2:a Månadsrapporten från Medical College, Trivandrum, Indien. April Martin Holgersson, ST-läkare allmänmedicin, Tjörns Vårdcentral.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2:a Månadsrapporten från Medical College, Trivandrum, Indien. April 2013. Martin Holgersson, ST-läkare allmänmedicin, Tjörns Vårdcentral."

Transkript

1 2:a Månadsrapporten från Medical College, Trivandrum, Indien. April Martin Holgersson, ST-läkare allmänmedicin, Tjörns Vårdcentral. Ytterligare en månad i Indien på Medical College, Trivandrum, har gått fort! Den övergripande känslan är att efter den första månadens intrycks-crescendo nu under andra månaden blivit mer av reflektion/funderande kring den Indiska sjukvården för- men också nackdelar jämfört med den svenska. Vi har också nu under andra månaden på allvar börjat inse att observership, som vi skall ägna oss åt, kan vara både mycket givande men också ibland mindre givande. Särskilt nu när vi under andra månaden mer börjat vara placerade på andra avdelningar än inom Professor Dalus domäner så har handledningen av och till varit ganska oengagerad. Som i vanliga fall hårt kliniskt belastade läkare blir det mycket frustrerande att sitta bredvid en Indisk doktor pratandes Maylalam med sin patient utan att förstå vad som händer! Nåväl detta händer inte så ofta, men det händer. Bra för efterföljande doktorer att veta och vara inställda på. Tjänstgöringen på Medical College är inte fantastisk varje dag! Med detta lilla passus vill jag dock fortsätta min månadsrapport och berätta vidare om en del av dom fantastiskt intressanta och givande placeringarna vi haft den sista månaden: Aktiviteter Rutinerna gällande nästan dagliga morgonmöten med Professor Dalus har fortsatt. Under mitten av månaden flyttade 3 av oss med sina familjer från Varkala till Kovalam. Detta innebär att vi inte längre är helt styrda av tågtider. Skönt på morgnarna att inte behöva stå upp medan det är mörkt men också på ett sätt lite synd då vi tidigare hade utmärkt tillfälle att sitta tillsammans och reflektera och febrilt läsa på i våra Handbooks in Internal Medicine. Det är svårare att göra det intryckta i en Auto-Rikscha Tuc-tuc som ad modum actionfilm rör sig fram i den kaotiska Trivandrumtrafiken! Under den andra månaden har vi/jag varit placerade på:

2 Barnmedicinsk avdelning Barnmedicinsk mottagning Medicin akuten Internmedicinsk vårdavdelning Gynekologisk operationsavdelning Gynekologmottagning Förlossningsavdelning (stage 1-3) Gynekologisk vårdavdelning Gynekologisk ultraljudsmottagning BB/mödravårdsmottagning Internmedicinska fysiologlabbet Medicinsk intensivvårdsavdelningen Observationer Under den första månaden dominerades intrycket mycket av de teoretiskt och kliniskt duktiga indiska doktorerna. Under andra månaden har vi mer börjat tycka oss se vissa brister inom den indiska sjukvården. Detta är dock inte alltid så lätt att bedöma låt mig ta ett exempel: Vad vi förstår är den förlossningsrelaterade barnadödligheten ett prioriterat område särskilt i delstaten Kerala. Fakta visar också att man har lyckats. Kerala har den lägsta dödligheten i hela Indien. Programmet gällande prenatala mödravården är att den gravida mamman kommer in till sjukhuset var 3;e månad för undersökning gällande exempelvis blodtryck, vikt fundusmått etc. I stort mycket likt våra svenska MVC-kontroller. Skillnaden är dock att alla undersökningar/mätningar i på Medical College görs av läkare! Inte en barnmorska så långt ögat når. I svenska ögon någon slags resursslöseri i kombination med också faktiskt försämrad mödravård då det av de indiska doktorena inte ges utrymme för mjuka värden, undersökning på löpande band bokstavligt talat!

3 Fortsatt kan nämnas själva förlossningen. Alla kvinnor kallas till förlossning vid beräknad partus varvid själva förlossningen startas med dropp. Ingen kvinna tillåts gå över tiden då man anser detta kunna öka komplikationsrisken. Via stage 1 till 3 flyttas den gravida patienten vidare mot själva utdrivningsskedet. Detta uppfattade vi som att man ville skulle gå så fort som möjligt. För mig som svensk ter sig detta program kring barnafödande underligt. Varför har dom inte utbildade barnmorskor? Varför skall alla sättas igång med dropp? Är det så farligt att gå över tiden någon vecka? mm frågor. Svåra frågor att svara på ju mer man tänker på det tycker jag. Deras förutsättningar är ju så mycket annorlunda än våra. En sak som dock går igen även när det gäller andra områden på Medical College är dock den totala doktorsdominansen. I ett land med relativt billig arbetskraft kontra materiella sjukvårdskostnader är det bestående intrycket att det råder stor brist på personer med medellånga sjukvårdutbildningar. Kliniska lärdomar De intressantaste diskussionerna vi haft sista tiden är kanske kring förhållningsättet till patienten. I och med att vi här i Indien har fått se så väldigt olika patientbemötande får det oss att tänka på våra egna möten hemma i Sverige. Lågmärket här på Medical College tycker jag var på gynekologisk mottagning. Minutkonsultationer inklusive extremt summariska undersökningar utan värdighet för patienten var dystert att uppleva. Skillnaden var betydande mot den i vanliga fall hirarkiske, auktoritära medicindocenten som lättade upp i mötet med den 21-åriga SLE kvinnan som kanske inte borde få fler barn. Han skrattade lite, skämtade om att hon inte skulle titta för mycket på internet om SLE och att det nog kommer att bli bra framöver för henne. Hur skall vi själva tänka? Skall vi förfasas över de indiska doktorernas ofta mycket auktoritära framtoning gentemot sina patienter och bli än mer förstående, samtalande med våra svenska patienter. Skall vi bjuda in till samtal kring alternativa behandlingar och kanske diagnoser via en stunds gemensam googling?

4 Det känns som att vi i Sverige snart är där och kanske det är ofrånkomligt. Å andra sidan så verkar det som att de indiska patienterna är ganska nöjda efter att ha fått sitta ett par minuter på en träpall bredvid sin doktor. Oftast tillsammans med ett flertal andra pågående patientkonsultationer vid samma bord. Dom får besked om vilken sjukdom dom har och vilken medicin dom skall ta. Ofta generöst med särskilt radiologiska och kliniskt kemiska laboratorie undersökningar samt återbesök/uppföljning. De indiska doktorerna ger nog sällan patienten tillfälle till att känna sig tveksam till korrektheten i de de sagt.med tanke på deras imponerande teoretiska kunskaper är det nog också så att det oftast stämmer. Själv kommer jag faktiskt ta med mig lite av detta hem. Försöka ta rollen som doktor, förmedla trygghet och kunskap. Inspirerad till en del (men inte helt och hållet) av de indiska doktorerna gällande fokusera på de medicinska problemen, sätta gränser gällande patientens liv i övrigt som jag som doktor har svårt att råda över Inga lätta kliniska lärdomar kan tyckas, kanske får börja med att köpa (och läsa) en riktig Harrison (3500 sidor) lärobok istället för en Handbook på 1000 sidor som Professor Dalus klassificerade som better than nothing Hälsningar Martin Holgersson

5 Till att börja med vill jag ge en liten bakgrund till mina egna förutsättningar inför detta Globalmedicin-projektet. Jag läste medicin i Linköping , klar legitimerad läkare -97. Påbörjade ST i klinisk fysiologi -97, klar specialist Arbetade därefter som klinisk fysiolog på Sahlgrenska sjukhuset fram till hösten Jag hade redan 2010 sedan en tid tillbaka funderat på försöka utbilda mig till distriktsläkare. Att bredda min kompetens, bli riktig doktor och att kunna arbeta på andra ställen än större sjukhus i Sverige var några av anledningarna. November 2010 påbörjade jag därför mitt andra ST, i allmänmedicin, på Stenungsunds Vårdcentral. Ganska snart fick jag reda på att det fanns möjlighet att delta i Global Medicin-projektet och det var då från början självklart att jag skulle försöka få till en utlandsplacering under min ST-tid. En plats blev ledig för att åka till Kerala, Medical College i Trivandrum och jag högg som en kobra! Mina förhoppningar innan resan till Indien var flerfaldiga. Jag såg fram emot att få se och uppleva sjukvård i ett land med mindre resurser än Sverige. Hur tänker man som doktor när man kanske har kunskap men inte medlen till att diagnostisera och behandla patienter enligt den i exempelvis Sverige rådande praxisen? Jag hade hört talas om att de Indiska doktorerna skulle vara mycket pålästa och duktiga på att göra kliniska undersökningar. Förväntningarna var att kunna lära mig mer om klinisk undersökning och statusfynd. Sedan en längre tid tillbaka har jag funderat på att tjänstgöra utomlands som läkare. Mina förhoppningar var därför också att nu kunna pröva på detta under lite mer skyddade former inom projektet, utan behandlingsansvar. I övrigt var förväntningarna även rent familjära. En möjlighet för mina barn (8 resp 10 år) att få pröva på att gå i skola utomlands, lära sig om Indien, något helt annat än skolan i Stora Höga kunde man ju tänka sig! Min sambo, Hanna, ta ett break från jobbet som sjukgymnast hemma och uppleva Indien och exempelvis återuppta sin yoga igen. Infriades förväntningrna? Lite tidigt att säga än. Men nu efter en månad kan man väl säga att en del varit ungefär som jag tänkte innan men en hel del faktiskt också förvånat!

6 Aktiviteter Vi är för tillfället 4 stycken ST-läkare på Medical College, Trivandrum. Mina kollegor är Helena, Theo och Nadia. Nadia är ST-läkare i intern/akutmedicin, vi andra i allmänmedicin. Upplägget är på samma sätt som det verkar ha varit för alla tidigare Globalmedicinare sedan en längre tid tillbaka: Möte på morgonen med professor Dalus som är chef för Medicindelen av sjukhuset. Det vill säga en betydande del av sjukhuset. Efter kort diskussion/instruktioner med Dalus anvisning till dagens placering som ibland kan sträcka sig över flera dagar. Under den första månaden har vi varit placerade på: Internmedicinska avdelningar ART, Anti Retroviral Treatment clinic (HIV-mottagning) Onkologmottagning Medical ICU, Intensive Care Unit (MIVA) Hudmottagning Medicinakuten Barnmedicinsk avdelning Barnmottagning Observationer Det är varmt i Indien och man blir trött och lägger sig tidigt på kvällen! Alla intryck observationer som vi har gjort den här första månaden gör nog sitt till. Succesiv anpassning är det som gäller. Som till exempel att efter att de första gångerna vid tågpendlingen från Varkala fått stå och knö under 1 timme och en kvart numera direkt kravla upp på bagagehyllan och lägga sig! På sjukhuset infrias förväntningarna gällande doktorernas teoretiska kunskaper med råge. Dom kan sina läroböcker, förhör ofta och gärna sina underläkare och blir nog tyvärr lite då och då missmodiga när vi svenskar inte riktigt svarar upp till den förhärskande indiska standarden.

7 Själva sjukhuset ger överlag ett ganska slitet intryck. Till skillnad mot vad någon kollega tidigare skrivit i sin månadrapport tycker jag dock att det finns en klar renlighetsambition. Det skuras och städas mest hela tiden. Personligen är jag tveksam till att mikrobiologiskt skolad person skulle kunna påvisa en större mängd skadliga organismer på Medical College jämfört med några av våra egna stora sjukhus. Personhygienen, särskilt bland läkare, är dock anmärkningsvärd. Ofta endast civila kläder, vilket bland kvinnorna innebär bylsiga dräkter med schalar och handväskor dinglande bland patienterna, även inne på intensiven. Handsprit har jag ännu inte sett någon använda. Journalhanteringen är annorlunda jämfört med Sverige. Patienten bär själv med sig sin journal och förvarar den alltid på armlängds avstånd. Består av en eller flera pappersmappar samt lösa blad samt röntgenplåtar. När patienten exempelvis kommer till akuten tittar doktorn i journalen och skriver själv direkt i samband med besöket jounalanteckningar, kort och på engelska. Dock för mig ofta svårläst handstil. Systemet har sina självklara brister men också fördelar. Det går snabbt att bilda sig en uppfattning om patientens problem, inga besvär med att se journalanteckningar från andra doktorer vid tidigare besök var som helst. Det går att göra ett patientbesök snabbt. Vi bevittnade själva hur en patient kom till akuten, bedömdes vara i behov av inläggning, ordinationer/instruktioner skrevs in i journalen och patienten gick iväg till avdelningen, allt inom ca 2-3 minuter! Kliniska lärdomar I en stor mängd. De mest påtagliga så här i början är kanske den kliniska undersökningen. Vi har fått genomgång av hur man på Indiskt sätt undersöker om lever och mjälte är förstorade. Det finns ju också många patienter med dessa organförstoringar att öva på. Stor mängd hjärt/lungauskultationer med intressanta fynd som exempelvis tydligt hörbart diastoliskt blåsljud vid mitralstenos. Mycket ovanligt i Sverige. I övrigt exempelvis äntligen fått grepp på fyndet clubbing. Många patienter med detta fynd tydligt på fingrarna. Som ett bra exempel på vad man kan få komma i kontakt med här i Indien tar jag också ett patientfall:

8 Flicka i nedre tonåren som inkommit till barnkliniken efter att haft feber i ca 2 månader. Feber är för övrigt ett lite luddigt begrepp, åtminstone vad jag hittills förstått. Patienterna har i princip aldrig har tagit tempen på sig själva utan mer beskriver om dom tycker sig haft feber samt också den viktiga upplysningen om dom haft frossa chills. Under tiden även haft omväxlande ont i olika leder, knän och fotleder bland annat. Hade i början även ont i halsen. Vid inkomsten hade hon symtom på hjärtsvikt samt blodiga upphostningar och näsblod. Hjärtultraljud visade senare förtjockade och vulstiga mitralklaffar med ett stort läckage. Ännu ingen mitralstenos. Tydligen ett ganska vanligt förlopp för denna sjukdom som ju är Rheumatisk feber. Flickan var när jag såg henne väsentligen opåverkad i vila. Man kände med handen en hävande, tydlig apex/vä kammare som vid misstänkt dilatation sekundärt till läckaget i mitralis. Tydligt högfrekvent systoliskt blåsljud som vid mitralläckage. Flickan hade blivit insatt på behandling med 2 olika sorters antibiotika, steroider, ASA samt digoxin för sin hjärtsvikt. Förhoppningen med behandlingen, fick jag lära mig av den tolkande hjälpsamma medicinstudenten (!), är att förtjockningen av mitralklaffarna kan gå tillbaka och att läckaget skall minska. På sikt kommer flickan även få månadsvis långtidsprofylax med antibiotika för att förhindra återkommande infektioner som kan ytterligare skada klaffarna och öka risken för framtida mitralstenos. Inom den närmaste tiden har jag för avsikt att få placering en dag eller två på medicinklinikens fysiologlab där det görs bland annat hjärteko och lungfunktionsundersökningar. Hoppas kunna återkomma gällande observationer och kliniska lärdomar angående detta vid nästa rapport. Hälsningar Martin Holgersson

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11

Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 Britt Nilsson van den Berg Studienr:6065 Modul 11 SPANIEN 2012 OM SANTA ELENA CLINIC Santa Elena Clinic är uppriktad 1970. Sjukhuset ligger i Los Alamos, mellan Malaga och Torremolinos. Sedan dess har

Läs mer

1 (7) 1. Nämn tre principiellt olika sjukdomsgrupper man bör ha i åtanke. vid utredning av denna patient!

1 (7) 1. Nämn tre principiellt olika sjukdomsgrupper man bör ha i åtanke. vid utredning av denna patient! 1 (7) En 55-årig man kommer till dig på infektionsmottagningen i slutet av juli. Han är remitterad från akuten där han var för 2 veckor sedan pga. långvarig feber och viktnedgång. Viktnedgång sedan februari,

Läs mer

Vården i Kina En liten reseberättelse om vår tid i Kina hösten 2014.

Vården i Kina En liten reseberättelse om vår tid i Kina hösten 2014. Vården i Kina En liten reseberättelse om vår tid i Kina hösten 2014. Vården i Kina skiljer sig på olika sätt från Sveriges sjukvård. Det finns vård som vi inte använder i Sverige och tvärtom. Vi har märkt

Läs mer

Månadsrapport Global Medicin April 2013 Medical College Hospital, Trivandrum, Kerala, Indien. Theo Wilson ST-läkare Tveta Hälsocentral.

Månadsrapport Global Medicin April 2013 Medical College Hospital, Trivandrum, Kerala, Indien. Theo Wilson ST-läkare Tveta Hälsocentral. Månadsrapport Global Medicin April 2013 Medical College Hospital, Trivandrum, Kerala, Indien Theo Wilson ST-läkare Tveta Hälsocentral. Aktiviteter Denna månad bestod av 2 veckor vardera på barnkliniken

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010.

Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Kurs i konsultationsteknik på Kalymnos i Grekland, maj 2010. Den 22 maj åkte jag med 36 andra förväntansfulla kolleger till ön Kalymnos i Grekland för att delta i kursen Konsultationsteknik. Vi träffades

Läs mer

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2

Delexamination 3 VT 2013. Klinisk Medicin. 20 poäng MEQ 2 Delexamination 3 VT 2013 Klinisk Medicin 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter

Läs mer

Närvård i västra Sörmland

Närvård i västra Sörmland Närvård i västra Sörmland har varit i gång som projekt i två år. Jag har precis skrivit ihop en sammanfattning av arbetet som skett det senaste året, den går snart att läsa på hemsidan En sammanfattning

Läs mer

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen?

Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Modern UVI-behandling går den ihop med antibiotikamålen? Nils Rodhe Distriktsläkare Falu Vårdcentral, Falun Centrum för Klinisk Forskning, Dalarna Kvinnor Män Äldre Cystit hos kvinnor Obehagligt Men

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Uppdrag granskning eller -SPUR

Uppdrag granskning eller -SPUR Uppdrag granskning eller -SPUR Två inspektörer kontaktas av föreningens SPURsamordnare Var? När? Vårdcentralen Krämpan 4 distriktsläkare 2 ST-läkare, 1 AT-läkare 2 ST-handledare Studierektor Vårdcentralschef

Läs mer

Välkomna till ultraljudsmottagningen

Välkomna till ultraljudsmottagningen Välkomna till ultraljudsmottagningen för gravida Verksamhetsområde kvinnor och barn Telefon 08-550 240 40 (direkt, även telefonsvarare) 08-550 242 00 (vx) Södertälje Sjukhus Din nära specialistvård Ultraljudsmottagning

Läs mer

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad

information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad information till barn/ungdomar/närstående Inför sövning den / 20 på dagoperation, centralsjukhuset Kristianstad Förberedelser inför operation För information inför operation besök eller ring oss några

Läs mer

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53

TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 PaN 2011-12-09 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Agneta Calleberg 2011-12-29 PaN V0910-04171-53 Katarina Eveland 0910-04210-53 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen

Läkarprogrammet stad III 2013-05-20 KOD: Hälsouniversitetet i Linköping Bildtentamen 1(12) Du är jour på akuten. Dit kommer Ingela Esitis 38 år som är född och uppvuxen i Estland. Hon hade reumatisk feber vid 15 års ålder och opererades med en mitralisklaffprotes vid 32 års ålder i Estland.

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Modell för bättre kommunikation. Utvecklades för Ubåtsfartygspersonal i USA

Modell för bättre kommunikation. Utvecklades för Ubåtsfartygspersonal i USA SBAR Modell för bättre kommunikation SBAR Utvecklades för Ubåtsfartygspersonal i USA Förmedla information specifikt och på ett organiserat sätt. Stress och tidspressad miljö A d fö häl h j k å d Anpassades

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus

Missbruk och infektioner. Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Missbruk och infektioner Elin Folkesson Specialist i Infektionssjukdomar Sunderby sjukhus Infektioner Patientfall 20-årig kvinna Iv missbruk sedan 15 års ålder Insjuknar i samband med egenavgiftning med

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats.

Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Arbeta på Södersjukhuset vårdens kanske trevligaste arbetsplats. Välkommen till en av vårdens trevligaste arbetsplatser. Med cirka 4300 anställda är Södersjukhuset Södermalms största arbetsplats. Vi är

Läs mer

kärlröntgenundersökning

kärlröntgenundersökning Till dig som skall genomgå en kärlröntgenundersökning Information till patient & närstående Denna information avser kärlröntgenundersökning vid Kärlkirurgisk vårdavdelning 18, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ

Delexamination 1. Klinisk Medicin 131015 ht13. 20 poäng MEQ Delexamination 1 Klinisk Medicin 131015 ht13 20 poäng MEQ All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet. Därefter rättvändes nästa sida.

Läs mer

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012

PAH enkät för dig som är andfådd. Undersökningsresultat 4 oktober 2012 PAH enkät för dig som är andfådd En undersökning om andfåddhet, trötthet och dålig kondition. Tre vanliga tillstånd som kan vara helt normala, men också kännetecken på ett flertal sjukdomar Undersökningsresultat

Läs mer

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet.

Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Målformulering för primärvårdsplaceringarna under kursen klinisk medicin, termin 5 och 6 på läkarprogrammet. Under terminerna 5 och 6 har läkarstudenterna totalt två veckors praktiktjänstgöring på vårdcentral.

Läs mer

En del läkare letar på Internet.

En del läkare letar på Internet. En del läkare letar på Internet. Jag har också varit med om att inta tas på allvar vid en addisonkris, samt blivit nekad av sos att åka ambulans. Här i småland och Kalmar skulle personalen verkligen behöva

Läs mer

Reserapport Namibia. Johanna, ssk, ht 2011

Reserapport Namibia. Johanna, ssk, ht 2011 Reserapport Namibia Johanna, ssk, ht 2011 1. Vilket program läser du på? Jag läser på sjuksköterskeprogrammet i Linköping. 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? Jag åkte till University of

Läs mer

Specialistsjukvården

Specialistsjukvården Sammanfattning av utvärderingar APU Vårterminen 2012 Omvårdnadsprogrammen 130 stycken 119 stycken Svarsfrekvens 92 % Vårterminen 2012 Område Psykiatri 12 stycken 11 stycken Svarsfrekvens 92 % Huvudhandledare:

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Vi måste tala med varandra!

Vi måste tala med varandra! Vi måste tala med varandra! En metod för att arbeta med bemötande- och kommunikationsfrågor gentemot patienter och varandra. Karin Olsson, Verksamhetsutvecklare Hud- och könssjukvård Sahlgrenska sjukhuset,

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården Vilka rättigheter har barn och ungdomar i hälsooch sjukvården? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. Nordiskt nätverk för barn och ungas

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Specialist i Internmedicin

Specialist i Internmedicin Specialist i Internmedicin Heltid, tillsvidare, tillträde enligt Överenskommelse. Angereds Närsjukhus, Angered, Göteborg Ett nytt närsjukhus i Angered ska stå klart 2012. Sjukhuset ska vara en central

Läs mer

Utbildningsprocessen

Utbildningsprocessen Utbildningsprocessen Planering av utbildning Innehåll i utbildningen Under ett möte med vårdnära service arbetsgrupp informerar utbildningsansvarig att det ska skräddarsys en utbildning till vårdnäraservice

Läs mer

L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren.

L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren. 2 FALLÖVNINGAR L. Larsson (f. 1933) L. Larsson, en 81-årig man som varit på boendet de senaste två åren. Han använder rullstol och behöver syrgas på natten för emfysem, för vilken han även regelbundet

Läs mer

kärlopereras i ljumske/ ben

kärlopereras i ljumske/ ben Till dig som skall kärlopereras i ljumske/ ben Information till patient och närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på Sahlgrenska

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning: Integrerad MEQ fråga 2 DX2 Totalt 17 poäng Tentamensnummer: Anvisning: Frågan är uppdelad på sju sidor (inkl detta försättsblad) där nästföljande sidas frågor bygger på föregående sidor. All nödvändig

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson

LISAS DAGBOK när autismen tar över. Thomas Filipsson LISAS DAGBOK när autismen tar över Thomas Filipsson Barnläkaren var tydlig och korrekt Det är något som inte stämmer. Orden är hämtade från den 8 maj 1995. På avdelning 15 på Vrinnevisjukhuset i Norrköping.

Läs mer

#bästajulgåvan. Var brukar du ge blod? Blodcentralen på Fridhemsplan.

#bästajulgåvan. Var brukar du ge blod? Blodcentralen på Fridhemsplan. Min faster Sussi har varit en flitig blod- och plasmagivare i många år och har definitivt ett litet finger med i det hela! För henne var det lika självklart att lämna blod som vilken annan vardagssyssla

Läs mer

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Introduktion Under mitten av 2000-talet fattades beslut om att kraftigt utöka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. Utbyggnaden beräknas

Läs mer

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II

Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Tentamen Kursens namn: Medicin A, Klinisk medicin vid medicinska sjukdomstillstånd II Kurskod: MC 1028 Kursansvarig: Rolf Pettersson Lärare: Eva Rask 4p Ann Dalius 4p Nils Nyhlin 7p Torbjörn Noren 19p

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25

Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Information till patient och närstående Hej och välkommen till avdelning 12-25 Lite bra att veta.. 1 Beskrivning av avdelningen Avdelning 12-25 har 33 vårdplatser och därtill tillkommer 3 vårdplatser på

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Skånevård Kryh Förvaltningsledningen

Skånevård Kryh Förvaltningsledningen Skånevård Kryh Förvaltningsledningen Monica Nivard HR-controller 046-770858 monica.nivard@skane.se Datum 2016-08-26 1 (5) Inhyrning av personal Åtgärder som vidtas och planeras att vidtas för att minska

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning.

Cefotaxim (1p) / motsvarande i.v. preparat med god grampositiv och gramnegativ täckning. 1 (5) En 42 årig kvinna inkommer under eftermiddagen till akuten med anamnes på halsont och feber som började för ca 7 dagar sedan. Hon är gift, arbetar som receptionist och har två barn i tonåren. Hon

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK

Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK Reserapport Kenya VT 2013 Johan SSK Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet Vilket universitet,stad och land åkte du till? Moi University, Eldoret och Kenya Vilken termin åkte du och hur länge

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Delrapport - urval. Markera vilken kurs du gick Global hälsa

Delrapport - urval. Markera vilken kurs du gick Global hälsa Delrapport - urval Markera vilken kurs du gick Global hälsa Läkarutbildningen - Breddning- och fördjupningskurs period 2 - VT13 Antal respondenter: 93 : 64 Svarsfrekvens: 68,82 % Markera vilken kurs du

Läs mer

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn

Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn 1 Frågor och Svar om AKUT ÖRONINFLAMMATION hos barn Näst efter förkylning är akut öroninflammation den vanligaste infektionssjukdomen hos barn. Det är framför allt små barn som drabbas. Fram till 2 års

Läs mer

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper. Riktlinjerna

Läs mer

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1

Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 Min ögonoperation - information inför skelningsoperation 1 När jag skulle operera mitt öga fick jag komma till sjukhuset tidigt på morgonen. Jag fick inte äta eller dricka något innan jag åkte hemifrån.

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer

Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Nedre luftvägsinfektioner hos vuxna Nya riktlinjer och kvalitetsindikatorer Sven Engström Distriktsläkare Gränna Vårdcentral Ordf. SFAMQ Omfattning Patienter med luftvägsinfektioner är vanliga i primärvården

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p

Totalt antal poäng på tentamen: Max: 59p För att få respektive betyg krävs: 70% =G: 41p 85% = VG:50p Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen 61SÄ01 Ssk 07b 3 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-10-25 Tid: 17:00-21.00 Hjälpmedel:

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

Sammanställning av Kursvärdering för VFU Normal motorik och sjukgymnastisk undersökning (3SG075)

Sammanställning av Kursvärdering för VFU Normal motorik och sjukgymnastisk undersökning (3SG075) undersökning (SG075) Sammanställning av Kursvärdering för VFU Normal motorik och sjukgymnastisk undersökning (SG075) Sammanställd 01-0-1 av Hanna Momats Olsson (Hanna.Momatz O lsson.9798@student.uu.se)

Läs mer

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis)

o Ja o Nej o Jag vet inte/minns inte o Datum: Rapporteringsenkäten (veckovis) Rapporteringsenkäten (veckovis) 1. Har du haft ett eller flera av följande symptom sedan du senast fyllde i enkäten (eller under de senaste veckorna om det här är din första rapportering)? (Fyll i alla

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag 3 april - söndag 10 april

barnhemmet i muang mai söndag 3 april - söndag 10 april barnhemmet i muang mai söndag 3 april - söndag 10 april Intresset för lektioner i svenska och engelska tog oss på sängen. Vi har nu drygt 90 barn och tonåringar som anmält sitt intresse, vilket ställde

Läs mer

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan

Bilaga till FoU-rapport 2014:2. PERSONALENS UPPLEVELSE AV HEMSJUKVÅRD. Samverkan Bilaga 5. Samtliga kommentarer till frågorna om SAMVERKAN Härnösand -Vi skulle behöva träffas regelbundet, tex 1g/mån. och gå igenom brukare vi är oroliga över. Sådana möten hade vi förr. ( 10 år sen!!)

Läs mer

Ge kniven vidare vad visade enkäten?

Ge kniven vidare vad visade enkäten? Ge kniven vidare vad visade enkäten? Som en del i kampanjen Ge kniven vidare har ni av OGU- styrelsen blivit tillfrågade att under februari och mars 2013 svara på en enkät. Vi var intresserade av hur vi

Läs mer

NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM

NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM NEUROPEDIATRIK - FALL SEMINARIUM 4 oktober 2013 Marie Lindefeldt Läs igenom och svara på frågorna till de fem fallen innan seminariet. Vi diskuterar sedan igenom fallen tillsammans. Välkomna! Fall 1 En

Läs mer

Reserapport, Kenya Jessica, AT, sommaren 2013

Reserapport, Kenya Jessica, AT, sommaren 2013 Reserapport, Kenya Jessica, AT, sommaren 2013 1. Vilket program läser du på? Arbetsterapeutprogrammet (AT) 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? Moi university, Eldoret, Kenya 3. Vilken termin

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning

Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Rapport från NetdoktorPro Nokturi nattkissning Introduktion om nokturi Många vaknar en eller flera gånger varje natt och tvingas gå upp och kissa. Tillståndet kallas nokturi och är en av de vanligaste

Läs mer

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1

Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21. Klinisk Medicin. 21 poäng MEQ 1 Delexamination 2 VT 2015 2015-04-21 Klinisk Medicin 21 poäng MEQ 1 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert.

Läs mer

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken

Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken Till dig som ska opereras på Ortopedkliniken DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD VARMT VÄLKOMMEN TILL ORTOPEDKLINIKEN DIN DELAKTIGHET. Alla har rätt att få en bra och modern vård. Vår mission är att ge bättre

Läs mer

Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar.

Linnéa-projektet 3, Undersöka om det finns ett samband mellan hemtjänstinsatser och återinläggningar. 1 Linnéa-projektet 3, Grupp Lessebo 2 - Mirjam Karlsson, sjuksköterska hemsjukvården Lessebo kommun. - Sofia Löfqvist, sjuksköterska avd 5 medicinkliniken CLV - Ulrika Svensson, undersköterska akutmottagningen

Läs mer

Rädda hjärnan larm NUS

Rädda hjärnan larm NUS Skapad: 041101 (Malm); Reviderat: 1011116 (Sjöström/Johansson,/Malm/Schmidtke/Strand/Wester) Rädda hjärnan larm NUS 1. Plötslig symtomdebut. 2. Svaghet i en hand, en arm och/eller svårt att tala. 3. Mindre

Läs mer

www.endometriosforeningen.se

www.endometriosforeningen.se www.endometriosforeningen.se Endometrios en kvinnlig sjukdom som ofta förbises E n d o m e t r i o s. Svårt ord för en vanlig kronisk inflammatorisk sjukdom hos kvinnor. Så många som 10-15% av alla kvinnor

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK11, 12, 13 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-04-24 Tid: Hjälpmedel: inga tillåtna Totalt

Läs mer

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05

TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 TORBJÖRN * 1944-09-17 2009-10-05 Bilder från tiden 10 augusti t o m 6 oktober, 2009. Torbjörn efter hemkomsten från sin långa vistelse hos Jan. Bilden tagen ett par veckor efter Jans begravning. Torbjörn

Läs mer

Delexamen 4 Infektion FACIT

Delexamen 4 Infektion FACIT MEQ-fråga 1 Sida 1 (7) (Totalt 19 poäng) Natten är på väg att övergå idag i mitten av februari och du är medicinjour på Norrtälje sjukhus när en 66-årig man dyker upp. Han berättar att han för 3 dagar

Läs mer

Introduktion och kompetensvärdering av utländska läkare

Introduktion och kompetensvärdering av utländska läkare Introduktion och kompetensvärdering av utländska läkare Vårdcentralerna Bra Liv Landstinget i Jönköping Dorte Kjeldmand, studierektor, specialist i allmän medicin samt pedagogiskt ansvarig Nässjö Utbildningscentrum

Läs mer

Hur känner man igen att det är Parkinson?

Hur känner man igen att det är Parkinson? Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till

Läs mer

Skriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej.

Skriv tydligt. Tentamen med oläslig handstil och ej korrekt skriftligt svenskt skriftspråk rättas ej. Allmän omvårdnad 25,5 Hp Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: SSK 14 och 15 TentamensKod: Tentamensdatum: 2015-12-04 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: inga

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS).

Han har tidigare sökt något år tidigare hos en kollega till dig och man bedömde då besvären som irritabel tarm syndrom (IBS). Du gör AT på en vårdcentral där Arvid, som du inte träffat förut, kommer på ett mottagningsbesök pga magbesvär. Arvid är en 32-årig man som arbetar som snickare. Bor i hus med sin familj, fru och 2 barn.

Läs mer

Kolorektalseminarium.

Kolorektalseminarium. Kolorektalseminarium. Fall 1 25 årig man söker dig en kväll på akuten när du arbetar som kirurgjour. Han har sedan två dagar en tilltagande svullnad invid anus och nu på kvällen har han fått rejält ont

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt

Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt Barn, infektioner och antibiotika Presentation av ett Stramaprojekt En utbildning inom ramen för BVC:s föräldrautbildning Min mamma tycker att jag jämt är sjuk. Ska det vara så? För Strama Halland: Lisa

Läs mer