En renare städbransch. En sammanställning och analys för att få en tydligare bild av omfattningen av svartarbetet i städbranschen.

Transkript

1 En renare städbransch En sammanställning och analys för att få en tydligare bild av omfattningen av svartarbetet i städbranschen. Maj 2011

2 Innehåll Förord... 2 Inledning... 3 Städbranschen idag... 4 Svartarbetets omfattning... 7 Estimat 1 Skatteverkets revisionsmodell... 7 Estimat 2 - Taxinäringen... 9 Estimat 3 Frisörbranschen Estimat 4 Byggindustrin Slutberäkning Så försvinner inkomsterna Hur upptäcker man oseriösa företag Sammanfattning

3 Förord Att det förekommer oseriösa företag inom städbranschen är sedan tidigare känt men inte i vilken utsträckning. Almega Serviceentreprenörerna har därför låtit sammanställa och analysera tillgängliga uppgifter på området i syfte att få en tydligare bild av omfattningen av städbranschens svartarbete. Arbetet presenteras i denna rapport och slutsatsen är att minst två miljarder kronor undanhålls från beskattning i städbranschen varje år. Sannolikt är siffran ännu högre. Två miljarder kronor motsvarar 20 medelstora företag i branschen, eller motsvarande tio procent av branschens omsättning om cirka 20 miljarder. Konsekvensen av detta är att många människor far illa, seriösa företag slås ut, branschens anseende skamfilas och det offentliga undanhålls skatteintäkter. Städbranschen dras med en oseriös svans där seriösa företag slås ut på grund av osund konkurrens och där det förkommer att människor utnyttjas på ett skamlöst sätt och inkomster undanhålls beskattning. Riskerna att avslöjas är låg och städbranschen har blivit en lukrativ bransch för oseriösa företag. Inte sällan står grovt kriminella ligor bakom svartarbetet i branschen. Bransch, myndigheter och upphandlare av städtjänster har ett gemensamt ansvar att motverka dessa oseriösa företag och försöka minska den svarta städningens utbredning. Almega Serviceentreprenörerna auktoriserar seriösa städföretag. Detta är ett viktigt verktyg för att stödja seriösa medlemmar och ett enkelt och handfast sätt att underlätta för branschens kunder att välja seriösa leverantörer. Det är dock inte tillräckligt. Tuffare myndighetsprövning måste till liksom upphandlingar som i högre grad än i dag fokuserar på kvalitet och seriositet. Först då kan vi på allvar komma åt de företag som har satt fusk och svartarbete i system. Stockholm, april 2011 Inger Jonasdotter, branschansvarig Almega Serviceentreprenörerna Almega Serviceentreprenörerna är bransch- och arbetsgivareorganisation för städ- och serviceföretag med 878 medlemmar vilka står för närmare 90 procent av branschens omsättning och står för över 80 procent av antalet anställda i branschen. 2

4 Inledning Under 2007 genomförde Skatteverket den senaste kartläggningen av skattefelet i Sverige. De uppskattade då att felet uppgick till 133 miljarder kronor per år eller 5 procent av BNP 1. Med skattefelet avses skillnaden mellan den skatt som skulle ha blivit fastställd om alla redovisade samtliga inkomster och den skatt som fastställs av Skatteverket. Att inkomster undanhålls från beskattning försvårar givetvis möjligheterna att finansiera de offentliga utgifterna. Men utöver det skapar de svarta inkomsterna problem på många marknader. De företagare som betalar sina skatter och avgifter får svårt att klara sig i konkurrensen. I några fall tvingas de därför i konkurs eller dra ned på personal. I städbranschen är dessa problem tydliga. Seriösa företag upplever att det i många fall är omöjligt att erbjuda de låga priser som krävs för att vinna upphandlingar. Det finns flera faktorer som gör att branschen lockar till sig en hög andel oseriösa aktörer. Det är en bransch med låga inträdesbarriärer, vilket medfört att det finns ovanligt många mindre företag i branschen. De många småföretagen gör branschen svårkontrollerad och fusket blir svårare att upptäcka. Ett exempel är att endast 900 av drygt företag i branschen ärmedlemmar i Almega Serviceentreprenörerna och därmed bundna av branschens kollektivavtal. En hög användning av svart arbetskraft drabbar inte bara de seriösa företagen i form av osund konkurrens. Den svarta arbetskraften utgörs ofta av människor som på ett eller annat sätt har ett svagt fotfäste på den reguljära arbetsmarknaden. Bland annat används många papperslösa invandrare som städare. De kan därför utnyttjas på ett sätt som skulle vara otänkbart i kollektivavtalsanslutna företag. I vissa fall har det upptäckts att lönerna som utbetalats har legat ned mot 10 kronor per timme. Arbetstiderna för den svarta arbetskraften är oreglerade och ofta betalas det inte ut någon övertidsersättning, pension, semesterlön, ersättning vid sjukdom, försäkring med mera. Personerna bakom de oseriösa företagen tillhör inte sällan grovt kriminella ligor som upptäckt att branschen är lukrativ samtidigt som riskerna är betydligt lägre än vid människo- och narkotikasmuggling 2. I denna rapport görs en kartläggning av svartarbetet inom städbranschen. Vi beskriver hur undandragandet av beskattningsbara inkomster görs i praktiken och hur upphandlare av städtjänster kan upptäcka oseriösa företag. Vidare försöker vi göra en uppskattning av det totala svartarbetet i branschen. Rapporten har författats av Kreicbergs Utredning & Opinion på uppdrag av Almega Serviceentreprenörerna. 1 Rapport 2008:1, Skatteverket. 2 Intervju med Lennart Berg, Ekobrottsmyndigheten, RENT NUMMER

5 Städbranschen idag Städ- och servicebranschen består av cirka företag. Totalt omsatte branschen knappt 20 miljarder kronor Städbranschen är en växande bransch och det är framför allt det ökade utbudet av städtjänster samt att offentlig verksamhet fortsätter att lägga ut servicetjänster på entreprenad som har bidragit till den positiva utvecklingen. Idag står de privata aktörerna för majoriteten av de anställda som arbetar med städtjänster i Sverige. De flesta av branschens företag erbjuder idag fler tjänster än traditionell städservice. En klar majoritet har utökat sitt tjänsteutbud under de senaste två åren och nästan hälften planerar att utöka utbudet av tjänster framöver. En servicetjänst som ökat är hemservice, eller s.k. hushållsnära tjänster, vilka erbjuds till privata kunder. De utgör dock fortfarande endast en mindre del av serviceentreprenadbranschen. Totalt beräknades hemservice omsätta cirka 2,78 miljarder år Städning utgör den största delen av företagens omsättning (ca 70 procent). Närmare hälften av företagen använder sig av underentreprenörer och över fyra av tio företag arbetar själva som underentreprenörer. Enligt statistik från SCB, år 2008, arbetade totalt personer i Sverige inom städbranschen. Det innebär att yrket städare är det tionde vanligaste yrket i landet. Branschen är ofta ett instegsjobb på den svenska arbetsmarknaden och företagen uppger att drygt hälften av de personer som anställts under de senaste två åren har kommit från tidigare arbetslöshet. Den vita omsättningen för städtjänster till privata hushåll och som inte omfattas av RUT-avdraget måste anses som försumbar. Vi kan därmed anta att den totala omsättningen för hushållsstädningen inte uppgår till mer än tre miljarder kronor. Det skulle innebära att av den totala omsättningen i städbranschen, utgörs cirka 85 procent av städning i företag och offentliga verksamheter. Diagram 1 Omsättningsfördelning för olika kunder inom lokalvård. (Uppskattning för 2010) 15% 85% Företag och offentliga verksamheter Hushåll 3 SCB:s mest aktuella uppgifter är från Då var omsättningen 18,7 miljarder kronor. 4 Almega Hemserviceföretagen, pressmeddelande

6 Källa: SCB, Skatteverket och egna beräkningar. Lönsamheten i städbranschen är inte särskilt hög. De priser som kan tas ut per timme är relativt låga vilket påverkar resultatet per anställd. Under 2009 hade medianföretaget inom lokalvård ett resultat per anställd på kronor, medan medianen för näringslivet som helhet var mer än dubbelt så stor 5. Med så pass låga marginaler är det självklart att det inte finns några större möjligheter för seriösa företag att sänka sina priser för att möta konkurrensen från mindre nogräknade konkurrenter. Det gäller särskilt eftersom det inte finns några andra stora kostnadsposter att skära ned på än personalkostnaderna. Nästan hela förädlingsvärdet i branschen kommer från personalens arbetsinsatser. Diagram 2 Personalkostnadernas andel av det totala förädlingsvärdet % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 93% Lokalvård 76% Hela näringslivet Källa: SCBs branschnyckeltal En bransch där personalkostnaderna är helt dominerande och där det förekommer ett omfattande svartarbete kommer av naturliga skäl att karaktäriseras av turbulens. Seriösa företag slås kontinuerligt ut av företag som inte betalar sina skatter och avgifter. Det är mer än dubbelt så vanligt att företag inom lokalvård går i konkurs jämfört med konkurssannolikheten för näringslivet som helhet. I diagrammet nedan har vi satt antalet företag som gick i konkurs 2010 i relation till antalet företag i respektive bransch 6. 5 Källa: SCBs branschnyckeltal Det bör påpekas att konkursstatistiken är hämtade från Tillväxtanalys och avser 2010 medan företagsstocken är hämtad från SCB och där finns ännu bara uppgifter för

7 Diagram 3 Antal konkurser 2009 i relation till företagsstocken i vissa branscher 2,5% 2,0% 1,7% 2,1% 1,7% 1,5% 1,0% 0,9% 0,8% 0,5% 0,5% 0,0% Källa: Tillväxtanalys och SCB Precis som inom städbranschen är svarta inkomster relativt vanligt förekommande inom restaurangoch byggbranschen. Av diagrammet framgår att dessa branscher också har betydligt högre konkursfrekvenser än andra grenar inom näringslivet. Det är sannolikt att en minskning av svartarbetet skulle kunna leda till större stabilitet i vissa branscher och i längden även leda till en högre kvalitet i utförandet av tjänsterna. 6

8 Svartarbetets omfattning Som tidigare nämnts uppskattade Skatteverket att det totala skattefelet i Sverige uppgick till cirka 5 procent av BNP Om omfattningen är lika stor nu skulle det innebära att skattefelet uppgick till 167 miljarder kronor Det är viktigt att poängtera att det rör sig om uppskattningar eftersom själva poängen med svarta arbetsinkomster är att de ska vara dolda för skattemyndigheterna. Denna uppskattning ger därmed endast överslag om vilken omfattning de svarta inkomsterna har i samhället som helhet. Däremot ges inga ledtrådar om omfattningen på företags- och branschnivå. På branschnivå blir estimaten kring oredovisade inkomster med nödvändighet ännu osäkrare och i många fall är intervallen relativt stora. Men för att få en någorlunda bild över de svarta inkomsterna inom städbranschen tar vi hjälp av fyra olika undersökningar. Samtliga undersökningar kan på ett eller annat sätt överföras till städbranschens villkor och förutsättningar. Genom de fyra undersökningarna försöker vi därefter uppskatta ett intervall för de svarta inkomsterna inom städbranschen. Estimat 1 - Skatteverkets revisionsmodell År 2006 genomförde Skatteverket en stor genomgång av de svarta arbetsinkomsterna i Sverige 9. Här har man genom revisionsmetoden kalkylerat de dolda arbetsinkomsterna på branschnivå. Det bör påpekas att en relativt stor del av de svarta inkomsterna inte kan fås fram genom denna metod. Det är endast de framreviderbara dolda inkomsterna som kan studeras i denna genomgång. Vissa branscher är lättare än andra att via revisioner uppskatta den svarta inkomsten. Diagrammet nedan visar den uppskattade svarta inkomsten i förhållande till den vita redovisade inkomsten. En andel på 100 procent betyder att den svarta inkomsten är lika stor som den vita. Att de agrara näringarna har en förhållandevis hög andel svarta inkomster i jämförelse med övriga branscher beror framförallt på två saker. För det första är branschen extremt fragmenterad och hela procent av den totala arbetsinkomsten uppkommer i enskilda firmor och småföretag med en omsättning lägre än en miljon kronor. För det andra är det betydligt lättare att hitta ledtrådar i företagens revision som tyder på svarta inkomster. Företagen kan till exempel ta upp inköpskostnader för råvaror till ett värde som borde indikera högre intäkter än vad som rapporterats. Sådana ledtrådar är betydligt svårare att hitta i övriga branscher. Det innebär alltså att beräkningsmetoden kan medföra att svartarbetets omfattning i jordbrukssektorn framstår som större i förhållande till andra branscher än vad som verkligen är fallet. Enligt undersökningen uppgick de kalkylerade dolda arbetsinkomsterna i städbranschen till cirka 1,1 miljarder kronor, vilket motsvarade 19 procent av de vitt redovisade arbetsinkomsterna. Skattningen är framreviderad genom revisioner mellan åren 1995 och För att få en mer aktuell bild av storleken på de svarta inkomsterna inom städbranschen har vi antagit att andelen dolda inkomster är konstant och satt dessa i relation till dagens inkomstnivåer i branschen. År 2008 uppgick de 7 Rapport 2008:1, Skatteverket. 8 Enligt Konjunkturinstitutet uppgick BNP i löpande priser till cirka miljarder kronor Svartköp och svartjobb i Sverige, Rapport 2006:4, Skatteverket. 7

9 redovisade personalkostnaderna (exklusive sociala avgifter) inom städ och rengöring till cirka 10,5 miljarder kronor. I detta belopp ingår även lönerna för några stora saneringsföretag och omfattar därmed inte endast städbranschen. Men enligt SCB stod städbranschen för cirka 80 procent av alla anställda inom städ och rengöring. Om vi antar att städbranschen stod för samma andel av den totala lönesumman innebär det att lönerna inom städbranschen uppgick till cirka 8,5 miljarder kronor Enligt konjunkturlönestatistiken har de nominella lönerna ökat med cirka sex procent inom de privata servicenäringarna mellan 2008 och De totala lönerna inom städbranschen bör därför uppgå till cirka 9 miljarder kronor Diagram 4. Dolda arbetsinkomster i relation till den vita redovisade arbetsinkomsten. 77% 67% 55% 52% 45% 37% 25% 19% 17% 12% 12% 12% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa: Rapport 2006:4, Skatteverket Med en andel på 19 procent dolda inkomster betyder det att storleken på de svarta inkomsterna inom städbranschen uppgår till knappt 1,7 miljarder kronor Som synes uppger Skatteverket i detta fall inget intervall på uppskattningen. Anledningen är att det är denna dolda inkomst som är framreviderbar. Det finns givetvis andra dolda inkomster som inte går att upptäcka med denna metod. Den stora orsaken till att det är de agrara näringarna som har den högsta andelen dolda inkomster i förhållande till de vita är just att det finns fler ledtrådar i redovisningarna att använda för att uppskatta den egentliga arbetsinkomsten. Dessa ledtrådar är färre inom bland annat städbranschen. Men den beräknade uppskattningen på 1,7 miljarder kronor ger oss åtminstone en nedre gräns för omfattningen på de svarta inkomsterna inom städbranschen. Det mesta talar för att det är betydligt större inkomster som döljs i städbranschen än dessa 1,7 miljarder. Skatteverket nämner speciellt städbranschen som en bransch där beräkningarna troligtvis är underskattade. För det första sker en betydande mängd svartarbete i hushållen. Denna verksamhet går per definition inte att beräkna med hjälp av revisionsmetoden, eftersom kunderna (hushållen) inte lämnar något bokslut. 8

10 För det andra avser beräkningarna bara arbetsinkomster som skulle ha beskattats. Men det förekommer också att företagen undanhåller momsinbetalningar genom att redovisa falska fakturor. Eftersom det ännu inte gjorts någon fullständig beräkning av de svarta inkomsterna i städbranschen går vi vidare genom att ta in resultat från andra granskningar av andra branscher och försöker överföra dem till städbranschen. Det har gjorts detaljerade beräkningar för taxinäringen samt frisöroch byggbranschen. Samtidigt bör det återigen påpekas att beräkningarna är osäkra och att det inte är säkert att kalkylerna går att överföra till städbranschen. Estimat 2 - Taxinäringen Skatteverket arbetar sedan ett par år med en specialgranskning av taxibranschen 10. Det finns flera faktorer som gör att det fuskas med inkomsterna i branschen och därför är intressant att titta närmare på för skatteverket. Det föreligger en överetablering, framförallt i storstäderna. Branschen lockar till sig både företagare och anställda som är oseriösa. Det är delvis en kontantbransch som lätt inbjuder till fusk. Det har blivit en form av kultur i branschen att inte redovisa alla inkomster och löner. Även om det finns skillnader passar flera av ovanstående faktorer även in på städbranschen. Exempelvis är inträdesbarriärerna i branschen relativt låga. Det finns många små företag och ett stort antal företag kommer både till och försvinner varje år. Enligt specialgranskningen omsätter taxibranschen cirka 12 miljarder kronor. Därtill har man även uppskattat den svarta omsättningen till 1,5-2 miljarder kronor. Det betyder att mellan 12,5 procent och 16,7 procent av den redovisade omsättningen i branschen är svart. Om samma andel av omsättningen skulle gälla i städbranschen innebär det att de oredovisade inkomsterna skulle uppgå till mellan 2 och 3 miljarder kronor. Även om Skatteverket tror att de svarta inkomsterna är underskattade i deras beräkningar som presenteras i diagram 4 framgår ändå att problemen verkar vara mer omfattande i taxibranschen. Om vi därför anta att städbranschen skulle hamna i det undre intervallet kommer även denna analys att landa runt 2 miljarder kronor i svarta inkomster i städbranschen. 10 Se nskningar/taxibranschen.106.6a ff1f html 9

11 Estimat 3 Frisörbranschen Frisörbranschen skiljer sig väsentligt från städbranschen eftersom den hittills i stor utsträckning varit en kontantbransch. Men eftersom det finns få uppskattningar av den svarta sektorn på branschnivå har vi ändå valt att använda de beräkningar som finns tillgängliga. Ekobrottsmyndigheten genomförde en granskning 11 av frisörbranschen i början av 2000-talet. De använde då en annan metod för att beräkna den svarta omsättningen i branschen. De jämförde omsättningen i frisörbranschen i Norge och Sverige över tid och studerade hur skillnaderna utvecklats sedan Norge infört striktare kontroller med bland annat lag på kassaapparater. Slutsatsen i studien blev att den svarta omsättningen var ungefär lika stor som den vita. Det är inte rimligt att anta att omfattningen på fusket är lika stort i städbranschen. Frisörbranschen består nämligen i princip enbart av enskilda företagare och småföretag. Enligt diagram 4 uppskattar också Skatteverket att omfattningen av de svarta arbetsinkomsterna inom frisörbranschen relativt sett är 2,4 gånger större än inom städbranschen. Vi antar fortsättningsvis att denna relation även gäller branschernas omsättning. Eftersom granskningen av frisörbranschen uppskattade att den svarta omsättningen var lika stor som den vita (100 procent) betyder det att den svarta omsättningen i städbranschen skulle kunna uppskattas till cirka 40 procent av den vita. Med en vit omsättning på 20 miljarder kronor skulle det innebära cirka 8 miljarder kronor i svart omsättning i städnäringen. Estimat 4 Byggindustrin Även byggbranschen delar en del av de attribut som nämnts tidigare i texten som gör att det fuskas med inkomsterna. I likhet med städbranschen baseras en stor del av omsättningen i byggbranschen på olika sorters upphandlingar. Fusk med obeskattade löner bland olika underleverantörer kan göra att företagen kan lägga anbud på en nivå som gör att de vinner upphandlingen. Enligt en granskning utförd av Skatteverket och byggföretagens bransch- och arbetsgivarförbund, Sveriges Byggindustrier, uppgår de svarta inkomsterna inom byggbranschen till miljarder kronor. 12 I dessa siffror ingår ekonomisk brottslighet, fusk med försäljning till hushåll och undanhållande av inkomst av tjänst. Enligt Skatteverkets uppskattning av dolda arbetsinkomster uppgick de till 6,2 miljarder kronor. Men de totala svarta inkomsterna skulle alltså kunna uppgå till mellan 160 och 320 procent av de dolda framreviderade inkomsterna. Om vi antar att förhållandet mellan de totala svarta inkomsterna och de dolda framreviderade inkomsterna skulle vara likadant i städbranschen skulle de totala svarta inkomsterna uppgå till mellan 2,7 och 5,5 miljarder kronor. Samtidigt bör det påpekas att dessa beräkningar är det mest osäkra. Trots att både myndigheter och olika organisationer i olika sammanhang refererar uppgiften om att de svarta inkomsterna i byggbranschen uppgår till mellan 10 och 20 miljarder kronor har vi inte kunnat hitta originalberäkningen. 11 Erfarenheter från frisörprojektet i Malmö, Ekobrottsmyndigheten

12 Slutberäkning Grundförutsättningen för beräkningen är den uppgift kring de framreviderade dolda arbetsinkomsterna som Skatteverket tagit fram. Efter att ha uppräknat dessa inkomster till dagens lönesumma uppgår de dolda inkomsterna till cirka 1,7 miljarder kronor inom städbranschen. Men flera faktorer pekar på att den svarta omsättningen i branschen ligger betydligt högre. Skatteverket själva menar att denna metod enbart fångar cirka 60 procent av de dolda inkomsterna. För att komma närmare en uppskattning använde vi oss av tre andra undersökningar där man beräknat den svarta omsättningen. Dessa undersökningar avsåg visserligen taxi-, frisör och byggbranschen, men dessa branscher har också liknande problem med svarta inkomster som städbranschen. Slutsatsen av våra olika beräkningar är att de svarta inkomsterna i städbranschen uppgår till minst 2 miljarder kronor, men det mesta tyder på att omfattningen är betydligt högre. Det är inte osannolikt att omfattningen är dubbelt så stor. Så försvinner inkomsterna Bara i städbranschen undanhålls alltså miljardbelopp från beskattning. I det här avsnittet beskrivs hur inkomsterna döljs för Skatteverket. Beroende på om man är företagare eller löntagare finns det ett antal olika sätt att undanhålla inkomster från beskattning. Det gemene man först tänker på när svartarbete nämns är när till exempel en hantverkare utför ett arbete åt en privatperson utan kvitto. I ett sådant fall är såväl köpare som säljare införstådda med att transaktionen ska undanhållas skattemyndigheten. Men det klassas givetvis även som svartarbete om köparen får ett kvitto på transaktionen men utföraren av tjänsten inte bokför den i sina räkenskaper. Ett annat vanligt förfarande när det gäller svartarbete är när en näringsidkare avlönar en anställd helt eller delvis utan att registrera lönekostnaden i den reguljära bokföringen. Svarta arbetsinkomster finns alltså såväl bland företagare som bland löntagare. Skatteverket beskriver ett antal exempel där arbetsinkomster på ett eller annat sätt undanhålls från skatteuttag: Anta att en anställd som jobbar som försäljare i en affär, som säljer TV-apparater, får en veckolön i form av en TV och värdet av TV:n inte redovisas för Skatteverket. Det är i så fall en svart arbetsinkomst för den anställde. Om en person som äger ett aktiebolag själv tar hand om en inkomst, som skulle ha tillkommit bolaget, är det fråga om svart lön eftersom ägaren till aktiebolaget räknas som anställd i bolaget. En egenföretagare däremot beskattas för överskottet i näringsverksamheten och har inte avdragsrätt för lön till sig själv. Skulle företagaren i detta fall inte i bokföringen redovisa uttaget blir det alltså fråga om en oredovisad företagarinkomst. Om en egenföretagare vill åka till Kanarieöarna på semester med familjen och låter bli att ta upp en inkomst på kronor från en privatperson i sina räkenskaper blir inkomsten av 11

13 näringsverksamheten kronor lägre än den annars skulle vara, vilket motsvarar en svart inkomst på samma belopp. Men resultatet blir detsamma om egenföretagaren i sin bokföring har med alla inkomster men drar av utgiften för semesterresan. Privata utgifter som bokförs så att de belastar ett företags deklarerade inkomst av näringsverksamhet är alltså en dold arbetsinkomst 13. Skatteverkets exempel beskrivna ovan illustrerar olika situationer där arbetsinkomster inte redovisas korrekt till skattemyndigheterna, dessa är giltiga även för städbranschen. Nedan följer en tabell som schematiskt beskriver de olika formerna av svarta arbetsinkomster där de gråtonade fälten är de dolda inkomsterna som allmänheten främst förknippar med svartarbete. Tabell 1. Olika former av svarta arbetsinkomster Svart arbete Transaktionen ej bokförd i räkenskaperna. Utgiften är kostnadsförd i räkenskaperna Löntagare/lön Oredovisad lön Arbetsgivaren betalar anställdas privata utgifter. Redovisas inte som löneförmån Näringsidkare / företagarinkomst Oredovisad arbetsersättning Näringsverksamhetens resultat belastas med privata utgifter Oredovisad varuförsäljning Källa: Rapport 2008:1, Skatteverket Varuuttag, resor eller utnyttjande av arbetskraft, maskiner för privat bruk redovisas inte som uttag ur näringsverksamheten. En rörmokare som utför ett jobb åt en privatperson mot en svart betalning är relativt enkelt att genomföra. Men svartarbete har i vissa branscher antagit sådana proportioner att det krävs ett stort inslag av planering och organisation. Det kan till exempel handla om stora uppdrag som till delar utförs av svart arbetskraft. För att avlöna de personerna krävs stora mängder kontanta medel. Man brukar i dessa fall tala om så kallade härvor med svart arbetskraft. En härva med svart arbetskraft är beroende av tre saker för att ha möjlighet att lyckas. Någon som beställer arbete. Någon som utför arbetet eller tillhandahåller arbetskraften. Någon som maskerar pengar som krävs för att avlöna den svarta arbetskraften. För att företagen skall få tillgång till kontanta medel som behövs för att avlöna den svarta arbetskraften finns det två olika alternativ. 13 Rapport 2008:1, Skatteverket. 12

14 1. Oredovisade intäkter Företaget redovisar inte all intäkter och bantar således sina omsättningssiffror, vilket ger utrymme att betala ut kontanta svarta löner. 2. Osanna fakturor Företaget använder sig av oriktiga fakturor i sin bokföring. Det handlar alltså om att frigöra kapital genom att bokföra utgifter som företaget inte haft. Ett typiskt genomförande kan gå till på följande sätt. Företag A behöver frigöra kontanter för att betala svart arbetskraft. Företag B utfärdar då en osann faktura på till exempel kronor utställt på företag A. Företag A betalar den osanna fakturan på kronor inklusive moms till företag B. Företag A får sedan tillbaka beloppet (minus en viss ersättning) i kontanta medel. Företag A kan nu betala svarta löner med dessa kontanter. Företaget har dessutom möjlighet att göra avdrag för momsen. Företag A tar också upp den osanna fakturan i sin bokföring som ett avdrag för en kostnad. På så sätt minskas det eventuella överskottet som ska beskattas. Företag B drivs av en målvakt och redovisar varken skatt eller avgifter. Enligt Almega Serviceentreprenörerna har priset för en falsk faktura i rättegångssammanhang uppskattats till 6 procent av fakturabeloppet. Denna metod tillsammans med användandet av svart arbetskraft gör att oseriösa företag kan erbjuda betydligt lägre priser än företag som betalar sina skatter och avgifter. Den verkliga arbetskraftskostnaden är cirka 170 kronor i timmen medan en svart lön uppgår till cirka 60 kronor i timmen 14. Hur motverkas oseriösa företag? Oseriösa företag som använder sig helt eller delvis av svart arbetskraft har givetvis en stor fördel när det gäller att konkurrera i olika typer av upphandlingar. Framförallt när det gäller prisbilden. För att de seriösa företagen ska kunna konkurrera krävs således betydande marginalförsämringar. Den pressade prisnivån kan leda till sämre kvalitet i utförda tjänster och på sikt även nedläggning på grund av en för dålig lönsamhet. En alltför stor svart produktion kommer till slut att hota hela den övriga branschen. Det är alltså viktigt att noggrant kontrollera de inkommande anbuden och försöka analysera trovärdigheten i framförallt prisbilden. Är det inkommande anbudet rimligt i förhållande till den arbetskraft som kan antas krävas för projektet som är föremål för upphandlingen? När det gäller upphandlingar är det främst den svarta verksamheten som bygger på användande av underentreprenörer och falska fakturor som är involverade. Det företag som vann uppdraget kan bygga upp långa kedjor av underentreprenörer och någonstans i denna kedja sker ett 14 Svart och vitt- Hur upptäcker jag ett oseriöst företag, Serviceentreprenörerna 13

15 undandragande av skatt och avgifter. Många gånger vet inte kunden om att underleverantörer används för uppdraget. För att minska risken att en upphandling vinns av en oseriös aktör kan den upphandlade enheten kontrollera den allmänna seriositeten hos företagen. En särskild komplikation är att företag som helt eller delvis använder sig av svart arbetskraft kan skapa ett större ekonomiskt överskott i verksamheten än vad mer seriösa företag kan. Därför är deras ekonomiska uppgifter ofta oklanderliga. De har ofta en hög kreditvärdighet enligt olika kreditupplysningsföretag och har sällan betalningsanmärkningar. En kreditkontroll är alltså inte tillräcklig för att undvika oseriösa företag. En kontroll av företagets arbetskraftskostnad i förhållande till omsättningen kan dock ge en indikation på hur utbrett användandet är av underentreprenörer i företaget. Inom städbranschen ligger arbetskraftskostnaden på cirka 75 procent av omsättningen i ett företag som använder egen anställd personal. Ju lägre procentsats desto större andel av arbetet ligger ute på underentreprenörer. Det behöver i sig inte betyda att det rör sig om ett oseriöst företag, men det kan vara en signal om att en djupare kontroll behöver utföras. I början av år 2008 sjösatte Almega Serviceentreprenörerna en typ av auktorisation som ett led i att stärka och förbättra städbranschens anseende (Auktoriserad Serviceentreprenör) 15. Bland de krav som finns för att bli auktoriserad måste företagen bland annat: Ha F-skattsedel och är registrerad i moms- och arbetsgivaravgiftsregistret. Ha inga skatteskulder hos kronofogdemyndigheten. Vara registrerad hos Bolagsverket (endast aktiebolag kan ansöka om auktorisation). Ha tillstyrkt revisionsberättelse. Vara medlem i Almega Serviceentreprenörerna, Almega Hemserviceföretagen, Almega Fastighetsarbetsgivarna, Almega Samhallförbundet eller Almega Tjänsteföretagen (Fönsterputs och Städ) och har därigenom kollektivavtal för sina medarbetare. Följa Almega Serviceentreprenörernas Allmänna Kontraktsvillkor eller motsvarande. Ge alla nya medarbetare introduktionsutbildning enligt kollektivavtal. Ha ansvarsförsäkring på minst det belopp de Allmänna kontraktsvillkoren anger (120 prisbasbelopp). Följa Allmänna Reklamationsnämndens beslut och rekommendationer. Ha synliga namnbrickor eller företagskort på alla medarbetare för att kunden ska veta vem som utför service hos dem samt kan legitimera sig med giltig ID-handling vid förfrågan. Förplikta sig att följa gällande lag och avtal. Vara ett företag som har två eller fler bolag med olika organisationsnummer, men som marknadsförs under samma namn, ska ha auktoriserat samtliga bolag. Ha dokumenterat miljöledningssystem eller vara miljöcertifierad. Förbinda sig genomgå en auktorisationsutbildning i Almegas regi. Kraven som ställs för att bli auktoriserad är utvecklade för att garantera seriositet i företaget och kan fungera som hjälp till att identifiera seriösa anbud för både privata och offentliga upphandlare. Även om offentliga upphandlare inte kan ställa krav på både auktorisation skulle mycket vara vunnet om de begärde att deras leverantörer uppfyllde de kriterierna för auktorisationen. 15 För mer information, se 14

16 Ekobrottsmyndigheten menar exempelvis att ett viktigt steg för att minska svartbetet är att offentliga verksamheter och större privata företag ställer krav på att all städpersonal bär ID-brickor 16. Den svarta sektorns utbredning är ett omfattande samhällsproblem som ägnas betydande uppmärksamhet från både politiker och myndigheter. I flera branscher har man gjort stora satsningar på att stävja svartjobbet genom särskilda insatser. I städbranschen har dock några sådana satsningar inte gjorts. Det är lite förvånande eftersom det finns stora samhällsekonomiska vinster att göra på en kraftfull bekämpning av svartjobb i städsektorn. Sammanfattning I denna rapport görs en kartläggning av svartarbetet inom städbranschen. Totalt omsätter branschen cirka 20 miljarder kronor. Men detta är de redovisade inkomsterna. Det finns starka incitament att undanhålla inkomster. Det gäller visserligen alla sorters verksamheter. Men städbranschen är särskilt utsatt. En stor del av omsättningen i branschen kommer från större upphandlingar som oftast avgörs beroende på vem som kan erbjuda lägst pris och städföretagens kostnader bestäms nästan helt av personalkostnaderna. I hela näringslivet uppgår personalkostnaden för medianföretaget till 76 procent av förädlingsvärdet medan motsvarande andel i städbranschen är 93 procent. Den verkliga arbetskraftskostnaden för en städare uppgår till cirka 170 kronor i timmen medan den svarta lönen uppgår till 60 kronor i timmen. Det är därför inte förvånande att fusket i branschen är så omfattande. Utöver detta använder sig vissa företag av falska fakturor för att undvika beskattning. För de seriösa företagen blir det i många fall nästan omöjligt att klara sig i konkurrensen och konkursfrekvensen i branschen är mer än dubbelt så hög som för hela näringslivet. Att göra en exakt beräkning av de svarta inkomsterna i branschen är omöjligt. Men i denna rapport har vi med hjälp av utredningar av andra branscher med liknande problem försökt göra en uppskattning av omfattningen av fusket i städbranschen. Beräkningarna tyder på att minst två miljarder kronor per år undanhålls från beskattning i städbranschen. Summan motsvarar cirka 10 procent av branschens omsättning eller kostnaden för drygt heltidsanställda 17. Men sannolikt är omfattningen betydligt större. Det borde vara av intresse för många olika aktörer att hitta sätt att minska de svarta inkomsterna i branschen. Skattemedel går förlorade, de seriösa företagen drabbas, anställda far illa och i längden förlorar även kunderna. Det enda sättet att konkurrera med de fuskande företagen är att sänka kvalitén på tjänsterna. Samtidigt finns det metoder att minska svartarbetet. Både Almega Serviceentreprenörerna och Ekobrottsmyndigheten har förslag på krav som upphandlarna kan ställa för att minska svartarbetet. 16 Intervju m ed Lennart Berg, Ekobrottsmyndigheten i RENT NUMMER Beräkningen baseras på att kostnaden per timme inklusive sociala avgifter och semesterersättningen uppgår till cirka 170 kronor och att det går 168 arbetstimmar på en månad. 15

17 WS Produktion och tryck: ekotryckredners.