PRAKTIK OCH TEORI NR 2/2001 MALMÖ HÖGSKOLA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PRAKTIK OCH TEORI NR 2/2001 MALMÖ HÖGSKOLA"

Transkript

1 PRAKIK OCH EORI NR 2/2001 MALMÖ HÖGSKOLA JÄMLIKHE DEBA UBLICK MALMÖ HÖGSKOLA

2 Praktik och teori 2/2001 Jämlikhet Debatt Utblick ISSN

3 Våra hemsidor på nätet och den tryckta skriften kompletterar varandra. På nätet hittar du konferenser, seminarier och liknande dagsaktuella saker. Kalendariet uppdateras ständigt. Praktik och teori och olika skrifter finns också på nätet i pdf-format. Dessa kan läsas med Acrobat Reader som kan hämtas hem gratis på nätet. Preumerera på pappersutgåva För prenumeration kontakta Mia Andersson, Regionalt utvecklingscentrum, tel , fax Omslag: Elsa Andersson 2

4 Innehåll Redaktionen Förord 4 ema Alexandra Hill Rödstrumpor eller gubbslem? Feminism i unga människors medvetande. 6 Ylva Gislén och Margareta Melin-Higgins Det måste få röra om! 13 Anna Lundberg Forskarstuderande och mamma föder många tankar. 23 Lena Martinsson Varför så trubbiga kategoriseringsprinciper? 32 Helena Smitt Hur går det med jämställdhetsarbetet på Malmö högskola? 40 Leif Hellström Medaljens fram- och baksida. 46 Robert Fransson och Greger Hoel Är manlig omvårdnad naturlig eller inlärd? 59 Ulrika Andersson Vad behövs: Fler män i sjukvården eller ett feministiskt perspektiv? 63 Rainer Bauböck Public culture in societies of immigration. 69 Björn Sundmark»Hasta la Vista, Baby!«eller: Communication in English. 75 Lotta Wogensen Kvinnligt - manligt eller hur man visar vad som finns om jämställdhet. 83 Debatt Leif Hellström Kan vi lära oss något av SIQ? 87 Utblick Börje Lindblom Inspektion - till vilken nytta? 93 3

5 4 Redaktion Johan Agborg, formgivare Stefan Bresche, fotograf Helena Smitt, redaktör Vill du bidra med ett eget inlägg? Skicka artiklar till Helena Smitt Malmö högskola Lärarutbildningen Praktik och teori Malmö Ansvarig utgivare: Olle Holmberg Förord redje numret av Malmö högskolas gemensamma tidskrift Praktik och teori har som tema Jämlikhet. Det skulle man kunna skriva hur mycket som helst om. Fundamentet för hela demokratin vilar på att alla människor ska behandlas lika oavsett kön, klass och etnicitet. Det handlar i högsta grad också om rättigheter att alla oavsett klass, kön och etnicitet ska ha lika möjligheter till exempelvis utbildning och högre utbildning eftersom det hänger så intimt samman med en människas livschanser. Läser man Malmö högskolas visioner uttrycks detta också - fast mera omskrivet. Det står att man ska attrahera studenter från hem med svaga studietraditioner, studenter med invandrarbakgrund eller studentgrupper som väljer andra vägar till arbetslivet än genom högskolestudier. Däremot talas inte längre om klass. Det är dock för tidigt att säga hur Malmö högskola lyckas i dessa visioner. Den för alla områden gemensamma studiestartsenkäten riktad till studenter med frågor om kön, föräldrars utbildningsnivå, etniskt ursprung o.s.v. stoppades i första omgången och först nu, flera år senare, håller den på att upprättas och genomföras. Det kan du läsa om i en artikel. Att det inte är lätt att bryta könsmässiga uppdelningar i olika utbildningar på Malmö högskola framkommer i en annan artikel. Det är också så att all verksamhet ska genomsyras av perspektiv som handlar om just genus och jämställdhet, internationell migration och etniska relationer medan det tredje perspektivet handlar om natur- och resurshushållning. Klassperspektivet finns överhuvudtaget inte med. Det är också intressant att när P& redaktionens ambition är att ge ut ett nummer om Jämlikhet så kommer det i hög grad att präglas av genus och jämställdhet. En enda artikel handlar om att olika invandrarminoriteters olika kulturer måste

6 vara med och omformulera den offentliga kulturen medan artiklar om klassmässiga aspekter nästan helt försvinner. Man kan undra varför? Är det för att jämställdhetsarbetete i form av handlingsplaner med löneredovisning, representativitet m.m. måste finnas med i snart sagt varje verksamhet och på det sättet blivit politiskt korrekt. Eller är det för att klass blivit mer svårdefinierat och mer luddigt i konturerna, som det står i en annan artikel. Överhuvudtaget är det en mycket stor variation mellan artiklarna vad gäller stilar och angreppsätt, vilket bottnar i skribenternas skiftande utgångspunkter, värderingar, förhållningsätt m.m. vära kast alltså vilket också speglar högskolans vardag. Som vanligt är det du som läsare som väljer och vrakar mellan rubriker som Hasta la vista Baby, Det måste få röra om, Forskarstuderande och mamma m.m. Du kan också läsa om ungdomars syn på feminism och om det är fler män i vården som behövs eller ett feministiskt perspektiv. I debattdelen fortsätter diskussionen om kvalitet och hur och vem som mäter kvalitet. Utblicken har besökt England. Nästa nummer av Praktik och teori har En högskola för alla? som tema. Vill du bidra med artiklar vill vi se dem senast i början av september. I redaktionsrådet ingår: orbjörn Forslid, IMER Ylva Gislén, KKK Annika Karlsson, LU Mikael Matteson, HS Karin Müntzing, LU Helena Smitt, LU Christina ovoté, BI Bilderna har ingenting med innehållet att göra. Bilderna lever oberoende och vid sidan av texten för att visa hur olika människor kan vara. De ska ses som en egen del. Besök gärna vår hemsida: 5

7 Alexandra Hill Rödstrumpor eller gubbslem? Feminism i unga människors medvetande Per: Jag tänker på tanter! Såna som tycker om sig själv och sånt Natasha: Nä, jag tänker på kvinnor och deras rättigheter och vad dom står för Sandra: Jag tänker på såna som inte rakar sig och sånt, du vet på V, en sån tjej som va på Baren Christian: Nä, men innan var det ju så att man trodde att det var såna som hatade män och allt sånt, fast det har man ju förändrat nu Jenny: Det är bara jämställdhet. Jag känner jättemånga killar som är feminister. Det tycket jag är jättefint att dom har upptäckt att folk behandlas olika beroende på vilket kön man har Citaten ovan är från en gruppintervju med fem elever som går första året på gymnasiet. De har alla en bild av vad feminism är, men den är långt ifrån enhetlig. Feminism är ett mångtydigt begrepp som ger människor olika associationer. Någon tycker det är självklart att vara feminist, andra tycker det är svårt att säga att de är feminister eftersom folk verkar uppfatta begreppet så olika. Då är det bättre att förklara vad man tänker istället, menar Anna, 18 år. Under våren har jag ägnat mig åt vad jag kallar den populariserade feminismen. Jag har läst boken Fittstim, kvällstidningskrönikor, tidningarna Vecko Revyn och Darling och Sydsvenskans insändarsida Postis. Jag har lyssnat på rap-artisterna Melinda Wrede och Feven, kollat på V3:s Baren, och ställt mig frågan: Vad betyder de feministiska ambitionerna eller anspelningarna i de här medierna för unga människors funderingar kring feminism och könsroller? 6

8 Diskussionen olika i olika medier Diskussionen om feminism i dessa medier ser väldigt olika ut, framförallt beroende på sändarnas olikartade syften. I Vecko Revyn handlar det exempelvis om att feminism säljer, i Postis kan det vara frågan om självupplevd könsmobbning i skolan. Bilden av feminismen i dessa forum är många gånger uppmuntrande, men ibland förledande, som jag ser det. Det gläder mig ändå att samtalet faktiskt finns där. Hade jag själv fått höra talas om feminism eller fått möjlighet att prata om könsroller när jag gick i femte klass, så hade jag kanske gjort uppror när killarna i klassen skulle näcka en del tjejer. Om diskussionen varit tillgänglig för mig i åttonde klass så hade jag kanske varit bättre rustad för att stå emot förväntningar och stereotypa föreställningar om kvinnan och kvinnokroppen. Media har en viktig roll för att göra unga människor uppmärksamma på debatten kring feminism. Få undgår när unga feminister invaderar Fröken Sverige-tävlingen med Gubbslem-banderoller eller har missat Fevens uppmaning om att bränna bh:n. Feminismen i de populära medierna kallas ibland för hobbyfeminism eller pseudofeminism, vilket för mig är fel ingång. Den är visserligen förenklad och delvis urholkad jämförd med feminism inom akademier eller politiska rörelser. Men, poängen som jag ser det är att den är tillgänglig. Den är konkret, vardaglig, nära till hands och den talar direkt och rättframt till en bred och framför allt ung publik. Fördomsfull bild av feminism För att få en bild av hur unga människor tänker har jag gjort elva intervjuer med killar och tjejer mellan 13 och 18 år, där vi bland annat har pratat om könsroller, funderingar kring mediebilder och feminism. Det visar sig i intervjuerna att många har en mycket fördomsfull bild av feministen. De refererar till karaktäristika som oattraktiv, aggressiv och mansfientlig. Det blir däremot tydligt att detta är associationer till begreppet. Artonåriga Anna vi- Linda Nygren 7

9 sar på hur associationen skiljer sig från hur hon faktiskt vill förklara begreppet när hon säger: Alltså den första tanken som dyker upp i mitt huvud är militant feminism, alltså verkligen dom som springer utan bh och som ska visa sina buskar under armarna [ ] och som förespråkar kvinnlig dominans över manligheten, och det är sånt jag stör mig på. Men när jag tänker lite längre så kommer det upp dom som kämpar för rättvisa helt och hållet, och att man inte ska göra skillnad mellan könen. Associationer till 70-talet hinder för nya infallsvinklar För Anna är jämställdhet, och att man ska ha lika förutsättningar oavsett kön, en självklarhet, men hon aktar sig för att kalla sig feminist eftersom hon inte vill bli missförstådd. Kajsa som är 15, menar att hon uppfattar feminism som någonting bra, men jag har alltid tänkt att feminister sticker ut, dom är speciella. Att begreppet uppfattas som problematiskt kan ha flera orsaker. Associationerna till 70-tal och vänsterradikala grupper som Rödstrumporna är exempelvis dominerande hos många, vilket utgör ett hinder för nya infallsvinklar. Begreppet blir också alltmer vanligt förekommande i sammanhang som många inte heller kan identifiera sig med, till exempel när borgerliga politiker anpassar feminismen till sin ideologi. Jag tror inte att Anna eller Kajsa är rädda för att bli förknippad med någon av dessa politiska inriktningar. Deras avståndstagande beror snarare på att de värjer sig mot att feminismen identifierar kvinnan som underordnad grupp. Kanske för att de faktiskt inte känner igen sig i en sådan situation, kanske för att de inte vill känna igen sig - av rädsla för att förlora något av sin identitet och självkänsla. Ungdomar ifrågasätter traditionella könsroller Flera av ungdomarna tycker att det är svårt att ange könsspecifika drag hos killar och tjejer utan att reservera sig, vilket jag tolkar som att feminismens ifrågasättande av naturgivna roller faktiskt har fått genomslag. Peter som är 13 år avfärdar vissa kompisars påståenden om att killar gillar mekanik, och tjejer gillar smink med det tycker 8

10 inte jag, jag tycker att vi är ganska lika. De allra flesta är kritiska mot stereotypa representationer av kvinnan i exempelvis reklam. Framförallt tjejerna blir upprörda och deras realistiska argument framstår för mig som deras enda vapen för självbevarelse: Man kan ju inte äta och leva normalt om man ser ut så där, menar Jenny 16 år, Jag skulle också kunnat se ut så om jag opererade mig, säger Julia, 13 år. I Postis och på kvällstidningarnas tyck till - sidor har jag däremot hittat flera exempel på upprörda reaktioner när könsroller ifrågasätts. När identifikationen med en traditionell mans- respektive kvinnoroll är stark, gör tanken på att dessa roller inte skulle vara naturliga att man känner sig personligen ifrågasatt. Problemet som jag ser det är emellertid inte att man identifierar sig som just kvinna eller som man, utan de förväntningar man lägger i begreppen kvinna och man. Författaren och feministen Nina Björk skriver i sin bok Under det rosa täcket (1996) om drömmen om en feminism bortom Kvinnan med stort K, en dröm om en människa som inte får sin identitet och mening bestämda av sitt kön. Denna tanke finns också närvarande i de ungas funderingar. Jasmine, 18 år, uttrycker: Varför ska tjejer vara oskuld och inte männen? Varför får han ligga med andra och inte hon? Jag menar inte att hon ska göra samma sak, men ändå. Ändå långt kvar till att förväntningar kring kön inte avgör förutsättningar Det Jasmine efterfrågar är alltså inte att kvinnan ska ligga med andra män, utan att tanken på att hon gör det ska vara möjlig. Redan 1970 påpekade Germaine Greer i Den kvinnliga eunucken vad den omöjliga tanken kan ha för innebörd: Betraktar du dig själv som frigjord, så fundera bara på hur det skulle kännas att smaka på ditt eget mensblod mår du illa vid blotta tanken har du fortfarande långt kvar, flicka lilla. (1970/1999: 47). Jasmines verklighetsuppfattning att tanken om sexuell frihet är möjlig när det gäller män men inte kvinnor är ett tydligt exempel på vad Nina Björk ser som feminismens uppgift att kritisera och ifrågasätta. Först när förväntningar kring kön 9

11 inte avgör en människas förutsättningar, kan den stora utopin bli verklighet. Jasmines beskrivning av relationen mellan killar och tjejer synliggör ett ojämnt maktförhållande. I sin vardag upplever hon att hon som kvinna ses som mindervärdig, exempelvis när killarna kommenterar hennes eller väninnornas kroppar. Få av killarna talar om ett ojämnt förhållande mellan unga killar och tjejer. Deras bild av feminism handlar snarare om jämlikhet i vuxen värld. De hänvisar till exempel till lika lön och att kvinnor ska kunna vara chefer, som ju inte har direkt relevans i deras egen vardag. Erik 17 år, menade att han inte tänker på att tjejer diskrimineras förrän det kommer upp till diskussion, vilket på sätt och vis bekräftar min tolkning om att killar inte själva upplever ett ojämlikt förhållande mellan könen. Killars begränsade intresse för feminism tror jag uteslutet beror på de inte har egna erfarenheter att förstå den utifrån. Mannen har stor fördel av att studera världen genom feministiska linsen Jag tror nämligen att vägen till ett feministiskt förhållningssätt utgår från egna upplevelser av att män och kvinnor inte lever på lika villkor. Men på vägen dit behöver man verktyg för att förstå och förändra, och den vägen kan unga behöva hjälp att finna. Feminismen i de populära medierna vänder sig först och främst till en kvinnlig publik, vilket jag också tycker avspeglar sig i en högre feministisk medvetenhet bland tjejer. I mitt arbete har jag dock hela tiden utgått från att mannen har en självklar plats i feminismen. Han har lika stor fördel av att studera världen genom den feministiska linsen och ifrågasätta de förväntningar och krav som vilar på Mannen, med stort M. En av de få som har tagit sig an ett sådant perspektiv är den amerikanska feministen, journalisten och författaren Susan Faludi i sin bok Ställd. Förräderiet mot mannen (2000). Mina förhoppningar vad gäller en populariserad feminism står naturligtvis inte oemotsagda, särskilt som den numera tar sig så många olika uttryck. När den engelska feministen och kommunikationsprofessorn Angela McRobbie (2000) kritiserar den populariserade feminis- 10

12 men är det en högerinriktad, individualistisk feminism hon vänder sig mot. Och om det överhuvudtaget är relevant att nämna ett könsrollscementerande program som V3:s Silikon i detta sammanhang, skulle jag gärna kalla dess budskap för pseudofeminism. Popularisering av feminismen bra om ifrågasättande Jag ser en potential i populariseringen av feminismen så länge den är i grunden ifrågasättande. Många varianter jag stöter på har inte den karaktären. Budskapet i exempelvis Vecko Revyn snarare förstärker det stereotypt tjejiga i sin strävan att framhäva och stärka sina läsare. Däremot ser jag Fittstim som exempel på feminism som ifrågasätter. Här experimenterar författarna med samhällsbilden, de ifrågasätter de stereotypa mönster och roller kvinnor lever i. En sådan feminism tillhandahåller nya och alternativa verkligheter för unga människor mitt uppe i ett stort identitetssökande. I detta ser jag en möjlighet för unga att inte låta sig begränsas av förväntningarna som vilar på Kvinnan och Mannen. Jag ser också en möjlighet för den enskilde individen att förstå att hon eller han är del av ett större sammanhang, att individuella problem i många fall inte ska ses som personligt utan som samhälleligt. En sådan insikt får inte vara förbehållen en skara intellektuella människor. Att för en bred och ung publik tillhandahålla ett verktyg för att ifrågasätta levnadsvillkoren ser jag som den populariserade feminismens främsta uppgift. Fotnot: En del namn är fingerade. Alexandra Hill går tredje och sista året på programmet för medieoch kommunikationsvetenskap på K3, Malmö högskola. Den här artikeln är en förkortad version av hennes c-uppsats som är färdig i juni Referenser Björk, Nina (1996) Under det rosa täcket Faludi, Susan (2000) Ställd. Förräderiet mot mannen Greer, Germaine (1970/1999) Den kvinnliga eunucken McRobbie, Angela (2000) Sweet Smell of Success? New Ways of Being Young Women i Feminism and Youth Culture 11

13 Andreas ursell 12

14 Ylva Gislén och Margareta Melin-Higgins Det måste få röra om! Ett samtal om genusperspektiv och utbildning Vad betyder det att ha ett genusperspektiv i utbildningen? Vad får det för konsekvenser för formen på undervisningen och för studenterna? Och krävs speciella förutsättningar? I ett kommenterat samtal problematiserar och diskuterar lärarna Margareta Melin- Higgins och Ylva Gislén på Medie- och kommunikationsvetenskap på K3 samt studenterna, Alexandra Hill och David Gustafsson, dessa frågor. Genusfrågor är ett av tre perspektivområden på Malmö högskola. Men högskolan har också, bland annat i Elisabeth Aquilonius artikel i förra numret av Mahskara, fått kritik för att genus inte ingår i undervisningen på det sätt som var sagt; att det helt enkelt bara är fråga om tomma ord. Programmet för Media och kommunikationsvetenskap, MKV, på K3 nämns dock som ett fungerande undantag. Utgångspunkterna för undervisningen på programmet för MKV, är en syn på studenterna som individer, att ett kritiskt förhållningssätt står i centrum och att diskussionsseminarier är en viktig del av varje kurs. Målsättningen är att genusperspektivet ska integreras i samtliga delkurser. Flera gånger under samtalet kommer vi dock in på att många studenter upplever genusperspektiv och feministiska teorier som kontroversiella och provocerande: Ylva: Vad är det då som skiljer ett genusperspektiv från andra perspektiv? På de flesta utbildningar får man olika teoretiska perspektiv på ämnet, men vad är det som gör att man uppfattar just genusperspektivet som kontroversiellt? Margareta: Ja, efter vår introduktion, där Bosse Reimer presenterade sig som användarforskare och jag presenterade mig som feministisk forskare var det flera i Davids klass som berättade att de känt sig hotade, att de kände att de inte skulle bli rättvist bedömda. Men det var ingen som sa att de kände sig hotade av Bosse, däremot att de kände sig hotade av mig. David: Det rör upp känslor, som jag tror är nyttiga och som alla behöver bearbeta. Det gamla vanliga är ju alltid tryggt. 13

15 Jag läste beteendevetenskap ett år här på högskolan, och där fanns inte en tanke på ett genusperspektiv. Det var tryggt och skönt. När någon sedan kommer och rycker i en kanske man hajar till. Och du går ganska rakt ut, Margareta. Man måste ta det. Världsbilden ifrågasatt Alexandra: Just att normen, det invanda ifrågasätts, det är ju ett hot. Det handlar om att den världsbild man tog för given blir ifrågasatt, och det gör människor rädda. Ylva: Ja, men om man jämför med en marxistisk teoribildning, låt vara att det är gammalt tankegods, men det finns säkert fortfarande människor som blir provocerade av det. rots det ifrågasätter man inte att det tas upp. Vad är det i ett genusperpektiv som väcker det kritiska tänkandet hos studenterna? David: Men andra teorier tittar inte på en könsmässig uppdelning. Ett feministiskt perspektiv kanske får en att tro att det måste bli två läger? Det är ändå en mansdominerad värld. Det finns mycket fördelar för män, och det kanske man inte vill släppa, som kille, medan tjejerna kanske ser sin chans. Kanske tror man att det ska bli två läger. Ylva: Kan det alltså ha att göra med att man ser fröet till potentiella konflikter i klassen? När det handlar om åsikter ser man ju inte dem på utsidan, men vilket kön vi tillhör döljer vi ju inte. David: Jo, åsikter syns inte. Alexandra: Men det är otroligt många tjejer som blir provocerade också? Margareta: Ja, jag har snarare uppfattningen att det är just tjejerna som reagerar mest. David: Man blir nästan förvånad över hur lurade många tjejer är. Det är helt otroligt vad de kan försvara. Jag har många sådana exempel när man tittar på, vad jag tycker, enormt kränkande reklambilder. Jag har hört tjejer hävda att det inte alls är så farligt. Det är nästan sjukt och jag kan tycka att det i större utsträckning är tjejer som försvarar det. Alexandra: Man kanske identifierar sig väldigt starkt med att vara kvinna, och när det ifrågasätts så ifrågasätts man själv som person. Det kan bli väldigt omtumlande. När de gäller åsikter så identifierar man sig inte lika starkt. Kanske är det sådana saker som gör att det blir så mycket mera laddat? 14

16 Margareta: Det ligger något i att jagbilden blir hotad, som du var inne på Alexandra. Alexandra: Men killars världsbild blir ju också hotad? De har antagligen inte sett att det finns en sådan norm. David: Vi vet att det finns skillnader och att det är orättvist. Men så kör man på i alla fall. Det är lätt för mig att säga att det är självklart att alla ska ha lika lön och samma rättigheter. Men jag sitter inte i den sitsen att jag behöver kämpa för det själv. Alexandra: Men jag tycker inte - och den ingången jag har i mitt examensarbete - att män ska behöva vara feminister för jämlikhets skull. Det tycker jag är att underskatta hela feminismens potential. Det finns ju faktiskt krav på dig som man också David. Du ska leva upp till väldigt många förväntningar som ligger på ditt kön. Man kan använda genusperspektivet för att se väldigt mycket: hur man ser på saker och hur man klassificerar. Ylva: Du menar att en man kan vara feminist för sin egen skull? Alexandra: Snarare att feminismen ger redskap för att analysera också mäns personliga erfarenheter. Genusperspektiv ses fortfarande med misstänksamhet Diskussionen visar väldigt tydligt att det är kontroversiellt att tillföra ett genusperspektiv i undervisningen. Många känner sig hotade eller utmanade. Detta gäller inte bara studenter. På många högskolor och universitet ses genusperspektiven fortfarande med misstänksamhet eller får representeras av delkurser och enstaka personer som får fungera som alibin: Margareta: För mig är det fullkomligt självklart att ha ett feministiskt perspektiv. Nu är jag medieforskare men jag tror att det hade följt med mig vad jag än sysslat med. Jag har aldrig plötsligt tänkt att, oj, nu måste jag ha ett feministiskt perspektiv, utan det har snarare fötts fram, som en fundamental del av min forskning och undervisning. På de flesta utbildningar tar man upp olika perspektiv på ämnet; till exempel marxistisk kontra liberal historieskrivning. För mig är det självklart att ett feministiskt perspektiv är ett av dessa och jag kan inte tänka mig medieforskning utan det. Men det är inte är lika självklart för andra, och det finns många institutioner och läroböcker där detta överhuvudtaget inte tas upp. 15

17 1 JMG= Institutionen för Journalistik och masskommunikation i Göteborg. QMUC= Queen Margaret University College, Edinburgh. 2 programansvarig för MKV-utbildningen. Alexandra: Hur har det varit på de ställen där du arbetat tidigare? Margareta: På JMG i Göteborg togs det inte upp, och är fortfarande svagt representerat. rots att det finns personer där som har en genusteoretisk inriktning, finns det inte som ett inslag i grundutbildningen. Likadant var det på QMUC 1 i Skottland. På Malmö högskola har jag däremot aldrig behövt kämpa: genusperspektivet är självklart för Bosse Reimer 2 och för Inger Lindstedt som var ansvarig för uppbyggnaden av K3. Dessutom har Malmö högskola som ett uttalat mål att genusperspektivet skall genomsyra all utbildning. Alexandra: Men det har man hört att det inte gör? Jag tror ändå att det faktum, att du finns här och driver frågorna, har betydelse för vår uppfattning att det fungerar här. Margareta: Det är klart att det spelar roll. Och det finns också en skillnad mellan att vilja ha ett genusperspektiv - och att ha den kunskap som krävs för att verkligen genomföra det. Ylva: Det är ju svårt för er att jämföra med andra MKVutbildningar, men det vore ändå intressant att höra hur ni uppfattar det? Alexandra hade ju gått här ett helt år innan Margareta kom hit. Alexandra: Ja, fast nu har jag svårt att tänka mig hur det var innan. När man väl fått det perspektivet blir det svårt att tänka utan det. Men att det finns en person som står för det tror jag är viktigt, någon som håller frågeställningarna levande. Integrerat eller separat? Det är alltså inte bara att säga att man ska ha ett genusperspektiv, det krävs också att det finns en genuin förankring i ledningen för att genus inte ska förvandlas till ett alibi. Det måste också finnas drivande personer och lärare i ansvarsställning, med kunskaper i feministisk teori. Men hur undviker man att det ses som något åtskiljt från den övriga undervisningen? David: Jag vet inte, jag tycker att det fungerar bra. Ibland kan jag tycka att det är för mycket och ibland för lite, men det är ju en balans man måste hitta. Att det finns ser jag som självklart nu. Margareta: När är det för mycket och när är det för lite? David: Det är mera en känsla. Jag vet bara att jag har tyckt att nu går det här igen och andra gånger kan det kännas som att vi tappar bort det. 16

18 Margareta: Finns det ställen där du tycker det kan stärkas? David: Ja, fast det finns alltid med, även i de kurser där du inte undervisar, latent. Jag tror att alla blivit så pass medvetna och det märks också att folk drar i det på ett annat sätt nu. Margareta: Så det ligger hos er, när det inte tas upp av läraren? David: Ja, definitivt. Det är ju inte alla lärare som tar upp ett genusteoretiskt perspektiv, men då är det ofta någon av oss som frågar. Det märks också i våra uppsatsarbeten, att det går en sådan röd tråd genom dem. Vissa väljer att inte ta upp genus som en infallsvinkel, men jag tror att det är mer närvarande. Särskilt om man skall jämföra med andra utbildningar - fast det är förstås en spekulation. Alexandra: Om jag talar av egen erfarenhet så har jag ju definitivt börjat dra i de här trådarna sedan jag fick feministisk teori som ett övergripande perspektiv. Jag tror nog att jag ser att många i klassen också har tagit in det i sina medvetanden, att de har börjat tänka på ett annat sätt, reflektera över det. Det märker jag också privat, att människor säger att jag har börjat tänka på det sen du sagt det. Det smittar av sig. Margareta: Hur tycker du, som är nästan klar med din utbildning, att man kan stärka det feministiska perspektivet? Alexandra: Grunden tror jag är att det blir integrerat och att det inte ligger som ett eget block. I kursen Medier som forskningsfält fungerade det väldigt bra, det kändes naturligt och integrerat. Och så ser jag ju också på perspektivet i sig, att man faktiskt kan integrera det på alla nivåer, och det är också då man kan få förståelse för det. Ylva: Det är intressant, för David verkar mena att det inte är någon nackdel att det är koncentrerat och samlat. Att det är studenterna som bär perspektivet där emellan, och du Alexandra talar mera om något som löper hela tiden, är integrerat, men därmed kanske inte heller lyfts fram på samma sätt? David: Fast jag tror att det är bättre att det finns med hela tiden. Alexandra: Det är också viktigt att olika lärare lyfter fram det, så att man som student inte kopplar ihop ett feministiskt perpektiv med dig som person Margareta. Margareta: Det har också varit en målsättning för mig. I Skottland var jag den feministiska läraren med stort F, medan Jesper Landström 17

19 här tar jag mycket medvetet in andra lärare som diskuterar ett feministiskt perspektiv. Märker ni förresten skillnad på en kurs som jag har lagt upp, jämfört med andra kurser? Alexandra: Jag vet inte, det skulle i så fall vara de här mer diskuterande föreläsningarna som ni har börjat med, där ni föreläser och diskuterar tillsammans fast jag har hört folk som sagt att det är slöseri med resurser David: Det tyckte jag var riktigt bra, när ni gjorde så. Men annars, rent spontant tycker jag inte att det är någon stor skillnad. Margareta: Jag tror i och för sig också att det speglar att vi arbetar i team och sitter tillsammans i en studio. David: Det känns som att det är relativt nära till studenterna också. Margareta: Där är det intressant att titta på hur hela K3- huset, som Inger Lindstedt, den förra prefekten, haft stort inflytande över, hur hela arkitekturen befrämjar en mer öppen struktur. Jag tror att det hade sett väldigt annorlunda ut om hon varit en man, eller i alla fall en man med ett traditionellt tänkande måste jag säga, eftersom K3s forskningsansvarige Pelle Ehn har också haft stort inflytande i samma riktning som Lindstedt. Drivande personer räcker inte Ett antal drivande personer och delkurser räcker alltså inte för att ett genusteoretiskt perspektiv ska upplevas som viktigt av studenterna. Det behöver integreras, vara en naturlig del av ett utbildningsprogram och förankras i hela lärarteamet. Men sker detta utan konsekvenser för pedagogiken som helhet? Ylva: Innebär ett genusperspektiv också att den pedagogiska formen måste förändras? Måste det finnas en viss arkitektur och vissa undervisningsformer för att det ska fungera? Alexandra: Under en vanlig föreläsning är det lätt att låta bli att ta ställning själv. Men sitter man i en diskussionsgrupp tvingas man tänka och formulera sig, och blir ifrågasatt. Diskussionsseminarier lär en mycket utöver den rena informationen, att resonera, problematisera och komma fram till något. Margareta: Men kräver ett genusperspektiv verkligen t. ex. mer diskussioner i undervisningen och tycker ni att det finns en sådan koppling här? Jag anser nämligen själv att den kurs jag lagt upp som har minst explicita inslag av feministisk teori ändå är den kurs där jag i störst utsträckning har 18

20 genomfört vad jag kan tänka mig att kalla en feministisk pedagogik. Ylva: Vad menar du med det? Margareta: Jag tänker på ett förhållningssätt till inlärningsprocessen som strävar efter ett kritiskt förhållningssätt och till dialog. Att man som lärare talar om var man står och inte skiljer mellan sina roller som forskare, lärare och privatperson, eller är rädd för att ta kritiska diskussioner med studenter. Ylva: Fast jag är inte säker på om det har att göra med just feminism, utan kanske snarare med en medvetenhet om att man talar utifrån ett perspektiv som är ifrågasättande? Alexandra: Det känns som att det kräver en dialog. David: Ja, för att det inte lika självklart som mycket annat, och att det rör upp känslor, och att det därför kräver mera tid. Alexandra: Jag tror, apropå det vi pratade om identitet, att ett genusperspektiv berör alla, på ett sätt som inte är lika tydligt på andra områden. Man är antingen man eller kvinna. Ifrågasättande kräver klara ståndpunkter Kanske finns det inte något som kan kallas för en feministisk pedagogik. Däremot verkar det tydligt att ett genusperspektiv kräver, för att det är mer kontroversiellt, mer diskussioner, inte bara med studenterna utan också lärare sinsemellan. Man kan inte ifrågasätta utan att också tillåta ett ifrågasättande. Alexandra: Ni säger öppet att ni är feministiska forskare, och då kan jag förhålla mig till det. Motsvarigheten skulle vara att man hade ett tydligt avgränsat feministiskt block. Integrerar man det så blir det ett helt annat ställningstagande från skolans sida. Å andra sidan kanske några skulle börja tala om tankesätt som smygs in, en dold påverkan. Ylva: Jag är kluven inför det. Jag kan se att det uppstår en massa problem i kölvattnet av att man så tydligt deklarerar vad det är frågan om, eftersom studenter uppenbart kan känna sig hotade. Å andra sidan kan man lika gärna säga att problemet ligger på ett annat plan: att det är så oerhört få lärare som överhuvudtaget talar om var de själva står och hur de ser på världen. Och att man därför som student får svårt att förhålla sig till vad en lärare säger. Så att öppet deklarera en ståndpunkt är också är en gestaltning av vad feministiskt teori står för: att vilket sätt man ser på världen spelar roll. 19

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

LPP, Reflektion och krönika åk 9

LPP, Reflektion och krönika åk 9 LPP, Reflektion och krönika åk 9 Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda

Läs mer

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror

Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,

Läs mer

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner.

Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Veronicas Diktbok Bästa vänner Det är bra att ha en bästa vän tycker jag. Vår vänskap kommer att hålla för alltid. Jag är glad för att vi är bästa vänner. Vi gör roliga saker tillsammans. Jag kommer alltid

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

Inskolning. med tanke på genus

Inskolning. med tanke på genus Tredje pris! Inskolning med tanke på genus Kan inte mamma också få vara med och skola in, frågar en pappa efter en heldag i förskolan. Det kändes härligt eftersom föräldrarna är en viktig del också i jämställdhetsarbetet,

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv

Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-

Läs mer

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna.

hästfolk 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. hästfolk De helande hästarna Samspel Anna och hennes halvblod Benetton samspelar i terapisessionerna. 6 hästfocus #2 2011 www.hastfocus.se De helande hästarna hästfolk De helande hästarna The Joy of being

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken Liten

LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten LÄSGUIDE till Boken Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen prata om viktiga

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Villig av Christina Wahldén

Villig av Christina Wahldén 1 Villig av Christina Wahldén Som ett slutord till boken skriver Christina Wahldén så här: "Min första bok Kort kjol kom ut för sexton år sedan. Den är fortfarande den av mina böcker som är mest utlånad,

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin sidan 1 Forfattare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Emma och Måns. De är tillsammans. Efter att ha varit på museet med klassen ska Måns sova över hos Emma. Emma vill att Måns ska sova

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 Inledningen Rosa Den farliga färgen (Ambjörnsson, 2011) här hjälpt mig förstå färgen rosa från ett nytt perspektiv. Rosa är en symbol som är laddat med starka känslor

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi?

Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Hetero-homo-bi, trans- och queersexualiteter bland unga med intellektuell funktionsnedsättning vad vet vi? Lotta Löfgren-Mårtenson Docent i hälsa och samhälle, inriktning sexologi Auktoriserad specialist

Läs mer

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012

Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 2013-04-18 Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 Birgitta Burvall Upplevda effekter från jämställdhetsutbildning maj 2012 1 Resultat från svar från en webbenkät till politiker Trettiotre

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist

Vero hit & dit. Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist 1 Vero hit & dit Text Katarina Kieri Bild Helena Lunding Hultqvist Vero kommer ny en dag till Markus klass. Hon verkar så säker på sig själv och kan en massa saker som han inte har en aning om. Hur kan

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Inledning (Problemlösning 1.)

Inledning (Problemlösning 1.) Media Inledning (Problemlösning 1.) I median spelar våra könsroller väldigt stor roll. Kvinnorna och männen har olika roller i sitt liv och det skall inte vara så eftersom man ska dela upp det lika. Jag

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Jämställdhetsbluffen

Jämställdhetsbluffen Jämställdhetsbluffen Jämställdhetsbluffen Pelle Billing 2012 Pelle Billing www.pellebilling.se pelle@pellebilling.se Ansvarig utgivare: Pelle Billing Omslag: Sanjo Rajalin Framställd på vulkan.se ISBN:

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Pappor står utanför lagen

Pappor står utanför lagen 1 av 5 2012-02-23 17:04 Pappor står utanför lagen AKTUELLT Hur länge ska vi pappor bli behandlade som idioter som inte kan ta hand om våra egna barn? Det frågar sig en pappa som känner sig överkörd och

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Om att bli mer lik Gud och sig själv.

Om att bli mer lik Gud och sig själv. Om att bli mer lik Gud och sig själv. 2 Helgjuten Om att bli lik Gud och sig själv 3 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form & Illustration: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

Halvtid - hur har det gått?

Halvtid - hur har det gått? Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?

Läs mer

Erik står i mål Lärarmaterial

Erik står i mål Lärarmaterial sidan 1 Författare: Torsten Bengtsson Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik som är fotbollsmålvakt. Idag ska de spela match. Hans pappa är tränare och vill gärna att laget ska vinna. I bilen dit

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla

Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Föräldraskapet Var det bättre förr? Micaela Romantschuk Helsingfors 30.9.2014 Grankulla Hemma hos oss: Storebror: Varifrån kommer begreppet curlingföräldrar. Mamman förklarar. Lillebror: Aj sådär så att

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Frida Dahlqvist

Frida Dahlqvist 1. Liberalfeministisk teori Att vara delaktig i det politiska styret, att kunna försörja sig själv och få kunskap om omvärlden är centralt för att kunna agera som en egen person istället för att betraktas

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Jämställt föräldraskap

Jämställt föräldraskap Jämställt föräldraskap Monica Lidbeck Psykolog Centrala Barnhälsovårdsenheten Göteborg & Södra Bohuslän Centrala Mödrahälsovårdsenheten, Södra Bohuslän monica.lidbeck@vgregion.se, 0727-213670 Doktorand

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten?

Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten? Hur kan den feministiska utopin förändra verkligheten? Chloé Avril, doktorand i engelska En politisk genre Den utopiska genren är från början politisk. Avsikten är oftast att skildra en alternativ värld

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull

Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Likabehandlingsplan förskolan Sitting Bull Bakgrund: Den 1 april 2006 trädde Lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i kraft. Enligt likabehandlingslagen

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET

ERIC BERGIN - HÄSSLÖGYMNASIET & CARLFORSSKA GYMNASIET Genom seklerna har kvinnan fungerat som en spegel med magisk kraft att avbilda mannen dubbelt så stor som han är.. - Virginia Woolf ALLMÄNT OM ARV, MILJÖ OCH SYNEN PÅ KVINNAN Genus = könet är en social

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN

LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor.

Skriv ner din upplevelse under visualiseringen: bilder, känslor eller ord som kommer från din inrementor. Din inrementor Den inrementorn är en 20 år äldre, visare version av dig. Allteftersom du får en levande känsla för denna äldre, visare och mer autentisk version av dig själv, kommer du märka att hon existerar

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS

Hur kunde han? VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS BENTE BRATLUND Sidan 1 Hur kunde han? Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lisa är kär i Finn. De har varit ihop i ett halvår nu. En kväll bakar Lisa en chokladkaka, som är det bästa Finn vet. Hon ska gå

Läs mer

frispel/kära syster! Kära syster! Jesper Fundberg

frispel/kära syster! Kära syster! Jesper Fundberg Kära syster! Jesper Fundberg Tiden går så fort och jag har tänkt skriva till dig så många gånger, men annat tycks alltid komma emellan. Detta annat. Jobb, barn, resor, hem, familj... Eller så är det själva

Läs mer

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN

BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN BLI EN NORMKRITISK FÖREBILD VERKTYGSLÅDA FÖR DEN MEDVETNA LEDAREN Öppenhet handlar inte om att visa upp och mani festera min sexuella läggning. Öppenhet för mig handlar om att slippa behöva dölja vem jag

Läs mer