Upphandlingsindex Stockholms län En granskning av Stockholmskommunernas rutiner för inköp och upphandling
|
|
- Jan Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Upphandlingsindex Stockholms län 2013 En granskning av Stockholmskommunernas rutiner för inköp och upphandling Maj 2013
2 Inledning Varje år går staten miste om närmare 180 miljarder i skatteintäkter. Det är skillnaden mellan den skatt som borde ha betalats in och den som faktiskt betalas in. Siffran motsvarar fem procent av Sveriges BNP, eller drygt tio procent av den fastställda skatten. I Stockholms län uppgår de förlorade skatteintäkterna till nära 50 miljarder kronor. Bara i Stockholms stad är siffran minst 28 miljarder per år. Enbart kommunerna i Stockholms län gjorde under 2011 inköp till ett värde av uppemot 80 miljarder. Så starka aktörer kan göra skillnad på marknaden - om de vill. Företag står för del största delen av de uteblivna skatterna i Sverige och ungefär 70 miljarder är kopplat till svartarbete. Förutom uteblivna skatteintäkter, som kunde ha använts för att utveckla välfärden, så får detta flera andra allvarliga konsekvenser. Fusket bidrar till att villkoren på arbetsmarknaden dumpas och konkurrensen snedvrids på bekostnad av företagare som följer lagar och regler. Dessutom skapar det förutsättningar för att den internationella organiserade brottsligheten ska få fotfäste i landet. De rättsvårdande myndigheterna, men även andra offentliga verksamheter har enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) ett särskilt ansvar för att bidra till att fusket minskar och för att se till att skattemedel inte gynnar ekonomisk brottslighet. I ljuset av det är det problematiskt att Skatteverket lämnat målet att halvera skattefelet. Politiskt är detta ingen stor fråga och det är förvånande att Skatteverket kunde lämna uppdraget utan debatt. Kommunerna som sagt har ett stort ansvar. De utgör en stor del av den offentliga sektorn och som har årliga utgifter på ungefär miljarder kronor. Kommuner köper varje år tjänster för stora summor, något som också ökar i takt med att verksamhet som tidigare bedrivits i egen regi läggs ut på entreprenad. Vi har för andra året i rad granskat vilka rutiner kommunerna i Stockholms län har för att kontrollera de leverantörer de köper varor och tjänster av. Resultaten är tydliga. Mycket lite har förändrats till det bättre jämfört med förra året. Kommunerna i länet behöver vidta åtgärder för att säkerställa att skattemedlen inte hamnar i händerna på ekonomiska brottslingar. 2
3 Innehållsförteckning Inledning... 2 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 4 Fem punkter för minskad ekonomisk brottslighet... 5 Antalet anmälningar om skattebrott ökar i Stockholms län... 6 Stockholm har stor betydelse för Sverige ekonomi... 6 Brister i kommunernas kontroll... 7 Resultatredovisning av enkätundersökning... 9 Sex av tio kontrollerar inte alla underleverantörer vid upphandling... 9 Endast hälften av kommunerna kontrollerar alla huvudleverantörer En av fem följer upp att alla företag de har avtal med följer dem Hälften saknar skriftlig rutin för att säkerställa att krav efterföljs Flera kommuner har erfarenheter av att leverantörer bryter mot lagar Få kommuner vidtar kraftfulla åtgärder mot fusk Sju av tio har ingen rutin för att hantera låga anbud Många kommuner ställer krav på kollektivavtalsliknande villkor Kommunerna efterfrågar mer resurser och tid Fempunktsprogram för minskad ekonomisk brottslighet Metod
4 Sammanfattning Skillnaden mellan den skatt som borde ha betalats in och den som faktiskt betalas in ligger i Stockholms län på nära 50 miljarder kronor. Bara i Stockholms stad uppgår de förlorade skatteintäkterna till ungefär 28 miljarder per år. Fler än hälften kontrollerar inte alla underleverantörer vid upphandling. I de fall ett upphandlat företag använder underleverantörer har kommunerna ingen kunskap om huruvida dessa följer lagar och regler kring exempelvis arbetsgivaravgifter och skatt. Endast hälften av kommunerna kontrollerar löpande att deras huvudleverantörer följer lagar och förordningar. Bara var femte kommun följer regelbundet upp att alla företag de tecknat avtal med följer dem. Förutom att den kommun som inte genomför regelbundna kontroller riskerar att bidra till ekonomisk brottslighet, så riskerar det också att leda till att skattepengar slösas bort genom att kommunen inte får det den betalt för. Drygt hälften av kommunerna svarar också att de inte har någon intern rutin för att säkerställa att uppföljning av kraven i avtalen genomförs. Drygt fyra av tio har varit med om att leverantörer brutit mot lagar och förordningar under de senaste fem åren. Lika många svarar dock att de inte vet, vilket antyder att rutinerna för att systematiskt kontrollera leverantörer och sedan göra uppföljningar är bristfälliga. När det handlar om åtgärder mot brott är mindre kraftfulla åtgärder, som att påtala bristerna för leverantören och att inte förlänga avtalet, är vanligast. Sju av tio uppger att de inte har någon rutin för att hantera anbud som är väsentligt lägre än övriga vid upphandling. I kombination med bristfälliga rutiner för löpande kontroll riskerar kommuner därmed att bidra till fusk. Nio av tio kommuner ställer krav på kollektivavtalsliknande villkor vid upphandling. Av dessa ställer 35 procent alltid det kravet. En av tio uppger att de aldrig ställer krav. 14 procent svarar att de i upphandlingar ställer krav på kollektivavtal. Nära sju av tio uppger att de skulle behöva mer resurser för att kunna genomföra bättre kontroller. Över hälften upplever ett behov av mer tid för att genomföra prövningar, medan drygt två av tio vill se ett större intresse från kommunens politiker. Upphandlingsindex Stockholms län bygger på en enkät som skickades ut till kommunerna i länet i april För att ta del av enskilda kommuners svar, använd denna länk: 4
5 Fem punkter för minskad ekonomisk brottslighet LO- distriktet föreslår i ett fempunktsprogram för minskad ekonomisk brottslighet följande: 1. Kommunerna bör upprätta en skriftlig rutin för kontroll och införa löpande bevakning på alla avtalsleverantörer 2. Lagen bör ändras så att huvudentreprenör åläggs ansvar för att underentreprenörer följer överenskomna avtalsvillkor och betalar skatter och avgifter 3. Kommunerna bör ställa krav på kollektivavtal vid upphandling och inköp 4. Skatteverket bör få rätt att på eget initiativ genomföra riktade och oanmälda kontroller hos företag 5. Arbetet med att stävja den ekonomiska brottsligheten på nationell nivå måste förstärkas och ges utökade resurser. Den så kallade Vita jobb - modellen kan vara ett effektivt verktyg och bör användas av upphandlare runt om i landet. 5
6 Antalet anmälningar om skattebrott ökar i Stockholms län Rättsvårdande myndigheter påvisar en negativ utveckling när det handlar om ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndigheten redovisar en kraftig ökning av anmälda brott. Färsk statistik från myndigheten visar att antalet anmälda brott i Stockholm, men också i övriga stora städer har ökat stadigt under de senaste åren. Det handlar om olika former av brott, exempelvis skatteredovisningsbrott, försvårande av skattekontroll samt grova skattebrott. Anmälda ärenden till Ekobrottsmyndigheten fördelat på verksamhetsort År Verksamhetsort Stockholm Göteborg Malmö Källa: Ekobrottsmyndigheten, (Uttag Cåsa ). Stockholm har stor betydelse för Sverige ekonomi Stockholms län står för en stor del av landets BNP. Bruttoregionalprodukten (BRP), som är ett mått på den totala ekonomiska produktionen i en region och som motsvarar BNP, i länet låg 2013 på närmare 990 miljarder kronor. Eftersom som Skatteverket uppskattar att skattefelet är fem procent av BNP skulle det innebära att felet i Stockholms län ligger på ungefär 49 miljarder kronor. Bara i Stockholms stad skulle de förlorade skatteintäkterna uppgå till runt 28 miljarder per år. Även om kommunernas upphandling och inköp bara är en del av länets totala ekonomi så gjorde kommunerna under 2011 olika typer av inköp för ungefär 64 miljarder. Antalet unika leverantörer till kommunerna i länet kan uppskattas till ungefär stycken. Kommunerna är alltså de enskilda aktörer i länet som har störst möjligheter att påverka skattefelet. 6
7 Tabell 1: BRP och förlorade skatteintäkter i Stockholms läns kommuner Kommun BRP 2013 Befolkning 2013 Skattefel (5 procent av BRP) 2013 Botkyrka Danderyd Ekerö Haninge Huddinge Järfälla Lidingö Nacka Norrtälje Nykvarn Nynäshamn Salem Sigtuna Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Värmdö Österåker Summa Källa: Befolkningsstatistik ifrån Länsstyrelsen samt egna beräkningar. BRP bygger på en uppskattning. Brister i kommunernas kontroll Under det senaste året har ett par uppmärksammade fall aktualiserat frågan kring vilka rutiner kommunerna har för att kontrollera de företag de köper varor och tjänster av. Antagandet att kommunerna i länet brister när det handlar om att göra kontroller bekräftas genom tidigare analyser av offentlig sektors leverantörer under flera års tid. En kontroll de gjort av ett urval av kommunerna i Stockholms län visar att: Kommunerna vet i många fall med säkerhet inte vilken juridisk person de gör affärer med. Registerkvaliteten i en reskontra, enkelt uttryckt en specifikation till ett konto, innehåller mellan 6 och 20 procent felaktiga poster där leverantören inte med säkerhet kan identifieras. 7
8 I mellan ungefär 5 och 15 procent av utbetalningarna stämmer inte mottagaren överens med vad som är angivet i reskontran. En del av dessa fel beror på factoringföretag som är betalningsmottagare och en del på felaktiga uppgifter i Bank- och Plusgirots egna register. Men huvuddelen av dessa fel beror på olika uppgifter i reskontran i förhållande till den verkliga mottagaren. Andelen leverantörer med betalningsanmärkningar uppgår till cirka 4 procent och motsvarande andel leverantörer som även har dragit på sig en skatteskuld uppgår till ungefär 1,7 procent. Det innebär att ingen av dessa skulle klara sig igenom en granskning vid en traditionell upphandling. Andelen aktiebolag som inte har aktuell F-skattsedel uppgår till mellan 1 och 1,5 procent. Det är inget krav på att ett AB ska ha F-skattsedel om det endast säljer varor, men F-skattsedeln är en färskvara och därför bör kommuner ha en löpande kontroll över dem som blir av med den. 8
9 Resultatredovisning av enkätundersökning Sex av tio kontrollerar inte alla underleverantörer vid upphandling I förra årets undersökning framgick att alla kommuner genomför kontroller av alla huvudleverantörer i samband med upphandlingar. Däremot var det färre än hälften, 43 procent, av kommunerna som genomförde motsvarande kontroller av underleverantörer. I årets undersökning framgår att endast fyra av tio, 39 procent, genomför kontroller av alla underleverantörer. Detta medför att många av de företag som kommunen anlitar inte kontrolleras. Exempelvis inom byggbranschen är det vanligt att företag anlitar underleverantörer. En upphandlande enhet som följer LOU:s regler om leverantörskontroll har förvisso full kontroll på den vinnande anbudgivaren, men har ingen kunskap alls om eventuella underleverantörer följer lagar och regler. Figur 1: Andel av kommunerna som kontrollerar underleverantörer vid upphandling Procent Antal Kontroller genomförs av alla underlevarantörer 39,1% 9 Kontroller genomförs i vissa fall 60,9% 14 Kontroller genomförs aldrig 0% 0 Svarande 23 Inget svar 0 9
10 Endast hälften av kommunerna kontrollerar alla huvudleverantörer När det handlar om att löpande kontrollera att företag som kommunen gjort direktinköp av eller har upphandlat följer lagar och förordningar svarar drygt hälften, 54 procent, av kommunerna att de gör detta på alla huvudleverantörer. Övriga svarar att de genomför kontroller i vissa fall. När det gäller underleverantörer är det endast en fjärdedel av kommunerna som svarar att de kontrollerar alla företag. En kommun uppger att de inte gör några löpande kontroller alls, och anger att skälet är att de inte har tillräckliga resurser. Mot bakgrund av att avtal ofta löper under flera år och att förhållanden snabbt kan förändras är det viktigt att genomföra kontroller flera gånger per år under avtalstiden. Endast genom detta kan en upphandlande enhet säkerställa att företagen följer lagar och förordningar. Bland de kommuner som svarat att de genomför kontroller så är den vanligaste metoden automatisk och löpande bevakning genom abonnemang på kreditupplysningstjänst. Sju av tio, 73 procent, använder sådant system, och nära var femte kommunen genomför kontroller i samma system fast manuellt. En kommun använder sig av myndighetsregister och en annan kommun tar del av ekonomisk redovisning från företagen. Jämfört med förra året har det skett en förbättring, då använde bara drygt hälften ett automatiskt system. Figur 2: Andel av kommunerna som genomför löpande kontroller Kontroller genomförs av alla företag Kontroller genomförs i vissa fall Kontroller genomförs aldrig Svara nde Inget svar Huvudleverantörer 54,5% 45,5% 0% 22 1 Underlevarantörer 25% 60% 15% 20 3 Totalt
11 En av fem följer upp att alla företag de har avtal med följer dem På frågan om kommunen regelbundet kontrollerar att de företag de tecknat avtal med också följer dem svarar 23 procent att de genomför kontroller av alla företag. 64 procent svarar att de genomför kontroller i vissa fall, och 14 procent svarar att de aldrig genomför kontroller. Resultatet är en viss förbättring jämfört med förra året, då endast två kommuner svarade att de följer upp alla företag de tecknat avtal med. När avtal tecknas med en leverantör torde det i många fall innebära att det rör sig om större summor, och att mängden varor och tjänster som kommuner köper inte är oväsentlig. Förutom att den kommun som inte genomför regelbundna kontroller riskerar att bidra till ekonomisk brottslighet, så riskerar det också att leda till att skattepengar slösas bort genom att kommunen inte får det den betalt för. Figur 3: Andel av kommunerna som genomför kontroller av ingångna avtal Procent Antal Kontroller genomförs av alla företag 22,7% 5 Kontroller genomförs i vissa fall 63,6% 14 Kontroller genomförs aldrig 13,6% 3 Svarande 22 Inget svar 1 11
12 Hälften saknar skriftlig rutin för att säkerställa att krav efterföljs Drygt hälften av kommunerna, 52 procent, uppger att de inte har en skriftlig rutin för att säkerställa att kommunen följer upp de krav som de själva ställt på leverantörerna. Nära var femte kommun svarar att de kommer att införa en sådan rutin under året. När samma fråga ställdes förra året var det 57 procent av kommunerna som inte hade en rutin, och var tredje svarade att de kommer att införa en under året. Det är alltså fortfarande relativt få kommuner som har nedskriven rutin för att se till att medarbetare inom kommunen följer upp de avtal som kommunen tecknat. Brist på interna kontrollsystem kan både resultera i att kommunen, och dess medborgare, kan gå miste om tjänster som finansierats gemensamt. Det kan också leda till att företags ekonomiska förehavanden inte kontrolleras, och att kommunen därmed indirekt bidrar till fusk. Figur 4: Andel av kommunerna som har rutin för att säkerställa att krav efterföljs Procent Antal Ja 47,6% 10 Nej 33,3% 7 Nej, men sådan rutin kommer att införas under året 19% 4 Svarande 21 Inget svar 2 12
13 Flera kommuner har erfarenheter av att leverantörer bryter mot lagar Även om flera kommuner brister i fråga om regelbundna kontroller av företagen är det flera av dem som identifierat att leverantörer inte följer lagar och förordningar. Drygt fyra av tio, 43 procent, har varit med om det. Lika många svarar dock att de inte vet, vilket antyder att intresset för att systematiskt kontrollera leverantörer och sedan följa upp det är begränsat. Att ett par kommuner uppger att det under de fem senaste åren inte inträffat alls, tyder även det på bristande kontroll mot bakgrund av det stora antalet inköp samt omfattningen av fusket. Figur 5: Andel av kommunerna som har erfarenhet av att leverantörer brutit mot lagar Procent Antal Ja 42,9% 9 Nej 14,3% 3 Vet ej 42,9% 9 Svarande 21 Inget svar 2 13
14 Få kommuner vidtar kraftfulla åtgärder mot fusk På frågan om vilka åtgärder kommunerna vidtar så är det tydligt att mindre kraftfulla åtgärder är vanligast. Detta kan bero på att de brott som företagen begått är ringa, men det kan också tolkas som att kommunerna är dåliga på att markera kraftfullt mot överträdelser. Vanligast är att påtala bristerna för leverantören och att inte förlänga avtalet, två åtgärder som kan anses vara relativt begränsade. Däremot är det flera kommuner som svarar att de aldrig hävt avtal eller använt sanktioner som finns i avtalet. Figur 6: Åtgärder som kommuner vidtagit när lagar inte efterföljts Åtgärden har aldrig vidtagits Åtgärden har vidtagits en gång Åtgärden har vidtagits i flera fall Svar Inget and svar e Påtalat bristerna för leverantören 28,6% 0% 71,4% 7 5 Utnyttjat avtalade sanktioner (till exempel vite) Valt att inte utnyttja möjligheter till förlängning av avtalet 50% 33,3% 16,7% ,6% 0% 71,4% 7 5 Hävt avtalet 57,1% 28,6% 14,3% 7 5 Omförhandlat avtalet 33,3% 33,3% 33,3% 6 6 Totalt 8 4 Frågan ställdes bara till de kommuner som uppgett att de varit med om att leverantörer inte följt lagar och förordningar. 14
15 Sju av tio har ingen rutin för att hantera låga anbud Vid upphandlingar är det inte ovanligt att anbud lämnas in som är klart lägre än övriga. Det kan tyda på att företaget inte följer lagar och regler. Förutom att en kommun genom att välja ett sådant anbud riskerar att bidra till fusk, kan det också innebära att ny utförare måste väljas på sikt om det kommunen betalar inte täcker kostnaderna. I båda fallen slösas skattemedel bort. Undersökningen visar att endast 29 procent av de svarande har en rutin för att hantera lägre anbud. I de öppna svaren beskriver fler av kommunerna att de ber anbudsgivare som ligger lågt att motivera detta. En kommun menar också att LOU gör det svårt att diskvalificera låga anbud. Figur 7: Andel av kommunerna som har rutin för att hantera låga anbud Procent Antal Ja 28,6% 6 Nej 71,4% 15 Kommunen får inte anbud som är väsentligt lägre än övriga 0% 0 Svarande 21 Inget svar 2 15
16 Många kommuner ställer krav på kollektivavtalsliknande villkor Nio av tio kommuner ställer krav på kollektivavtalsliknande villkor vid upphandling. Av dessa ställer 35 procent alltid det kravet. En av tio uppger att de aldrig ställer krav. 14 procent svarar att de i upphandlingar ställer krav på kollektivavtal. Att ställa krav på kollektivavtal, eller villkor som liknar kollektivavtal, är ett enkelt och effektivt sätt att öka chanserna att företagen som anlitas erbjuder schyssta villkor för sina anställda och möjliggör en seriösare konkurrens mellan företag. Figur 8: Andel av kommunerna som ställer krav på kollektivavtal eller liknande villkor Krav ställs alltid Krav ställs i vissa upphandlingar Krav ställs aldrig Svara nde Inget svar Krav på kollektivavtal 7,1% 7,1% 85,7% 14 9 Krav på kollektivavtalsliknande villkor 35% 55% 10% 20 3 Totalt
17 När det gäller krav på underleverantörer är det relativt många som även ställer krav på att dessa ska ha kollektivavtalsliknande villkor. Figur 9: Andel av kommunerna som ställer krav på kollektivavtal eller liknande villkor Krav ställs alltid Krav ställs i vissa upphandlingar Krav ställs aldrig Svara nde Inget svar Krav på kollektivavtal 0% 13,3% 86,7% 15 8 Krav på kollektivavtalsliknande villkor 45% 35% 20% 20 3 Totalt
18 Kommunerna efterfrågar mer resurser och tid När de som svarat på enkäten får peka ut vilket stöd eller verktyg de skulle behöva för att kunna förbättra kontrollerna av de företag som levererar varor och tjänster till kommunen svarar nära sju av tio att de skulle behöva mer resurser. Över hälften upplever ett behov av mer tid för att genomföra prövningar, medan nästan två av tio vill se ett större intresse från kommunens politiker. Figur 10: Stöd och verktyg som efterfrågas av kommunerna Procent Antal Ekonomiska resurser 68,2% 15 Mer tid för att genomföra prövningar 54,5% 12 Tydligare lagstiftning 18,2% 4 Stöd från myndigheter 18,2% 4 Bättre tillgång till information om företags ekonomi 13,6% 3 Ökat intresse från kommunens politiker 22,7% 5 Annat, nämligen: 4,5% 1 Vet ej 0% 0 Behöver inget stöd eller verktyg 4,5% 1 Svarande 22 Inget svar 1 18
19 Fempunktsprogram för minskad ekonomisk brottslighet Åtgärder mot fusk kan ge ökade skatteintäkter, skapa en rättvisare konkurrens mellan företag, bidra till att minska social dumpning på arbetsmarknaden och motverka organiserad ekonomisk brottslighet. Samhället har alltså allt att vinna på att ta krafttag för att sätta käppar i hjulet för de som de aktörer som ägnar sig åt bedrägerier. 1. Kommunerna bör upprätta en skriftlig rutin för kontroll och införa löpande bevakning på alla avtalsleverantörer Många kommuner i länet saknar en skriftlig rutin för att säkerställa att de krav som ställts på leverantörer följs upp. Kontroller och uppföljningar riskerar därför att utebli, med effekten att kommunen inte får varor de har betalt för eller att de gynnar ekonomisk brottslighet. Kommunerna bör omgående upprätta policys för hur och när kontroller ska genomföras. Dessutom bör de införa en löpande kontroll på alla avtalsleverantörer som även inkluderar underleverantörer. I relation till kostnaden för de inköp och upphandlingar en kommun gör under ett år är kostnaden för att abonnera på ett system för löpande och automatisk bevakning försumbar. 2. Lagen bör ändras så att huvudentreprenör åläggs ansvar för att underentreprenörer följer överenskomna avtalsvillkor och betalar skatter och avgifter Huvudentreprenörer bör få ett större ansvar för att följa upp underleverantörer. I bland annat Norge, Finland, Tyskland, Österrike, Spanien, Italien och Frankrike finns ett sådant ansvar. Det blir allt vanligare med olika former av entreprenadkedjor i vissa branscher och längden på dessa kedjor tycks enbart öka. Därför bör lagen ses över. 3. Kommunerna bör ställa krav på kollektivavtal vid upphandling och inköp Flera kommuner i undersökningen ställer idag krav på kollektivavtalsliknande villkor, och ett fåtal kommuner ställer också krav på kollektivavtal. Genom att ställa krav på kollektivavtal, eller åtminstone ge det vikt i en upphandling, förbättras förutsättningarna för att de företag som kommuner tecknar avtal med erbjuder sina anställda goda villkor och det skapas en sundare konkurrens mellan företag. LOU bör också förtydligas så att upphandlande enheter ges lika självklar rätt att ställa krav på kollektivavtal som miljökrav. 4. Skatteverket bör få rätt att på eget initiativ genomföra riktade och oanmälda kontroller hos företag Skatteverket har idag inte någon generell möjlighet att genomföra riktade oanmälda kontroller för att avslöja ekonomisk brottslighet. Utan det verktyget har verket svårt att genomföra effektiva kontroller. Regeringen bör omgående ge myndigheten i uppdrag att införa denna typ av kontroller samt omgående förelägga riksdagen förslag om redovisning av skatt på individnivå månadsvis. 5. Arbetet med att stävja den ekonomiska brottsligheten på nationell nivå måste förstärkas och ges utökade resurser Ge arbetsmarknadens parter och ansvariga myndigheter ett tydligt samverkansansvar för att stävja ekonomisk brottslighet och osund konkurrens. Förstärk de rättsvårdande myndigheterna personellt och ekonomisk för att kunna fullgöra en effektivare kontroll och därmed säkra likheten i beskattningen. Den så kallade Vita jobb - modellen kan vara ett effektivt verktyg och bör användas av upphandlare. 19
20 Metod Undersökningen bygger på en enkät som skickats ut till länets 26 kommuner. Frågorna i enkäten har arbetats fram av en projektgrupp bestående av experter på LO- distriktet i Stockholms län. 23 kommuner valde att delta i undersökningen, vilket ger en svarsfrekvens på 88 procent. Nynäshamn, Norrtälje och Salem avstod ifrån att delta i undersökningen. Enkäten skickades till kommunernas upphandlingschefer eller motsvarande. Dessa gavs möjlighet att vidarebefordra enkäten till annan ansvarig inom kommunen. Enkäten gick ut 12/4 och påminnelser skickades 6/5 och 15/5. De som inte svarat efter påminnelser kontaktades via telefon och uppmanades att svara. Det har inte gått inte att urskilja några gemensamma nämnare mellan de kommuner som inte valt att svara. Enkätstudien har genomförts av Agenda PR på uppdrag av LO- distriktet i Stockholms län. 20
Upphandlingsindex Stockholms län 2016
Upphandlingsindex Stockholms län 2016 En granskning av kommunernas rutiner för inköp och upphandling Upphandlingsindex Stockholms län 2016 En granskning av kommunernas rutiner för inköp och upphandling
Läs merUpphandlingsindex Stockholms län 2015
Upphandlingsindex Stockholms län 2015 En granskning av kommunernas rutiner för inköp och upphandling Upphandlingsindex Stockholms län 2015 En granskning av kommunernas rutiner för inköp och upphandling
Läs merTabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586
Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även
Läs merHandlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016
Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14
Läs merResvanor i Stockholms län 2015
1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år
Läs merUpphandlingsindex Stockholms län 2014
Upphandlingsindex Stockholms län 2014 En granskning av kommunernas rutiner för inköp och upphandling Upphandlingsindex Stockholms län 2014 En granskning av kommunernas rutiner för inköp och upphandling
Läs merFöretagsamheten 2017 Stockholms län
Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs merFöretagsklimatet i Nykvarns kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med
Läs merResvanor i Stockholms län 2015
1 Resvanor i Stockholms län 2015 Haninge kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år Drygt
Läs merFöretagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med
Läs merFöretagsklimatet i Nacka kommun 2018
Företagsklimatet i kommun 2018 Om undersökningen i kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med
Läs merFöretagsklimatet i Haninge kommun 2018
Företagsklimatet i kommun 2018 Om undersökningen i kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med
Läs merFöretagsklimatet i Stockholms stad 2017
Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merFöretagsklimatet i Danderyds kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med
Läs merFöretagsklimatet i Nacka kommun 2017
Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merFöretagsamheten Stockholms län
Företagsamheten 2019 Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och strategiskt
Läs merRegelförenkling på kommunal nivå. Stockholm
Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika
Läs mer19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december
19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs
Läs mer19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december
19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om
Läs merBefolkningen i Stockholms län 31 mars 2015
Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De
Läs merInkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting
Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges
Läs merSvart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby
September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av
Läs merInkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster
17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.
Läs merBefolkningen i Stockholms län 30 juni 2012
Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17
Läs merBefolkningen i Stockholms län 30 juni 2015
Befolkningen i Stockholms län 3 juni 215 Dämpad folkökning i länet Sveriges folkmängd ökade med 45 817 under första halvåret 215 och uppgick till 9 793 172 vid halvårsskiftet. Stockholms län ökade mest
Läs merBefolkningen i Stockholms län 2016
Befolkningen i Stockholms län 2016 Folkmängden i länet ökade med 37 600 Sveriges folkmängd var 9 995 153 den 31 december 2016, en ökning med 144 136 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 37 621 till
Läs merBefolkningen i Stockholms län 30 september 2014
Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms
Läs merBefolkningen i Stockholms län 31 mars 2019
Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2019 Befolkningen i länet ökade med 8 400 under första kvartalet Sveriges folkmängd var 10 255 102 den 31 mars 2019, en ökning med 24 917 sedan årsskiftet. Stockholms
Läs merBefolkningen i Stockholms län 31 mars 2016
Befolkningen i Stockholms län 31 mars 216 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 875 378 den 31 mars 216, en ökning med 24 361 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 778 till 2 239 217.
Läs merDomar och beslut som inte verkställts SoL 2006
Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67
Läs merBefolkningen i Stockholms län 30 juni 2018
Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2018 Befolkningen i länet ökade med 17 500 under första halvåret Sveriges folkmängd var 10 171 524 den 30 juni 2018, en ökning med 51 282 sedan årsskiftet. Stockholms
Läs merRemissvar angående överenskommelse om flyttning till särskilda boenden för äldre mellan kommunerna i Stockholms län
Anna Nerelius Ärendegång: Styrelsen 2017-12-14 Remissvar angående överenskommelse om flyttning till särskilda boenden för äldre mellan kommunerna i Stockholms län Förslag till beslut Styrelsen ger kansliet
Läs merBefolkningen i Stockholms län 2015
Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.
Läs merBefolkningen i Stockholms län 31 mars 2017
Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017 Nästan 2,28 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 10 023 893 den 31 mars 2017, en ökning med 28 740 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 8 796 till 2
Läs merBefolkningen i Stockholms län 2017
Befolkningen i Stockholms län 2017 Folkmängden i länet ökade med 39 100 Sveriges folkmängd var 10 120 242 den 31 december 2017, en ökning med 125 089 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 39 083 till
Läs merInrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda
Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda Karin Lundström SCB facebook.com/statistiskacentralbyranscb @SCB_nyheter statistiska_centralbyran_scb www.linkedin.com/company/scb
Läs merBefolkningen i Stockholms län 2014
Befolkningen i Stockholms län 214 Nära 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd ökade under 214 med 12 491 personer till 9 747 355. Stockholms län ökade med 35 2 till 2 198 44. Västra Götalands län ökade
Läs merBefolkningen i Stockholms län 2018
Befolkningen i Stockholms län 2018 Folkmängden i länet ökade med 36 000 Sveriges folkmängd var 10 230 185 den 31 december 2018, en ökning med 109 943 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 35 981 till
Läs merSveriges Byggindustrier
Sveriges Byggindustrier Därför strider vi tillsammans för moderna lagar Fasaddagen Malmö 5 februari 2015 Peter Löfgren Utvecklingschef, Sveriges Byggindustrier Telefon: +4631708 41 20 alt +46708210200
Läs mer19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december
Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning och som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten
Läs merDen demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län
Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län Befolkningsprognoser och bostadsbyggande Länsstyrelsen i Stockholms län 19 sept. 28 Åke Nilsson www.demografikonsulten.se Stockholmsmigranterna
Läs merBefolkningen i Stockholms län 30 juni 2017
Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2017 Befolkningen i länet ökade med 18 900 under första halvåret Sveriges folkmängd var 10 053 061 den 30 juni 2017, en ökning med 57 908 sedan årsskiftet. Stockholms
Läs merBefolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik
Befolkningsprognoser Stockholms län 2014 2023/2045 Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik Översikt Årets prognoser Länsprognos 2014 2023 Länsprognos 2014 2045 Jämförelse med förra
Läs merAvtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna
Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna Stockholms universitet och kommuner/skolhuvudmän är överens om att lärarutbildningarna, inklusive påbyggnadsutbildningar
Läs merNORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD
NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD 1. Kommuner SIGTUNA UPPLANDS-VÄSBY SOLLENTUNA År 2002 35 779 37 454 58 597 Prognos år 2006 37 165 38 677 59 402 Besök öppenvård antal 182 627 246 758 354 845 Slutenvårdstillfällen
Läs merFÖRSLAG 2017:84 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Valkretsindelning för perioden
FÖRSLAG 2017:84 Landstingsstyrelsens förslag till beslut Valkretsindelning för perioden 2018-2022 Stockholms läns landsting 28( 3 8) Landstingsstyrelsen PROTOKOLL LS 2017-0084 2017-09-26 Kl. 10:00-189-212
Läs merBefolkningen i Stockholms län 31 mars 2018
Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2018 Befolkningen i länet ökade med 7 500 under första kvartalet Sveriges folkmängd var 10 142 686 den 31 mars 2018, en ökning med 22 444 sedan årsskiftet. Stockholms
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012
2012-09-12 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012 Arbetsmarknadens läge Augusti månad uppvisade tendenser till en försvagning av Stockholms arbetsmarknad. Antalet
Läs merSamverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan
Sid 1 (7) Samverkansavtal avseende Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever mellan kommunerna i Stockholms län samt angränsande kommuner som anslutit sig Avtalet är baserat
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012
2012-08-167 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012 Arbetsmarknadens läge Arbetsmarknaden i Stockholms län har under juli varit stabil. Både antalet sökande som fått
Läs merBostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010
Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991
Läs merBostadsbyggnadsplaner
Demografisk rapport 2014:05 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner. Befolkningsprognos 2014-2023/45 STATISTISKA CENTRALBYRÅN REVIDERAD
Läs merBostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning
Demografisk rapport 2015:08 Bostadsbyggnadsplaner 2015-2024/50 - sammanfattning Bilaga till Huvudrapporten för Stockholms län Befolkningsprognos 2015 2024/50 STATISTISKA CENTRALBYRÅN RAPPORT 1(9) Enheten
Läs mer19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december
19 Färdtjänst Färdtjänstnämnden Färdtjänst är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer.
Läs merFöretagsamheten 2018 Stockholms län
Företagsamheten 2018 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och
Läs mer10 Förlängning av avtal basal hemsjukvård kvällar, nätter och helger HSN
10 Förlängning av avtal basal hemsjukvård kvällar, nätter och helger HSN 2016-1788 Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2019-05-06 Allmänmedicin och geriatrik Elisabeth Höglund
Läs merUtsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv
Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer
Läs merVä lfä rdstäppet Stockholms lä n
Stockholms län Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n Inledning Välfärdsutredningen som presenterades i slutet av förra året lanserade ett förslag till vinstbegränsning för välfärdsföretag. I praktiken innebär
Läs merAMN 2013-0210-5.0. 2013-07-04
2013-07-04 Från den 1 december 2010 ansvarar kommunen för att ge samhällsorientering för nyanlända invandrare enligt förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare (SFS:2010:1138). Kommunerna
Läs merÖverenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår
Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring tjänster för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Stockholms län
Överenskommelse om samverkan kring tjänster för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Stockholms län Bakgrund Från den 1 december 2010 ansvarar kommunen för att ge samhällsorientering för nyanlända
Läs merSAMARBETSAVTAL avseende kommunal energirådgivning och regional samordning
Dnr 2007-004946-212, bilaga 1 2007-05-28 Mats Dryselius SAMARBETSAVTAL avseende kommunal energirådgivning och regional samordning Parter Mellan Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) och kommunerna Botkyrka,
Läs merUppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014
-- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014
Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015 Trenden med en sjunkande arbetslöshet i Stockholms län höll i sig under februari
Läs merHandikapp och habilitering
8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merRegeltillämpning på kommunal nivå
Regeltillämpning på kommunal nivå Undersökning av Sveriges kommuner 2016 Stockholms län Har kommunen en företagslots och kan lotsen agera samordnande respektive pådrivande? Företagens väg in till kommunen
Läs merLänsrapport 2014 Stockholms län. Kommunernas del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen
Länsrapport 2014 Stockholms län Kommunernas del Tillståndsprövning och tillsyn enligt alkohollagen Om länsrapportens undersökning 2014 Målgrupper Länsrapportens undersökning är en totalundersökning som
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Erik Huldt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under mars månad. Antalet ungdomar
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012
Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-12-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012 Under november månad ökade antalet sökande som fick ett arbete
Läs merÖverenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371
TJÄNSTESKRIVELSE 2014-12-23 Kommunstyrelsen Thomas Jansson Kanslichef Telefon 08 555 010 09 thomas.jansson@nykvarn.se Överenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371
Läs merBostadsbyggnadsplaner
Demografisk rapport 2013:08 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2013-2022/45 Befolkningsprognos 2013-2022/45
Läs merVilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?
Bakgrund Efter miljonprogrammet minskade hemlösheten för att sedan under 90- talet öka igen. Hemlöshet är både en social och bostad politisk fråga. 18 000 i Sverige saknar egen bostad. Lever vi i ett välfärdssamhälle
Läs mer2014-03-31. Dnr Ubn 2014/64 Upphandling av kommunal vuxenutbildning
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-03-31 Utbildningsnämnden Dnr Ubn 2014/64 Upphandling av kommunal vuxenutbildning Förslag till beslut Utbildningsförvaltningens förslag 1 Förvaltningen ges i uppdrag att genomföra
Läs merStockholmsenkätens länsresultat 2010
Stockholmsenkätens länsresultat Spindelklubben den 7 september Kaisa Snidare, länssamordnare Länsstyrelsen i Stockholms län Stockholmsenkäten i Stockholms län deltog 18 hemkommuner i undersökningen Åk
Läs merFöretagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010
Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015 Arbetslösheten i Stockholms län fortsatte att minska under 2015 års första
Läs merHemställan om underlag till Regeringsuppdrag
samhällsskydd och beredskap 1 (5) Ert datum Er referens Hemställan om underlag till Regeringsuppdrag Regeringen uppdrar åt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att utvärdera hanteringen av
Läs merÖverenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371
TJÄNSTESKRIVELSE 2014-12-23 Kommunstyrelsen Thomas Jansson Kanslichef Telefon 08 555 010 09 thomas.jansson@nykvarn.se Överenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371
Läs merFörlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten
Läs merRegionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar
Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar Ett treårigt utvecklingsprojekt 2016-2019 MED STÖD AV PROJEKTÄGARE Hur många unga i Stockholms län åker ofta över
Läs merSammanfattande slutsatser
Sammanfattande slutsatser Det byggs nu mer än på länge Fler kommuner bygger mer nya förutsättningar och ambitioner 41 500 bostäder påbörjades 2013 2015 15 000 bostäder färdigställdes under 2015 På väg
Läs merFöretagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs
Företagsamhetsmätning Stockholms län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera
Läs merDOM Meddelad i Stockholm
Allmänna avdelningen Enhet 12 2013-05-03 Meddelad i Stockholm 1 Mål nr 8209-13, 8300-13, 8306-13, 8307-13, 8309-13, 8310-13, 8313-13, 8325-13, 8328-13, 8329-13, 8331-13, 8332-13, 8333-13, 8335-13, 8337-13,
Läs merRättsväsen. Anmälda brott Statistiken över anmälda brott redovisar brottslighetens
20 Sedan den 1 juli 1994 ansvarar Brottsförebyggande rådet (BRÅ) för den officiella kriminalstatistiken. Tidigare hade Statistiska Centralbyrån, SCB, detta ansvar. Brottsstatistiken har förts sedan 1950.
Läs merAntagande av leverantörer - upphandling av vägburen ambulanssjukvårdstjänst i Stockholms län
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-02-01 1 (8) HSN 2017-0194 Handläggare: Britt Stålhandske Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-02-20 Antagande av leverantörer - upphandling av vägburen
Läs merDomar och beslut som inte verkställts LSS 2006
Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Varje år samlar länsstyrelserna in uppgifter om beslut och domar enligt lagen
Läs merKvalitetsmätning i skolan
Kvalitetsmätning i skolan Här nedan finns ett antal påståenden som vi vill be dig ta ställning till. Du ska svara genom att sätta en bock i någon av de sex rutorna Ledsen gubbe betyder att du inte instämmer
Läs merSåväl in- som utpendlingen har tagit ny fart
2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis
Läs merArne Öberg och Sara Kukka-Salam Oppositionsråd för Socialdemokraterna i Solna
Utvecklingen i Solnas skolor går åt fel håll. Var fjärde elev lämnar grundskolan utan godkända betyg i alla ämnen. Det är en oacceptabelt hög andel som placerar Solna i botten i Stockholm län (placering
Läs merSamverkansfunktion Stockholmsregionen
Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet
Läs merMortaliteten i Stockholms län :
Mortaliteten i Stockholms län 2012 2016: jämförelser med Riket och länen, skillnader mellan kommuner och sociala grupper Örjan Hemström Prognosinstitutet, Statistiska centralbyrån facebook.com/statistiskacentralbyranscb
Läs merav Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av
Ansvarsfördelning och finansiering av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Mälaren, Försvarsdepartementet Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för
Läs merBostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner
Demografisk rapport 2012:07 Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner Befolkningsprognos 2012-2021/45 Bostadsbyggnadsplaner för Stockholms
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012
2012-05-101 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av april 2012 Arbetsmarknadens läge Antalet nyanmälda platser i Stockholms län ligger på fortsatt höga nivåer och uppgick i
Läs merNäringslivets Regelnämnd, NNR
Näringslivets Regelnämnd, NNR www.nnr.se Vision och Mål NNRs vision Färre och enklare regler för tillväxt och företagande NNRs övergripande mål Färre och enklare företagsregler, sänkta regelkostnader Minskat
Läs merStockholmsenkäten 2018
Stockholmsenkäten 18 Temarapport: Skola, fritid, föräldrar och spel Gymnasieskolan årskurs 2 Elevundersökning i årskurs 9 och gymnasieskolans årskurs 2 Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet,
Läs merBarnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008
Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas
Läs merDatum 2013-07-01. Motion av Ilona Szatmari Waldau m fl (alla V) om åtgärder mot ekonomisk brottslighet och lönedumpning
KS 21 9 OKTOBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frenander Charlotta Datum 2013-07-01 Diarienummer KSN-2013-0543 Kommunstyrelsen Motion av Ilona Szatmari Waldau m fl (alla V) om åtgärder mot ekonomisk
Läs merUtredningen om kommunal planering för bostäder
1 Utredningen om kommunal planering för bostäder Utredare: Hanna Wiik, förvaltningschef, Tillväxtoch regionplaneförvaltningen, Stockholms läns landsting Huvudsekreterare: Lars Arell Sekreterare: Lisa Leverström
Läs mer