESTÄLLNINGAR I FILM Schindlers

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

ledarskap EMPATISKT LEDARSKAP 18 pharma industry nr 2-17

ledarskap EMPATISKT LEDARSKAP 18 pharma industry nr 2-17 ledarskap EMPATISKT LEDARSKAP 18 pharma industry nr 2-17 som coachar viljekraft Utan tvekan har chefers och medarbetares arbetsbelastning ökat under de senaste 15 åren. Höga krav, högt tempo och långa

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk?

Våga TA PLATS TÄNK VÄRT. Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? TÄNK VÄRT Våga TA PLATS Har du ständigt ryggont eller ofta spänningshuvudvärk? Försök dig på en ny tanke innan du sväljer ännu en värktablett: handlar det egentligen om en annan smärta? Madeleine Åsbrink

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT

PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT PSYKOTERAPEUTISK TEKNIK I MBT Don t worry and don t know Målsättning för terapisessionen Att förbättra mentaliseringsförmågan. Att göra det medvetna medvetet. Att öva upp och förbättra förmågan att föreställa

Läs mer

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande.

Skönlitteraturen och elevernas skrivande borde ta större plats och ingå i ett tematiskt och ämnesintegrerat kunskapsinhämtande. Spår av förändring Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö Högskola Som framgår av reportaget Språkutvecklande arbete i grupp har Louise Svarvell varit läsoch skrivutvecklare i Hörby kommun sedan 2007. I

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

APL-matris Aktivitetsledare Elevens namn:

APL-matris Aktivitetsledare Elevens namn: Pedagogisk kompetens visar vilja att orientera sig om eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter visar initiativförmåga i Eleven visar intresse att leda en grupp deltagare

Läs mer

Mer tid Mer pengar Mer energi

Mer tid Mer pengar Mer energi Mer tid Mer pengar Mer energi 27 augusti 2014 Feedback kompendium Introduktion Syftet med dina fem sinnen är att ge dig feedback, inget annat. Lukt, smak, syn, hörsel och känsel är de fem sinnen vi är

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin. Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching

Välkommen tillbaka till omgång 5. ACC coachprogram online. Q-HelaDu. coaching Välkommen tillbaka till omgång 5 STYRKOR MarieLouise Gunilla Vetgirighet Ledarskap Tacksamhet Tacksamhet Kreativitet Tapperhet Kärlek till lärande Ärlighet/äkthet Hurmor Älskar/älskas Fredrika Anna Tacksamhet

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi Förutsättningarna för ett liv på jorden är unika, föränderliga och sårbara. Det är därför alla människors ansvar at förvalta jorden så at

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Bemötande aspekter för nyanlända.

Bemötande aspekter för nyanlända. Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att

Läs mer