Uppföljning - livskvalitet inom äldreomsorgen. Trelleborgs kommun

Transkript

1 Revisionsrapport Uppföljning - livskvalitet inom äldreomsorgen Kristina Hermansson Juni 2016

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte och Revisionsfråga Revisionskriterier Kontrollmål Metod och avgränsning Iakttagelser och bedömningar Kontrollmål 1 Riktlinjer Iakttagelser Bedömning Kontrollmål 2 ÄBIC Iakttagelser Bedömning Kontrollmål 3 Sociala insatser Iakttagelser Bedömning Kontrollmål 4 Samvaro Iakttagelser Bedömning Kontrollmål 5 Meningsfullhet Iakttagelser Bedömning Kontrollmål 6 Genomförandeplaner Iakttagelser Bedömning Revisionell bedömning Bilaga 1 Begrepp och förkortningar Bilaga 2 Lista över uppgiftslämnare och dokumentation...23 Juni av 24

3 1. Inledning 1.1. Bakgrund Det finns en nationell värdegrund för äldreomsorgen som gäller för alla kommuner och verksamheter som utför äldreomsorg enligt socialtjänstlagen. Den behandlar bland annat välbefinnande genom trygghet och meningsfull tillvaro. År 2014 genomförde revisionen en granskning med benämningen Äldreomsorg meningsfull vardag, aktiviteter och socialt innehåll. Den identifierade ett antal brister. Rapporten lämnades till socialnämnden som återkom med svar på revisionens synpunkter. För några kontrollmål hade nämnden avvikande uppfattningar avseende bedömningar. De baserades på resultat av brukarundersökningar, resultatet av en granskning genomförd av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, samt på den omfattning av insatser som genomförs. För att säkerställa att åtgärderna har genomförts beslutade revisorerna i Trelleborgs kommun att genomföra en uppföljning av granskningen från Syfte och Revisionsfråga Har socialnämnden genomfört de åtgärder som angavs i nämndens svar till revisionen efter granskningen genomförd 2014? 1.3. Revisionskriterier Socialtjänstlagen, SoL, (2001:453) Socialstyrelsens allmänna råd om värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre SOSFS 2012:3 Värdighetsgaranti inom äldreomsorgen, Socialnämnden,, Kontrollmål Finns det riktlinjer som harmonierar med tydliga och mätbara mål för äldreomsorgen som är kopplade till värdighetsgarantier? Är ÄBIC 1 infört och görs biståndsbedömning i särskilt boende avseende socialt innehåll och den äldres rätt att uppleva meningsfullhet? Finns det en tydlighet avseende den enskildes sociala insatser i genomförandeplanerna? Är utvecklingen positiv avseende upplevelsen av samvaro exempelvis vid måltider? Är utvecklingen positiv avseende de äldres upplevelse av meningsfullhet? Har uppföljning och utvärdering av genomförandeplaner prioriterats? 1.5. Metod och avgränsning Granskningen utgår från den tidigare gjorda granskningen, och avgränsas till att omfatta äldreomsorgen övergripande med fokus på äldreboendena Tapperhus, Bäckahästen och Täppan samt hemvårdsområdena Centrum Väster och Smygehamn. 1 Äldres Behov I Centrum Juni av 24

4 Statistiken i iakttagelserna för kontrollmålen är hämtade från Kolada 2, och i något fall från Rapport avseende genomförandeplaner inom äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri i 2015, Stöd- och tillsynsenheten, Intervjuer har genomförts med berörda tjänstemän samt nämndens ordförande och vice ordförande. Rapporten har varit föremål för sakgranskning. 2 Kommun- och landstingsdatabasen Juni av 24

5 2. Iakttagelser och bedömningar 3 Enligt information från Kolada (se bilaga 1 för förkortningar och begrepp) har Trelleborgs kommun lägre kostnader per invånare för äldreomsorg jämfört med sin standardkostnad 4. Standardkostnaden är en förväntad kostnadsnivå utifrån kostnaderna för äldreomsorg generellt i Sverige och utifrån s specifika förutsättningar. Lägre kostnader än standardkostnaden indikerar ett lägre kostnadsläge än statistiskt förväntat. Nettokostnadsavvikelse inom äldreomsorgen i Trelleborg, (%), hämtat från Kolada 0, ,0-4,0-6,0-8,0-10,0-12,0 Det kan finnas flera orsaker till att kostnadsläget är lägre än statistiskt förväntat. Det kan exempelvis bero på en hög effektivitet eller på en låg ambitionsnivå. Att sätta detta nyckeltal i relation till kvalitetsmåtten kan ge indikation på förklaringsfaktorn. I Kolada finns insamlad information för ett stort antal kvalitetsnyckeltal inom områdena Leva och bo självständigt, Trygga förhållanden och Aktiv och meningsfull tillvaro. Tabellen nedan är hämtad från Kolada. Den visar en sammanvägd bild av resultaten för kvalitetsnyckeltal i förhållande till övriga kommuner i Sverige. För varje kvalitetsnyckeltal rangordnas alla kommuner efter resultat. Grönt visar att kommunens resultat befinner sig bland de 25 procent bästa, rött bland de 25 procent sämsta och gult är övriga 50 procent. För de nyckeltal som kommunen inte har lämnat in information blir färgen grå. I tabellen redogörs för hur stor andel av kommunens nyckeltal som är gröna, gula, röda respektive grå. Om andelen grå nyckeltal ökar kan det bero på att antalet nyckeltal som mäts har ökat och att inte lämnat in statistik för nya nyckeltal för det givna året. Det behöver alltså inte betyda att kommunen slutat mäta ett visst nyckeltal från ett år till nästa. Det sker en kontinuerlig utveckling av nya nyckeltal för att mäta olika aspekter inom äldreomsorgen. 3 Informationen i avsnitten med underrubriken Iakttagelser är hämtad från dokumentation från, och intervjuer med, representanter från socialnämnden och socialförvaltningen. Statistiken är hämtad från Kolada till iakttagelserna för kontrollmål 1 till 5. 4 Standardkostnaden är justerad för strukturvariabler för det aktuella året. Strukturvariabler hanterar exempelvis civilstånd, ohälsa, andel födda utanför Norden, hemtjänstresor och institutionsboende i glesbygd, löner, bebyggelsestruktur och befolkningsutveckling. Juni av 24

6 Kvalitet och resultat i äldreomsorgen, hämtad från Kolada Varje år genomförs brukarbedömningar inom flera områden i äldreomsorgen. Statistik från dessa finns att hämta på Kolada. I tabellen nedan ges en indikation på helhetsomdömet för nöjdheten med det äldreboende individen bor på respektive den hemtjänst individen har. Statistiken omfattar de personer som är över 65 år och som har besvarat undersökningen. Det finns en osäkerhet i statistiken. Dels är det inte känt hur stor andel som faktiskt besvarat undersökningen och hur representativa de är. Dels är det okänt vilken förmåga de olika individerna har haft att svara samt hur den eventuella assistans som behövts har påverkat svaren. Dessa faktorer kan påverka statistiken både positivt och negativt. Det saknas statistik för enskilda år i synnerhet när den bryts ner till olika äldreboenden respektive hemvårdsområden. I tabellen finns sammanlagd statistik för hela kommunen oberoende av regiform och för de äldreboenden och hemvårdsområden som granskningen omfattar. Tabell 1 Helhetsomdöme för äldreboenden respektive hemvårdsområden/hemtjänst oberoende av regiform. Tomma rutor innebär att statistik saknas. Egen bearbetning av information hämtad från Kolada. Äldreboenden Totalt, alla enheter Bäckahästen Tappershus Täppan År Äldre personer som är mycket eller ganska nöjda med det här äldreboendet 84% 85% 85% 100% 100% 94% Hemvårdsområden Totalt, alla enheter Centrum Väst Smygehamn År Äldre personer som är mycket eller ganska nöjda med den här hemtjänsten 89% 87% 85% 81% 84% 100% 89% 88% I granskning har tre äldreboenden och två hemvårdsområden valts ut. Äldreboendena Bäckahästen och Tappershus drivs av kommunen. Äldreboendet Täppan drivs av företaget Vardaga. Hemvårdsområdena Centrum Väst och Smygehamn driver kommunal hemtjänst. Enhetscheferna inom kommunens samtliga äldreboende bildar tillsammans med avdelningschefen för äldreomsorg en ledningsgrupp som träffas varannan vecka. Övriga veckor Juni av 24

7 träffas enhetscheferna utan avdelningschef. På motsvarande sätt arbetar enhetscheferna inom kommunens hemvårdsområden Kontrollmål 1 Riktlinjer Första kontrollmålet avser huruvida det finns riktlinjer som harmonierar med tydliga och mätbara mål för äldreomsorgen som är kopplade till värdighetsgarantier. I granskningen 2014 lämnades följande bedömning: MÅL, RIKTLINJER och VÄRDIGHETSGARANTIER: Nämnden och förvaltningen bör fastställa mer tydliga och mätbara mål för äldreomsorgen samt koppla ihop dessa med värdighetsgarantierna. Såväl fysiska som psykiska och sociala behov och insatser bör beaktas. Nämnden bör härefter revidera nuvarande riktlinjer samt harmoniera dessa med mer tydliga mål. De psykiska och sociala behoven och insatserna bör utvecklas i riktlinjerna. Socialnämndens kommentar till detta enligt protokoll per var: KOMMENTAR: Riktlinjerna kommer att ses över av varje nytillträdd nämnd eller vid behov, t ex vid förändrad lagstiftning. Översikt av riktlinjerna är redan planerade till årsskiftet Iakttagelser Enligt kommunens budgetdokument för 2016 styr kommunfullmäktige nämnderna genom att besluta om vision, om strategiska inriktningar och om inriktningsmål för den långsiktiga utvecklingen. Det finns tre strategiska inriktningar som beskriver kommunens viktigaste prioriteringar och fem inriktningsmål. Nämndernas åtaganden finns i deras beslutade effektmål. Dessa ska ligga i linje med inriktningsmålen. Nämnderna ska också fastställa verksamhetsplaner med konkreta beskrivningar av vad som prioriteras i verksamheten. I socialnämndens verksamhetsplan för 2016 kan utläsas att ett av kommunfullmäktiges inriktningsmål ligger till grund för tre effektmål med bäring på äldreomsorg. Varje effektmål har ett eller flera indikatorer. För varje indikator finns ett målvärde. Tabell 2 Sammanställning av målkedja för äldreomsorgen 2016, från kommunfullmäktiges inriktningsmål till nämndens målvärde. Informationen är hämtad från bilaga till socialnämndens protokoll Inriktningsmål Effektmål Indikator Målvärde 1. Medborgarna skall uppleva ökad tillgänglighet äldreomsorgen a. Medborgarnas nöjdhet med minst 51 % ska b. Upplevd trygghet i hemtjänsten högst 16 plats i Skåne verka för att alla barn c. Upplevd trygghet i särskilt högst 16 plats i 2. Brukarnas trygghet ska och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt d. Tiden från aktualisering till boende Skåne öka förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet. upprättad genomförandeplan skall minska med 20 % minst 20 % 3. Socialförvaltningen skall använda fler tekniska lösningar. e. Antal genomförda förändringar med ny teknik minst 24 st Det finns en värdighetsgaranti som avser att förtydliga vad medborgarna i Trelleborgs kommun kan förvänta sig av äldreomsorgen. Denna beslutades av socialnämnden år Företaget Vardaga driver äldreboendet Täppan. Uppdraget regleras i ett avtal med kommunen. Här framgår bland annat att kommunens värdighetsgarantier ska följas. Dessa värdighetsgarantier ligger i linje med Vardagas egna riktlinjer. Juni av 24

8 Inom den kommunala äldreomsorgen finns en upplevelse av att arbetet med mål har ökat de senaste två åren. Detta sammanfaller med införande av LEAN. Inom ledningsgrupperna för äldreboendena respektive hemvårdsområdena bearbetas de politiska målen. Det finns en strävan att målen ska brytas ner till de olika enheterna på ett sådant sätt att äldreomsorgen är likvärdig oberoende av var en individ bor. Värdighetsgarantin och riktlinjerna för biståndsbedömning/utförande upplevs vara relevanta, tydliga och ligga i linje med målen för verksamheterna. Målen följs upp i ledningsgrupperna och parametrarna bakom olika resultat identifieras. Cheferna i chefsgrupperna stöttar varandra för att ta reda på vad skillnader i resultat beror på och vilka åtgärder som kan tas för att uppnå förbättring. Hänsyn tas till de olika enheternas individuella förutsättningar. Chefsgrupperna arbetar periodvis med detaljer i värdighetsgarantin. Detta är en lärandeprocess för att hela tiden utvecklas. Avvikelserapportering sker när värdighetsgarantin inte uppnås. Analys görs över varför värdighetsgarantin inte hölls, vilket händelseförloppet var och hur förbättring ska genomföras. Att komma fram till denna arbetsmetod har varit en process som tagit tid. Nu anses den fungera kvalitetshöjande. Relationen till omsorgstagarna generellt anses ha förbättrats. Riktlinjer enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, följs alltid. Det har förekommit brister avseende riktlinjer enligt socialtjänstlagen, SoL. För cirka 3 år sedan anställdes en socialt ansvarig socionom, SAS. Det har gett förutsättningar till stora förbättringar inom det här området. Numera finns en medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, en medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR, och en SAS Bedömning Nämnden har beslutat om tre effektmål för äldreomsorg. För varje effektmål finns en eller flera indikatorer. För varje indikator finns ett angivet målvärde. Effektmålen ska ligga i linje med ett eller flera av kommunfullmäktiges inriktningsmål. Samtliga effektmål är kopplade till inriktningsmålet: ska verka för att alla barn och ungdomar stimuleras och erbjuds rätt förutsättningar för att lyckas i vuxenlivet. Enligt vår bedömning är kopplingarna mellan effektmålen och inriktningsmålet inte tydliga. Det inriktningsmål som används finns inom den strategiska inriktningen arbete. Inriktningen arbete har målområden inom näringsliv, utbildning och självförsörjning. Enligt vår bedömning finns ett tydligare samband mellan effektmålen för äldreomsorg till den strategiska inriktningen livskvalitet med målområdena hälsa, trygghet, boende och upplevelser. Riktlinjer för biståndsbedömning/utförande äldreomsorgen kan kopplas till framförallt två av effektmålen. Endast i mindre utsträckning kan riktlinjerna kopplas till effektmålet Socialförvaltningen skall använda fler tekniska lösningar. Vår bedömning är att riktlinjerna till stor del harmonierar med effektmålen. Värdighetsgarantierna kan härledas till två av de tre effektmålen. Effektmålet att fler tekniska lösningar ska användas finns inte representerat inom garantierna. Sammanfattningsvis är kopplingarna mellan kommunfullmäktiges strategiska inriktning och inriktningsmål och socialnämndens effektmål svaga. Kopplingarna är tydliga mellan två av nämndens effektmål, dess värdighetsgarantier och dess riktlinjer för biståndsbe- Juni av 24

9 dömning och utförande. Kopplingarna för ett av effektmålen är mindre framträdande. Granskade enheter inom äldreomsorgen upplever en samstämmighet mellan de målen och de styrande dokumenten. Det första kontrollmålet att det finns riktlinjer som harmonierar med tydliga och mätbara mål för äldreomsorgen som är kopplade till värdighetsgarantier bedöms som delvis uppfyllt Kontrollmål 2 ÄBIC Det andra kontrollmålet avser huruvida ÄBIC är infört och att det görs biståndsbedömningar i särskilt boende avseende socialt innehåll och den äldres rätt att uppleva meningsfullhet. I granskningen 2014 lämnades följande bedömning: BISTÅNDSBEDÖMNING: Vi rekommenderar att nämnden även gör biståndsbedömningar i det särskilda boendet med fokus på det sociala innehållet och den äldres rätt till att uppleva meningsfullhet i livet. Lagförslag finns om att biståndsbedömningar även skall göras i det särskilda boendet från Biståndsbedömningarna avseende hemtjänsten, bör också få mer fokus på psykosociala behov. Det bör övervägas korgbeslut för att slippa akuta uttryckningar, korta besök under stress med många olika undersköterskor inblandade samtidigt som larm skall besvaras. Socialnämndens kommentar till detta enligt protokoll per var: KOMMENTAR: Nämnden har redan fattat beslut om att införa ÄBIC, Äldres Behov I Centrum. Införandet av individuell biståndsbedömning är redan påbörjad inom två särskilda boenden. Övriga påbörjas innan årsskiftet Iakttagelser Enligt socialnämndens årsanalys för 2014 påbörjades arbetet med att införa ÄBIC, äldres behov i centrum under I riktlinjerna för biståndsbedömning/utförande som beslutats av socialnämnden i september 2015 genomförs utredning av ansökan om äldreomsorg enligt ÄBIC. Enligt socialförvaltningens kvalitetsberättelse 2015 ska ÄBIC kallas individens behov i centrum, IBIC, i. Enligt Socialstyrelsen är IBIC en vidareutveckling av ÄBIC till att omfatta vuxna med funktionsnedsättningar som är i behov av stöd i enlighet med SoL och LSS oavsett ålder. Handläggande enligt IBIC började inom hemtjänst i januari Det fick avbrytas på grund av tekniska problem i systemstödet 5. De uppgifter som fördes in i systemet centralt kunde inte hämtas hos respektive utförarenhet. Leverantören har lovat att systemstödet ska fungera från slutet av maj Planen är att införa handläggning av ansökningar om särskilt boende när metoden är välfungerande inom hemtjänsten. Det förväntas ske i september Inledningsvis kommer nya ansökningar behandlas med den nya metoden. Därefter ska ett boende i taget gås igenom för att besluten utformning ska vara i enlighet med IBIC. Det finns andra tekniska problem. Den klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter, KSI, som är utvecklad av socialstyrelsen, finns inte tillgänglig för handläggarna i stödsystemet. Detta förväntas åtgärdas i juni Sannolikt ska kommunerna rapportera beviljade insatser till Socialstyrelsen enlig KSI från år IT-leverantören Tieto Juni av 24

10 För att förbereda införandet av IBIC inom biståndsbedömningen har två av de anställda genomgått Socialstyrelsens processledarutbildning avseende ÄBIC. De har därefter utbildat handläggare och en del personal inom utförarsidan. Äldreboendet Täppan uppger att de fortfarande får biståndsbesluten enligt den äldre metoden. Det innebär att besluten är övergripande. Utifrån dessa arbetar Täppans personal med precisering i en genomförandeplan. När besluten i framtiden formuleras utifrån IBIC förväntas dessa vara mer detaljerade och därmed kommer arbetet med genomförandeplan att förenklas. Representanter från Täppan har varit på informationsträffar om ÄBIC/IBIC och är förberedda på förändringen. När IBIC är infört förväntar den kommunala äldreomsorgen att genomförandeplanen, kontaktmannaskapet och kontinuiteten bli tydligare. Genomförandeplanen blir ett mer användbart arbetsinstrument där målet framgår uttryckligt liksom hur det ska uppnås. Individens bakgrundsbeskrivning kommer inte att bifogas biståndsbesluten på det sätt som den gör i dagsläget. Det befaras bli en försämring. Eftersom biståndsbesluten i dagsläget inte är i enlighet med IBIC än är inte genomförandeplanerna det heller. Den mall som används till genomförandeplaner behöver anpassas till IBIC. Det är ett arbete som pågår i en arbetsgrupp. Det anses viktigt att genomförandeplanerna blir mer lättarbetade jämfört med idag. Enligt IBIC kommer planen att användas mer och ändringar i den kommer i många fall göras oftare med anledning av exempelvis kortsiktiga mål som behöver revideras. Inom hemtjänsten har varje insats tidigare beviljats genom biståndsbeslut. Nu kommer det att bli så även för äldreboendena. Enheterna inom den kommunala äldreomsorgen har förberett sig på införandet av IBIC. Det innebär att tankesätt har ändrats även om IBIC ännu inte tagits i bruk. Det tar sig i uttryck genom ett större fokus på att hjälpa omsorgstagarna till att i första hand kunna hjälpa sig själva. Det har varit en del omsättning på biståndshandläggare. Det innebär tillfälliga kunskapsbrister Bedömning Införandet av ÄBIC/IBIC är inte genomfört. Tekniska problem i systemstödet har utgjort hinder. Det har varit en viss omsättning av biståndshandläggare vilken kan försvåra införandet av biståndsbedömning enligt ÄBIC/IBIC. Det finns ingen färdig mall för genomförandeplaner anpassade till ÄBIC/IBIC. Eftersom biståndsbedömning enligt ÄBIC eller IBIC inte är införd för äldreboendena så används den tidigare modellen för biståndsbedömning. Den är generell och anger inte specifika insatser. Specifik biståndsbedömning avseende socialt innehåll och den äldres rätt att uppleva meningsfullhet görs således inte. Kontrollmålet att ÄBIC är infört och att det görs biståndsbedömning i särskilt boende avseende socialt innehåll och den äldres rätt att uppleva meningsfullhet bedöms som ej uppfyllt. Juni av 24

11 2.3. Kontrollmål 3 Sociala insatser Det tredje kontrollmålet avser huruvida det finns en tydlighet avseende den enskildes sociala insatser i genomförandeplanerna. I granskningen 2014 lämnades följande bedömning: GENOMFÖRANDEPLANER: Planerna är i stort behov av ökad tydlighet avseende när, var, hur och av vem olika sociala insatser skall utföras. I de granskade akterna anges behovet av sociala insatser och aktiviteter på relativt olika sätt och ofta mycket begränsat eller inte alls. Det är av stor vikt att dokumentet social dokumentation tillämpas. Dokumentationen skall bl. a. vara tillräcklig, väsentlig och korrekt. Enhetschefer med stöd av myndighetsavdelningen bör engageras i detta utvecklingsarbete. Socialnämndens kommentar till detta enligt protokoll per var: KOMMENTAR: Generellt sett håller genomförandeplanerna god kvalitet, vilket bekräftats av IVO vid deras nyligen gjorda granskning. ÄBIC kommer dock att på ett bättre sätt ta fram den enskildes sociala behov i dokumentationen. Kontinuerlig utbildning i social dokumentation pågår Iakttagelser I Vardags äldreboende Täppan uppges att enskildas sociala insatser framgår i genomförandeplanerna. Det framgår hur mycket, så kallad, egentid med kontaktperson, eller i grupp, som individen har och vad egentiden ska användas till. Egentiden schemaläggs. De kommunala äldreboendena uppger att de arbetat med att utveckla tydligheten i genomförandeplanerna. Individuella behov ska framgå liksom information om vilka enskilda aktiviteter en individ har samt när och hur de ska genomföras. Inom hemtjänsten diskuteras vad som ingår i begreppet social insats. Vidare diskuteras om en social insats ska ges av hemtjänsten eller om den ska möjliggöras genom exempelvis ledsagning. Det finns en förhoppning att införandet av IBIC ska öka tydligheten. Ett beslut enligt IBIC kan bli att en omsorgstagare ska få stöd att bryta en isolering genom ledsagning till en aktivitet. Målet kan vara att individen efter några gånger blir självständig i att ta sig till, och delta i, aktiviteten. I dagsläget beviljas social samvaro i speciella fall som en insats i hemtjänsten. I besluten framgår inte mål, syfte eller innehåll. Utbildning, eller annan kompetenshöjande verksamhet, i social dokumentation har genomförts, både för fast anställd personal och för vikarier, inom den kommunala äldreomsorgen Bedömning Det framgår inte av intervjuerna att den enskildes sociala insatser är tydliga i genomförandeplanerna. Enligt intervjusvaren är tydligheten större inom särskilda boende jämfört med inom hemtjänsten. Det finns en förväntan och en reell möjlighet att tydligheten i beslut genom IBIC kan leda till ökad tydlighet i genomförandeplanerna avseende den enskildes sociala insatser. Det finns en tydlighet avseende den enskildes sociala insatser i genomförandeplanerna och kontrollmålet bedöms därför som delvis uppfyllt. Juni av 24

12 2.4. Kontrollmål 4 Samvaro Det fjärde kontrollmålet avser huruvida utvecklingen är positiv avseende upplevelsen av samvaro exempelvis vid måltider. I granskningen 2014 lämnades följande bedömning: SAMVARO och SAMTAL: Möjligheter till samvaro och samtal för brukarna fungerar tillfredsställande på några av de granskade enheterna medan det finns brister på andra. Måltider och fikastunder bör göras till avkopplande och rofyllda stunder på samtliga enheter. Personalen bör i möjligaste mån sitta ned tillsammans med brukarna. Socialnämndens kommentar till detta enligt protokoll per var: KOMMENTAR: Ca 310 personer har bistånd i samband med måltiden. På kommunens äldreboenden planeras måltidssituationerna utifrån de boendes behov och önskemål. CA 85 % av de tillfrågade (324 personer), i Socialnämndens egen brukarenkät anser att måltiden är en höjdpunkt på dagen Iakttagelser För att ge en indikation på möjligheten till social samvaro i samband med måltider på äldreboenden har nyckeltal som berör måltider sammanställts i tabellen nedan. Dessa är hämtade på Kolada. Det första nyckeltalet kommer från årliga brukarundersökningar. Avsikten är att mäta den äldres upplevelse av måltiderna. Nyckeltalet omfattar endast de som besvarat frågan i undersökningen. Hur stor andel som besvarat och hur svaren samlats in framgår inte. I det andra nyckeltalet mäts hur stor andel av de äldre som har en individuell plan för sina måltider. I den individuella planen ska hänsyn tas till den enskildes önskemål och behov i samband med måltiderna. Det sista nyckeltalet visar hur stor andel av äldreboendena totalt i Trelleborg som har rutiner för hur omsorgsmåltider ska genomföras. För de äldreboenden som ingår i granskningen framgår om sådan rutin finns på just det äldreboendet. För att en måltid ska benämnas som en omsorgsmåltid ska personalen delta tillsammans med de äldre vid matbordet. De ska sitta med och äta, även om de bara tar en smakportion. Vidare ska personalen erbjuda individanpassat måltidsstöd som de enskilda personerna behöver i samband med måltiden. Tabell 3 Statistik avseende måltider på särskilt boende inom äldreomsorgen. Det saknas statistik för respektive boende för år Egen bearbetning av statistik från Kolada. Äldreboenden Totalt, alla enheter Bäckahästen Tappershus Täppan År Andel boende som uppgett att de alltid eller oftast upplever måltiderna som en trevlig stund på dagen Andel boende som har en individuell plan för sina måltider Särskilda boenden med rutiner för hur omsorgsmåltider ska genomföras 72% 72% 63% 71% 100% 64% 93% 96% 100% 79% 100% 76% 100% 100% 93% 100% Ja Ja Ja Ja Ja Ja Andra möjligheter till samvaro kan vara i samband med vistelse i gemensamma utrymmen inomhus eller utomhus i anslutning till boendet. Det kan också vara vid aktiviteter som erbjuds på äldreboendet. I nedan tabell finns en sammanställning av nyckeltal om gemensamma utrymmen och om aktiviteter. Juni av 24

13 De första två nyckeltalen är mätta vid brukarundersökningar. Som tidigare nämnts är kvaliteten avhängig av hur stor andel som besvarat frågan och hur svaren inhämtats. Bedömning av det kan inte göras inom ramen för den här granskningen. I nästa nyckeltal mäts hur stor andel av äldreboendena i kommunen som erbjuder minst tre aktiviteter per vecka. För de enskilda boendena anges hur många aktiviteter per vecka som just dessa äldreboenden erbjuder. Därefter framgår hur stor andel av de äldre inom kommunens äldreboenden som erbjuds minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen samt minst två sådana aktiviteter per vardag. En organiserad aktivitet kan exempelvis vara högläsning, musikstund eller bakning. Det kan vara andra än äldreboendets personal som håller i aktiviteterna. För dessa nyckeltal saknas information på enhetsnivå. Tabell 4 Statistik avseende tillgång till aktiviteter på särskilt boende. Egen bearbetning av information från Kolada. Äldreboenden Totalt, alla enheter Bäckahästen Tappershus Täppan År Andel boende som uppgett att det är trivsamt i gemensamma utrymmen 65% 76% 70% 88% 80% Andel boende som uppgett att det är trivsamt utomhus Aktiviteter genomförs minst 3 gånger per vecka 100% 92% 3-6 Andel boende som erbjuds minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen Andel boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter under vardagar 68% 64% 67% 77% 63% 80% 59% 73% 51% 63% minst minst 7 På Vardagas äldreboende Täppan uppges att upplevelsen av samvaro är prioriterad. Varje grupp är sammansatt av individer med olika typer av demens i olika faser av sjukdomsförloppet. För att upplevelsen av samvaro ska vara så positiv som möjligt avvägs behov av kontinuitet med behov av anpassning. Vid måltiderna sitter personal alltid med och äter. I övrigt har införandet av den så kallade demensakademin troligen positiva konsekvenser på de boendes upplevelse av samvaro. Demensakademin ska kontinuerligt bidra till kunskapshöjning hos personalen avseende demens bland annat för att upplägget av samvaro ska bli så gynnsamt som möjligt. Inom kommunens äldreboenden finns en gemensam uppfattning att samvaron är viktig. Personal sitter alltid med vid måltiderna och i genomförandeplanerna uppges individuella behov och önskemål finnas med. När det gäller aktiviteter har ändring skett på minst ett boende från att de sker spontant till att de planeras. Det saknas statistik för flera av nyckeltalen eftersom antalet svar i brukarenkäterna varit för få. Inför nästa års undersökning är förhoppningen att fler omsorgstagare eller anhöriga svarar. Detta ska uppnås genom att de tillfrågade informeras om vikten för verksamheten att få svar på undersökningen. minst 7 minst 7 Juni av 24

14 Bedömning Det finns ingen information som entydigt kan ge svar på kontrollmålet. Totalt sett är utvecklingen avseende nyckeltal rörande måltider positiv. Förändring avseende upplevelsen av att gemensamma utrymmen är trivsamma inomhus respektive utomhus är svårtydd. Det saknas statistik för kunna utläsa trender för de enskilda boendena. Totalt för hela kommunen har upplevelsen varierat över de tre åren. Statistiken för omfattningen av organiserade aktiviteter ger inte heller mycket information för att kunna dra några slutsatser. De äldreboenden som ingår i granskningen har totalt sett ökat antalet aktiviteter per vecka. Intervjuerna visade på en ökad medvetenhet kring att aktiviteternas betydelse och vikten av att planera dessa. Kontrollmålet att utvecklingen är positiv avseende upplevelsen av samvaro exempelvis vid måltider bedöms som delvis uppfyllt. 2.5.Kontrollmål 5 Meningsfullhet Det femte kontrollmålet avser huruvida utvecklingen är positiv avseende de äldres upplevelse av meningsfullhet. I granskningen 2014 lämnades följande bedömning: MENINGSFULL DAG och SCHEMALÄGGNING: Några av de äldre upplever meningsfullhet i sina liv medan andra har svårt för att uppleva en meningsfullhet. Det bör genomföras mera gruppaktiviteter och samvaro på kvällarna i de särskilda boendena så att omsorgstagarna inte går och lägger sig tidigt. Det bör även möjliggöras att i större utsträckning vara uppe när nattpersonalen arbetar. Schemaläggningen bör utgå från brukarnas behov och kopplas samman med upprättade genomförandeplaner. Det bör övervägas en mer jämn bemanning mellan kl Av bristande stimulans kan utvecklas oro och ångest och det är inte ovanligt att detta löses genom ökad medicinering. För att förhindra detta är läkarkontinuitet viktig liksom regelbundna läkemedelsgenomgångar. Kopplingen mellan symtom och orsak bör lyftas fram. Socialnämndens kommentar till detta enligt protokoll per var: KOMMENTAR: 77 % av samtliga tillfrågade i brukarenkäten anser att de har en meningsfull dag. Ca 82 % får sitt behov av social gemenskap tillgodosett. Detta är ett bra resultat men kan ändå förbättras Iakttagelser För att ge en indikation på möjligheten till att uppleva meningsfullhet har ett antal nyckeltal som berör området sammanställts nedan. Den första tabellen avser äldreboenden och den andra avser hemtjänst. I båda tabellerna finns ett nyckeltal för upplevt besvär med ensamhet. Resultatet kommer från den årliga brukarundersökningen. Det gör fler nyckeltal där den boende, eller personen med hemtjänst, uppgett sin upplevelse av någonting. Precis som vid nyckeltal som kan indikera möjlighet till samvaro handlar många av nyckeltalen här om aktiviteter. Juni av 24

15 Tabell 5 Statistik som kan ge indikation om meningsfullhet för personer med särskilt boende inom äldreomsorgen. Eftersom information saknas för år 2013 på enhetsnivå för de tre äldreboendena har den kolumnen tagits bort. Egen bearbetning av information från Kolada. Totalt, alla Bäckahästen Tappershus Täppan Äldreboenden enheter År Andel boende som uppgett att de besväras av ensamhet 17% 14% 17% Andel boende som dagligen erbjuds tid utifrån sina egna önskemål Andel boende som erbjuds daglig utevistelse Andel boende som uppgett att de tycker att möjligheterna att vistas utomhus är mycket eller ganska bra Andel boende som uppgett att de är mycket eller ganska nöjda med de aktiviteter som äldreboendet erbjuder Styrke- och balansträning i form av gruppgymnastik erbjuds (1=varje månad, 2=varannan vecka, 3=varje vecka) Närhet till träningslokal och som lätt kan nås Andel boende som har möjlighet till internetuppkoppling i det egna rummet/lägenheten 80% 84% 81% 81% 92% 100% 64% 60% 59% 29% 73% 65% 63% 65% 33% 92% 71% 50% % 17% Nej Nej Ja Nej Ja Ja 43% 65% 47% Tabell 6 Statistik som kan ge indikation om meningsfullhet för personer med hemtjänst inom äldreomsorgen. Egen bearbetning av information från Kolada. Hemvårdsområden Totalt, alla enheter Centrum Väst Smygehamn År Andel personer med hemtjänst som uppger att de besväras ofta av ensamhet Andel personer med hemtjänst som uppgett att hemtjänstpersonalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid att utföra arbetet Antal tillfällen per månad hemtjänsten erbjuder ledsagarservice Hemtjänsten erbjuder den äldre att följa med vid dagligvaruinköp Antal tillfällen per vecka hemtjänsten erbjuder promenader 13% 18% 19% 16% 23% 36% 15% 11% 84% 83% 78% >1 >1 >1 Nej Nej Nej >1 1 >1 Inom äldreboendet Täppan pågår en implementering av den så kallade demensakademin. Genom denna ska personalen kontinuerligt öka sin kompetens inom demensvården. Detta bör ha inverkan på upplevelsen av meningsfullhet eftersom det är en central del i omsorgen av de äldre. Det finns en medvetenhet kring hur aktiviteter lämpligen läggs upp och vilka aktiviteter som ger positiva upplevelser. Juni av 24

16 Nya rutiner avseende aktiviteter har nyligen införts på ett av de kommunala äldreboendena. Detta ska säkerställa att aktiviteter genomförs minst en gång per dag. Även det andra äldreboendet har dagliga aktiviteter. Aktiviteterna individanpassas. Inom hemtjänsten diskuteras innebörden av meningsfullhet och vilket ansvar de kan ta för omsorgstagarnas upplevelse av det. Resonemanget påminner om det för samvaro. Inom det geografiska området för Centrum Väst har andelen personer som uppger att de besväras av ensamhet ökat betydligt. Detta har analyserats och följande möjliga förklaringar har getts: I området saknas mataffärer. Den sista lades ner Att ha möjlighet att gå till en mataffär för att handla lite grann kan ha en stor social betydelse. Det saknas även andra affärer, kaféer, mötesplatser liknande AKKA och kyrklig verksamhet för äldre. Det är för långt för de flesta omsorgstagare att på egen hand promenera till centrala Trelleborg, eller andra platser med folkliv, för att uppleva liv och rörelse. I området finns många ensamhushåll bland omsorgstagarna. I området finns många omsorgstagare som saknar anhöriga såsom barn eller släkt i övrigt. En indikation på ensamhet kan den ökande andelen vårdtagare som har god man vara. För att motverka de negativa förutsättningarna för omsorgstagarna i området är det många som har beviljats promenader dagligen. I Smygehamn är trenden positiv. Det stämmer överens med den utveckling som finns i området i övrigt. Bland annat finns ett ökat antal kaféer och affärer. Dessutom är andelen av de äldre som klarar sig relativt bra på egen hand större Bedömning Nyckeltalet för upplevelsen av ensamhet har försämrats totalt sett för både de särskilda boendena och för hemtjänsten. Det kan indikera en försämrad upplevelse av meningsfullhet. Övriga identifierade nyckeltal ger ingen entydig bild av en trend avseende upplevelsen av meningsfullhet. Det är snarast informationen som framkommit i intervjuer som antyder en ökad medvetenhet kring frågan. Att mäta resultatet av denna medvetenhet har dock inte låtit sig göras. Kontrollmålet att utvecklingen är positiv avseende de äldres upplevelse av meningsfullhet bedöms som delvis uppfyllt Kontrollmål 6 Genomförandeplaner Det sjätte kontrollmålet avser att uppföljning och utvärdering av genomförandeplaner bör prioriteras framöver. I granskningen 2014 lämnades följande bedömning: UPPFÖLJNING och UTVÄRDERING: Uppföljning och utvärdering av verksamhet och genomförandeplaner bör prioriteras framöver. Enhetschefer och myndighetsavdelningens biståndshandläggare samt personal från stöd och tillsyn bör ha aktiva roller i detta arbete. Socialnämndens kommentar till detta enligt protokoll per var: Juni av 24

17 KOMMENTAR: Förvaltningens Stöd- och tillsynsenhet kommer att göra en granskning av genomförandeplaner inom verksamheterna. Underlaget för granskningen kommer att vara av sådan numerär att slutsatser kan dras. Biståndshandläggare kommer att följa upp biståndsbesluten Iakttagelser I december 2015 genomförde förvaltningen en granskning av genomförandeplaner inom bland annat äldreboenden och hemvård. Syftet var att se frekvensen av genomförandeplaner samt att bedöma dess kvalitet. Frekvensen mättes genom inhämtande av registeruppgifter från stödsystemen Procapita och QlikView. I Procapita framgick om det fanns genomförandeplaner för respektive beslut. I QlikView hämtades information om genomförandeplanerna var aktuella. I den första tabellen nedan visas resultatet avseende förekomsten av genomförandeplaner för särskilt boende respektive hemvård tillsammans med trygghetslarm Diagrammet är ett utdrag ur diagrammet för den totala andelen genomförandeplaner från "Rapport avseende genomförandeplaner inom äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri i 2015". 100% 80% 60% 40% 20% 0% 98% 98% Särskilt boende 88% 46% 67% 67% Hemvård/trygghetslarm När hänsyn tas till om respektive genomförandeplan är baserad på aktuellt beslut och om planen följer planerat uppföljningsdatum sjunker frekvenserna i de flesta fall. I nedan tabell framgår andel aktuella genomförandeplaner för äldreboendena totalt respektive för hemvård och trygghetslarm totalt. Dessutom framgår andelarna aktuella genomförandeplaner för äldreboendena Bäckahästen, Tapperhus och Täppan samt Hemvårdsområdena Centrum Väst och Smygehamn. Juni av 24

18 Diagrammet är en bearbetning av information från "Rapport avseende genomförandeplaner inom äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri i 2015". I rapporten benämns statistiken som andelen aktuella genomförandeplaner. 100% 80% 60% 40% 20% 0% 78% 98% 81% 81% 57% 67% 88% 77% 52% 74% 64% 72% Särskilt boende totalt 32% 46% 27% Bäckahästen 40% 26% 57% 58% 35% Tapperhus Täppan Hemvård/ trygghetslarm totalt Centrum Väst 46% Smygehamn Respektive enhetschef ansvarade för kvalitetsgranskningen. I den gjordes ett slumpmässigt urval på 20 % av alla genomförandeplaner per enhet. Utgångspunkten var 11 frågor som syftade på att indikera hur väl socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation, SOSFS 2014:5, efterlevdes avseende genomförandeplaner. Liknande granskningar har genomförts 2013 och I Rapport avseende genomförandeplaner inom äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri i 2015 görs en gemensam analys för alla verksamheterna. I den konstateras bland annat att det behövs förbättringsarbete med anledning av får låg andel aktuella genomförandeplaner tidsbestämda beslut om insatser försvårar möjligheten att hålla genomförandeplanerna aktuella området behöver ses över införandet av IBIC kommer att underlätta arbetet med genomförandeplaner eftersom det är behovsinriktat granskning av genomförandeplaner bör bli en egenkontroll som ingår verksamhetens kvalitetsarbete Stöd- och tillsynsenheten föreslås få i uppdrag att upprätta en rutin för egenkontroll Trygghetslarm finns med i statistiken ovan men behandlas fristående i praktiken. Detta bistånd ger alltid upphov till en separat genomförandeplan. Det innebär att personer som har hemtjänst och trygghetslarm har två genomförandeplaner. Genomförandeplanen för trygghetslarm följs upp årligen istället för minst en gång i månaden. Felaktiga rutiner har använts inom hemtjänsten i samband med uppföljning eller revidering av genomförandeplaner. Det har resulterat i att utförda uppföljningar av genomförandeplaner inte registrerats i verksamhetssystemet Procapita. Vidare har automatiska påminnelser om att uppföljning ska göras, bevakningar, inte tagits bort på ett korrekt sätt på avslutade genomförandeplaner. Det innebär att systemet fortsätter att skicka bevakningar på gamla avslutade genomförandeplaner. Dessa misstag har pågått sedan Procapita infördes år 2013 fram till slutet av år Användarna av Procapita hos utförarna Juni av 24

19 har inte möjlighet att korrigera dessa misstag. Det innebär att felen ligger kvar och påverkar statistiken negativt. Detta har påtalats men någon lösning har inte presenterats. De hemvårdsområden som ingår i granskningen uppger att statistiken inte stämmer med verkligheten. Andelen aktuella genomförande är högre. Äldreboendet Täppan har rutiner som medför att genomförandeplanerna alltid är aktuella. I hanteringen används kommunens verksamhetssystem Procapita. Cirka två gånger om året kallar kommunen till informationsmöten om Procapita. Kommunikationen med kommunen fungerar mycket bra. Efter granskningen av genomförandeplanerna hösten 2015 har äldreboendet Bäckahästen gått igenom alla genomförandeplaner. Ett nytt arbetssätt har införts som innebär att kontaktpersonerna säkerställer att genomförandeplanerna är aktuella en gång per månad. På äldreboendet Tappershus genomförs kollegiegranskningar av genomförandeplaner med efterföljande diskussioner. Det säkerställer kvalitet samt gör omsorgstagarens önskemål kända i personalgruppen Bedömning Genomgång och kvalitetssäkring av genomförandeplaner har gjorts de senaste tre åren. Utifrån intervjuerna kan slutsats dras att det finns ett stort fokus på att genomförandeplanerna ska vara användbara arbetsinstrument. Det eftersträvas kvalitet i utförande och i användande av planerna. Det sjätte kontrollmålet som avser att uppföljning och utvärdering av genomförandeplaner bör prioriteras framöver bedöms som uppfyllt. Juni av 24

20 3. Revisionell bedömning Socialnämnden har inte helt genomfört de åtgärder som angavs i nämndens svar till revisionen efter granskningen genomförd I granskningen har sex kontrollmål beaktats: Kontrollmål Bedömning Motivering Finns det riktlinjer som harmonierar med tydliga och mätbara mål för äldreomsorgen som är kopplade till värdighetsgarantier? Är ÄBIC införd och görs biståndsbedömning i särskilt boende avseende socialt innehåll och den äldres rätt att uppleva meningsfullhet? Finns det en tydlighet avseende den enskildes sociala insatser i genomförandeplanerna? Är utvecklingen positiv avseende upplevelsen av samvaro exempelvis vid måltider? Är utvecklingen positiv avseende de äldres upplevelse av meningsfullhet? Har uppföljning och utvärdering av genomförandeplaner prioriterats? Delvis uppfyllt Ej uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Delvis uppfyllt Uppfyllt Inriktningsmål harmonierar inte med effektmål IBIC är inte infört. Tekniska problem har försenat processen. Ej entydigt svar. Äldreboendena har det i större omfattning är hemtjänsten. Svårt att mäta. Vissa faktorer tyder på ständig förbättring i den mån det är möjligt. Svårt att mäta. Vissa faktorer tyder på ständig förbättring i den mån det är möjligt. Utvärdering är genomförd. Förbättringsarbeten har gjorts. Juni av 24

21 Bilaga 1 Begrepp och förkortningar SoL Socialtjänstlag (2001:453) HSL Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) LSS SOSFS 2014:5 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS. Genomförandeplan Enligt SOSFS 2014:5 är genomförandeplan en vård- och omsorgsplan som beskriver hur en beslutad insats ska genomföras för en enskild. Vidare anges att den bör upprättas hos utföraren med hänsyn tagen till den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Utgångspunkten bör vara nämndens beslutade uppdrag till utföraren och nämndens vårdplan (när uppdraget är särskilt boende). I SOSFS 2014:5 anges även vad som bör framgå. Här är ett utdrag: ÄBIC vilket eller vilka mål som gäller för varje aktivitet vem hos utföraren som ansvarar för genomförandet av varje aktivitet när och hur olika aktiviteter ska genomföras när och hur insatsen som helhet eller olika aktiviteter som ingår i insatsen ska följas upp om den enskilde har deltagit i planeringen och i så fall vilken hänsyn som har tagits till hans eller hennes synpunkter och önskemål, vilka andra personer som har deltagit i arbetet med att upprätta genomförandeplanen Förkortningen står för äldres behov i centrum. ÄBIC stödjer ett behovsinriktat och systematiskt arbetssätt för handläggning, genomförande och uppföljning av vård och omsorg av äldre enligt SoL. Genom ÄBIC skapas strukturerad dokumentation av behov, mål och resultat. Syftet är att ge individen hjälp och stöd med utgångspunkt från personens individuella behov och inte från utbudet av existerande insatser. Utvecklingsarbetet påbörjades 2008 av Socialstyrelsen. Från år 2013 har stöd getts till kommuner för implementering. IBIC Förkortningen står för individens behov i centrum. IBIC är en vidareutveckling av ÄBIC. Den omfattar alla vuxna personer som behöver stöd i sin livsföring, oavsett funktionsnedsätt- Juni av 24

22 ning och ålder. IBIC omfattar både SoL och LSS. Från och med hösten 2016 ingår ÄBIC som en del i IBIC. I övrigt är IBIC bland annat anpassad för LSS och för att ge stöd för handläggare i samtal för anhöriga för att kartlägga deras behov av stöd. KSI Förkortningen står för klassifikation av socialtjänstens insatser och aktiviteter. KSI avser att benämna och beskriva, enhetligt och jämförbart, de insatser och aktiviteter inom socialtjänsten som utförs enligt bland annat SoL och LSS. Klassifikationerna används inom ÄBIC och IBIC. De kan användas av handläggare, utförare, verksamhetsansvariga, verksamhetsutvecklare och ansvariga för uppföljning på lokal och nationell nivå. KSI publicerades av Socialstyrelsen i januari En föresats var att öka jämförbarheten inom och mellan kommuner samt minska missförstånden mellan professioner och verksamheter. Med hjälp av KSI underlättas sammanställning och rapportering till öppna jämförelser och nationell statistik. Kolada IVO Kolada står för Kommun- och landstingsdatabasen. Det är en samlad ingång till nyckeltal om resurser, volymer och kvalitet i kommuners och landstings alla verksamheter. Inspektionen för vård och omsorg. Det är en myndighet med ansvar för tillsyn över verksamhet enligt SoL. LEAN MAS Lean production handlar om att effektivisera hanterandet av resurser. Alla faktorer som inte skapar värde för kunden ska identifieras och elimineras. Enligt HSL finns krav på att en kommun har en medicinskt ansvarig sjuksköterska. Det är en legitimerad sjuksköterska med ansvar för hälso- och sjukvård som bedrivs i den kommunala verksamheten. Det ingår i MAS uppgifter att upprätthålla och utveckla verksamhetens kvalitet och säkerhet. Vidare ska MAS se till att bestämmelser är kända och efterlevs och att de direktiv som behövs finns och är aktuella. SAS Socialt ansvarig socionom är en relativt ny typ av befattning. SAS ansvarar normalt för områden som regleras i SoL. Det brukar bland annat handla om kvalitet och säkerhet, att hålla riktlinjer och rutiner aktuella och utreda avvikelser. Juni av 24

23 MAR Enligt HSL kan det medicinska ansvaret för rehabilitering ges till en MAR; Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Det kan vara en arbetsterapeut eller sjukgymnast. Juni av 24

24 Bilaga 2 Lista över uppgiftslämnare och dokumentation Uppgiftslämnare Vice ordförande Socialnämnden Avdelningschef Äldreomsorg Enhetschef Centrum Väst hemvårdsområde Enhetschef Smygehamn hemvårdsområde Enhetschef Bäckahästen särskilt boende Enhetschef Tappershus särskilt boende Verksamhetschef Täppan särskilt boende Dokumentation Riktlinjer för biståndsbedömning/utförande äldreomsorgen, beslutad av socialnämnden Verksamhetsplan 2016, Socialnämnden, bilaga 118 till socialnämndens protokoll Mål och medel - Budget 2016 med flerårsplan , Kommunfullmäktige Värdighetsgaranti inom äldreomsorgen, s hemsida , Rapport avseende genomförandeplaner inom äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri i Trelleborgs kommun 2015, Stöd- och tillsynsenheten, Årsanalys 2014 Socialnämnden, Socialförvaltningen,, Kvalitetsberättelse 2015 Socialförvaltningen, Petra Dahlsjö, socialt ansvarig samordnare, Mona Eriksson, socialt ansvarig socionom, Marie Holst Nilsson, enhetschef stödoch tillsynsenheten. Beslutad i socialnämnden , 24 Juni av 24

25 Alf Wahlgren Kristina Hermansson Juni av 24