Palliativ vård i samverkan

Transkript

1 ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt av: Tjänstemannaberedning kommuner och landsting (TKL) Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Omfattning...3 Etisk plattform för prioriteringar i vården...3 Termer inom palliativ vård...4 Palliativ vård...4 Allmän palliativ vård...4 Specialiserad palliativ vård...4 Palliativt förhållningssätt...4 Palliativt konsultteam...4 Palliativ vård i livets slutskede...4 Brytpunkt till palliativ vård i livets slutskede...4 Brytpunktsamtal vid övergång till palliativ vård i livets slutskede...4 Ansvar...5 Hälso- och sjukvård...5 Socialtjänst...5 Tjänstemannaberedning kommuner och landsting (TKL)...5 Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård...5 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i kommunerna...6 Hälso- och sjukvårdspersonal...6 Fast vårdkontakt...6 Remiss till specialiserad palliativ vård...6 Kvalitetsområden och systematiskt arbetssätt...7 Vårdplanering...7 Brytpunktsamtal...7 Medicinsk vårdplanering...7 Samordnad plan vid utskrivning...7 Sidan 1 av 11

2 Samordnad individuell plan - SIP...7 Sviktplatser...7 Närståendestöd...8 Efterlevandesamtal...8 Symtomlindring...8 Palliativregistret...8 Kvalitetsindikatorer...8 Indikatorerna omfattar...8 Utvecklingsindikatorerna handlar om...9 Kvalitetsuppföljning...9 Kompetens...9 Referenser Bilaga 1 Ansvarsfördelning och fördelning av vårdnivå Sidan 2 av 11

3 Bakgrund För den palliativa vårdens styrning, ansvarsförhållanden, värdegrund och etik samt vårdinnehåll har länsgemensamma riktlinjer och rutiner för samverkan mellan huvudmännen i länet saknats. Landstinget i Uppsala län har slutit olika avtal och överenskommelser med respektive kommun kring specialiserad palliativ vård. I vissa fall finns lokala samverkansrutiner upprättade. Riktlinjerna har utarbetats på uppdrag av Tjänstemannaberedning kommuner och landsting i Uppsala län (TKL). Utsedd arbetsgrupp har bestått av representanter för kommunerna och landstinget. Riktlinjerna utgår från aktuella författningar, nationella kunskapsunderlag samt de styrdokument som tagits fram i samverkan mellan och Uppsala läns kommuner. Dessa finns publicerade i landstingets kvalitetshandbok, Vård i Samverkan (VIS). Syfte Syftet med riktlinjerna är att tydliggöra ansvarsförhållanden mellan huvudmännen gällande allmän och palliativ vård definiera vad som ligger till grund för prioriteringar ur ett etiskt och jämlikt perspektiv visa vilka termer och begrepp som ska användas tydliggöra vilken hälso- och sjukvård och social omsorg varje enskild individ har rätt till och vem som ska utföra den ligga till grund för vilka länsgemensamma samverkansrutiner och lokala rutiner som ska upprättas utgöra en grund vid utvecklingsarbete inom palliativ vård Omfattning Riktlinjen omfattar personer i behov av palliativ vård från 17 års ålder och uppåt utifrån ÄDEL 1 och överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård Barn mellan 0-17 år är landstingets ansvar avseende hälso- och sjukvård. Etisk plattform för prioriteringar i vården Den etiska plattform som riksdagen beslutat om ska styra alla de prioriteringar som görs i hälso- och sjukvården och rangordnas enligt följande: Människovärdesprincipen alla människors lika värde oavsett förutsättningar som personliga egenskaper, ställning i samhället, hälsotillstånd och ålder. Behovs- och solidaritetsprincip resurser fördelas i första hand till de områden där behoven är störst. Kostnadseffektivitetsprincip rimlig relation mellan kostnader och effekt, då val sker mellan verksamhetsområden eller åtgärder i hälsa och livskvalitet. Det är oförenligt med de etiska principerna att generellt låta behoven stå tillbaka på grund av patientens ålder, livsstil eller ekonomiska förhållanden. Det är däremot förenligt med de etiska principerna att i det enskilda fallet ta hänsyn till omständigheter som begränsar nyttan av de medicinska åtgärderna för patienten. 3 1 Ädelöverenskommelsen, ansvarsfördelning mellan kommunal hälso- och sjukvård och primärvården (ViS 2 Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård (ViS) 3 Socialstyrelsens beskrivning av den etiska plattformen Sidan 3 av 11

4 Termer inom palliativ vård Termerna och dess förklaring är hämtad ur Socialstyrelsens termbank. Palliativ vård Hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada och som innebär beaktande av fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov samt organiserat stöd till närstående. Allmän palliativ vård Palliativ vård som ges till patienter vars behov kan tillgodoses av personal med grundläggande kunskap och kompetens i palliativ vård. Specialiserad palliativ vård Palliativ vård som ges till patienter med komplexa symtom eller vars livssituation medför särskilda behov, och som utförs av ett multiprofessionellt team med särskild kunskap och kompetens i palliativ vård. Palliativt förhållningssätt Förhållningssätt som kännetecknas av helhetssyn på människan genom att stödja individen att leva med värdighet och med största möjliga välbefinnande till livets slut Palliativt konsultteam Multiprofessionellt konsultteam som utgår från en specialiserad palliativ verksamhet och som tillhandahåller rådgivning, handledning och utbildning till vård- och omsorgspersonal Palliativ vård i livets slutskede Palliativ vård som ges under patientens sista tid i livet när målet med vården är att lindra lidande och främja livskvalitet. Brytpunkt till palliativ vård i livets slutskede Övergång till palliativ vård i livets slutskede när det huvudsakliga målet med vården ändras från att vara livsförlängande till att vara lindrande Brytpunktsamtal vid övergång till palliativ vård i livets slutskede Samtal där information förmedlas till patient om att patienten befinner sig i livets slutskede, att patienten inte gagnas av livsförlängande terapier och att den fortsatta vården är inriktad på livskvalitet och symtomlindring. Sidan 4 av 11

5 Ansvar Hälso- och sjukvård Ansvarsfördelning och samverkan mellan kommun och landsting avseende hälso- och sjukvård anges i den överenskommelse som finns mellan Landstingets och kommunerna i Uppsala län 4. Kommunen har ansvar för hemsjukvård i särskilda boendeformer enligt hälso- och sjukvårdslagen samt hemsjukvård för personer i ordinärt boende 17 år och äldre, där vårdbehovet beräknas uppgå till mer än 14 dagar 5. Landstinget ansvarar för all övrig hälso- och sjukvård och att det finns tillgång till läkare i tillräcklig omfattning inom slutenvård och primärvård samt att specialiserad palliativ kompetens finns att tillgå för konsultation och remittering. Allmän palliativ vård ska bedrivas inom alla vårdformer och oavsett boendeform. Den specialiserade palliativa vården ges inom en specialiserad palliativ verksamhet eller inom en verksamhet som bedriver allmän palliativ vård med stöd från ett specialiserat palliativt team, vilket är landstingets ansvar dygnet runt. (bilaga 1) I det Nationella vårdprogrammet för Palliativ vård framgår det att tillgång till sjuksköterske- och läkarkompetens dygnet runt är en förutsättning för att kunna bedriva god palliativ vård i livets slutskede. 6 Socialtjänst Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver oavsett ålder. Hälso- och sjukvårdens bedömningar och sakkunnighetsutlåtanden 7 beaktas vid myndighetsbesluten. Tjänstemannaberedning kommuner och landsting (TKL) Består av kommunernas socialchefer och landstingets ledning. Tjänstemännen har ett formellt uppdrag från respektive politisk organisation att företräda kommunerna och landstinget i samverkansfrågor som rör socialtjänsten och berörda delar av hälso- och sjukvården. TKL fattar inriktningsbeslut om länsgemensamma överenskommelser som ska fastställas av respektive politisk nämnd eller styrelse samt länsgemensamma riktlinjer. Till TKL finns en beredningsgrupp (redaktionsråd) som tar fram beslutsunderlag samt hanterar fastställda samverkansdokument. Verksamhetschef inom hälso- och sjukvård Enligt hälso- och sjukvårdslagen HSL (1982:763) inom all hälso- och sjukvård finnas en verksamhetschef som svarar för verksamheten och som har det samlade ledningsansvaret. Ansvaret omfattar bland annat att det finns rutiner så att: det medicinska omhändertagandet av patienten tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god vård samverkan och samordning med andra enheter fungerar på ett för patienten tillfredsställande sätt en fast vårdkontakt utses 8 4 Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård (ViS) 5 Ädelöverenskommelsen, ansvarsfördelning mellan kommunal hälso- och sjukvård och primärvården (ViS) 6 Kortversion - Nationellt vårdprogram för palliativ vård Sakkunnighetsutlåtande är exempelvis intyg som skrivs av legitimerad personal. 8 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, (SOSFS 2011:7) Sidan 5 av 11

6 Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) i kommunerna Enligt 24, HSL och Patientsäkerhetsförordning (2010:1369) ska kommunen ha en sjuksköterska med särskilt ansvar för kvalitet och patientsäkerhet inom den kommunala hälso- och sjukvården. Det innefattar bland annat ansvar för att det finns sådana rutiner att kontakt tas med läkare eller annan hälsooch sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det och att delegerat ansvar för vårduppgifter är förenligt med patienternas säkerhet. Hälso- och sjukvårdspersonal Med hälso- och sjukvårdspersonal avses i Patientsäkerhetslagen den som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården, den som i annat fall vid hälso- och sjukvård av patienter biträder en legitimerad yrkesutövare samt personal vid larmcentral och sjukvårdsrådgivning som förmedlar hjälp eller lämnar råd och upplysningar till vårdsökande. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten och dennes närstående ska visas omtanke och respekt och barns behov av information, råd och stöd behöver särskilt beaktas. Den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient ska medverka till att en patient med livshotande eller särskilt allvarlig sjukdom eller skada får en förnyad medicinsk bedömning, om det medicinska ställningstagandet kan innebära särskilda risker för patienten eller har stor betydelse för dennes framtida livskvalitet. Fast vårdkontakt Enligt hälso- och sjukvårdslagen skall en fast vårdkontakt utses om patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården behöver säkerställas. Vid livshotande tillstånd ska en legitimerad läkare utses som fast vårdkontakt av vårdenhetens verksamhetschef. Detta ska göras så snart som möjligt efter det att en behandlande läkare har konstaterat tillståndet. Läkaren har ansvar för att samordna och planera patientensvård. Om patienten vårdas inom flera verksamheter kan flera läkare vara fast vårdkontakt. En vårdplanering ska vara utgångspunkten för vårdplanen och denna måste vara utformad så att vården kan genomföras även då den fasta vårdkontakten inte är på plats 910. Remiss till specialiserad palliativ vård När den enskildes behov inte kan tillgodoses inom ramen för allmän palliativ vård skall behov av specialiserad palliativ vård bedömas. Specialiserad palliativ vård ska erbjudas alla som har behov av det oavsett diagnos eller boendeform och kunna ges dygnet runt. Läkare ansvarar för att skriva remiss till specialiserad palliativ vård. Patient och i förekommande fall dennes närstående skall vara delaktiga och informerade. 9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, (SOSFS 2011:7) 10 Fast vårdkontakt länsövergripande riktlinje för samtliga landstingsförvaltningar och kommuner. (ViS) Sidan 6 av 11

7 Kvalitetsområden och systematiskt arbetssätt Den palliativa vården bygger på de fyra hörnstenarna symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, kommunikation och relation samt stöd till närstående. Landstinget och kommunerna i Uppsala län ska ta fram rutiner för identifierade kvalitetsområden och utarbeta systematiska arbetssätt både i samverkan och specifikt för huvudmannen. Befintliga rutiner ska granskas och eventuellt revideras utifrån denna riktlinje. Rutiner ska publiceras i den länsgemensamma kvalitetshandboken, Vård i Samverkan (ViS). Vårdplanering Brytpunktsamtal 11 Samtalen som läkare genomför vid förändrad behandlingsinriktning ska dokumenteras noga så att de som ansvarar för vården och omsorgen känner till vad som beslutats. 12 Medicinsk vårdplanering 13 Enligt gällande samverkansrutin för medicinsk vårdplanering ska en sådan planering alltid göras vid vård i livets slut. En medicinsk vårdplanering är ett viktigt komplement vid en samordnad individuell plan (SIP), eftersom den medicinska vårdplaneringen visar hur hälso- och sjukvårdsbehovet säkerställs i sammanhanget. Av den medicinska planen skall det tydligt framgå vilka beslut som tagits kring behandlingsbegränsningar samt vilken information patienten erhållit. Vårdplanen skall vara tillgänglig och känd av patient, närstående och berörd personal. Samordnad plan vid utskrivning 14 De riktlinjer och rutiner som beslutats av TKL avseende samverkan vid in- och utskrivning av patienter i slutenvård i Uppsala län, gäller även vid palliativ vård. Det skall av planen framgå att brytpunktsamtal genomförts. Samordnad individuell plan - SIP 15 I varje enskilt fall bedöms behov av en samordnad individuell plan. Planen upprättas efter samtycke från patient och enligt de aktuella länsgemensamma rutinerna för SIP. Sviktplatser Vid planering av vård och omsorg ska det framgå vem som kan bevilja respektive besluta om rätt stöd vid medicinsk och/eller social svikt när det är dags och hen inte längre kan vårdas tillfredsställande i hemmet. Varje huvudman ska upprätta en lokal rutin för hur behovet ska hanteras inom sitt ansvarsområde. 11 Brytpunktsbedömning och brytpunktsamtal lathund för läkare(svenska Palliativa registret) 12 Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling - Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal (Socialstyrelsen) 13 Samarbete mellan läkare och sjuksköterskor vid särskilda boenden i Uppsala län (VIS) Avancerade hälso- och sjukvårdsåtgärder i hemmet -fördelning av medicinskt ansvar Riktlinjer(VIS) 14 Samverkan vid in och ut skrivningar av patienter i slutenvården i Uppsala län, rutin(vis) 15 Samordnad Individuell Plan i Uppsala län rutin (ViS) Sidan 7 av 11

8 Närståendestöd Alla vård- och omsorgsgivare har enligt författningarna ett ansvar för att närstående erbjuds stöd. Stödet till barn som anhöriga är ett lagstadgat ansvar för hälso- och sjukvården oavsett huvudman. Enligt Hälsooch sjukvårdslagen (HSL) 16 och Patientsäkerhetslagen (PSL) 17 har barnen rätt till information, råd och stöd. Rutiner för detta stöd ska utarbetas inom varje enskild verksamhet, som bedriver sjukvård. Huvudmännen ska även ta fram samverkansrutiner avseende stöd till närstående där barns behov särskilt beaktas 18. Efterlevandesamtal Ett efterlevandesamtal innebär att personal från den enhet som vårdat patienten den sista tiden, tar kontakt med närmast närstående för att erbjuda samtal. Om den närstående behöver fortsatt stöd ska det finnas en rutin för vart hen ska hänvisas. Utformning och mål med efterlevandesamtal kan inom olika verksamheter variera från att vara helt fokuserade på hur den närstående har det, till att också inkludera utvärdering av den palliativa vård som patienten fått. Det ska framgå av de lokala rutinerna hur detta säkerställs. Symtomlindring I Uppsala län har Läkemedelskommittén utarbetat riktlinjer för vilka läkemedel som skall ordineras vid vård i livets slutskede inom allmän palliativ vård. 19 För att kunna behandla symtom och följa upp behandlingens effekt skall symtomskattning genomföras i överensstämmelse med de anvisningar som finns i svenska palliativregistret och det nationella kunskapsstödet för palliativ vård i livets slutskede. Möjlighet att använda icke farmakologiska metoder som komplement ska alltid beaktas. Palliativregistret Svenska palliativregistrets huvudsyfte är att på patientnivå mäta hur enheter lever upp till definierade kriterier för god vård i livets slutskede och därigenom stödja ett kontinuerligt förbättringsarbete som syftar till optimal vård för dessa patienter oavsett diagnos och typ av vårdenhet. Den huvudman som vid dödsfallet ansvarar för den nära vården 20 dygnet runt ansvarar även för att registrering görs i registret. Kvalitetsindikatorer Socialstyrelsen har tagit fram nio nationella indikatorer för god palliativ vård 21 varav tre är utvecklingsindikatorer. Fokus har legat på ett fåtal indikatorer för att kunna spegla de viktigaste aspekterna av en god palliativ vård med basen i de fyra hörnstenarna samt i de nationella riktlinjernas rekommendationer. Indikatorerna omfattar Andel döda som är registrerade i Svenska palliativregistret Andel döda med två eller fler inskrivningar i slutenvården de sista 30 dagarna i livet Andel personer som avlidit med förekomst av trycksår grad 2, 3 eller 4 16 Hälso-och sjukvårdslagen SFS 1982: Patientsäkerhetslagen SFS 2010 :659,6 18 Barn som anhöriga konsekvenser när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider (Socialstyrelsen 2013) samt Barn som anhöriga stöd till barn i förskola och skola som har svårigheter hemma (Socialstyrelsen 2014) 19 Läkemedelslistor för akutask (lista1) Initial behandling efter läkarordination (lista 2) Läkemedel som tillfälligt får ges av sjuksköterska (lista 3) samt Rekommenderade läkemedel för vuxna , Läkemedelskommittén Uppsala läns landsting 20 Avser hälso- och sjukvårdsinsatser. 21 Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, Socialstyrelsen, artikelnr s Sidan 8 av 11

9 Andel personer med en vidbehovsordination av ångestdämpande medel i injektionsform i livets slutskede Andel personer med en vidbehovsordination av opiod i injektionsform mot smärta i livets slutskede Andel personer som har fått en dokumenterad munhälsobedömning under sista veckan i livet Utvecklingsindikatorerna handlar om Dokumenterat samtal om vårdens inriktning och innehåll brytpunktssamtal Regelbunden smärtanalys behandlad smärta, smärtfrihet Regelbunden användning av symtomskattningsinstrument En länsövergripande rutin för hur måtten ska hanteras och värderas bör tas fram gemensamt så att kvaliteten på den palliativa vården i länet kan mätas och analyseras på årsbasis. Sammanställningen ska utgöra en grund för planering av vilka kvalitetsområden som behöver utvecklas utifrån ett gemensamt perspektiv. Kvalitetsuppföljning Kvalitetsuppföljningen innefattar utvärdering av tidigare nämnda kvalitetsindikatorer samt analys av avvikelser som rör palliativ vård i samverkan. Dessa ska årligen sammanställas av patientsäkerhetsgruppen 22 och rapporteras till TKL. En rutin för ändamålet skall upprättas av varje huvudman. Kompetens Varje huvudman ansvarar för att personalen får adekvat utbildning- och fortbildning i palliativ vård. Ett palliativt konsulteam (PKT) kan vara ett viktigt stöd för den allmänna palliativa vården. PKT ska vara en länsgemensam resurs med råd- och stödgivande funktion till alla enheter som bedriver allmän palliativ vård. Teamet ska vara ett konsultativt stöd till personalen i direkta patientärenden samt erbjuda och delta i utbildningsinsatser för både landstinget samt kommunernas offentliga och privata utförare. Det ska av huvudmännens rutiner framgå hur kompetens ska säkras och hur samverkan för att utveckla kompetens skall genomföras. 22 Patientsäkerhetsgruppen är ett nätverk av kommunernas MAS/MAR och landstingets anmälningsansvariga chefsläkare i Uppsala län. Sidan 9 av 11

10 Referenser Barn som anhöriga konsekvenser när föräldrar har allvarliga svårigheter eller avlider (Socialstyrelsen 2013) Barn som anhöriga stöd till barn i förskola och skola som har svårigheter hemma (Socialstyrelsen 2014) Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) HSL Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede Socialstyrelsen (2013). Nationellt vårdprogram för palliativ vård - Kortversion Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling - Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal, Socialstyrelsen. (2011). Patientdatalag ( ) PDL _sfs / Patientlagen( ) Patientsäkerhetslag (2010:659) PSL _sfs / Patientsäkerhetsförordning (2010:1369) Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetsforordning-20_sfs / Rekommenderade läkemedel för vuxna , Läkemedelskommittén, Uppsala läns landsting. Socialtjänstlag (2001:453). 2 kap 7.SoL _sfs / Svenska palliativregistret Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling.(sosfs 2011:7) Sidan 10 av 11

11 Bilaga 1 Ansvarsfördelning och fördelning av vårdnivå Grafisk bild över ansvarsfördelning och fördelning av vårdnivå. (Marianne Reggie, Palliativt centrum, Uppsala) Utgår från Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede samt Konsekvensbeskrivning för Norra sjukvårdsregionen av Nationellt vårdprogram och Nationella riktlinjer för palliativ vård (Norrlandstingens regionförbund) Sidan 11 av 11