RUT och ROT 2010 Succén fortsätter

Transkript

1 RUT och ROT 2010 Succén fortsätter Rapport från Företagarna januari 2011

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Snabb ökning av användningen av RUT och ROT... 2 Minst nya jobb... 3 Flest nya jobb i storstadslänen... 5 Plus för statsbudgeten men de dynamiska effekterna är ännu viktigare...8 Slutsatser... 9 Nya jobb per kommun Företagarna är Sveriges största företagarorganisation. Vår uppgift är att skapa bättre förutsättningar för företagande i Sverige. Vi företräder närmare företagare, vilket ger oss en stor möjlighet att påverka och driva opinion för ett bättre företagarklimat. Dessutom erbjuder vi våra medlemmar unika medlemstjänster och förmåner. Företagarna är en medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt obunden intresseorganisation. Vi finns över hela landet med 19 regionkontor och 260 lokala nätverk och mötesplatser. info@foretagarna.se

3 Sammanfattning De positiva effekterna av ROT- och RUT-avdragen har fortsatt att öka kraftigt under Reformerna har skapat många nya (vita) jobb och många nya företag. Försiktigt räknat bedömer vi effekten till minst nya heltidsjobb, men den kan vara betydligt större. - Nästan personer, och ca företag, har utnyttjat avdragen. - Avdragen är statsfinansiellt lönsamma, dvs. de ger tillbaka mer till statskassan, i form av ökade skatteintäkter, än vad de kostar. - Avdragen har framför allt i RUT-sektorn bidragit till att många nya företag startats, och därmed till att sätta en helt ny bransch på kartan. - Många har med RUT- och ROT-jobbens hjälp kunnat gå från utanförskap i arbetslöshet eller svartjobb till sysselsättning, vilket även gynnar statskassan. Nya företag har kunnat startas och växa. Åtgärden är effektiv och ekonomiskt lönsam för både företagen, de som får jobb och statskassan. Att utveckla och utvidga RUT- och ROT-avdragen borde därför vara en viktig del av näringspolitiken både för att bekämpa svartjobb, underlätta för fler att komma in på arbetsmarknaden och för att skapa nya växande marknader. Snabb ökning av användningen av RUT och ROT RUT-avdraget infördes 1 juli I december 2008 introducerades ROTavdraget, som ett led i bekämpandet av den mycket djupa och snabba konjunkturförsämringen. Företagarna har kontinuerligt följt utfallet och presenterar här uppdaterade siffror för helåret Användningen av avdragen, liksom de positiva effekterna, har överträffat alla förväntningar. För helåret 2009 var det ca personer som utnyttjade avdragen och en försiktig beräkning visade att de hade skapat ca nya jobb 1 Därefter har användningen ökat mycket snabbt. Under 12-månadersperioden juli 2009 juni 2010 utnyttjade över personer avdragen som då skapat minst nya heltidsjobb. Under 2010 har Skatteverket betalat ut ca 14,4 mdr kronor i ROT- och RUTavdrag. Av denna summa avser 13,1 mdr ROT-tjänster (91 %) och 1,3 mdr RUTavdrag. Nästan personer utnyttjade skatterabatten under Av dessa har (27 %) använt RUT-avdraget, medan 73 %, personer, har fått ROT-avdrag. Jämfört med vår förra granskning från halvårsskiftet 2010 har 1 Företagarna, jan 2010; RUT och ROT ger jobb 2

4 antalet personer ökat med ca 35 %. Jämfört med helåret 2009 har antalet i det närmaste tredubblats. Ser vi till företagen som utför tjänsterna är det drygt som arbetat med RUT-arbeten, och ca som utfört ROT-tjänster. Jämfört med halvårsskiftet är det en ökning med ca 20 %. Det genomsnittliga ROT-avdraget uppgick 2010 år till ca , medan motsvarande siffra för RUT är ca kr. Effekterna har alltså varit mycket positiva. De har bidragit till nya jobb, nya företag, bättre konkurrens och mindre svartarbete. Till de positiva effekterna hör givetvis också att reformen underlättar för många för att får sitt livspussel att gå ihop vad gäller arbete, familj, transporter och fritid. Genom att skattekilarna blivit markant lägre innebär det dessutom att för betydligt fler inte lönar sig att ta ledigt för gör-det-själv-arbete hemma, vilket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är klart positivt. Fler kan arbeta med saker de är specialiserade på, och där de har högst produktivitet. Minst nya jobb Vid en första utvärdering av RUT- och ROT-avdragen som Företagarna genomförde i januari 2010 ( RUT och ROT ger jobb ) konstaterade vi att avdragen försiktigt räknat gett minst nya vita jobb. Vid nästa rapporttillfälle för 12-månaderaperioden juli 2009 juni 2010 var antalet nya heltidsjobb minst De nya siffrorna för 2010 visar än mer positiva effekter. Utbetalningarna för ROT uppgår under det senaste året till 13,1 mdr. Detta innebär att den totala arbetskostnaden inklusive moms har uppgått till åtminstone ca 26 mdr kr (sannolikt mer eftersom en hel del projekt överskrider maxgräsen). Vid en antagen timkostnad på 400 kr inklusive moms motsvarar detta knappt 65 miljoner arbetstimmar eller ca årsarbeten. Om vi antar att hälften annars hade varit svartjobb, inte utförts alls eller utförs av hushållen själva, motsvarar det nya vita heltidsjobb. Med ett antagande om att 30 % hade varit svartjobb, eller inte utförts alls, blir antalet nya jobb ca Drygt hantverksföretag av olika slag har anlitats för ROT-arbeten. Totalt finns det omkring sådana företag. Det betyder att uppemot 90 % av företagen i branschen i större eller mindre grad är beroende av ROT-jobben. Detta visar väldigt tydligt hur stor betydelse ROT-avdraget har för företagen. För RUT har utbetalningarna uppgått till drygt 1,3 mdr kr. Detta innebär i sin tur en omsättning på marknaden (inklusive moms) på ca 2,6 mdr kr. Med en genomsnittlig timkostnad (inklusive moms) på 300 kr, motsvarar detta ca 8,7 miljoner arbetade timmar, eller omkring heltidsjobb. I stort sett hela 2 En analys från Industrifakta AB av tidigare ROT-avdrag bedömde andelen som tidigare varit svart till ca 30 %. Hur stor andel som tidigare utförts av hushållen själva analyserades inte. Effekter av ROT-avdrag , och 2004 en historisk översikt, september Byggbranschen i Samverkan. 3

5 denna del kan antas ha varit svartjobb, eller icke existerande, tidigare. Genom RUT-avdraget har en helt ny sektor i ekonomin fått möjlighet att expandera. Som en rapport från Almega visar har antalet anställda i hemservicesektorn ökat mycket snabbt och uppgick sommaren 2010 till ca anställda 3. Samma rapport visar att antalet företag i sektorn också ökat mycket snabbt, och i stort sett fördubblades mellan sommaren 2009 och sommaren Ökningen av antalet företag kan med allra största säkerhet förklaras av avdraget. Antalet hemservice-företag som utnyttjats för RUT-tjänster är enligt Skatteverkets statistik ca st. Det totala antalet företag i sektorn synes på basis av tillgänglig (skakig) statstik vara ungefär lika stort. Sektorn är således i mycket stor omfattning beroende av skatterabatten. Sammanlagt kan alltså ROT- och RUT-avdragen antas ha lett till minst ca nya heltidsjobb. Allt talar dock för att detta är en försiktig beräkning och att de positiva effekterna är än större. Det finns flera faktorer som bidrar till detta: Framför allt vad gäller ROT, men till viss del även RUT, kan de totala projekten vara betydligt större än den avdragsberättigade delen. Företagen måste givetvis anpassa personalstyrkan efter hela projekten/omsättningen, dvs. sysselsättningen totalt sett blir högre som en effekt av avdraget. Avdragen kan på marginalen innebära att företaget vågar nyanställa och därmed expandera även på andra ej avdragsberättigade marknader. Genom att kunna konkurrera på hushållsmarknaden vågar fler starta städföretag och även satsa på företagsmarknaden. Den ovan beräknade effekten gäller heltidsjobb. Framför allt i RUT-sektorn torde dock en betydande del av arbetena vara av deltidskaraktär. Detta innebär att många fler personer kommer ut på arbetsmarknaden. januari Almega-rapport juli

6 Flest nya jobb i storstadslänen Det är av naturliga skäl storstadslänen med störst befolkning som utnyttjat avdragen mest. I Stockholms län uppgick utbetalningarna under 2010 till drygt 3,8 mdr, medan de i det minsta länet, Gotland, var 80 mkr (Tabell 1). Statistiken visar också att RUT-användningen är relativt sett större i storstadsregionerna och runt Mälardalen. Allra högst är andelen RUT-avdrag i Stockholm med ca 13 %, medan den endast är knappt 5 % i Kronoberg. Källa: Skatteverket Skillnaderna i utbetalningar mellan länen slår givetvis direkt igenom i antalet nya jobb. Med samma beräkningsmall som ovan innebär det att avdragen skapat ca 135 jobb på Gotland och drygt jobb i Stockholms län (tabell 2). 5

7 Källa: Skatteverkets statistik bearbetad av Företagarna. Avrundat till närmsta 5-tal. I tabell 3 nedan redovisas antalet företag per län som arbetat med RUT- och ROT-jobb. Återigen finns det minst antalet (föga förvånande) på Gotland med ca 840 stycken, och det största antalet i Stockholms län med knappt företag. 6

8 Källa: Skatteverket 7

9 Plus för statsbudgeten men de dynamiska effekterna är ännu viktigare Som nämns ovan har utbetalningarna för ROT-avdraget under 2010 uppgått till ca 13,1 mdr kronor. Det motsvarar en omsättning för företagen (med materialinköp etc.) på omkring 34 mdr kr. Detta innebär i sin tur skatteintäkter i form av arbetsgivaravgifter och moms på drygt 14,5 mdr kr (moms 20 % av den totala omsättningen (6,8) samt arbetsgivaravgifter med drygt 30 % på arbetskostnaden som uppgår till ca 26 mdr kr. Till detta kommer de anställdas och företagarnas inkomstskatter, konsumtionsskatter etc. För varje krona i skatterabatt kommer mellan 1,5 och 2 kronor tillbaka till staten. Vi kan alltså konstatera att ROT-avdraget ger ett plus för statskassan 4. Resultatet är detsamma för RUT-avdraget, även om utväxlingen i detta fall är lite lägre. Här uppgår det utbetalda beloppet till ca 1,3 mdr kronor. Detta innebär en omsättning på marknaden på 2,6 mdr, som i sin tur genererar moms och arbetsgivaravgifter på tillsammans ca 1300 mkr. (Att utväxlingen blir lägre för RUT-avdraget beror på att mängden material och därmed moms på materialet antas vara noll). Inkluderas inkomstskatterna blir utfallet även här klart gynnsamt för statskassan. Sammantaget kan vi således notera att avdragen ger plus i statskassan under flertalet rimliga antaganden och i värsta fall går plus minus noll. Skulle vi dessutom räkna med andra positiva effekter, som moms via ökad privat konsumtion, att utgifterna för arbetslöshetsunderstöd och olika arbetsmarknadsprogram minskar, blir utfallet mer positivt. Än viktigare är dock de positiva dynamiska effekterna i form av nya och växande företag och - inte minst att svartjobben minskar. En enkät från Företagarna och en rad byggorganisationer visar att avdragen har haft mycket stor betydelse för att minska omfattningen av svartjobben. Därmed bekämpas den osunda konkurrensen och den kriminalitet som ofta följer med svartjobb, vilket är av vitalt intresse både för dessa sektorer och för samhället i stort. De mycket positiva erfarenheterna talar starkt för att avdragen bör utvidgas. För det första har dagens system svårbegripliga gränsdragningar. Ett exempel är att gräsklippning omfattas men inte trädbeskärning. Ett annat att matlagning är avdragsberättigat men inte servering av maten. Ett tredje att byggandet av en altan i trä i anslutning till huset berättigare till avdrag, men inte stenläggning av en terrass. Dessa olikheter bör givetvis ses över. För det andra bör även andra tjänstekategorier inkluderas, t ex installation av data- och telefonledningar och ittjänster i hemmet där problematiken med svartarbete mm är de samma som i de sektorer som nu har avdrag. 4 Om vi antar att hälften av arbetet ändå utförts och gett skatteintäkter, kan vi konstatera att avdraget går jämt upp för statskassan. 8

10 Slutsatser ROT- och RUT-avdragen har skapat många nya (vita) jobb och många nya företag. Försiktigt räknat bedömer vi effekten till minst nya heltidsjobb, men effekten kan vara betydligt större. Nästan personer, och företag har utnyttjat avdragen. Avdragen är statsfinansiellt lönsamma, dvs. de ger tillbaka mer till statskassan i form av ökade skatter, än vad de kostar. Många människor har med RUT- och ROT-avdragens hjälp kunnat gå från utanförskap i arbetslöshet eller svartjobb till sysselsättning som även gynnar statskassan. Nya företag har kunnat startas och växa. Åtgärden är effektiv och ekonomiskt lönsam för både företagen, de som fått sysselsättning och statskassan. Att RUT- och ROT-avdragen utvecklas och utvidgas borde därför vara en viktig del av näringspolitiken för att bekämpa svartjobb, underlätta för dem som står utanför arbetsmarknaden att få jobb och för att skapa nya växande marknader. Det finns i dag en rad tjänster som inte omfattas av avdragen, trots att de omfattas av samma problematik gentemot svartjobben. Dit hör framför allt olika typer av trädgårdsarbeten, men även t ex serveringstjänster, it- och telefontjänster och -installationer. 9

11 Nya jobb per kommun 10

12 11

13 12

14 13

15 14

16 15

17 16