Innehåll. Rapporten framtagen av Norra regionens samrådsgrupp för palliativ vård: Susanne Arvidsson AHS Umeå. Lisbet Gibson Centrum medicin, Östersund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Rapporten framtagen av Norra regionens samrådsgrupp för palliativ vård: Susanne Arvidsson AHS Umeå. Lisbet Gibson Centrum medicin, Östersund"

Transkript

1

2 Innehåll Sammanfattande kommentarer om den palliativa cancervården i Norra regionen... 3 Inledning... 4 Täckningsgrad i Svenska Palliativregistret oavsett diagnos, nationellt samt länsvis... 5 Total täckningsgrad, oavsett diagnos som ledde till döden, i samtliga kommuner... 6 Täckningsgrad cancer länsvis... 8 Dödsplats för de registrerade cancerpatienterna, länsvis... 8 Dokumenterade brytpunktsamtal vid övergång till vård i livets slutskede Dokumenterad smärtskattning med validerat instrument sista veckan i livet Ångestdämpande läkemedel i injektionsform ordinerat sista dygnet Munhälsa bedömd sista veckan Önskemål om dödsplats tillfrågat Övergripande palliativt vårdresultat Diagnoskod Z Genusperspektiv Smärtlindrande strålbehandling mot skelettet Palliativt rådgivnings-/konsultteam Rapporten framtagen av Norra regionens samrådsgrupp för palliativ vård: Susanne Arvidsson AHS Umeå Bertil Axelsson kirurgkliniken, Östersund Birgit Breitholtz Primärvården, Boden Matthias Brian Mellannorrlands Hospice, Sundsvall Elsy Bäckström Ragunda kommun Pia Friberg Umeå kommun Petra Flygare onkologkliniken, Sundsvall Lisbet Gibson Centrum medicin, Östersund Peter Hollender ASiH Sundsvall Birgitta Lauri medicinkliniken, Sunderbyn Karin Mehlhorn PAVA, Piteå Katarina Sedig palliativ processledare, RCC Umeå Jan Starlander medicinkliniken, Östersund Sussi Tegenborg onkologkliniken, Umeå På uppdrag av: RCC Norr Norrlands universitetssjukhus Umeå Tfn

3 Sammanfattande kommentarer om den palliativa cancervården i Norra regionen. Detta är den första regionala öppna jämförelsen för palliativ cancervård i Norra regionen. År 2011 dog i Norra regionen personer av cancer enligt Dödsorsaksregistret. Under 2012 inrapporterades personer som avlidna i cancer till Svenska palliativregistret, vilket ger en täckningsgrad på drygt 90% (92,4%). Detta ger ett mycket gott betyg till alla vårdenheter i regionen som i så hög grad rapporterar patienter med cancer till Svenska palliativregistret. Vård av cancersjuka under sista tiden i livet förekommer inom alla vårdformer i vårdkedjan. Resultaten visar på stora skillnader mellan länen vad gäller möjligheter att vårdas i det egna hemmet i livets slutskede samt få tillgång till specialiserad palliativ vård både vad gäller hemsjukvård och slutenvård. Dokumenterade läkarsamtal vid övergången till vård i livets slutskede (= brytpunktsamtal) rapporteras i 60-65% av fallen oberoende av län men varierar stort mellan kommunerna. En "vet ej" - andel på mellan 0 och 40 % illustrerar att dokumentations- och rapporteringsrutiner inom och mellan de olika vårdenheterna kan förbättras. Andelen patienter där dokumenterad smärtskattning genomförs sista veckan i livet är bekymmersamt låg (20-40%). Utan att fråga om smärta/värk besvärar den sjuke missas många möjligheter till förbättrad smärtlindring. Att ha en individuell vidbehovsordination i injektionsform mot ångest varierar både mellan olika vårdenhetstyper, kommuner och landsting. På specialiserade palliativa enheter finns detta i stort sett alltid medan det i andra vårdformer saknas i cirka 20% av fallen. Munhälsan bedöms i cirka 2/3 av fallen oavsett landsting men varierar mellan 30 till 100% beroende på kommun och vårdform. I 10-70% av fallen vet inte personalen var den cancersjuke önskar vårdas i livets slutskede. Detta illustrerar stora skillnader i rutiner och områden där förbättringar är möjliga. Andelen patienter som fått ett dokumenterat brytpunktsamtal av läkare, genomgått validerad smärtskattning och dött på den plats man önskat varierar något mellan könen. I alla län är andelen kvinnor som fått detta högre än andelen män. Skillnaderna är mellan 1 och 11 procentenheter. Tillgången till palliativt rådgivnings-/konsultteam varierar mellan länen. Insatser från ett sådant team är associerat med ett bättre palliativt vårdinnehåll. I stort pekar redovisade resultat på att det är svårast för cancerpatienter som avlider på vanliga vårdavdelningar på sjukhus att få del av det palliativa vårdinnehåll som betonas i det Nationella vårdprogrammet och Socialstyrelsens kunskapsstöd. Det rekommenderade palliativa vårdinnehållet innebär allmän omvårdnad, symtomlindring och en helhetssyn på den sjukes behov och är tillämpbart av ordinarie personal oavsett vårdform. Med tanke på att den obotligt sjuke cancerpatienten söker sig till sjukhus för att få bästa möjliga vård och sjukhusens stora utbildningsansvar för kommande generationer läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal känns dessa fynd bekymmersamma. Förhoppningen är att denna rapports redovisade resultat ska ge underlag för ett fortsatt förbättringsarbete vad gäller den palliativa cancervården i Norra regionen. Möjligheterna att löpande följa den egna enhetens resultat via Svenska palliativregistrets utdataportal kan utgöra ett verktyg för att se om man är på rätt väg. Tanken är att nya Regionala öppna jämförelser (RÖJ) för palliativ vård i Norra regionen ska tas fram vart eller vartannat år. 3

4 Inledning Kartläggning och uppföljning av medicinska resultat med hjälp av olika kvalitetsregister har lång tradition i Sverige. Den första rapporten med öppna jämförelser (ÖJ) av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet publicerades I rapporterna jämförs landsting och i vissa fall sjukhus avseende medicinska resultat. Den årliga rapporten har successivt utvecklats med fler indikatorer och fler sjukdomsgrupper. Bakom rapporten står Socialstyrelsen och SKL. ÖJ har inneburit att medicinska resultat blivit en fråga även för ledningen av hälso- och sjukvården. Etableringen av ÖJ har också lett till att den mer traditionella uppföljningen av hälso- och sjukvården avseende ekonomi, personal, tillgänglighet med mera nu även innehåller viss redovisning av medicinska resultat och därmed breddas vårdgivarnas beslutsunderlag på alla nivåer. I denna rapport, Regionala öppna jämförelser för palliativ cancervård i Norra regionen, redovisas den palliativa cancervårdens vårdinnehåll huvudsakligen utifrån resultat från Svenska palliativregistret. Trots alla ansträngningar som görs för att bota de som drabbas av cancer var det enligt dödsorsaksregistret 2011 så många som 2172 personer som dog av cancer i Norra regionen. Som jämförelse dog 9956 personer totalt (oavsett diagnos) i Norra regionen under Cirka 95% av dessa cancerpatienter dör en väntad död och kan dessförinnan levt länge med sin obotliga cancersjukdom. Vikten av ett optimalt stöd från vårdkedjans olika aktörer till dessa drabbade personer är stor. Optimal symtomlindring, delaktighet och stöd till närstående är exempel på övergripande målsättningar för den palliativa cancervårdens innehåll. Svenska palliativregistret (=SP) är ett nationellt kvalitetsregister, som än så länge fokuserar på vårdinnehållet under sista veckan i livet, oavsett diagnos och dödsplats. Det finansieras som de andra nationella kvalitetsregistren via SKL. Dessutom har det sedan två år ingått i satsningen "Bättre liv för sjuka äldre". Registreringen sker av vårdpersonalen via ett webformulär snarast möjligt efter att den sjuke personen avlidit. Under 2012 registrerades dödsfall i Svenska palliativregistret i hela landet, dvs 62% av alla dödsfall inrapporterade till Befolkningsregistret. Cirka vårdenheter över hela landet är aktiva rapportörer till registret. De indikatorer som redovisas i denna skrift har valts ut bland de kvalitetsindikatorer för god palliativ vård i livets slutskede som rekommenderats i det Nationella vårdprogrammet för palliativ vård (2012) och Socialstyrelsens riktlinjer (kunskapsstöd) för palliativ vård (remissutgåva 2012). Då en stor del av regionens cancerpatienter vårdas och dör utanför sjukhus inom den kommunala vården har resultaten redovisats kommunvis utifrån var den avlidne varit mantalsskriven. För samtliga parametrar med undantag för täckningsgrad redovisas resultaten endast för de väntade dödsfallen, dvs då personalen haft tid på sig att vidta olika palliativa vårdåtgärder. Vad gäller palliativ cancervård har Socialstyrelsen (2007) gett ut Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer inkluderande prioriteringar av enskilda åtgärder. I Socialstyrelsens publikation finns även ett kapitel om kvalitetsindikatorer (ISBN ). Tre av tio kvalitetsindikatorer för god cancervård berör den palliativa vården: - Registrering i Svenska palliativregistret - Vidbehovsinjektion av stark opioid mot smärta - Smärtskattning med validerat instrument 4

5 I Socialstyrelsens preliminära riktlinjer/kunskapsstöd för palliativ vård lyfts följande kvalitetsindikatorer fram: - Täckningsgrad i Svenska palliativregistret - Två eller fler inskrivningar i sluten vård under sista 30 dagarna i livet - Förekomst av trycksår (grad 2-4) - Dokumenterad individuell vidbehovsordination av ångestdämpande läkemedel - Dokumenterad individuell vidbehovsordination av opioid - Dokumenterad munhälsobedömning - Kommunikation (brytpunktssamtal) med patient om vårdens inriktning och mål i livets slutskede - Smärtanalys och regelbunden skattning av smärtintensitet - Regelbunden användning av symtomskattningsinstrument Samtliga dessa kvalitetsindikatorer fångas vid registrering i Svenska palliativregistret med undantag för "två eller fler inskrivningar i sluten vård under de sista 30 dagarna i livet". Önskas resultat från andra regioner/län/kommuner i landet kan sådana uppgifter hämtas utan specifik inloggning från Svenska palliativregistrets hemsida --> för vårdpersonal --> realtidsrapport. Gå sedan in under Redigera -->urval och markera endast cancer, önskat tidsintervall, typ av vårdenhet och landsting/kommun. Förhoppningen är att dessa data ska kunna utgöra underlag för konstruktiva diskussioner om hur vården i livets slutskede för obotligt sjuka cancersjuka personer ytterligare ska kunna förbättras oavsett var i regionen personen vårdas. För att detta ska åstadkommas krävs övergripande ansvarsfulla beslut från samtliga inblandade huvudmän. Täckningsgrad i Svenska palliativregistret oavsett diagnos: Varje vecka samkörs Svenska palliativregistrets (=SP) inrapporterade dödsfall med Befolkningsregistret för att få fram täckningsgraden, dvs andelen av alla mantalsskrivna personer som dött och som också rapporterats in till SP. Under 2012 var den totala täckningsgraden oavsett diagnos: Z 77,5%, Y 71,5%, AC 64,6% och BD 62,7%. 5

6 Total täckningsgrad, oavsett diagnos som ledde till döden, i respektive kommun länsvis: (Riket = 62%) Varje stapel representerar en kommun. Över stapeln står antalet invånare som avlidit under 2012 enligt befolkningsregistret. Färgerna tolkas enligt följande: Rött = ej inrapporterad till Svenska palliativregistret, mörkgrönt = avliden på särskilt boende, ljusgrönt = avliden på korttidsplats, blått= avliden på sjukhus, rosa= specialiserad palliativ slutenvård t ex hospice, lila = avancerad hemsjukvård, orange = basal/allmän hemsjukvård. Jämtland: Västernorrland: 6

7 Västerbotten: Norrbotten: Kommentar: Palliativa specialenhetsplatser (hospice, palliativa slutenvårdsplatser) finns inte i Jämtland. Personer i Västerbottens inlandskommuner kan vid behov nyttja Axlagårdens resurser, även om det i praktiken sällan sker. I Norrbotten är det ovanligt att tex Jokkmokk och Pajala kommun använder sig av de palliativa slutenvårdsplatserna. I Västernorrland använder invånarna i Sollefteå och Örnsköldsvik ytterst sällan denna resurs. Specialiserad palliativ hemsjukvård finns idag inte i Norrbotten, används lite eller inte alls i Västerbottens inlandskommuner, men finns att tillgå i varierande grad i samtliga kommuner i Jämtland och Västernorrland. Uppenbarligen är tillgången till specialiserad palliativ vård inte helt rättvis i Norra regionen. 7

8 Täckningsgrad för cancerpatienter länsvis: (Riket = 85%) Täljaren utgörs av antal registrerade cancerpatienter i SP 2012 medan nämnaren, antal döda i cancer/län, har hämtats från Dödsorsaksregistret Län Män döda av cancer 2011 Kvinnor döda av cancer 2011 Totalt döda i cancer 2011 Registrerade dödsfall i cancer i SP 2012 Täckningsgrad för cancer Jämtland % Västernorrl % Västerbotten % Norrbotten % Kommentar: Totalt avled under regionsbor i cancer enligt dödsorsaksregistret (=summa kolumn tre). Under 2012 registrerades totalt 2014 personer avlidna i cancer till SP (=summa kolumn fyra) vilket ger en genomsnittlig täckningsgrad på 92,7%. Av de i SP registrerade 2014 fallen angavs att 1897 av dessa (94,2%) var väntade dödsfall. Var dog de registrerade cancerpatienterna i de olika länen? (Riket: särskilt boende = 15%, korttids=11%, sjukhus = 29%, pall slutenvård = 24%, avancerad hemsjukvård = 14%, basal hemsjukvård = 7%) Jämtland: 8

9 Västernorrland: Västerbotten: Norrbotten: 9

10 Kommentar: Diagrammen ovan som speglar var patienter som avlidit av cancer dog, illustrerar skillnaden mellan länen vad gäller valmöjligheter i livets slutskede. I Jämtland saknas specialiserad palliativ slutenvård (dvs hospice, palliativa vårdplatser på sjukhuset) medan Norrbotten saknar specialiserad palliativ hemsjukvård. Norrbotten är det enda länet där varje sjukhus har specifika palliativa vårdplatser. Möjligheten för cancerpatienter i livets slut att få vårdas och dö i det egna hemmet varierar stort mellan länen: 26,6% i Jämtland, 20,6% i Västernorrland, 18,3% i Västerbotten och 8,8% i Norrbotten. Effekten av ovanstående skillnader och hur man valt att placera de palliativa slutenvårdsplatserna (hospice i Umeå och Sundsvall, PAVAplatser på sjukhus i Norrbotten, ingetdera i Jämtland) blir att det också blir stora skillnader i andelen cancerpatienter som avlider inom slutenvården (sjukhus eller hospice) i de olika länen: I Norrbottens län 63,7%, i Jämtland 42,6%, i Västernorrland 45,0% och i Västerbotten 54,3%. Brytpunktssamtal vid övergången till vård i livets slutskede (Riket = 67%) En medicinsk bedömning av läkare och sedan ett i journalen dokumenterat informerande läkarsamtal med patienten är centralt för att tydligt markera den förändrade inriktningen på vården när palliativ vård i livets slutskede inleds. Här nedan redovisas länsvis för varje kommun hur ofta detta genomförs enligt registerdata. Figurerna representerar bara förväntade dödsfall i cancer där personen bibehållit sin förmåga till självbestämmande fram till en vecka eller senare före dödsfallet. Siffran över varje stapel anger totala antalet personer i varje stapel. Jämtland 10

11 Västernorrland Västerbotten Norrbotten 11

12 Kommentar: Beroende på i vilken kommun den sjuke bott dokumenteras informerande läkarsamtal vid övergång till vård i livets slutskede i mycket varierande omfattning: från 35% till 100% av fallen! Att andelen "vet ej" varierar mellan 0 och 40% visar på brister i dokumentations- och/eller rapportrutiner inom eller mellan vårdkedjans olika delar. Om avsaknaden av dokumentation innebär att brytpunktsamtalet inte heller genomförts går inte att utläsa av registeruppgifterna. Klart är att dokumentation av genomfört brytpunktsamtal är en förutsättning för optimal vård i livets slutskede. Med andra ord att all tjänstgörande personal inklusive jourhavande läkare ska kunna ge god vård i livets slutskede med en gemensam målsättning. Dokumenterad smärtskattning med validerat instrument sista veckan i livet (Riket =29%) Smärta är kanske det symtom som de allra flesta cancerpatienter fruktar. En förutsättning för att patienten ska få optimal smärtlindring är att vården detekterar att smärta föreligger. Många patienter berättar inte spontant. Därför måste vårdpersonal som möter cancerpatienter i livets slutskede systematiskt tillfråga patienterna om och med vilken intensitet smärta föreligger. En viktig kvalitetsparameter för god palliativ vård är således huruvida denna smärtskattning har utförts minst en gång under livets sista vecka. Samtliga diagram nedan visar endast de väntade dödsfallen. Jämtland 12

13 Västernorrland Västerbotten Norrbotten 13

14 Kommentar: Andelen cancerpatienter som fått sin smärtskattning dokumenterad sista veckan i livet varierar mellan 10% och 100% beroende på mantalsskrivningskommun. I merparten av kommunerna ligger andelen mellan 20 och 40%. Här finns stora möjligheter till förbättringar för att försäkra sig om att patienterna får bra smärtlindring i livets slutskede. Många patienter berättar inte spontant om sina besvär. Ett beteende som förstärks om vårdpersonalen inte har en fungerande rutin som innebär att svårt sjuka personer regelbundet (minst en gång i veckan) tillfrågas på ett systematiskt sätt om de har ont/värk. Dokumentation är en förutsättning för optimal lindring över tid. Ångestdämpande läkemedel i injektionsform ordinerat sista dygnet: (Riket= 88%) Är en av sex rekommenderade indikatorer för palliativ vård i Socialstyrelsens kunskapsstöd. Nedan redovisas andelen döende cancerpatienter som fått denna ordination i olika vårdformer landstingsvis för samtliga kommuner. Grönt = ja. Samtliga diagram nedan visar endast de väntade dödsfallen. Avlidna utanför sjukhus (kommunal korttidsplats, särskilt boende, allmän hemsjukvård): Jämtland: Västernorrland: 14

15 Västerbotten: Norrbotten: Kommentar: Generellt har cirka 80% en injektionsordination mot ångest. Undantaget är Norrbotten där genomsnittet är lägre på cirka 65%. Enstaka kommuner utmärker sig negativt med nivåer ned mot eller under 50%. Obs i vissa fall endast få patienter! Avlidna på sjukhus: (Riket =79%) Jämtland: 15

16 Västernorrland: Västerbotten: Norrbotten: Kommentar: Vidbehovsordination mot ångest finns i cirka 80% av fallen som avlider på sjukhus. Spannet är dock stor mellan 57% (Kiruna) och 86% (Gällivare). Vissa enheter med landstingsfinansierade slutenvårdsplatser (t ex sjukstugor) ingår. 16

17 Avlidna med stöd av specialiserad palliativ vård (hemsjukvårdsteam, hospice, palliativ vårdavdelning): (Riket= 96%) Jämtland: Västernorrland: Västerbotten: Norrbotten: Kommentar: I stort sett alla cancerpatienter som avlider på dessa enheter har vidbehovsordinationer i injektionsform mot ångest sista levnadsdygnet. Vi tolkar det som ett uttryck för väl fungerande rutiner i enlighet med rådande rekommendationer. Munhälsa bedömd (Riket= 68%) En välskött mun i livets slutskede är en förutsättning för optimal komfort, möjlighet till kommunikation med närstående och personal samt intag av små mängder föda och vätska. Såväl läkemedel som ökad munandning gör att munnen ofta blir torr och lätt får smärtande sprickor, sår och infektioner. En förutsättning för att kunna förebygga/behandla dessa tillstånd är att personalen noggrant och metodiskt bedömer den sjukes mun. Samtliga diagram nedan visar endast de väntade dödsfallen. Jämtland 17

18 Västernorrland Västerbotten Norrbotten 18

19 Kommentar: Andelen patienter som fått sin mun bedömd varierar mellan 30% och 100%. Majoriteten ligger mellan 60 och 80% vilket tyder på fungerande rutiner för munhälsobedömningar på det flesta vårdenheter, men där det också finns utrymme för förbättringar. Önskemål om dödsplats (Riket "vet ej"= 37%) För att om möjligt kunna tillmötesgå den sjukes och familjens önskemål om var den sjuke vill vårdas i livets slutskede, måste dessa önskemål efterfrågas. Självklart är det så att dessa önskemål inte alltid går att uppfylla av olika skäl. Därför anser vi att det viktigaste när man betraktar resultaten för denna fråga är att patienten över huvud taget är tillfrågad, dvs att "vet ej"-alternativet används så sällan som möjligt. Samtliga diagram nedan visar endast de väntade dödsfallen. Jämtland Västernorrland 19

20 Västerbotten Norrbotten Kommentar: Önskemål vad gäller var man vill vårdas i livets slutskede efterfrågas i olika kommuner i varierande omfattning. "Vet ej"-andelen varierar mellan 10 och 70%, vilket markerar att det finns tydliga möjligheter till förbättringar. Övergripande palliativt vårdresultat I följande spindeldiagram redovisas svaren på 12 olika frågor i samma bild. Varje stråle från mitten ut till periferin (i var sitt "klockslag") representerar en fråga. Strålen är graderad inifrån ut med en skala från 0 till 100%. Varje skalsteg består av 20%. Grönt innebär att åtgärden är utförd, så ju grönare desto bättre. Den röda färgen markerar målvärdet för varje fråga. Målvärdet är 100% i alla frågor utom för "närvaro i dödsögonblicket" och "avliden utan trycksår" där målvärdet satts till 90%. För varje län redovisas ett spindeldiagram per vårdenhetstyp. Kommunala boendeformer inkluderar korttidsplatser, särskilda boenden och allmän hemsjukvård. Specialiserad palliativ vård inkluderar specialiserad hemsjukvård och palliativa slutenvårdsplatser (hospice, PAVA). 20

21 Efter varje läns namn anges inom parentes hur många patienter som ligger bakom resultaten från vardera vårdenhetstyp. Samtliga diagram nedan visar endast de väntade dödsfallen. Jämtland (sjukhus n=125, kommunala boendeformer n= 127, specialiserad palliativ vård n= 56) Sjukhus: Kommunala boendeformer: Specialiserad palliativ vård: 21

22 Västernorrland (sjukhus n=137, kommunala boendeformer n= 208, specialiserad palliativ vård n= 218) Sjukhus: Kommunala boendeformer: Specialiserad palliativ vård: 22

23 Västerbotten (sjukhus n=199, kommunala boendeformer n= 154, specialiserad palliativ vård n= 218) Sjukhus: Kommunala boendeformer: Specialiserad palliativ vård: 23

24 Norrbotten (sjukhus n= 157, kommunala boendeformer n= 178, specialiserad palliativ vård n= 166) Sjukhus: Kommunala boendeformer: Specialiserade palliativa enheter: Kommentar: Generellt noteras att det palliativa vårdinnehållet på vanliga sjukhusavdelningar har störst förbättringsutrymme. Detta är bekymmersamt då cancerpatienter i livets slutskede åker till sjukhus när något akut tillstöter och/eller de 24

25 behöver sjukhusets resurser. Likaså har sjukhusen det största utbildningsansvaret för läkare, sjuksköterskor och övrig vårdpersonal. Å andra sidan vet vi att de olika vårdformerna riktar sig till olika populationer, dvs de är inte helt jämförbara. På sjukhus tenderar yngre personer med mer dramatiska symtom hamna, medan äldre med kognitiv svikt oftare hamnar inom kommunala vårdformer. Vad gäller processvariablerna (mellan kl 11och kl 6 i spindeldiagrammet) så borde det inte vara svårare att genomföra i en vårdsituation på en sjukhusavdelning om man har fungerande rutiner. För den sjuke är åtgärderna förstås lika viktiga oavsett var man vårdas. Användning av diagnoskod Z51.1 (=palliativ vård) i Norra regionen Att använda sig av ICD10 koden Z51.5 som står för palliativ vård, kan vara ett snabbt och enkelt sätt att tydliggöra för alla aktörer som kan tänkas bli inblandade i patientens vård att det rör sig om palliativ vård. Om diagnosen står med på tex slutanteckningar från slutenvården eller i distriktsläkarens mottagningsanteckningar så får åtminstone de vårdgivare med rätt att ta del av patientens journal snabbt klart för sig att det handlar om en palliativ patient. Det blir då lättare att fatta korrekta beslut rörande patientens vård t.ex. vid eventuella försämringar. Målsättningen måste ju vara att en svårt sjuk patient i möjligaste mån får optimal vård och ska slippa att åka mellan olika vårdinrättningar i onödan. Vid en genomgång kan man konstatera att diagnoskod Z51.5 används i ganska liten utsträckning i riket och i regionen. I Norrbottens län så har man valt att koppla Z51.5 till olika förmåner, såsom kostnadsfria hembesök av läkare, sjuksköterska eller paramedicinsk personal. Vissa hjälpmedel behöver patienten heller inte betala egenavgiften för, tex gånghjälpmedel samt olika typer av hjälpmedel för hygien samt sovkomfort. Diagnosen är också vägledande vad gäller bedömning för behovet av bistånd vid kommunal vård och omsorg. I länet har man medvetet arbetat för att öka användningen av diagnoskoden som en del i att kommunicera vårdens mål och inriktning vilket också syns i statistiken. Än finns dock mycket kvar att göra. Bl a behöver strikta kriterier utarbetas för när diagnoskoden ska användas. Användningen av koden Z51.5 för samtliga dödsfall. Källa Dödsorsaksregistret Län Totalt antal döda 2011 Väntade dödsfall (= 80 %) Antal patienter med Z Jämtland ,4 Västernorrland ,5 Västerbotten ,4 Norrbotten ,2 Norra regionen ,5 Andel av väntade dödsfall (%) 25

26 Användningen av koden Z 51.5 för dödsfall på sjukhus. Län Antal avlidna på sjukhus* Förväntade dödsfall 80 % Antal med Z51.5* Jämtland ,6 Västernorrland ,6 Västerbotten ,1 Norrbotten ,7 Norra regionen ,2 Riket ,1 *Källa: Patientregistret socialstyrelsen år 2011 Genusperspektiv Andel med Z51.5* (%) I nedanstående tabell presenteras andelen cancersjuka män respektive kvinnor som i regionens fyra län fått ta del av brytpunktssamtal, smärtskattning och där önskemål om vårdplats i livets slutskede är känd. Uppgifterna hämtade från Svenska palliativregistret. Brytpunktssamtal med läkare som dokumenterats Smärtskattning med validerat instrument Önskemål om vårdplats Län Kvinnor (%) Män (%) Kvinnor (%) Män (%) Kvinnor (%) Män (%) Jämtland 67,3 53,8 35,3 30,1 56,2 48,1 Västernorrl 68,8 63,6 33,2 29,3 61,5 60,4 Västerbotten 58,6 55,5 38,0 34,3 54,1 48,8 Norrbotten 59,6 54,7 25,0 20,7 41,7 38,4 Kommentar: Notabelt är att kvinnor i alla frågor och alla fyra länen har högre siffror än männen. Orsakerna till detta fynd är oklara. Spännvidden i andelen mellan länen för de tre frågorna är större (10-20%) än mellan könen på respektive fråga (1-13%). Smärtpalliativ strålbehandling mot skelettet i olika län För att belysa eventuella skillnader i användningen av strålbehandling för att lindra smärta från skelettmetastaser i regionen har siffror baserade på patientens mantalsskrivningskommun efterfrågats av regionens två strålbehandlingsenheter. I skrivande stund har sådana siffror inte kunnat tas fram. Palliativt rådgivnings-/konsultteam Specialiserade palliativa behov finns intermittent hos vissa patienter oavsett var i vårdkedjan de vårdas. För att kunna möta dessa specialiserade palliativa behov på ett resursmässigt effektivt sätt krävs tillgång till palliativt rådgivnings-/konsultteam över hela den geografiska ytan och i hela vårdkedjan. Andel väntade dödsfall inrapporterade till Svenska palliativregistret/län 2012 som rapporterats fått stöd av specialiserat rådgivnings-/konsultteam. 26

27 Väntade dödsfall (alla diagnoser) inrapporterade till Sv Palliativregistret med undantag för spec pall enheter Antal som rapporterats fått palliativt konsultstöd Jämtland ,8% Västernorrland ,3% Västerbotten ,2% Norrbotten ,0% Andel som rapporterats fått palliativt konsultstöd Nedan följer en redovisning av data från Svenska palliativregistret där samtliga patienter i regionen som erhållit palliativt konsultstöd 2012 jämförs med lika många matchade (ålder, kön, diagnos och vårdenhet) patienter som inte erhållit ett sådant stöd. Palliativt vårdinnehåll för patienter med/utan palliativt konsultstöd (n= 379 i vardera grupp) Palliativt Fått konsultstöd Inte fått konsultstöd P-värde vårdinnehåll n (%) n (%) Brytpunktsamtal 252 (67) 156 (41) < 0,001 med patient Brytpunktsamtal 307 (81) 262 (69) < 0,001 med närstående Känt önskemål om 221 (58) 159 (42) < 0,001 dödsplats Avled med trycksår 288 (76) 294 (78) Ej signifikant Bedömd munhälsa 276 (73) 253 (67) 0,08 (Ej signifikant) Dog ensam 35 (9) 43 (11) Ej signifikant Eftersamtal 168 (44) 123 (32) 0,001 erbjudet Dropp/sond sista 49 (13) 92 (24) < 0,001 dygnet Smärtskattning med 123 (33) 76 (20) < 0,001 validerat instrument Vid behovsinjektion 368 (97) 340 (90) < 0,001 mot smärta Vid behovsinjektion 334 (88) 289 (76) < 0,001 mot rosslighet Vid behovsinjektion 259 (68) 198 (52) < 0,001 mot illamående Vid behovsinjektion mot ångest 321 (85) 270 (71) < 0,001 Kommentar: Palliativt konsultstöd förekommer påtagligt mer sällan i Västernorrland. Att erhålla palliativt konsultstöd är associerat med ett klart förbättrat vårdinnehåll på många punkter. 27

Regionala öppna jämförelser mellan landsting, sjukhus och kommuner i norra sjukvårdsregionen för. palliativ cancervård i livets slutskede

Regionala öppna jämförelser mellan landsting, sjukhus och kommuner i norra sjukvårdsregionen för. palliativ cancervård i livets slutskede Regionala öppna jämförelser mellan landsting, sjukhus och kommuner i norra sjukvårdsregionen för palliativ cancervård i livets slutskede Årsrapport 2013 Innehåll Sammanfattning om den palliativa cancervården

Läs mer

Regionala öppna jämförelser

Regionala öppna jämförelser Regionala öppna jämförelser 2015 i norra sjukvårdsregionen för palliativ cancervård i livets slutskede Rapport juli 2016 Rapporten framtagen av norra regionens samrådsgrupp för palliativ vård Bertil Axelsson

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Palliativregistrets värdegrund

Palliativregistrets värdegrund Palliativregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situation är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad utifrån mina

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund

En dag om palliativ vård. Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund En dag om palliativ vård Fredrik Wallin, palliativ processledare, RCC Norr Bertil Axelsson, öl, docent, Östersund RÖJ-regionala öppna jämförelser 9802 personer avled i norra regionen 2014 2269 av dessa

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede. Svenska Palliativregistrets årskonferens Christina Broman

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede. Svenska Palliativregistrets årskonferens Christina Broman Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Svenska Palliativregistrets årskonferens 170314 Christina Broman Om utvärderingen Utvärdering palliativ vård publicerades december 2016. Utifrån rekommendationerna

Läs mer

Dödsfallsenkät fr o m

Dödsfallsenkät fr o m Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. All inrapportering görs via http://palliativ.se. 1. Enhetskod (fylls i automatiskt i den digitala enkäten) 2. Personnummer

Läs mer

Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov

Läs mer

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via www.palliativ.se Fylls i av ansvarig läkare eller sjuksköterska gärna efter samråd i arbetslaget. Förtydligande till frågorna hittar du genom att klicka på dödsfallsenkäten efter inloggning. - symbolen i den digitala 1.

Läs mer

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam

Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Bertil Axelsson Adj lektor i palliativ medicin, Umeå universitet Öl Storsjögläntans palliativa hemsjukvårdsteam Mortaliteten i befolkningen = 100% 90-95 000 dör varje år i Sverige ( 1%) 76 000 (=80%) dör

Läs mer

Specialiserad palliativ vård på hemorten

Specialiserad palliativ vård på hemorten Specialiserad palliativ vård på hemorten Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Söklista för personal inom slutenvården samt kommunal vård och omsorg i norra regionen. Söklistan ska förmedla

Läs mer

Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården?

Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården? Svenska Palliativregistret Hur kan vi använda det i vården? Staffan Lundström MD PhD Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem FoUU-ansvarig Svenska Palliativregistret Denna presentation

Läs mer

Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret

Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret Nu vet vi lite mer forskningsresultat från registret Bertil Axelsson Docent, överläkare Inst f strål vetenskaper, Umeå universitet Kirurgkliniken, Östersunds sjukhus Hög täckningsgrad = gott underlag för

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården?

Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? Hur kan Palliativregistret vara en hjälp i att styra och leda den palliativa vården? En förbättringsresa i palliativ vård Särskilt boende och korttidsboende Umeå Kommun 2013 Pernilla Blomdal, Verksamhetschef

Läs mer

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk

Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Demenssjuksköterskor Kommuner, Vårdcentraler i Värmland, Minnesmottagningen Csk Karlstad 28 april 2015 NÄTVERKSTRÄFF DEMENSSJUKSKÖTERSKOR Nya Perspektiv- äldres hälsa Madelene Johanzon Regional handlingsplan

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa2on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u2från mina behov

Läs mer

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus. susanne.lind@esh.se Susanne Lind Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus susanne.lind@esh.se Vi bygger vidare på det som finns! Riktlinjer, guidelines, vårdplaner mm And THE TEXTBOOKS OF PALLIATIVE

Läs mer

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Rutin för palliativ vård i livets slutskede Rutin för palliativ vård i livets slutskede Sotenäs kommuns riktlinje utgår från Socialstyrelsens, Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som ger ett stöd för styrning och ledning.

Läs mer

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser. RIKTLINJE 1(5) Socialförvaltningen Socialförvaltningens stab Iréne Eklöf, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 0171-528 87 irene.eklof@habo.se Riktlinje för palliativ vård i livets slutskede Den här riktlinjen

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA

BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE I DALARNA Svenska Palliativregistret Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Syftet med registret

Läs mer

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010

Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst. 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm april 2010 Palliativ vård i Sverige Carl Johan Fürst 1:a Nationella Konferensen i Palliativ Vård Stockholm 12-13 april 2010 Palliativ vård i Sverige - olika perspektiv Den svårt sjuka och döende människan och de

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Palliativ Syd -ett stöd för vårdutveckling och forskning inom palliativ vård

Palliativ Syd -ett stöd för vårdutveckling och forskning inom palliativ vård Palliativ Syd -ett stöd för vårdutveckling och forskning inom palliativ vård Bengt Sallerfors Medicinsk rådgivare, docent Palliativt Utvecklingscentrum Svenska Palliativregistret, kvalitetsresultat 2014

Läs mer

Pallia%vregistrets värdegrund

Pallia%vregistrets värdegrund Pallia%vregistrets värdegrund Jag och mina närstående är informerade om min situa%on är lindrad från smärta och andra besvärande symtom är ordinerad läkemedel vid behov får god omvårdnad u%från mina behov

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Palliativ vård med fokus på cancer inom södra sjukvårdsregionen

Palliativ vård med fokus på cancer inom södra sjukvårdsregionen Palliativ vård med fokus på cancer inom södra sjukvårdsregionen Syfte Syftet med den föreliggande rapporten är att kartlägga strukturen, beskriva framtidplaner och identifiera utvecklingsområden inom den

Läs mer

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning

Löften till cancerpatienter - resultatredovisning Ett samarbete inom cancervården i sydöstra sjukvårdsregionen Löften till cancerpatienter - resultatredovisning INNEHÅLL INLEDNING... 3 LÖFTE 1 Alla cancerpatienter i regionen ska få behandling inom fyra

Läs mer

Tjänsteskrivelse 1 (4) Socialförvaltningen Monica Örmander Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2014-07-11 Socialnämnden Redovisning av resultat från kvalitetsregister En satsning och överenskommelse har

Läs mer

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta

Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Vårdkvalitet i livets slutskede - att mäta för att veta Exempel från Sahlgrenska Universitetssjukhuset Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska

Läs mer

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM

Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM Pallia%v Vård FÖR ALLA OAVSETT VÅRDFORM Myter om Pallia%v vård Om man remi*eras,ll pallia,va dör man inom 2 veckor pallia,va avdelningen = dödsavdelning Pa,enten har en cancersjukdom som är spridd jag

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Palliativ vård i samverkan

Palliativ vård i samverkan ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun

God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun Projektet: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 2017-05-16 God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun 1 PROJEKTPLAN: God vård i livets slutskede i Simrishamns kommun Övergripande målsättning:

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Palliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC

Palliativ vård i Västra Götaland. Processgruppen för palliativvård inom RCC Palliativ vård i Västra Götaland Processgruppen för palliativvård inom RCC Pionjär inom palliativ vård You matter because you are you, And you matter to the last moment of life And we will do all we can,

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Palliativregistret - värdegrund

Palliativregistret - värdegrund Palliativregistret - värdegrund Stockholm 4 september 2013 Per-Anders Heedman Svenska Palliativregistret Vård i livets slutskede Är vanligt! Drygt 1% avlider/år 8/9 >65 år Sjukhus ( 1/3) Kommunala boenden

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 2013 Arbetsrapport 214:4 Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Öppna Jämförelser av Vård och omsorg om äldre 213 Birgitta Fläckman Underlaget till sammanställning är hämtat från:

Läs mer

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen

Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer PKC-dagen Nationellt vårdprogram för Palliativ vård i livets slutskede 2017-11-28 Helena Adlitzer PKC-dagen Är det möjligt att ge god vård utan kunskap? Är det möjligt att hålla all kunskap i huvudet? 2017-11-28

Läs mer

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser - vård och omsorg om äldre 2014 Rapporten har publicerats av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Merparten av här redovisade resultat bygger på enkätundersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA

UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA UTVECKLINGSARBETE FÖR PALLIATIV VÅRD DALARNA MITT UPPDRAG SOM UTBILDARE AV UTBILDARE I PALLIATIV VÅRD DALARNA - Att utbilda leg. Sjuksköterska till lokala utbildare i palliativ vård i kommunala och landstingsdrivna

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm

Brytpunktssamtal. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Brytpunktssamtal Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem Karolinska Institutet, Stockholm Ämnen: Brytpunktsbedömning Brytpunktssamtal Definition Utmaningar

Läs mer

AVÄ rapport Bättre liv

AVÄ rapport Bättre liv VOHJS mål 2014 God vård i livets slutskede Mått 2014 registreras 70 % eller fler av dödsfallen bland befolkningen i Svenska palliativregistret. I genomsnitt 10 % förbättring har uppnåtts på de tre indikatorerna,

Läs mer

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013

Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Nationella kunskapsstödet i palliativ vård 17 oktober 2013 Katarina Sedig 1 Palliativ vård enligt Socialstyrelsen Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter

Läs mer

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning

Vård i livets slutskede Innehållsförteckning Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller för Vård och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15 Version 3 Gäller från 2015-01-18

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

Palliativ vård i VGR och Halland

Palliativ vård i VGR och Halland Bilaga 1 Palliativ vård i VGR och Halland Juni 2012 1 Syfte Jag......och mina närstående är informerade om min situation....är lindrad från smärta och andra besvärande symtom....är ordinerad läkemedel

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Ronneby mars 2013 Karin Widecrantz Medicinskt ansvarig sjuksköterska Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 4 Organisatoriskt

Läs mer

Smärtskattning är guld värd

Smärtskattning är guld värd Smärtskattning är guld värd Bakgrund Att patienter inom vård och omsorg har smärta i olika sammanhang och av olika anledningar är väl känt. Att man ordinerar och ger läkemedel för detta är en självklarhet

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2008

Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2008 Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2008 Kommunvis täckningsgrad där det finns verksamhet kopplad till registret 2009-04-14 Svenska palliativregistret, www.palliativ.se, e-post vu@palliativ.se,

Läs mer

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC God vård? Hälso- och sjukvård ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig säker patientfokuserad

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad 3(12) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 1.1

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Antal % % % % % % Min-max Riket

Antal % % % % % % Min-max Riket (Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV

Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV Nyhetsbrev maj 2013 nr 110 årgång 12 Nationella Rådet för Palliativ Vård NRPV har startat en ny multiprofessionell tidskrift - Svensk Palliativ Tidskrift den riktar sig till samtliga professioner inom

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede

Palliativ vård i livets slutskede Nationella riktlinjer Utvärdering 2016 Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer och underlag för bedömningar Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Motionssvar: Kvalificerad vård i livets slutskede

Motionssvar: Kvalificerad vård i livets slutskede Thomas Kunze, chefläkare Ärendenr HSN 2016/264 1 (5) Handlingstyp Beslutsärende Datum 5 juli 2016 Hälso- och sjukvårdsnämnden Motionssvar: Kvalificerad vård i livets slutskede Förslag till beslut Hälso-

Läs mer

Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2007

Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2007 Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2007 2007-04-09 Datum då respektive bild tagits från registrets hemsida 2008-04-14 Innehåll Registerhållarens förord... 4 Sammanfattning... 4 Organisation...

Läs mer

Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2012

Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2012 Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2012 Svenska palliativregistret, www.palliativ.se, e-post info@palliativ.se, 0480-41 80 40 sid 1 Denna sida är avsiktligt blank Svenska palliativregistret,

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede

Palliativ vård i livets slutskede Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Sammanfattning med förbättringsområden 2016 Nationella riktlinjer Utvärdering 2016 Palliativ vård i livets slutskede Sammanfattning

Läs mer

Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012

Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012 Datum 2013-02-12 Öppna jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2012 Resultat för Tibro kommun Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Bankgiro: 221-4286 Org nr: 212000-1660

Läs mer

Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2010

Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2010 Årsrapport för Svenska Palliativregistret verksamhetsåret 2010 Kommunvis täckningsgrad där det finns verksamhet kopplad till registret. Bilden är uppdaterad 2011 03 28. Svenska palliativregistret, www.palliativ.se,

Läs mer

Vård och omsorg om äldre

Vård och omsorg om äldre ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2010 Vård och omsorg om äldre ji Socialstyrelsen Öppna jämförelser 2010 Vård och omsorg om äldre Öppna jämförelser 2010 Vård och omsorg om äldre kan beställas eller laddas ner från Sveriges

Läs mer

Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun

Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Lokal riktlinje för palliativ vård i Partille kommun Bakgrund Världshälsoorganisationens (WHO:s) definition av palliativ vård är en aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen, förmedlat av ett väl sammansatt

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus

Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Det palliativa teamet på och utanför sjukhus Sjukhus Bertil Axelsson Överläkare Docent i palliativ medicin } Kirurg i Östersund 22 år } Sedan 25 år byggt upp palliativ hemsjukvård } 2007 lektor palliativ

Läs mer

Strategisk handlingsplan för den palliativa processen i Norra regionen

Strategisk handlingsplan för den palliativa processen i Norra regionen Bilaga 2 O Regional utvecklingsplan för cancervården i norra regionen 2016-2018 Strategisk handlingsplan för den palliativa processen i Norra regionen 2016-2018 Bakgrund Palliativ vård är ett specifikt

Läs mer

Presentation av specialiserad palliativ vård VGR. Inventering RCC Uppdrag RCC. Verka för en jämlik palliativ vård för alla patienter

Presentation av specialiserad palliativ vård VGR. Inventering RCC Uppdrag RCC. Verka för en jämlik palliativ vård för alla patienter Presentation av specialiserad palliativ vård VGR Inventering RCC 2011-2012 Uppdrag RCC Verka för en jämlik palliativ vård för alla patienter Inventera den palliativa vården Utforma ett regionalt organisatoriskt

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

1(12) Palliativ vård. Styrdokument

1(12) Palliativ vård. Styrdokument 1(12) Styrdokument 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-04-14 71 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska/alb Reviderad Kommunstyrelsen 2017-05-30, 108 3(12) Innehållsförteckning

Läs mer

Vård i livets slutskede Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-09-05

Vård i livets slutskede Slutrapport. Ulrika Ribbholm 2014-09-05 Vård i livets slutskede Slutrapport Ulrika Ribbholm 2014-09-05 Sammanfattning Under perioden november 2011 december 2013 genomfördes projektet God vård vid livets slutskede av kommunerna i Jönköpings län.

Läs mer

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8 Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB 2011-03-03 Antal sidor: 9 Antal bilagor:1 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning

Läs mer

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL

RUTIN FÖR BRYTPUNKTSBEDÖMNING OCH ORDINATION AV LÄKEMEDEL 1 PRIMÄRVÅRD VLL HÄLSOCENTRAL BJURHOLM 18.2. KOMMUN BJURHOLM ÄLDRE OCH HANDIKAPPOMSORG Bjurholm, mars 2015 Palliativ vård vid livets slut utgår från Nationell vårdprogram för palliativ vård och Socialstyrelsens

Läs mer

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola

Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Politisk samverkansberedning för vård, omsorg och skola Trygg ålderdom Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Undvikbar sluten vård Statistiskt säkerställd förbättring av indikatorn Återinläggningar

Läs mer

Svenska palliativregistret

Svenska palliativregistret Svenska palliativregistret www.palliativ.se Jag...och mina närstående är informerade om min situation...är smärtlindrad...är lindrad från övriga symtom...är ordinerad läkemedel vid behov...vårdas där jag

Läs mer

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning-

Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Förbättringsresa i god palliativ vård dokumenterad munhälsobedömning- Redovisning av ett förbättringsarbete FoU Fyrbodal 2014: 1 Ewa Lidman NU sjukvården Gunnel Svensson, Solveig Nyberg & Ingela Edvardsson

Läs mer