Kalkning - grunden för lönsam växtodling. Grundkalkning. Kalksortiment Kalmar Lantmän. Växtnäring

Transkript

1 Kalkning - grunden för lönsam växtodling Med kalkning förenar du en långsiktig hållbar växtodling med högre avkastning. Försurande ämnen i marken neutraliseras. De flesta näringsämnena blir mer tillgängliga för växten. Daggmaskarna och mikroorganismerna i marken stimuleras. Grundkalkning För att kunna uppnå ett bra resultat i växtodlingen bör ph-värdet ligga på: 6,0-6,5 för sand- och mojordar 6,5-7,0 för lerjordar I tabellen nedan redovisas mängden kalkstensmjöl i ton/ha som åtgår för att höja ph-värdet 0,5 enheter. Värdena bygger på 50% CaO-verkan av kalkstensmjölet, vid Växtrester och annat organiskt material omvandlas snabbare till mull. Markstrukturen förbättras, vilket ger ökad vattengenomsläpplighet, lättare jordbearbetning och ökad rotutveckling. Vid gott kalktillstånd binds tungmetaller, till exempel kadmium, hårdare i marken och halten i växterna minskar. användning av krossad kalksten behöver mängden ökas. Vid kalkning med magnesiumhaltiga produkter ökar förrådet av magnesium i marken och risken för brist minskas. Vid odling av potatis, sockerbetor och vallbaljväxter på lätta jordar är risken för magnesiumbrist som störst. Mullhalt % Förkortning Lerhalt % och jordart < Sand- och mojord Leriga jordar Lättlera Mellanlera Styv lera <2 mf 1,0 2,0 4,0 6,0 8,0 2-3 nmh 2,0 3,0 5,0 7,0 9,0 3-6 mmh 3,0 4,0 6,0 8,0 10, mr 5,0 6,0 8,0 10,0 12, mkt mr 8,0 9,0 11,0 13,0 15,0 Tabellen anger hur många ton kalk som går åt för att öka ph 0,5 enheter. Kalksortiment Kalmar Lantmän Produkt CaO-halt Mg-halt Kalkkross 50% 0% Mg-kalk % 3% Mg-kalk % 6% Dolomit kalk 53% 12% 10

2 Olika grödors krav på ph Korn, vete, oljeväxter, klöver, ärter och åkerbönor trivs bäst vid ett ph omkring 6,5 medan havre, råg, gräs och potatis klarar ett ph runt 6,0. Lusern och sockerbetor är de mest kalkkrävande grödorna och de avkastar bäst vid ph 7-7,5. Vid så höga ph-värden missgynnas dessutom klumprotsjuka i oljeväxter, rotbrand och ärtrotröta. 5,0 5,5 6,0 6,5 7,0 7,5 8,0 Sockerbetor/Lusern Korn, vete, rågvete, ärter, åkerböna, oljeväxter, klöver Havre, råg, vallgräs, potatis Lerjordar bör ligga i övre delen medan sand- och mojordar kan ligga i nedre delen av intervallet. Jordens surhetsgrad påverkar hur tillgängliga de olika näringsämnena är för växterna. Ju bredare stapeln är i figuren, desto mer tillgänglig är näringsämnet. Illustration: Typoform, efter Trough. 11

3 Gödslingsrekommendationer - Kvävebehov Försök att så långt som möjligt behovsanpassa kvävegivan. Underskott leder till låg skörd och dålig ekonomi. Överskott är oekonomiskt och kan orsaka liggsäd och ger ett ökat kväveläckage. Här presenteras de viktigaste faktorerna man bör väga in vid kvävegödsling till olika grödor. Skördenivån betyder mycket, nedan visas totalt kväve- Skördeanpassad kvävegödsling till stråsäd kg N/ha Stråsäd, ton/ha , foder , bröd Råg Höstkorn Vårkorn Havre Vårvete Skördeanpassad kvävegödsling till oljeväxter kg N/ha, vårgödsling Oljeväxter, ton/ha 2 2,5 3 3,5 4 5 Höstraps, höst kg N/ha Höstraps, vår Vårraps Skördeanpassad kvävegödsling till gräsvall kg N/ha per skörd Skörd, ton ts/ha Gräsvall, Blandvall 10% baljväxter Blandvall 20% baljväxter Blandvall 30% baljväxter Blandvall 40% baljväxter Skördeanpassad kvävegödsling till majs kg N/ha Skörd, ton/ha Majs Riktgivor för kvävegödsling till potatis. Mineraljord med förfrukt stråsäd. Skörd, ton/ha Potatissort eller användningsområde Färskpotatis Mycket lågt kvävebehov, t ex Ditta Lågt kvävebehov, t ex Fakse, Inova, Princess Måttligt kvävebehov, t ex King Edward, Asterix, Melody Högt kvävebehov Bintje, Fontane Superb

4 Fosfor- och kaliumbehov Gröda Skörd ton/ha Klass Tal Gödslingsbehov fosfor kg/ha P-AL analys I 0-2 II 2-4 III 4-8 IV 8-16 I 0-4 Gödslingsbehov 1) kalium kg/ha K-AL analys II 4-8 V 16- III III IV Stråsäd Oljeväxter 2, Ärter & Åkerböna 3, , , , , , IV+&V >20 Ts-skörd ton/ha Klass Tal I 0-2 II 2-4 P-AL analys III 4-8 IV 8-16 I 0-4 II 4-8 K-AL analys V 16- III III IV Vallår Vallår eller äldre 8 Samma som vallår Betesvall Gräsfrövall Ensilage majs IV+&V >20 1) I klasserna III+ och högre gäller tabellvärdena om jordanalysens K/Mg-kvot är högre än 0,8. Är kvoten lägre än 0,8 bör kalium tillföras enligt klass III- även i högre kaliumklasser. Vid bärgning av halmen bör kaliumgivan ökas med ca 20 kg/ha. 2) Fosfornormen för potatis förutsätter radmyllning. Bladgödsling vid begynnande knölbildning med 15 l/ha Seniphos rekommenderas vid P-AL-klass III och lägre. 13

5 Fosfor- och kaliumbehov Gröda Knöl-/ betskörd ton/ha I 0-2 P-AL analys 2) II 2-4 III 4-8 IV 8-16 I 0-4 II 4-8 V 16- III K-AL analys III IV Sockerbetor Så här mycket växtnäring förs bort varje skörd Gröda Gödslingsråd till köksväxter Gröda Skörd kg/ha Kväve kg/ha Fosfor kg/ha Skördenivå ton/ha Mat- och industripotatis Stärkelsepotatis Kalium kg/ha Magnesium kg/ha Svavel kg/ha Bor g/ha Växtnäringsbehov Koppar g/ha N P K Bruna Bönor Sättlök, Frölök Jordgubbar IV+&V >20 Mangan g/ha Vete (kärna) Korn (kärna) Havre (kärna Stråsäd (halm) Raps (frö) Raps (halm) Vall (hö) Potatis (knöl) Potatis (blast) Sockerbeta (beta) Sockerbeta (blast)

6 Kalium till vall Rätt kaliumgödsling är viktigt för att kunna uppnå optimal skörd. Grovfoderanalysen kan ge information om hur optimal kaliumgödslingen har varit: För lite kalium Mindre än 20 g K/kg ts visar att kaliumgödslingen varit för låg eller utförd vid fel tidpunkt och att man därmed fått skördesänkningar. Ungefär 1/3 av allt grovfoder i Sverige har för låg kaliumhalt. Låg kaliumhalt leder till: Sänkt skörd med upp till 2 ton ts/ha. För mycket kalium Mer än 30 g K/kg ts indikerar att vallen fått för mycket kalium. Ungefär 10% av allt grovfoder i Sverige har för hög kaliumhalt. För hög kaliumhalt leder till: Risk för ohälsa i kobesättningen, till exempel stallkramper, kalvningsförlamningar och mastiter. Lägre halter Mg och Ca i grovfodret. Analysera jorden - lika självklart som att analysera grovfodret! 15

7 Stallgödsel Ungefärlig verkan av stallgödsel, kg N, P och K/10 ton gödsel Gödseltyp Kväve (vårspridning) Fosfor Kalium Total Kväve Fastgödsel, nöt Fastgödsel, svin 1) Fastgödsel, höns 2) Fastgödsel, slaktkyckling 2) Djupströgödsel, nöt Djupströgödsel, svin Djupströgödsel, häst Djupströgödsel, får Urin, nöt, täckt behållare 3) Urin, svin, täckt behållare 3) Flytgödsel, nöt, 9% ts Flytgödsel, svin, 8% ts 4) Flytgödsel, svin, 6 % ts 4) ) avser gödsel från suggor - gödsel från slaktsvin har något högre kväveinnehåll 2) fastgödseln från höns och slaktkyckling avser kletgödsel respektive ströbäddsgödsel 3) kväveeffekten är cirka 30% lägre efter lagring utan täckning 4) avser gödsel från slaktsvin - gödsel från suggor har något lägre kväveinnehåll Analys av stallgödsel För analys kontakta Eurofins på telefon eller Du kan också kontakta Agrilab på telefon eller Spridning av stallgödsel Regler för spridning av stallgödsel och andra organiska gödselmedel finns på Flytgödsel kan vara intressant att använda till återväxten främst med tanke på vallens kaliumbehov. Normalt innehåller flytgödseln kg kväve, 5 kg fosfor och kg kalium per 10 ton. Spridning till återväxten bör utföras omgående efter skörd för att undvika brännskador och sporproblem. Det är viktigt att beakta förlusterna som varierar avsevärt beroende på hur gödseln sprids. Om flytgödseln bredsprids en blåsig dag med temperatur över 25 grader är kväveförlusten nära 100%. Om den istället sprids nattetid vid 15 grader och vindstilla kan förlusten sänkas till under 50%. Med släpslangar eller myllningsaggregat kan förlusterna sänkas ytterligare. Vid körning med släpslangar får gödseln inte vara för tjock som i så fall kan bli liggande i högar. Om det ska myllas måste det vara jordar som passar för detta. 16

8 Kvävegödsling för högre proteinhalt Att dela upp kvävegödslingen på två eller fler tillfällen innebär att kostnaderna för maskin- och arbetstid ökar men också chansen att den totala kvävegivan blir så optimal som möjligt. Att tillföra en del av kvävet sent höjer proteinhalten och även skördenivån om årsmånen är god. Några punkter att tänka på En mycket tidig bestockningsgiva är endast befogat vid tydligt glesa bestånd. Utgå från tidigare snittskördar och grödans aktuella kondition efter vintern när du bestämmer dig för den totala kvävegivan. Kör ut 65-75% av den totala givan som huvudgiva innan stråskjutningen (DC 30-31). Studera grödan under stråskjutningen och följ beståndets utveckling. Har det regnat regelbundet, varit många soltimmar utan för varm väderlek så finns förutsättningar för hög skörd. Kör då ut innan axgång (DC 37-39) med en kompletteringsgiva som är större en den från början tilltänkta resterande mängden. Således ökas den totala kvävegivan. Har det däremot varit torrt och varmt efter huvudgivan och grödan ser mindre frodig ut kan en liten kompletteringsgiva innan axgång vara att föredra eftersom grödan stressats av torka och värme och haft svårt att ta upp kvävet. Eventuellt kan kompletteringsgivan helt uteslutas. Således minskas den totala kvävegivan. Genom att tillämpa uppdelad kvävegödsling kan man spara på insatserna vid dåliga tillväxtbetingelser och tillgodose ett ökat behov av kväve vid goda förhållanden. Proteinets roll i foderspannmål Det råder ibland en gammal missuppfattning att betydelsen av proteininnehållet i spannmål avsett för fodertillverkning är av ringa betydelse, detta är naturligtvis fel. Det är viktigt att proteinhalterna i foderspannmål hålls höga för att man i andra änden ska kunna minska beroendet av importerat protein och hålla fodertillverkningen så miljöanpassad som möjligt. Vi har därför höjt maxtillägget för protein i vete från 4 till 8 öre/kg. Genom detta vill vi stimulera ett ökat intresse för proteinhalten i foderspannmål och även tilllämpa en mera korrekt värdering av proteinet. Ligger vetets proteinhalt under 10% är kvävegivan underoptimerad och man har tappat kärnskörd och proteinhalt. 17

9 Kväveeffekt av förfrukter Olika grödors förfruktsvärden uttryckta som total kväveefterverkan, kg N/ha och som skördeökande verkan, kg/ha. Förfrukt Eftergröda Total kväveefterverkan, kg N/ha Skördeökande verkan, kg/ha Korn, höstsäd Havre Gräsvall Blandvall Foderärter Åkerbönor Höstraps Våroljeväxter Sockerbetor Potatis Ett exempel: Vid odling av fodervete rekommenderas givan 145 kg N/ha vid skördenivån 7 ton/ha. Är förfrukten blandvall kan skörden förväntas bli 800 kg högre. Totalbehovet av kväve blir då 0,8 ton/ha* 15 kg N/ton kg N/ha = 157 kg N/ha. Från detta värde ska sedan den totala kväveefterverkan på 40 kg N/ha dras bort. Nettobehovet till den aktuella grödan med förfrukt blandvall blir således kg N/ha = 117 kg N/ha. Den skördeökande verkan tar i anspråk 15 kg N/ton kärnskörd av mängden som anges i kolumnen Total kväveefterverkan. Då eftergrödans kvävebehov beräknas utgår man från rekommenderad giva efter justeringen för den skördehöjande verkan. Därefter görs avdrag med värdet i kolumnen Total kväveefterverkan. Uppgifterna är hämtade ur SJV:s riktlinjer för gödsling och kalkning

10 Gödselsortiment 2015/2016 Gödselmedel Totalt N Totalkvävet består av Nitrat N Ammonium N Fosfor P Kalium K Magnesium Mg Svavel S Bor B Mikro Kalksalpeter 15,5 14,4 1, NS ,0 13,5 13, ,0 - Axan NS ,5 13, ,6 3,7 - N 34 34,2 16, Urea 46, P , Kalisalt, kornat Kalimagnesia, klorfattig , ,9 6,0 18,0 - Yara PK ,0 21,0-1,6 - Yara Mila NK ,6 2,5 - NP MAP NPK S Yara Mila ProMagna * Yara Mila ProMagna * 22, ,0 10,0-2,0-11,0 4,4 6,6 4,6 17,6 1,6 10 0,03 8,0 2,5 5,5 5,0 19,0 2,3 11,7 0,03 Cu, Mn Mo, Zn Cu Mn Mo, Zn UniKa calcium 14,2 13,7 0,5-19, Yaramila raps 17 6,8 10, ,2 4 0,15 Kiserit Sulfan ,5 6 Kaliumsulfat 41,5 0,7 18 * Klorfattig <1% klor (Cl) 19

11 Övriga näringsämnen Funktion i växten Magnesium (Mg) Aktiverar enzymer. Ingår i klorofyll och pektin. Påverkar proteinbildning. Mangan (Mn) Påverkar klorofyll, fotosyntes, proteinomsättning m m. Totalbehov/ha kg 0,5 kg Bristsymtom Gröda där brist ofta uppträder Bristjordar bristgräns Grundgödsling Underhållsgödsling Gödsling till aktuell gröda Allmän blekhet först på äldre blad. Stråsäd: Pärlbandsmarmorering ljus tvärstrimmig missfärgning på äldre blad. Sockerbetor: Gul färg mellan bladnerverna. Vid stark brist vissnar bladen med början i bladkanterna. Potatis, vall, sockerbetor, oljeväxter Mullfattiga sandjordar med lågt ph, höga kaliumhalter samt organogena jordar. Brist vid 4-10 mg/100 g torr jord. Ökar med stigande lerhalt kg Mg/ha. Mg kalk. Vid ph över 7 rekommenderas kalimagnesia (6,5% Mg) eller magnesiumsulfat (10% Mg) kg Mg/ha. Olika gödselmedel med Mginnehåll. Se sid Som bladgödsling Mg-sulfat (10% Mg) kg/ha. Max 5 kg/100 l vatten. Allmän ljusfärgning. Havre: Gråbruna eller ljusbruna fläckar i bladets mitt. Korn: Bruna prickar utefter ledningssträngen på bladet. Spannmål, oljeväxter, potatis sockerbetor, specialgrödor Lätta jordar med ph >6 eller på mullrika jordar. Ej möjligt. 2-3 kg Mn/ha. Mangan l/ha. Flytande Norotec Mangan 0,5-2,0 l/ha. Mangansulfat 4-8 kg/ha max 2% lösning. 20

12 Koppar (Cu) Bor (B) Svavel (S) Påverkar fotosyntes klorofyllbildning och nitratreduktion. Påverkar proteinomsättning och celldelning. Ökar cellväggarnas stabilitet. Nödvändig för klorofyllbildningen. Påverkar och ingår i proteiner g 0,1-1 kg kg Dålig utveckling av plantan. Blad vissnar så kallad gulspetssjuka. Dålig kärnsättning och stråstyrka. (gulspetssjuka). Mulljordar och sandjordar 7 mg/kg jord. Tillväxtpunkter som skott och rotspetsar vissnar. Missbildning av unga blad. Dålig blomning, ojämn mognad och lägre fröskörd. Sockerbetor, oljeväxter, grönsaker Högt ph-värde, mullfattiga och lätta jordar. Borkrävande grödor 1,0 mg/kg torr jord. Övriga grödor 0,5 mg. Stråsäd: Brist visar sig först på yngre blad. Ofta inga tydliga symtom förutom sämre tillväxt. Vid allvarlig brist allmän blekhet eller gulfärgning Oljeväxter: Gula blad med gröna nerver. Oljeväxter, vallgräs, stråsäd Lätta jordar och vid höga kvävegivor även på övriga jordar. Kopparsulfat (25% Cu) kg/ha i 200 l vatten på obevuxen mark räcker 5 år. Ej möjligt. Urlakas lätt. 0,5-1 kg Cu/år. Bor % B. Flera olika gödselsorter, se sid Kopparoxiklorid 3 kg/ha i 400 l vatten. Norotec Koppar 0,5 l/ha. Bor l/ha. Ammonsulfat kg i l vatten. Svavelnäring 4-6kg/ha. 21

13 Bladgödselmedel Produkt Dos/ha N P K Mn DLA MicroCare Bor l DLA MicroCare Mn 235 1,5-2 l YaraVita Ferritrac 0,2 l YaraVita Magtrac 4 l Kalciofoss l Kopparoxiklorid* 3 kg Magnofoss 5-6 l Mangansulfat 4 kg 320 Micro Top 3-8 l ,42 NoroTec Bor Comp 1-3 l NoroTec Koppar 0,5 l 60 NoroTec Magnesium 1-2 l 105 NoroTec Mangan 0, NoroTec Mn + Cu 1-1,5 l NoroTec Mn + Mg 1-2 l NoroTec Raps 3-5 l NoroTec Potatis 10 l NoroTec Universal 1-2 l NoroTec Zink 1 l 56 Svavelnäring 5-6 kg Proalexin 1,5-5 l *15-20 kg/ha förrådsgödsling 22

14 Mg B Fe Cu Mo Zn S Ca ,18 0,84 0,02 0,03 0, ,