Hur kan lärare hantera situationer där elever känner skuld och skam

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hur kan lärare hantera situationer där elever känner skuld och skam"

Transkript

1 Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle VAL- projektet Examensarbete 15 högskolepoäng Hur kan lärare hantera situationer där elever känner skuld och skam How can teachers deal with situations where students feel guilt and shame Belinda Stigborn Lärarutbildning 90hp Handledare: Handledare: Nils Andersson Ange handledare Examinator: Johan A. Lundin

2 1

3 Abstrakt Denna studie syftar till att granska forskning och litteratur kring skuld och skam med utgångspunkt i skuld- och skamkänslor och dess effekter. Problem som har uppkommit undervägs kommer att belysas, både hur studiens resultat formades och hur hela processen med studien påverkade mig rent personligen. Teorierna i studien är kopplade till skuld och skam med syfte att undersöka vad som påverkar och händer inom oss när vi känner och upplever skuld- och skamkänslor, samt vilka följder det kan medföra. Studien kommer att presentera metoder som skulle kunna bidra till skolans-, individens personliga- och samhällets utveckling, och avslutas med ett resonemang kring hur dessa metoder tillsammans med empati kan lösa upp känslor av skuld och skam. Nyckelord: Kommunikation, skuld och skam. 2

4 Innehållsförteckning Abstrakt Inledning Syfte Frågeställning och problemformulering Avgränsningar Metod Teoretiska utgångspunkter; om inlärning, kommunikation, personligheter och empati Inlärning Kommunikation Personligheter Empati Teorier och forskning kring skuld och skam Skuld och skam Så fungerar känslorna Hur hanterar vi skuld och skam Skolans ansvar i den emotionella utvecklingen Situationer i skolan där elever kan uppleva skuld eller skam Metoder för att hantera skuld och skam i skolan Emotionell och social kompetens (trafikljuset) Återhämtningsmodell Klassiskt klarspråk Resultat och analys Resultat av teoristudien Resultatet av metodstudien Avslutande diskussion och slutsats Sammanfattning Källförteckning Bilaga A - Självkunskap Bilaga B - Modell på konventionellt klarspråk och Klassiskt klarspråk Bilaga C - Emotionell och social kompetens

5 1. Inledning Under alla mina år som frisör- och stylist har jag alltid verkat som en god lyssnare och delat med mig av mina tankar, vilket har bidragit till min nyfikenhet att studera skuld- och skamkänslor. Sedan ett par år tillbaka har jag arbetat som lärare på yrkesprogrammet för frisörer och stylister. Det som ligger till grund för denna studie är av att dagligen komma i kontakt med elever som mår dåligt på ett eller annat sätt och behöver hjälp för att kunna fungera både i och utan för skolan. Vid flera tillfällen har undervisningen fått sättas åt sidan för att bistå elever med problem som kan härledas till skam- eller skuldkänslor samt problem som uppstår av deras agerande gentemot andra elever. Jag känner mig angelägen att få kunna bidra både till elever och till lärare som ställs inför liknande situationer. Eftersom läraren är en frontfigur i elevens vardag och är en samlingspunkt i inlärningsmiljön, behöver denne inneha färdigheter i b.la; kunna ge empati, kommunicera och ha själv-iakttagelse för att i sin tur kunna bidra till att skapa dessa egenskaper hos eleven 1. Min nyfikenhet inom detta område är stort och jag vill att detta problem fick mycket mer uppmärksamhet samt att det skapas verktyg inom detta område för bl.a. lärare att använda sig av Syfte Syftet med att undersöka skuld och skam är intressant ur många aspekter: Dels är det intressant att ta reda på vad som händer inom oss för att kunna förstå de processer som sker och vilka konsekvenser de medför och påföljden av vår interaktion med andra. Samtidigt som problemet lyfts och vi blir medvetna om vad som kan påverka processen vare sig det är negativt eller positivt så är det också intressant att se hur vår kommunikation påverkar våra egna och andras skuld-och skamkänslor. Det viktigaste enligt min uppfattning är att kunna förstå de här känslorna för att kunna ta fram bra verktyg som utvecklar vår kommunikation och bli sannare mot varandra i yrkeslivet samt i det vardagliga livet. För att kunna skola in de individer som skall bli välfungerande medborgare i ett samhälle krävs det att vi förebygger problem snarare än att hantera dessa i efterhand. Jag är övertygad om att vi behöver bli medvetna om de processer som skuld och skam ger och som kan utgöra hinder för 1 Bilaga A 4

6 interaktionen och fråga oss vad det kan få för konsekvenser för både individen, skolan och samhället om processerna inte uppmärksammas och parterna inte samarbetar. Dessa frågor kommer att beröras i denna studie, och skulle kunna vara ett lämpligt uppslag för en mer djupgående studie i framtiden Frågeställning och problemformulering Under studiens process har många frågor framkommit och vissa har lett studien framåt medan andra har fått falla bort. Två frågor som tidigt fick mycket uppmärksamhet var varför vi ofta uppfattar skam- och skuldkänslor som negativt och varför vi överlag inte vill prata om känslor? Undervägs blev frågeställningen tydligare och tydligare och slutligen blev den centrala frågan klar. Den här studien kommer att behandla frågeställningen hur kan lärare hantera situationer där elever känner skuld och skam?. Det gjordes ett djupdyk i forskning- och teorilitteraturen om skuld och skam, framförallt för att kunna ta reda på vilka modeller och metoder som finns för lärare att använda i skolan som kan bidra till elevernas utveckling. Frågor som skulle kunna ligga till grund för ytterligare forskning skulle kunna vara vad får det för konsekvenser för individen, skolan och samhället när skuld och skam inte uppmärksammas och när parterna inte samarbetar? Eller hur skulle individer, skolan och samhället se ut om vi vågade kommunicera om skam- och skuldkänslor? 1.3. Avgränsningar Detta är en inledande studie där den i sin karaktär lämpar sig att bättre beröra ett smalt område samt att detta skulle kunna vara uppslag för en framtida mer djupgående forskningsstudie. I studien ligger fokus på ett fåtal författare samt forskare och jag har valt att titta på hur deras olika perspektiv kan korsbefruktas med varandra. Studien kommer inte att beröra huruvida den emotionella- och sociala utlärningen används inom skolan i dagens Sverige. Studien kommer inte att ta upp hur skolan hanterar skuld och skam utan visar på möjligheter som kan bidra. Det förekommer heller inga förklaringar utav andra känslor än enbart skuld och skam. 5

7 1.4. Metod Visionen för denna studie var att göra ett grupparbete för att ha en diskussion mellan lärare om situationer som påkallar skam- och skuldkänslor. Det gjordes en enkät med frågor som berörde situationer som skulle kunna uppstå i skolan mellan lärare och elever där skam- eller skuldkänslor kunde uppstå. Snabbt uppkom svårigheter med bl.a. forskningsetik och det blev oklart huruvida svaren från enkäten skulle kunna användas i studien. Den dåliga uppslutningen vid gruppdiskussionen ledde slutligen till att studien har baserats på litteratur- och textanalys. Nyckelord som skuld och skam blev sökord och undervägs dök forskare och författare upp med sina teorier, forskningar och undersökningar i frågan, dock inga forskningar som gjorts i svenska skolor. Frågeställningen kopplades undervägs samman med olika modeller och metoder som kändes angelägna att lyfta och som kunde bidra i studien. Bréne Browns studie om skam är relevant p.g.a. att Brown är en av få som studerat området under många år och vågar lyfta de frågor som är svåra och problematiska och fick därför ett större utrymme 2. Även de metoder som Brown förespråkar upplevs som lämpliga och konstruktiva att använda sig av när skamkänslor uppstår. Carl Rogers som forskar inom psykologi, valdes för hans mångsidighet inom området känslor och för hans bok, Känslan intelligens, som berör många studier och forskningar inom skuld och skam. Slutligen vill jag lyfta Mark Rosenberg, även han psykolog och grundare av Non Violent Communication(NVC), som framhäver kommunikationens vikt inom området och är inspiratör till kommunikations-modellen, Klassiskt Klarspråk, som har valts till studien. Litteraturen som valts bort har till största delen varit för att det inte har funnits forskning eller studier kopplat till teorierna kring skuld och skam Teoretiska utgångspunkter; om inlärning, kommunikation, personligheter och empati. Som utgångspunkt för denna studien ligger en teori som flera författare och forskare bl.a. Brown, Goleman och Rosenberg är eniga om. Teorin är kopplad till känslor, tankar och handlingar och går ut på att vi har känslor och tankar som i sin tur leder 2 Brown. Kvinnor och skam, The gifts of imperfection. 6

8 vidare till handlingar. För att vi ska kunna förstå och hantera dessa känslor behöver vi en större medvetenhet om våra känslor och tankar så vi kan finna balans. Det är det viktigt att inlärningen av dessa färdigheter påbörjas i tidig ålder så att vi redan från barnsben får verktyg att kunna hantera det som filosofen George Mead kallar det vuxna spelet i vår interaktion med andra (se utförlig beskrivning nedan). Sammanfattningsvis behöver vi tränas i att hantera känslor som skuld och skam och då passar filosofen, pedagogen och pragmatismens frontfigur John Deweys pedagogik Learning by doing in. Den har varit en inspiration för mig med moment som: avsikt planering - handling reflektion bedömning av resultat ny avsikt och så vidare in i sammanhanget 3. Jag kan se ett direkt samband mellan hans metoder och metoden om emotionell och social kompetens, trafikljuset, som beskrivs i kapitel 3 om metoder för att hantera skuld och skam Inlärning Mead förklarar hur det finns två stadier: lekstadiet som är kopplat till barnets inlärning t.ex. härma vuxna, som därefter övergår till spelstadiet, där vi blir medvetna om att alla spelar med i detta spel 4. Kopplingen mellan dessa stadier och skuld eller skam är att de skuld- eller skamkänslor barnet tidigt upplever i livet kan följa och påverka dem genom hela vuxenlivet, som i sin tur kan påverka spelet d.v.s. vilken roll/personlighet de intar gentemot sig själva och andra. Även psykologen Daniel Goleman har intressanta resonemang inom detta område vilket kommer att beskrivas i kapitel 3.1. Det framkommer bl.a. att lärarens roll är viktig för samspelet i inlärningsprocessen, något som beskrivs senare i studien Kommunikation Kommunikationen är essentiell för social ordning Enligt Meads citat ovan är kommunikation av största vikt och det är han inte ensam om att mena. Teorin beskriver hur kommunikationen är nyckeln i sociala sammanhang bl.a. i skolan. NVC, och Klassiskt Klarspråk (Kl Kl), är två 3 Forssell. Boken om pedagogerna. sid110,122 4 Medvetandet jaget och samhället. Sid 19 5 Goleman. Känslans intelligens. Sid 40 7

9 kommunikationsmodeller som finns med i studien och grundarna till dessa modeller delar åsikterna i den första teorin mellan känslor, tanke, och handling. Att kunna kommunicera utan att lägga skuld eller skam på oss själva eller den andra parten är en av de många fördelarna med att kunna använda Kl KL i vårt vardagliga språk Personligheter Kl Kl tar upp en teori om olika personligheter och beskriver hur vi tar av och på olika masker beroende på vilken situation vi befinner oss i, vilket kan kopplas till Browns teori om skamkänslor och hur de påverkar oss, samt hur vi kan återhämta oss från dessa situationer och lära oss att hantera dem bättre s.k. Återhämtningsmodellen. Enligt hennes forskning om helhjärtade människor är det de som vågar vara sårbara, har tillit till det som sker och lever livet fullt ut, som återhämtar sig snabbast Empati Så här beskriver psykologen Carl Rogers den inverkan empati har på mottagaren. Det känns förbaskat bra när någon verkligen hör dig utan att döma dig, utan att försöka att ta ansvar för dig, utan att försöka forma dig När jag blivit hörd kan jag uppfatta världen på ett nytt sätt och gå vidare. Det förvånar mig hur omständigheterna som verkar olösliga kan lösas när någon lyssnar. Hur en oreda som verkar ohjälplig vänds till ett glasklart, flytande flöde när man blir hör. 6 Att kunna lyssna utan att döma och ta ansvar för andra har en förlösande effekt för mottagaren enligt Rogers. Teorin angående empati ligger till grund för en stor del av studien om skuld och skam eftersom flera av forskarna i studien berör ämnet och delar varandras åsikter om empatins betydelse. Empatisk förmåga kan definieras som förmågan att vara medveten om andra personers känslor, och Brown menar att empati är motgiftet till 6 Rosenberg. Nonviolent Communication. Ett språk för livet. Sid 117 8

10 skuld och skam. Om vi kan förstå oss själva och ge empati till oss själva och till andra så skulle vi kunna hantera skuld- och skamkänslor mycket bättre än om empati uteblir. Wiseman menar att vi kan lära oss att ge empati, dessa egenskaper delar Brown med sig av i sin bok Kvinnor och skam 7. De 4 egenskaper för empati är: (1) att kunna se världen genom andras ögon. (2) att inte döma, (3) att förstå en annan persons känslor och (4) att kommunicera förståelse för den andra personens känslor 8. 7 Wiseman T Aconcept analys of empath. Journal of Advanced Nursing, 23, Brown. Kvinnor och skam. Sid 62 9

11 2. Teorier och forskning kring skuld och skam I detta kapitel kommer skuld och skam att belysas utifrån deras funktioner och vad som händer både fysiskt och psykiskt inom oss, samt vad som skall till för att kunna hantera dessa känslor. Vi kommer också att titta på den emotionella och sociala utvecklingen hos elever som kan påverka inlärningsprocessen och var skolans ansvar inom detta område ligger. I teorikapitlet berördes teorier om inlärning, kommunikation, personligheter och empati med ett syfte att fånga det som utgör både problemen vi står inför i skolan och att finna möjligheter att kunna bidra till elevens personliga utveckling och deras interaktion med andra. Dessutom berörs självkunskap som innebär vilka egenskaper elever behöver besitta för att kunna fungera som goda medmänniskor 9. En viktig fråga att ställa oss är hur kan skolan vara med och bidra till att starka elevers egenskaper för att bättre kunna fungera i samhället? Det finns många känslor som är sammankopplade med skuld och skam och ibland kan de vara svåra att skilja på, men när vi förstår dessa känslor och hur de påverkar oss har vi större möjlighet att hantera dem bättre. När vi kan skilja på förlägenhet, skuld, skam och förödmjukelse kan vi lättare förstå hur dessa känslor uppstår och hur de påverkar oss. Att förstå skammens och skuldens hur och varför är otroligt viktigt för att inte bara överleva ett ögonblicks skam- och skuldkänslor, utan även för att öka förmågan att kunna hantera dessa känslor och komma tillbaka till ett stadium där känslorna inte påverkar vårt beteende negativt. Denna förmåga kallar Brown återhämtningsförmågan. För att förstå sina skam- och skuldkänslor behöver vi förstå hur det påverkar våra liv och det beteende, tankar och känslor vi ställs inför varje dag. Maktlöshet kan infinna sig när vi känner skam och rädsla, då vi ofta klandrar oss själva eller andra vilket leder till bortkoppling och utanförskap, vilket betyder falsk makt. När vi väl förstår att vi har ett val att kunna hantera skam eller rädsla har vi en verklig makt, vilket Brown beskriver som tre utmärkande beståndsdelar: medvetenhet, val, och förändring. Första steget är att bli medveten om problemet för att kunna göra ett val som är baserad på verklig makt, som i sin tur ger en önskvärd förändring Bilaga A 10 Brown. Kvinnor och skam.sid 42,50 10

12 2.1. Skuld och skam Brown menar att kvinnor kan känna skam när de inte känner samhörighet med andra, vilket beskrivs nedan. Skam är en intensiv smärtsam känsla eller upplevelse av att tro att det är fel på oss och att vi därför inte är värda att accepteras eller känna samhörighet. Kvinnor känner ofta skam när de är intrasslade i ett sammanflätat nät av motstridigheter och konkurrerande förväntningar från samhället i stort och från olika grupper i samhället. Skam ger upphov till känslor av rädslor, klander och bortstötning. 11 Både skuld och skam har med självvärdering att göra därefter slutar likheterna menar Brown 12. Skillnader mellan skam och skuld är att med skam får vi tankar som Jag är dålig och på så sätt skapar vi en negativ frånkoppling som t.ex. att jag inte är intelligent eller snygg. Detta skapar då ett utanförskap som i sin tur kan bidra till att vi hamnar i en depression. Med skuld får vi tankar som att jag gjorde något dåligt, något jag inte borde ha gjort som t.ex. sagt något elakt till någon, vilket jag i sin tur kan be om förlåtelse för och därför är skuld enklare att ta itu med. Men för skam är det en svårare process att ta sig igenom och som oftast leder till tystnad. Vi vill inte prata om det som är jobbigt och håller det för oss själva, vilket leder till ensamhet och en känsla av att vi får skylla oss själva. Om vi istället pratar om de skamkänslor vi känner finns det möjlighet att den lättar och det kan förmildra skamkänslan, då återskapas samhörigheten och gemenskapen Så fungerar känslorna Goleman ger en beskrivning av psykologen Paul Ekmans teori om hur känslorna fungerar och hur de påverkar oss människor 13. Han skriver att känslorna är otroligt snabba, betydligt snabbare än förnuftet vilket gör det omöjligt för det medvetna, analytiska förnuftet att 11 Brown. Kvinnor och skam. sid Brown. Kvinnor och skam. sid Goleman sid. 335 (Human Interaction Laboratory vid University of California i San Fransisco, och Seymour Epstein klinisk psykolog vid Unerversity of Massachusetts). 11

13 närvara. Detta betyder att vi alltid känner först och tänker sedan. Förnuftet behöver bli medvetet om känslan för att kunna agera istället för att reagera. Vi kan säga att känslorna är vår radar och avslöjar t.ex. faror vilket kan uppfattas förvirrande just för att det sker så snabbt. Varje känsla åtföljs av ett reaktions-, tanke- och minnesmönster. Minnet blir då selektivt och minnesbilder följda av olika handlingar övervägs, det mest relevanta för stunden prioriteras och aktiveras. Ekman har i sin forskning studerat känslospelet i ansiktet och skapat en övning där elever får se en bild på olika ansiktsuttryck t.ex. där någon har en rynka mellan ögonen och sammanbiten mun som är ett uttryck för ilska. Med hjälp av att eleverna får uttrycka känsloord för bilderna lär de sig att känna igen dessa uttryck vilket ger dem möjlighet att agerar utifrån att kunna skilja mellan olika känslor och ansiktsuttryck. Detta kan bidra till att eleverna, som inte får med sig dessa förmågor utanför skolan, lättare kan känna igen någon som känner sig ledsen eller arg och handla mer empatiskt därefter Hur hanterar vi skuld och skam En förutsättning för att vi lättare skall kunna hantera och bearbeta skuld- och skamkänslor är att vi blir medvetna om vad som händer inom oss. Brown säger att vi vet att rädsla, klander och bortkoppling är biprodukter av skammen och när vi skäms hamnar vi oftast i ett kritiskt tillstånd som kan vara svårt att hantera 14. Enligt hjärnforskning kopplas neocortex bort den avancerade del av hjärnan som gör att vi kan tänka och analysera- och istället försätts vi i ett primitivt kamp-/flykt -läge. Neocortex kopplar alltså bort vår tillgång till rationellt och lugnt tänkande och bearbetning av känslor, till att agera primitivt som att gömma sig, bli aggressiv eller paralyserad utan att förstå varför. Därför behöver vi träna oss i att hantera skam för att slippa hamna i dessa situationer. För att leva fullt ut menar Brown 15 att vi behöver bearbeta skam med mod och våga vara sårbar. Vid upplevelser av skam kan följande frågor nedan vara en hjälp till större medvetenhet och förståelse. 14 Brown. Kvinnor och skam. Sid Brown. The gifts of imperfection. Ljudbok 2:00:00 12

14 1. Vem blir du när du känner skam 2. Hur skyddar du dig själv 3. Vem pratar du med om detta 4. Vad är det mest modigaste du kan göra för dig själv Att få syn på vilken personlighet, det vill säga vilken roll vi intar, i möten med andra påverkar också situationen. Att kunna prata med en person som vi känner oss trygga med och känner full tillit för, hjälper oss att förstå vad som sker inom oss och ger en bättre förutsättning att komma ur skamgreppet. Empati, som vi kan lära oss, vilket enligt Brown är motgiftet till skuld och skam, är att ha förståelse för andra och att inte döma någon samt att förstå andras känslor och att kunna tala om dessa 16. I Rosenbergs citat nedan är kontakten med vårt medvetande en av de frågeställningar som ligger till grund för utvecklingen av kommunikationsmodellen NVC som bl.a. bidrar till medkännande och ömsesidig förståelse människor emellan 17. Medkännande, vad är det som gör att vi tappar kontakten med vår medkännande kultur och leder till att vi beter oss våldsamt och utnyttjande, och omvänt. vad är det som gör att somliga lyckas bibehålla kontakten med sin medkännande natur under de mest påfrestande och besvärliga omständigheter. 18 Han anser att en lärare behöver ha färdigheter i att kunna uttrycka känslor, behov och önskningar, samt ha förmågan att uppfatta elevers känslor, behov och önskningar. Om lärare kan hantera konflikter mellan elever och önskemålskonflikter i t.ex. klassrummet skulle skolmiljön genast bli bättre vilket ger en större förutsättning för elevernas inlärningsförmåga. 16 Brown. Kvinnor och skam. Sid Rosenberg. Nonviolent Communication. Ett språk för livet. 18 Rosenberg. Nonviolent Communication. Ett språk för livet. Sid 19 13

15 2.4. Skolans ansvar i den emotionella utvecklingen Hur skapas goda medmänniskor som kan känna och ge empati, kan kommunicera och vilket ansvar har skolan i detta? 19 En viktig roll som skolan har är att bidra till individens personliga utveckling enligt skollagen 20. Hur skulle skolan kunna bidra till denna utveckling för den enskilda individen? Skolan skulle kunna bidra till lärare som behöver verktyg för att hantera svårigheter som när upplevelser av skam- och skuldkänslor uppstår, dock inte enbart hos eleverna utan också hos sig själva. Att framkalla skam i skolan för att uppfostra och få ordning på eleverna kan ge allvarliga konsekvenser för elevernas framtid enligt Browns forskning 21. Hon är enig med Tangneys och Dearings i deras forskning om moralkänslor och menar på att skamkänslorna sätter djupa spår och kan ge framtida men som kan leda till så pass extrema uttryck som t.o.m. självmord 22. De menar också att skuldbenägna elever oftast kan hantera dessa känslor genom att ha någon trygg och tillitsfull person som de kan dela och prata om sitt känsloliv med för att undvika att det leder till allvarliga problem senare i livet. Goleman tar upp en intressant forskning om synkronism mellan lärare och elever av psykologen Bernieri 23 ; i klassrumsstudier har det visat sig att ju mer koordinerad lärare och elevers rörelser är, desto större intresse och entusiasm känner eleverna. Det betyder att lärare som ger ett lugnt och behagligt intryck avger en lugn och behaglig miljö för elever, en lärare som är hetsig och ur balans avger en otrygg miljö för eleverna och tvärtom så kan eleverna avge liknande intryck. Likaså fann John Cacioppo, psykofysiolog vid Ohio State University, i sina studier av det emotionella växelspelet mellan två människor att fysiskt samspelta personer kommer att påverka varandras sinnesstämning att bli vare sig de är glada eller nerstämda mera likartade Bilaga A 20 Lärarens handbok. 3 paragrafen. Sid Brown. Kvinnor och skam. Sid Tangney, June Price & Dearing, Ronda L., Shame and guilt, Guilford Press, New York, Psykologen Frank Bernieri vid Oregon State University 24 Goleman. Känslans intelligens. Sid 40 14

16 2.5. Situationer i skolan där elever kan uppleva skuld eller skam I denna studie kopplas skuld och skam till situationer som kan uppstå i skolan och vad som händer med individerna när dessa känslor visar sig, samt hur skuld- och skamkänslor kan påverka andra. Dessa situationer kan t.ex. vara att en elev känner sig ensam därför att vederbörande inte känner någon gemenskap med sina klasskamrater och lägger då skulden på sig själv eller sin omgivning, andra situationer kan vara att eleven har svårigheter med inlärningen och känner sig dum, ledsen och orättvist behandlad av sin lärare och skäms för sina dåliga prestationer. Mikael Alexandersson professor i pedagogik har skrivit en artikel i Pedagogiska magasinet som är publicerad på Lärarnas nyheters hemsida, forskningen visar på att lärarens roll betyder mest för elevens resultat och lyfter John Hattis forskningsresultat med lärarens känslomässiga engagemang för eleven. För att kunna vara denna skickliga lärare som Hatti, forskare inom pedagogik, beskriver och ha möjlighet att möta elever som känner skuld och skam på ett ansvarsfullt, respektfullt och pedagogiskt sätt, behöver vederbörande ha tillgång till både kunskap och verktyg

17 3. Metoder för att hantera skuld och skam i skolan. I detta kapitel kommer det att redogöras för tre metoder som skulle kunna ge verktyg till att hantera skuld och skam för både lärare och elev. Genom att kunna kommunicera med ett språk där det inte läggs skuld eller skam på någon av parterna i samtalet har Kl Kl valts som modell. Dessa tre metoder skulle kunna ha en stor potential för utveckling av lärare och elevers emotionella och sociala färdigheter. Frågorna i återhämtningsmodellen och i Kl Kl modellen är bibehållna i sitt ursprung för att vissa på vikten av frågans syfte och att uppbyggnaden av frågan är kopplad till syftet Emotionell och social kompetens (trafikljuset) Daniel Goleman ger en beskrivning av modellen utformad av David Hamburg psykiater på Carnegie Corporation i ett Child Development Projekt. Syftet med projektet som utförs i bl.a. New Haven-Programmet är att lära elever behärska-impulskontrol, konfliktlösning, att kunna förklara vad de känner och att det finns bättre metoder att hålla ordning på än med tvång. Denna metod bygger på att introducera modellen redan på lågstadiet för att införa grundläggande kunskaper i själviakttagelser, relationer och beslutsfattande som att hantera sociala situationer och att se saker och ting från andras perspektiv, vilket kommer att följa elever genom hela deras skolgång samt i livet utan för skolan. Metoden med trafikljuset är den del av modellen som skulle kunna användas för gymnasieelever för att kunna hantera ilska med hjälp av impulskontrol. Som hjälp använder lärarna och eleverna sig av en bild med ett trafikljus på. Till bilden hör sex punkter som lyder: Rött ljus: 1. Stopp, lugna ner dig och tänk innan du handlar. Gult ljus: 2. Tala om vad som bekymrar dig och hur du känner dig. 3. Sätt upp ett positivt mål. 4. Tänk ut flera olika lösningar. 5. Tänk framåt på konsekvenserna. Grönt ljus: 6. Sätt igång och pröva det bästa alternativet. 16

18 Detta trafikljus kan användas då en elev känner sig arg, ilsken eller förbannad och är på väg att börja slåss eller när någon känner sig ledsen, nedstämd eller eländig av förolämpningar. I dessa laddade ögonblick kan man på ett konkret sätt hjälpa eleverna att behålla kontrollen och hjälpa dem att ta hand om känslorna som dyker upp samt att handla effektivare, att agera istället för att reagera Återhämtningsmodell Dessa förmågor är viktigt att utveckla för att få en snabbare och lättare återhämtningsförmåga från skam enligt Brown Förmåga att känna igen och förstå sina skamutlösare. 2. Hög nivå av kritisk medvetenhet om sitt skamnät. 3. Villighet att nå ut till andra. 4. Förmågan att tala skammens språk. Frågorna till återhämtningsmodellen är utformade för att hjälpa individen att fokusera på att känna igen sin fysiska reaktion på skam. Dessa frågor kan göras skriftliga eller läsas igenom och reflekteras över, övningarna kan också utföras som gruppterapi. Brown menar att det effektivaste sättet att utveckla återhämtningsförmåga från skam är att gå igenom processen tillsammans med andra, samt påpekar hon att tillit och förtroende mellan parterna är kritiskt när dessa idéer utforskas. Frågor i övningen är följande: Fysiskt känner jag skam i/på Det känns som Om jag kunde känna smaken av skam skulle det smaka som Om jag kunde känna lukten av skam skulle det lukta som Om jag kunde röra vid skam skulle det kännas som 26 Brown. Kvinnor och skam. Sid 96 17

19 Brown har i sin forskning kommit fram till att när vi vet hur skam känns har vi redan där ett viktigt verktyg för att snabbt återhämta oss från skam. Nästa steg är att förstå vad som utlöser skammen. En så kallad skamutlösare kan vara oönskade identiteter 27. Det är egenskaper som undergräver vårt idealjag. Dessa utvecklas oftast under vår uppväxt i familjen. Ett ex. på oönskad identitet är att vara sjuk, ett annat kan vara förlorare. Påbyggnadsmeningar för att känna igen skamutlösare: Jag vill uppfattas som Jag vill inte uppfattas som eller Frågor som kan hjälpa oss att hitta dessa oönskade identiteter: Vad betyder dessa oönskade identiteter för oss? Varför är de så oönskade? Varifrån kommer budskapen som gett näring till dessa identiteter? Att erkänna och förstå skamutlösarna är enda vägen till förändring. Sista övningen är att identifiera ens skamridåer så att vi inte fastnar i skamnätet (ett sammanflätat nät av vilka, vad och hur vi skall vara). I detta skede skall individen tänka på en händelse där en upplevde skam/skämdes. Hur reagerade du? Är det ett mönster? Hur skyddar du dig i liknade situationer? Det tar tid och träning för att öka återhämtningsförmågan menar Brown, med dessa metoder och frågeställningar är det troligt att det går snabbare att återhämta sig och med färre incidenter. 27 Forskarna Tamara Ferguson, Heidie Eyre och Michael Ashbaker hävdar att oönskade identiteter är den grundläggande orsaken till skam. 18

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Handledning: Nu blev det KNAS

Handledning: Nu blev det KNAS Förord Många ungdomar befinner sig idag i en värld där dem kämpar för att passa in, viljan och pressen att vara som alla andra är stor. I en grupp vill man känna sig inkluderad och inte känna skuld eller

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi

Nu Centrerad Terapi. Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Nu Centrerad Terapi Tredje vågens kognitiva terapiers möte med gestaltterapi Vadstena Gestaltdialog 2011 Vad är nucentrerad terapi (NCT)? NCT är en ny terapiform som integrerar det man ibland kallar den

Läs mer

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation

Foto: Peter Zachrisson/Zmedia. Henrik Ankarcrona. Mental träning & prestation Foto: Peter Zachrisson/Zmedia Henrik Ankarcrona Mental träning & prestation I n n e h å l l s f ö r t e c k n i n g INTRODUKTION sid 3 Problembeskrivning sid 3 Syftet med arbetet sid 3 Frågeställning sid

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

Reflektion & Mindfulness

Reflektion & Mindfulness Reflektion & Mindfulness Charlotte Almkvist-Hall & Sofia Sandersson 2011-12-13 Vad betyder Reflektion för dig? Definitioner av Reflektion Ordet reflektion härstammar från den latinska termen refléctere

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse

- om barn till missbrukare. Verksamhetsberättelse - om barn till missbrukare Verksamhetsberättelse 2 0 1 1 innehåll 1. Bakgrund 2. om De hemliga barnen 3. Om Våga Börja Prata 4. året som gått 2011 5. året som kommer 2012 6. finansiärer 7. Resultaträkning

Läs mer

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar.

tema lycka på lång sikt Positiv psykologi studerar det som fungerar. tema lycka på lång sikt Ta lyckan Positiv psykologi studerar det som fungerar. på allvar Gör mer av det som gör dig glad på sikt och mindre av det som ger snabba kickar. Lycka handlar om en ton i livet

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping

Chef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Mod, är det att hoppa

Mod, är det att hoppa Utmana rädslan Mod är årets tema på Allt för hälsan-mässan. Utan mod fastnar du lätt i livet och kan bli överkörd av andra. Ta din rädsla i hand, våga mer och du kommer att må bättre. text Maria Gerolfson

Läs mer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer

Mindfulness. som intervention i Familjekonstellationer Mindfulness som intervention i Familjekonstellationer Vad är mindfulness? Att vara uppmärksam med avsikt, i ögonblicket, utan att värdera det. Jon Kabat Zinn Vad är mindfulness? Ett förhållningssätt: o

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme

UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR. På en timme UPPTÄCK OCH SKYDDA DIG MOT ENERGITJUVAR På en timme ingalill roos Tidigare utgivning Energitjuvar Kärlekens energi Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Ingalill Roos 2012

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Helena Hammerström 1

Helena Hammerström 1 Helena Hammerström 1 Behov 52 kort för att bli medveten om mänskliga behov Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska Helena Hammerström Sociala Nycklar AB Vitkålsgatan 109 754 49 Uppsala www.socialanycklar.se

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende Hantering av problemskapande beteende Av leg. psykolog Bo Hejlskov Jørgensen, Hanne Veje och Hanne Stolt, PsykologCompagniet, Köpenhamn. Denna text ger en inblick i hur man kan förstå och hantera problemskapande

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka?

Psykologi A Moment 3 Behov och känslor. Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Psykologi A Moment 3 Behov och känslor Vilka behov behöver jag tillfredställa för att känna att jag bubblar av lycka? Behov och känslor Våra behov hänger ihop med våra känslor Får vi inte våra behov tillfredställda

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev: Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp?

Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Har du träffat någon som kommunicerar utan kropp? Undvik att bli missförstådd: Utveckla ditt kroppsspråk så det stämmer med budskapet Det som mest påverkar beslutsfattande sitter mellan halsen och buken

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook

Jordbruksverket. Bemötande vid kontroll. Thomas Krook Jordbruksverket Bemötande vid kontroll Thomas Krook Emotionellt laddade situationer + Rutinbesöket Besök efter anmälan _ 2 Emotionell stress 1. Känslor Djurägaren har dåligt samvete för problemen och vet

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

Handledarguide för Lärande i arbete

Handledarguide för Lärande i arbete Handledarguide för Lärande i arbete Välkommen som handledare i Lärande i arbete på Nässjöakademin! Denna handledarguide är en hjälp för dig som LIA-handledare. Här beskriver vi hur LIA:n på Nässjöakademin

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri TÖI ROLLSPL G 003 Sidan 1 av 7 Psykiatri Ordlista fundera uppleva åsidosatt övergiven pressad meningsfullt betydelsefullt spänning samtycke vårdnad befrielse överansträngd påverka uttrycka sina känslor

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik

Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik Because I m worth it Intervju med Brigitte Mral, professor i retorik www.fungerandemedier.se Han lanserade både retoriken och dramaturgin Aristoteles, född 384 före 0, insåg potentialen i att använda hjärnans

Läs mer

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa?

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa? Agenda för workshop Workshop ACT Cecilia Olsson Leg sjukgymnast & beteendevetare www.livspraktiken.se Placera ACT på kartan Kort introduktion till ACT Beteendets funktion & Beteendeanalys ACTs sex kärnprocesser,

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Verktygslåda för mental träning

Verktygslåda för mental träning Lek med tanken! Instruktioner för Verktygslåda för mental träning Här hittar du några verktyg som hjälper dig som är aktiv idrottare att bli att bli ännu bättre i din idrott. Är du tränare eller förälder

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv.

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv. Inledning Att vara chef att vara ledare! Vad innebär det? Varför vill jag vara ledare? Och hur lär man sig att vara det? Viktiga frågor som inte alltid är så lätta att svara på. Delvis beroende på att

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer