Regionala öppna jämförelser
|
|
- Per-Olof Öberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Regionala öppna jämförelser 2015 i norra sjukvårdsregionen för palliativ cancervård i livets slutskede Rapport juli 2016
2 Rapporten framtagen av norra regionens samrådsgrupp för palliativ vård Bertil Axelsson Storsjögläntan, Östersund Birgitta Lauri Medicinkliniken, Sunderbyn Sussi Tegenborg Avancerad hemsjukvård, Cancercentrum, Umeå Åsa Pellikka Mellannorrlands hospice Sundsvall Elsy Bäckström Ragunda kommun Mia Ajax Centrum medicin, Östersund Karin Mehlhorn PAVA, Piteå Carl-Johan Westborg Primärvården, Boden Elisabeth O. Karlsson Cancercentrum, Umeå Anette Fors Umeå kommun Jan Starlander Centrum medicin, Östersund Elisabet Hagström Specialiserad sjukvård i hemmet för vuxna, Västernorrland Fredrik Wallin Palliativ processledare RCC Norr, Umeå På uppdrag av RCC Norr, Norrlands universitetssjukhus , Umeå. Telefon
3 Sammanfattning Detta är den tredje regionala öppna jämförelsen för palliativ cancervård i livets slutskede i Norra sjukvårdsregionen. Syftet med rapporten är att ge en nulägesbeskrivning som ger tydliga indikationer på var i vårdkedjan och var geografiskt ytterligare förbättringar behövs. För dig som är chef eller politiker förväntar vi oss att du använder detta faktaunderlag som grund för kloka och konstruktiva förbättringsförslag framöver. Förbättringar som kommer alla obotligt sjuka och döende personer i regionen till del oavsett diagnos, vårdform eller geografisk ort. Den palliativa vården i Norra regionen är organiserad på samma sätt idag som vid föregående RÖJ-rapport Resurserna till den specialiserade palliativa vården och dess organisatoriska struktur varierar mellan länen, vilket naturligtvis återspeglas i registerdata från Svenska palliativregistret. Resultaten visar på stora skillnader mellan länen vad gäller möjligheter att vårdas i det egna hemmet i livets slutskede (30 % i Jämtland, 21 % i Västernorrland, 13 % i Västerbotten och 11 % i Norrbotten). Kommunala vårdformer (korttidsboenden, särskilda boenden och allmän hemsjukvård) tillhandahåller palliativ vård i livets slutskede till en stor del av dessa cancerpatienter (30-36 % i samtliga län), vilket betonar vikten av primärvårdens medicinska ansvar och behovet av närvarande distriktsläkare som har organisatoriska förutsättningar för att axla ansvaret. En palliativmedicinsk telefonjourverksamhet skulle kunna vara ett gott stöd. Andelen rapporterade dödsfall till Svenska palliativregistret, d.v.s. täckningsgraden har sedan RÖJ-2013 sjunkit i samtliga län i norra regionen. Det är endast ett fåtal kommuner och inget av länen, som klarar det uppsatta målvärdet på 70 % för samtliga dödsfall oavsett diagnos. Täckningsgraden för dödsfall i cancer är 81 %. Vid ytterligare försämrad täckningsgrad är risken stor för att registerdata inte ger en riktig bild av nuläget. Mest oroande är läget i Norrbotten (70 %) och Västernorrland (78 %). Dokumenterade läkarsamtal vid övergången till palliativ vård i livets slutskede, s.k. brytpunktsamtal rapporteras i % av fallen oberoende av län men varierar stort mellan kommunerna. Glädjande är att andelen brytpunktssamtal har ökat sett över en längre tidsperiod. Men till målvärdet 95 % är det fortfarande en bit kvar. Rutinerna för 3
4 genomförandet av brytpunktsamtal behöver framför allt ses över i Timrå, Storuman, Övertorneå, Boden och Arvidsjaurs kommuner. För att om möjligt kunna tillmötesgå den sjukes och familjens önskemål om var den sjuke vill vårdas i livets slutskede, måste dessa önskemål efterfrågas. Andelen "vet ej" bör därför vara så låg som möjligt. "Vet ej"-andelen i norra regionen sjunker i alla län från cirka 40 % 2013 utom i Norrbotten men är fortfarande stor då den uppgick till 34 % i Jämtland, 33 % i Västernorrland, 29 % i Västerbotten och hela 48 % i Norrbotten. Att en individuell vidbehovsordination i injektionsform mot ångest är utfärdad varierar både mellan olika vårdenhetstyper, kommuner och landsting. I norra regionen sker detta i % av fallen. Samtliga län har förbättrat sig sedan föregående rapport. Rutinerna behöver särskilt tydligt förbättras ytterligare i Lycksele, Storuman, Jokkmokk, Pajala och Övertorneå kommuner Måluppfyllelsen vad gäller Socialstyrelsens åtta kvalitetsindikatorer för god palliativ vård i livets slutskede varierar stort i regionen. Störst förbättringspotential finns i användandet av validerade instrument vid smärtskattning exempelvis med VAS/NRS. Övrig symtomskattning genomförs endast i % i länen. Smärtskattning ligger mellan %. Risken är att smärta/värk och andra symtom som besvärar den sjuke missas och därmed också möjligheter till förbättrad lindring. Stor förbättringspotential finns också vad gäller bedömningen av munhälsa, då knappt hälften (39-50 %) av alla palliativt sjuka cancerpatienters munhälsa bedömts. Illustrativa figurer som beskriver utfallet i de olika kommunerna och länen finns under respektive rubrik i rapporten. Vid jämförelser mellan olika vårdformer är det mycket tydligt att sjukhusavdelningarna i samtliga län har de sämsta resultaten vad gäller det palliativa vårdinnehållet i livets slutskede. Underlag för förbättrade rutiner finns att hämta i det Nationella vårdprogrammet för palliativ vård och Socialstyrelsens kunskapsstöd för palliativ vård. 4
5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 6 Täckningsgrad i Svenska palliativregistret oavsett diagnos... 9 Täckningsgrad för cancerpatienter länsvis Dödsplats för cancerpatienter registrerade i Svenska palliativregistret Brytpunktssamtal vid övergången till vård i livets slutskede Dokumenterad smärtskattning med validerat instrument sista veckan i livet Ångestdämpande läkemedel för vidbehovsanvändning finns ordinerat i injektionsform sista dygnet Dokumenterad utförd munhälsobedömning Förekomst av trycksår sista veckan i livet Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid Önskemål om dödsplats Övergripande palliativt vårdresultat
6 Inledning I denna rapport, Regionala öppna jämförelser för palliativ cancervård i livets slutskede i Norra regionen, redovisas den palliativa cancervårdens vårdinnehåll huvudsakligen utifrån resultat från Svenska palliativregistret. Trots alla ansträngningar som görs för att bota de som drabbas av cancer var det 2269 personer (23 % av totala antalet dödsfall) som dog av cancer i Norra regionen 2014(Dödsorsaksregistret, 2014.) Som jämförelse dog 9802 personer totalt (oavsett diagnos) i Norra regionen under Cirka 95 % av dessa cancerpatienter dog en väntad död och kan dessförinnan ha levt länge med sin obotliga cancersjukdom. Vikten av ett optimalt stöd från vårdkedjans olika aktörer till dessa drabbade personer är stor. Optimal symtomlindring, delaktighet och stöd till närstående är exempel på övergripande målsättningar för den palliativa cancervårdens innehåll i livets slutskede. Svenska palliativregistret (SP) är ett kvalitetsregister, som än så länge fokuserar på vårdinnehållet under sista veckan i livet, oavsett diagnos och dödsplats. Svenska palliativregistret finansieras som de andra nationella kvalitetsregistren via SKL. Registreringen i registret sker av vårdpersonal via ett webbformulär snarast möjligt efter att en sjuk person avlidit. Under 2015 registrerades dödsfall i Svenska palliativregistret i hela landet, dvs. 66,4% av alla dödsfall inrapporterade till Befolkningsregistret (n= ). Cirka vårdenheter över hela landet är aktiva rapportörer till registret. Då en stor del av regionens cancerpatienter vårdas och dör utanför sjukhus inom kommunal vård och omsorg har resultaten redovisats kommunvis utifrån var den avlidne 6
7 varit mantalsskriven. För samtliga parametrar med undantag för täckningsgrad redovisas resultaten endast för de väntade dödsfallen, dvs. då personalen haft tid på sig att vidta olika palliativa vårdåtgärder. I Socialstyrelsens riktlinjer/kunskapsstöd för palliativ vård(socialstyrelsen, 2013) lyfts följande kvalitetsindikatorer för palliativ vård fram: Täckningsgrad i Svenska palliativregistret Kommunikation (brytpunktssamtal) med patient om vårdens inriktning och mål i livets slutskede Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet. Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel Dokumenterad munhälsobedömning Förekomst av trycksår (grad 2-4) (Bör vara så låg andel som möjligt!) Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid Regelbunden användning av symtomskattningsinstrument Två eller fler inskrivningar i sluten vård under sista 30 dagarna i livet (Denna andel bör vara så låg som möjligt!) Samtliga dessa kvalitetsindikatorer fångas vid registrering i Svenska palliativregistret med undantag för "två eller fler inskrivningar i sluten vård under de sista 30 dagarna i livet". Vår förhoppning är att dessa data, sammanställda i en regional öppen jämförelse ska kunna utgöra underlag för konstruktiva och kloka diskussioner som i sin tur kan bidra till långsiktiga förbättringsförslag för den palliativa vården i norra sjukvårdsregionen. För att detta ska åstadkommas krävs övergripande och ansvarsfulla beslut från samtliga involverade huvudmän, chefer, vårdutvecklare och forskare samt fungerande rutiner och en hög kunskapsnivå i allmän palliativ vård hos all involverad personal. I regionen anordnas årligen ett palliativt nätverksmöte med företrädare från den palliativa 7
8 specialistvården. Flertalet av dessa företrädare är också representerade i norra regionens samrådsgrupp för palliativ vård. Dessa aktörer tillsammans med palliativt kompetenscentrum som är underställt Regionalt cancercentrum norr bör vara en naturlig samarbetspartner för beslutsfattare, chefer och andra involverade aktörer i arbetet med att säkerställa en god palliativ vård oavsett ålder, kön, bostadsort och diagnos. 8
9 Täckningsgrad i Svenska palliativregistret oavsett diagnos Varje vecka samkörs Svenska palliativregistrets inrapporterade dödsfall med Befolkningsregistret för att få fram täckningsgrad, dvs. andelen av alla mantalsskrivna personer som dött och som också rapporterats in till SP. Under 2015 var den totala täckningsgraden oavsett diagnos (2014:s siffror i parentes): Jämtland 66,5 % (74 %), Västernorrland 60,6 % (65 %), Västerbotten 63,6% (67,2 %) och Norrbotten 56 % (60,6 %). Samtliga landsting i regionen påvisar en försämrad täckningsgrad gällande rapportering i registret. Total täckningsgrad, oavsett diagnos som ledde till döden, i respektive kommun länsvis (Riket = 66,3 %) Varje stapel representerar en kommun. Över stapeln står antalet invånare som avlidit under 2015 enligt befolkningsregistret. Färgerna tolkas enligt följande: Rött = ej inrapporterad till Svenska palliativregistret, mörkgrönt = avliden på särskilt boende, ljusgrönt = avliden på korttidsplats, blått= avliden på sjukhus, rosa= specialiserad palliativ slutenvård t ex hospice, lila = specialiserad palliativ hemsjukvård, orange = 9
10 allmän palliativ hemsjukvård. Jämtland Västernorrland 10
11 Västerbotten Norrbotten Kommentar: Samtliga län i regionen sjunker i täckningsgrad från föregående år. Endast ett fåtal kommuner i varje län klarar det uppsatta målet på 70 % i täckningsgrad i registret. I Norrbotten varierar täckningsgraden mellan Jokkmokks ca: 80 % till Luleås 37 %. I övrigt kan man notera stora skillnader mellan kommunerna vad gäller fördelningen mellan de olika vårdformerna. Det är väl tveksamt om detta speglar reella skillnader i patienternas behov i livets slutskede. Mest troligt är det ett uttryck för skillnader i registreringsaktivitet och/eller hur infrastrukturen ser ut inom olika kommuner. 11
12 Personer i Västerbottens inlandskommuner kan vid behov nyttja Axlagårdens resurser, även om detta är ovanligt. Dessa patienter har tillgång till specialiserad palliativ hemsjukvård via palliativt konsultteam. I Västerbottens tätorter erbjuds specialiserad palliativ hemsjukvård via avancerad hemsjukvård. I Norrbotten finns palliativa rådgivningsteam men ingen specialiserad palliativ hemsjukvård och det är ovanligt att t.ex. Kiruna och Arvidsjaur kommun använder sig av de palliativa slutenvårdsplatserna. I Västernorrland använder invånarna i Sollefteå och Örnsköldsvik ytterst sällan hospiceplatserna som finns i Sundsvall. Specialiserad palliativ hemsjukvård finns att tillgå i varierande grad i samtliga kommuner i Jämtland och Västernorrland. Tillgången till specialiserad palliativ vård är således inte rättvis i Norra regionen. Täckningsgrad för cancerpatienter länsvis (Riket = 91 %) Län Män döda Kvinnor Totalt Registrerade Täckningsgrad av cancer döda av antal dödsfall för cancer 2014 cancer döda i i cancer (2013:s siffror i 2014 cancer i SP 2015 parentes) Jämtland % (> 100 %) Västernorrland % (88 %) Västerbotten % (93 %) Norrbotten % (87 %) Kommentar: År 2014 avled totalt 2269 regionsbor i cancer enligt dödsorsaksregistret (=summa kolumn tre). Under 2015 registrerades totalt 1844 personer avlidna i cancer till SP (=summa kolumn fyra) vilket ger en genomsnittlig täckningsgrad på 81 %. Det är en sänkning från föregående rapport med ca: 7 %. 12
13 Av de i SP registrerade 1844 fallen angavs att 1768 av dessa (95,8 %) var väntade dödsfall. Täckningsgraden i Svenska palliativregistret för patienter avlidna pga. cancer i Norra regionen är trots allt så pass hög att resultaten kan antas ge en rimligt representativ bild var och hur dessa personer vårdas i livets slutskede. Vid fortsatt sjunkande rapportering till Svenska palliativregistret riskerar dock denna möjlighet att försvinna. Dödsplats för cancerpatienter registrerade i Svenska palliativregistret Särskilt boende (SäBo), korttidsboende (korttids), sjukhus, specialiserad palliativ slutenvård (SPS), specialiserad palliativ hemsjukvård (SPSH), allmän palliativ hemsjukvård (APHS). SäBo Korttids Sjukhus SPS SPHS APHS Riket 13,3 % 11,1 % 24,6 % 28,3 % 13,9 % 6,9 % Jämtland 13,4 % 15 % 40,3 % 0 % 22,2 % 7,8 % Västerbotten 19,6 % 8,6 % 33 % 24 % 11,4 % 1,9 % Västernorrland 14,2 % 15,1% 27,3 % 21,3 % 16,1 % 4,3 % Norrbotten 20,7 % 6,3 % 20,2 %* 41,7 %* 2,2 % 8,4 % * I Norrbotten finns den specialiserade palliativa slutenvården på länets sjukhus. Därför bör kategorin sjukhus slås ihop med kategorin SPS när man räknar resultaten. Resultatet blir då att drygt 62 % av patienterna dör på sjukhus i Norrbotten 13
14 Jämtland Västernorrland 14
15 Västerbotten Norrbotten Kommentar: Diagrammen visar dödsplats för registrerade patienter i Svenska palliativregistret som avlidit av cancer. Diagrammen visar också skillnaden mellan länen vad gäller valmöjligheter i livets slutskede. I Jämtl and saknas specialiserad palliativ slutenvård (d.v.s. hospice eller palliativa slutenvårdsplatser på sjukhuset), därav avsaknaden av ett rosa fält i diagrammet. 15
16 Andelen cancerpatienter som i livets slut vårdas och dör i det egna hemmet varierar mellan länen: 30 % i Jämtland, 21,4 % i Västernorrland, 13,3 % i Västerbotten och 10,6 % i Norrbotten. Brytpunktssamtal vid övergången till vård i livets slutskede (Riket= 68 % 74,3 % 2015) En medicinsk bedömning av läkare och därefter ett i journalen dokumenterat och informerande läkarsamtal med patienten är centralt för att tydligt markera den förändrade inriktningen på vården när palliativ vård i livets slutskede inleds. På nästa sida redovisas varje kommun i respektive län hur ofta ett genomfört brytpunktsamtal dokumenteras enligt registerdata i Svenska palliativregistret. Figurerna representerar bara förväntade dödsfall i cancer där personen bibehållit sin förmåga till självbestämmande fram till en vecka eller senare före dödsfallet. Siffran över varje stapel anger totala antalet personer i varje stapel. 16
17 Jämtland 66 % ,7 % 2015 Västernorrland 68 % ,3 %
18 Västerbotten 59 % % 2015 Norrbotten 65 % %
19 Kommentar: Beroende på i vilken kommun den sjuke bott dokumenteras informerande läkarsamtal vid övergång till vård i livets slutskede i mycket varierande omfattning: från % av fallen. Att andelen "vet ej" varierar mellan 0 50 % tyder på brister i dokumentations- och/eller rapportrutiner inom eller mellan vårdkedjans olika delar. Om avsaknaden av dokumentation innebär att brytpunktsamtalet inte heller genomförts går inte att utläsa av registeruppgifterna. Klart är att dokumentation av genomfört brytpunktsamtal är en förutsättning för optimal vård i livets slutskede. Med andra ord att all tjänstgörande personal inklusive jourhavande läkare ska kunna ge god vård i livets slutskede med en gemensam målsättning. I samtliga län noteras förbättringar sedan föregående rapport, mest uttalad förbättring ses i Västerbottens län och region Jämtland- Härjedalen. Dokumenterad smärtskattning med validerat instrument sista veckan i livet (Riket= 36,5 % % 2015) Smärta är ett besvärligt symtom. Obehandlad kan fysisk smärta från patientens cancersjukdom intensifieras genom rent fysiska mekanismer i nervssystemet men också öka det psykiska, sociala och existentiella lidandet. Smärta föder smärta. En förutsättning för att patienten ska få optimal smärtlindring är att vården detekterar när smärta föreligger. Många patienter berättar inte spontant. Därför måste vårdpersonal som möter cancerpatienter i livets slutskede systematiskt fråga patienterna om och med vilken intensitet smärta föreligger. En viktig kvalitetsparameter för god palliativ vård är således om denna smärtskattning har utförts minst en gång under livets sista vecka. Samtliga diagram nedan visar endast de väntade dödsfallen i cancer. 19
20 Jämtland: 39 % 2013 oförändrad 2015 Västernorrland 27 % ,5 %
21 Västerbotten 43 % % 2015 Norrbotten 36 % %
22 Kommentar: Andelen cancerpatienter som fått sin smärtskattning dokumenterad sista veckan i livet varierar mellan % beroende på mantalsskrivningskommun. I merparten av kommunerna ligger andelen mellan %. Här finns stora möjligheter till förbättringar för att försäkra sig om att patienterna får bra smärtlindring i livets slutskede. På länsnivå är det likvärdiga resultat i Norrbotten och Jämtland som vid föregående rapport 2013 medan Västernorrland och Västerbotten ökat sin andel med genomförd smärtskattning enligt registerdata. Västerbottens siffror är imponerande både vid jämförelse med övriga regionen och riket. Även Ånge, Krokom, Kramfors och Robertsfors kommuner har höga siffror och troligen värdefulla erfarenheter som skulle kunna inspirera andra och ge tips på tillvägagångssätt till förbättring. Ångestdämpande läkemedel för vidbehovsanvändning finns ordinerat i injektionsform sista dygnet (Riket= 91 % % 2015) Nedan redovisas andelen döende cancerpatienter som fått denna ordination i olika vårdformer landstingsvis för samtliga kommuner. Grönt = ja, rött = nej. Samtliga diagram nedan visar endast de väntade dödsfallen i cancer. Jämtland: 91 % %
23 Västernorrland: 88 % % 2015 Västerbotten: 88 % %
24 Norrbotten: 88 % ,6 % 2015 Kommentar: Samtliga landsting ligger på 90 % eller mer och samtliga har höjt sig från föregående rapport Norra regionen matchar övriga riket väl i dessa siffror. Antalet kommuner som är under målet på 75 % är få men rutinerna i Övertorneå, Pajala, Jokkmokk och Storumans kommuner bör ses över. Dokumenterad utförd munhälsobedömning (Riket= 69 % % 2015) En välskött mun i livets slutskede är en förutsättning för optimal komfort, möjlighet till kommunikation med närstående och personal samt intag av små mängder föda och vätska. Såväl läkemedel som ökad munandning gör att munnen ofta blir torr och lätt får smärtande sprickor, sår och infektioner. En förutsättning för att kunna förebygga/behandla dessa tillstånd är att personalen noggrant och metodiskt bedömer den sjukes mun. Samtliga diagram nedan visar endast de väntade dödsfallen i cancer. 24
25 Jämtland 65 % % 2015 Västernorrland 73 % %
26 Västerbotten 67 % % 2015 Norrbotten 69 % %
27 Kommentar: Andelen patienter som fått sin munhälsa bedömd varierar mellan 20 % och 100 % på kommunnivå. Samtliga län med undantag för Västernorrland har förbättrade siffror avseende munhälsobedömningar sedan föregående rapport Majoriteten av kommunernas resultat visar att munhälsobedömningar genomförs i 60 till 80 % av fallen. Detta tyder på fungerande rutiner för att bedöma munhälsa på det flesta vårdenheter, men det finns samtidigt utrymme för förbättringar. Särskilt bör rutinerna för munhälsobedömningar ses över i Ragunda, Timrå, Sollefteå, Dorotea, Malå, Arvidsjaur, Övertorneå och Jokkmokk. Förekomst av trycksår (grad 2-4) (Riket 11,4 % ,7 % 2015) Graden av trycksår noteras enligt en fyrgradig skala utformad av European pressure ulcer advisory board (EPUAP). Grad 1 = hel hud med en kvarstående hudrodnad, grad 2 = ytlig blåsa eller hudavskrap, grad 3 = sår genom hudens alla lager, grad 4 = djupt sår eller nekros. Traditionellt har en så låg förekomst som möjligt av trycksår ansetts vara en god markör för god omvårdnad. Jämtland 13,3 % ,4 %
28 Västernorrland 12,5 % ,9 % 2015 Västerbotten 10,0 % ,6 %
29 Norrbotten 12,4 % ,5 % 2015 Kommentar: Generellt likartade nivåer som inte har förändrats mer än marginellt sedan föregående rapport Grad 1 förändringar har inte räknats med då graderingen står för färgförändringar utan synlig skada i själva hudlagret. Om denna nivå går att förbättra genom ytterligare trycksårsförebyggande arbete eller ej får framtiden utvisa. Noteras bör att siffrorna i Jämtland ligger 25 % högre än i Norrbotten. Om detta är ett uttryck för sämre rutiner i Jämtland eller lägre täckningsgrad i Norrbotten eller en kombination av de båda kan vi inte vara säkra på. Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid (Riket 95,9 % ,5 % 2015) Jämtland 97,2 % ,9 %
30 Västernorrland 97,0 % ,7 % 2015 Västerbotten 96,2 % ,3 %
31 Norrbotten 96,4 % ,7 % 2015 Kommentar: Fortsatt höga nivåer kring eller strax över 95 % samtliga landsting, vilket borgar för en god beredskap inför eventuella smärtlindringsbehov i livets slutskede. Önskemål om dödsplats (Riket "vet ej"= 36 % % 2015) För att om möjligt kunna tillmötesgå den sjukes och familjens önskemål om var den sjuke vill vårdas i livets slutskede, måste dessa önskemål efterfrågas. Självklart är det så att dessa önskemål inte alltid går att uppfylla av olika skäl. Därför anser vi att det viktigaste när man betraktar resultaten för denna fråga är att patienten över huvud taget är tillfrågad, d.v.s. att "vet ej"-alternativet används så sällan som möjligt. Samtliga diagram nedan visar endast de väntade dödsfallen. 31
32 Jämtland "vet ej" = 40 % % 2015 Västernorrland "vet ej" = 36 % %
33 Västerbotten "vet ej" = 39 % % 2015 Norrbotten "vet ej" = 46 % %
34 Kommentar: Önskemål vad gäller var man vill vårdas i livets slutskede efterfrågas i olika kommuner i varierande omfattning. "vet ej"-andelen varierar mellan 10 och 70 %, vilket markerar att det finns tydliga möjligheter till förbättringar. En förbättring från 2013 syns i Jämtland, Västerbotten och Västernorrland. Dessa läns siffror matchar rikets resultat gällande senast kända önskemål av dödsplats medan Norrbottens resultat är väsentligen oförändrade på en betydligt högre nivå än de andra länen. Samtliga län i regionen har dock en bit kvar till målsättningen att "vet ej"-andelen ska vara lägre än 15 %! Övergripande palliativt vårdresultat I följande spindeldiagram redovisas svaren på 12 olika frågor i samma bild. Varje stråle från mitten ut till periferin (i var sitt "klockslag") representerar en fråga. Strålen är graderad inifrån och ut med en skala från 0 till 100 %. Varje skalsteg består av 20 %. Grönt innebär att åtgärden är utförd, så ju grönare färg desto bättre resultat. Den röda färgen markerar målvärdet för varje fråga. Målvärdet är 100 % i alla frågor utom för "närvaro i dödsögonblicket" och "avliden utan trycksår" där målvärdet satts till 90 %. För varje län redovisas ett spindeldiagram per vårdenhetstyp. Kommunala boendeformer inkluderar korttidsplatser, särskilda boenden och allmän hemsjukvård. Specialiserad palliativ vård inkluderar specialiserad hemsjukvård och palliativa slutenvårdsplatser (hospice, PAVA). Efter varje läns namn anges inom parentes hur många patienter som ligger bakom resultaten från vardera typen av vårdenhet. Samtliga diagram nedan visar endast väntade dödsfall. 34
35 Jämtland (sjukhus n=118, kommunala boendeformer n= 107, specialiserad palliativ vård n= 65) Sjukhus: Kommunala boendeformer: Specialiserad palliativ vård: 35
36 Västernorrland (sjukhus n=146, kommunala boendeformer n= 180, specialiserad palliativ vård n= 200) Sjukhus: Kommunala boendeformer: Specialiserad palliativ vård: 36
37 Västerbotten (sjukhus n=173, kommunala boendeformer n= 158, specialiserad palliativ vård n= 186) Sjukhus: Kommunala boendeformer: Specialiserad palliativ vård 37
38 Norrbotten (sjukhus n= 84, kommunala boendeformer n= 147, specialiserad palliativ vård n= 182) Sjukhus: Kommunala boendeformer: Specialiserad palliativ vård: 38
39 Kommentar: Det är fortsatt så att det palliativa vårdinnehållet på vanliga sjukhusavdelningar har störst förbättringsutrymme. Så var även fallet vid föregående RÖJ-rapport 2013 och tycks i aktuella siffror överensstämma med riket i stort. Detta är bekymmersamt då cancerpatienter i livets slutskede söker sig till sjukhus när något akut tillstöter och/eller de behöver sjukhusets resurser. Likaså har sjukhusen det största utbildningsansvaret för läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Å andra sidan vet vi att de olika vårdformerna riktar sig till olika populationer, d.v.s. de är inte helt jämförbara. På sjukhus tenderar yngre personer med mer dramatiska symtom hamna, medan äldre med kognitiv svikt oftare hamnar inom kommunala vårdformer. Av ovan redovisade resultat är det framför allt erbjudande av eftersamtal och smärtskattning som är i akut behov av förbättring. I Västerbotten erbjuds 52 % av närstående ett eftersamtal när en anhörig avlidit, i Västernorrland är motsvarande siffra endast 6,8 %. I Jämtland-Härjedalen och Norrbotten är denna siffra runt 20 %. Vid smärtskattning är siffrorna också mycket låga sett till målvärdet på 100 %. Jämtland-Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten redovisar ett resultat på cirka 25 %. Det innebär att var femte patient smärtskattas enligt data från palliativ registret. I Västernorrland är denna siffra endast 12,3 %. Detta är anmärkningsvärt låga siffror med tanke på att målsättningen för erbjudande av eftersamtal och smärtskattning är 100 %. Utifrån dessa siffror bör rutinerna på samtliga sjukhus i regionen ses över för att skapa förändringar som till större del matchar uppsatta målsättningar och bättre gagnar regionens medborgare. 39
40 Referenser: Socialstyrelsen, Dödsorsakregistret. (hämtad ) Socialstyrelsen, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för styrning och ledning (hämtad ) 40
Innehåll. Rapporten framtagen av Norra regionens samrådsgrupp för palliativ vård: Susanne Arvidsson AHS Umeå. Lisbet Gibson Centrum medicin, Östersund
Innehåll Sammanfattande kommentarer om den palliativa cancervården i Norra regionen... 3 Inledning... 4 Täckningsgrad i Svenska Palliativregistret oavsett diagnos, nationellt samt länsvis... 5 Total täckningsgrad,
Läs merRegionala öppna jämförelser mellan landsting, sjukhus och kommuner i norra sjukvårdsregionen för. palliativ cancervård i livets slutskede
Regionala öppna jämförelser mellan landsting, sjukhus och kommuner i norra sjukvårdsregionen för palliativ cancervård i livets slutskede Årsrapport 2013 Innehåll Sammanfattning om den palliativa cancervården
Läs merNationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merRegional inventering av tillgång till specialiserad palliativ vård för barn.
Regional inventering av tillgång till specialiserad palliativ vård för barn. Årligen dör uppskattningsvis 5-10 barn av cancer i norra sjukvårdsregionen. Dessa barns tillgång till specialiserad palliativ
Läs merPalliativregistrets värdegrund
Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina
Läs merNationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning
Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011
Läs merEn dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund
En dag om palliativ vård Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund RÖJ-regionala öppna jämförelser 9802 personer avled i norra regionen 2014 2269 av dessa
Läs merMöte Samrådsgruppen för palliativ vård.
1(6) Möte Samrådsgruppen för palliativ vård. 171017 Närvarande: Agneta Draxten (ersätter Elsy Bäckström), Sussi Tegenborg, Johan Philipsson, Mia Ajax, Åsa Pellikka, MonaSofi, Bodil, Jan Starlander, Bertil
Läs merUtvärdering palliativ vård i livets slutskede
Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits
Läs merPalliation sydöst
2017-10-02 Palliation sydöst 2017 2017-10-02 Våra betydelsefulla inre och yttre rum Bemöta svår ångest Vårdmiljö Medicinsk yoga Naturens betydelse Hjärnstress Medicinsk etik,,, RCC har givit ett löfte
Läs merDödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer
Läs merSpecialiserad palliativ vård på hemorten
Specialiserad palliativ vård på hemorten Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Söklista för personal inom slutenvården samt kommunal vård och omsorg i norra regionen. Söklistan ska förmedla
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.
Läs merSvenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede. Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig
Svenska palliativregistret Ett verktyg för att förbättra vård i livets slutskede Monika Eriksson Koordinator och omvårdnadsansvarig Källa Q-skolan Om kvalitet Se vilken vård som ni ger Varför registrera
Läs merOBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via Dödsfallsenkät fr o m
Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på - symbolen i den digitala dödsfallsenkäten efter inloggning. 1.
Läs merNationellt kunskapsstöd för god palliativ vård
Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård - vägledning, nationella riktlinjer och indikatorer Preliminär version 2012 Bakgrund Vård i livets slutskede Socialstyrelsens rapport, 2006 En nationell cancerstrategi
Läs merVägledning för en god palliativ vård
Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:
Läs merBertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam
Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör
Läs merSusanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se
Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE
Läs merArbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård
Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt
Läs merKvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC
Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret
Läs merPallia%vregistrets värdegrund
Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs merSammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014
Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till
Läs meroch läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.
RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen
Läs merRutin för palliativ vård i livets slutskede
Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.
Läs merDemenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk
Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan
Läs merHur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?
Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? En förbättringsresa i palliativ vård Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun 2013 Pernilla Blomdal, Verksamhetschef
Läs merNu vet vi lite mer forskningsresultat från registret
Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret Bertil Axelsson Docent, överläkare Inst f strål vetenskaper, Umeå universitet Kirurgkliniken, Östersunds sjukhus Hög täckningsgrad = gott underlag för
Läs merVård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje
Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull
Läs merInnehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig
Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska... 7 Verksamhetschef hälso- och sjukvård...
Läs merProgramråd Palliativ vård. Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft
Datum: 190129 Verksamhetsplan 2019 Programråd Palliativ vård Ett gott liv i en nyskapande kunskapsregion med internationell lyskraft Martin Dreilich, Ordförande Mia Grillfors Mård, Samordnare Bakgrund
Läs merNationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013
Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter
Läs merLöften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra
Läs merAntal % % % % % % Min-max Riket
(Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga
Läs merPalliativ vård i livets slutskede
RIKTLINJER FÖR Palliativ vård i livets slutskede Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2018-11-06 Giltighetstid 2022-11-06 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Håbo kommuns styrdokumentshierarki
Läs merNationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen
Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28
Läs merPalliativ vård i samverkan
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merPallia%vregistrets värdegrund
Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa%on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u%från mina behov
Läs merVård av äldre i livets slut
Den äldre döende patientens självbestämmande när den palliativa vården planeras och genomförs en jämförelse mellan äldre patienters självbestämmande vid palliativ vård i specialiserad hemsjukvård och vårdoch
Läs merPallia%vregistrets värdegrund
Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov
Läs merPalliativ vård med fokus på cancer inom södra sjukvårdsregionen
Palliativ vård med fokus på cancer inom södra sjukvårdsregionen Syfte Syftet med den föreliggande rapporten är att kartlägga strukturen, beskriva framtidplaner och identifiera utvecklingsområden inom den
Läs merNationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning
Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------
Läs merTjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har
Läs merPalliativ Syd -ett stöd för vårdutveckling och forskning inom palliativ vård
Palliativ Syd -ett stöd för vårdutveckling och forskning inom palliativ vård Bengt Sallerfors Medicinsk rådgivare, docent Palliativt Utvecklingscentrum Svenska Palliativregistret, kvalitetsresultat 2014
Läs merÖppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre
Läs merSociala nämndernas förvaltning Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: Äldrenämnden
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2016-02-15 Dnr: 2016/47-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Redovisning av Hälso- och sjukvårdsindikatorer
Läs merÅrligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:
Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel
Läs merSmärtskattning är guld värd
Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet
Läs merÖppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013
Arbetsrapport 214:4 Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Underlaget till sammanställning är hämtat från:
Läs merPalliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande
Läs merwww.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg
Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv
Läs merÄldresatsningen i Göteborgsområdet.
Västra Götalandsregionen Resultattavlor Äldresatsningen i Göteborgsområdet 1 oktober till 30 september Uppdaterad -11-26 www.samverkanstorget. I Göteborgsområdet samverkar Västra Götalandsregionen, Göteborgs
Läs merPallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM
Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM Myter om Pallia%v vård Om man remi*eras,ll pallia,va dör man inom 2 veckor pallia,va avdelningen = dödsavdelning Pa,enten har en cancersjukdom som är spridd jag
Läs merAnslutna till specialiserad palliativ vård
PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:
Läs merStrategisk handlingsplan för den palliativa processen i Norra regionen
Bilaga 2 O Regional utvecklingsplan för cancervården i norra regionen 2016-2018 Strategisk handlingsplan för den palliativa processen i Norra regionen 2016-2018 Bakgrund Palliativ vård är ett specifikt
Läs merÅrsrapport för Svenska palliativregistret 2018
Årsrapport för Svenska palliativregistret 2018 Du vet inte vart spåret leder men du går inte ensam 2 www.palliativregistret.se Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 Organisation... 6 Ledningsgrupp...
Läs merRedovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-08-31 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00214-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Ann Östling Epost: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden 2017 Förslag till beslut Äldrenämnden
Läs merÖppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012
Datum 2013-02-12 Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012 Resultat för Tibro kommun Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660
Läs merÖppna jämförelser Gävleborg. Vård och omsorg om äldre
Öppna jämförelser Gävleborg Vård och omsorg om äldre Inledning Öppna jämförelser om vård och omsorg om äldre är ett samarbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sammanställningen
Läs merHandlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015
Skånes universitetssjukvård Karin Träff Nordström Divisionschef karin.traffnordstrom@skane.se 2015 03 10 Dnr 1 (9) Handlingsplan för att utveckla vården för mest sjuka äldre på SUS 2015 Bakgrund SUS har
Läs merHandlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal
Handlingsplan för palliativ vård i Fyrbodal 2008-2010 1. Bakgrund En av slutsatserna som gjordes i en utredning om cancervården i Västra Götalands regionen 2007 var att den palliativa vården behöver förbättras
Läs merGenomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015
Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merBättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014
KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs
Läs merNationella Rådet för Palliativ Vård NRPV
Nyhetsbrev maj 2013 nr 110 årgång 12 Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV har startat en ny multiprofessionell tidskrift - Svensk Palliativ Tidskrift den riktar sig till samtliga professioner inom
Läs merNuläge lokalt. Aktivitet Indikator Måltal. Måltal lokalt. Resultat. Skaraborg 5 % hälso och sjukvård Andel listade patienter 65 år och äldre som
1 Lokal handlingsplan mellan Kommun och Primärvård Område: Datum: Den lokala handlingsplanen är framtagen utifrån den länsgemensamma Det goda livet för de mest sjuka äldre i Västra Götaland. Handlingsplan
Läs mer7 Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården HNH150011
7 Utvärdering av indikatorer i hemsjukvården HNH1511 Presidiets förslag Gemensamma nämnden för hemsjukvård och hjälpmedel beslutar att anteckna informationen till protokollet. Ärendet Antal hallänningar
Läs merLöften till cancerpatienter - resultatredovisning
Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra
Läs merAVÄ rapport Bättre liv
VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Patientsäkerhetsberättelse Tyresö/Söderort 2016 Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Vision och värdegrund 3 Kvalitet och patientsäkerhet 4 Riskbedömningar 5 Vård i livets slut 5 Kompetens i teamet
Läs mer5 % Journal. primärvård Punktmätning 1 g/år i kommunerna. personer 65 år äldre. Implementera arbetssätt medicinska vårdplaner i verksamheterna
1 Indikatorer och Måltal för Skaraborg 2016-2018 Samverkan geriatrik, demens och palliativ vård Dokumentet ska fungera som en vägledning äldrearbetet i Skaraborg. För fokusområden som berör det direkta
Läs merHospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503
Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets
Läs merSvenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården?
Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården? Staffan Lundström MD PhD Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret Denna presentation
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merÖsterlenprojektet palliativ vård utan gränser. Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad
Österlenprojektet palliativ vård utan gränser Christel Wihlborg Medicinskt ansvarig läkare Palliativ vård och ASIH Ystad 180216 Österlenprojektet palliativ vård utan gränser ett samarbete mellan Palliativ
Läs merTrygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar. Handlingsplan
Trygga äldre i Norrbotten - ett gemensamt ansvar Handlingsplan Äldresatsningen i Norrbotten: nllplus.se/battreliv Grundläggande information Bakgrund: årliga överenskommelser staten SKL 2013 fokus på Sammanhållen
Läs merPalliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC
Palliativ vård i Västra Götaland Processgruppen för palliativvård inom RCC Pionjär inom palliativ vård You matter because you are you, And you matter to the last moment of life And we will do all we can,
Läs merPresentationen. Problembild. Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet. Regeringens satsning på de mest sjuka äldre
Regeringens satsning på de mest sjuka äldre Presentationen Innehållet i satsningen Resultat så här långt Primärvårdens roll för äldre Problembild Vi som är äldre och sjuka matchar inte vårdsystemet 1 Äldresamordning
Läs merPalliativ vård i livets slutskede
Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Sammanfattning med förbättringsområden 2016 Nationella riktlinjer Utvärdering 2016 Palliativ vård i livets slutskede Sammanfattning
Läs merBättre liv för sjuka äldre
Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och
Läs merAktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre
Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen
Läs merSvenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!
Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Läs merRegion Gävleborg Jämlik palliativ vård
www.pwc.se Region Gävleborg Jämlik palliativ vård Karin Magnusson Lina Zhou Sofia Solberg Januari 2019 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Uppdrag och revisionsfråga 5 Metod och genomförande
Läs merÖppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013
14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och
Läs merÖppna jämförelser 2013 Vård och omsorg äldre
www.fou.sormland.se Öppna jämförelser 2013 Vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning I denna presentation finns delar av resultatet från öppna jämförelser vård och omsorg
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. Terminologiska
Läs merSamarbete: Närståendeinformation om palliativ vård
Samarbete: Närståendeinformation om palliativ vård En projektarbetsgrupp tillsatt av Regionalt cancercentrum norr (RCC Norr) har tagit fram underlag till information om palliativ vård, riktat till närstående.
Läs merPalliativ vård i VGR och Halland
Bilaga 1 Palliativ vård i VGR och Halland Juni 2012 1 Syfte Jag......och mina närstående är informerade om min situation....är lindrad från smärta och andra besvärande symtom....är ordinerad läkemedel
Läs merPalliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010
Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm 12-13 april 2010 Palliativ vård i Sverige - olika perspektiv Den svårt sjuka och döende människan och de
Läs merDet palliativa teamet på och utanför sjukhus
Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ
Läs merHandlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, Uppföljning 2017
Handlingsplan Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 Uppföljning 2017 Bakgrund Det goda livet för mest sjuka äldre i Västra Götaland, 2016-2018 är den tredje handlingsplanen för
Läs mer1(12) Palliativ vård. Styrdokument
1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1
Läs merMÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova
BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära
Läs merLänsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp
Läs merRemiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.
1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes
Läs mer