Rehabilitering SUS 5- och 15-årsperspektiv Sammanställt av Jesper Petersson

Transkript

1 Bilaga 12 Rehabilitering SUS 5- och 15-årsperspektiv Sammanställt av Jesper Petersson Områden som ingått i utredningen Specialiserad rehabiliteringsmedicin Specialiserad smärtrehabilitering Neurologi Neurokirurgi Kardiologi Onkologi Lungmedicin Former av rehabilitering som bedrivs idag Rehabilitering på specialiserad rehabiliteringsavdelning Rehabilitering inom annan SV Hemrehabilitering ÖV Gruppträning/skola Hälsoinriktade insatser Preoperativ rehabilitering, ex transplantationspatienter Framtida placering och dimensionering på SUS Behov av rehabilitering på båda siter Den specialiserade SV rehabiliteringen, främst och spinal och hjärnskaderehabilitering, bör ligga i nära anslutning till NK och ryggkirurgi Närhet till kärlkirurgi är en fördel med anledning av kärlrelaterade spinala skador Uppskattat behov av 44 slutenvårdsplatser för specialiserad rehabilitering Framtidsfaktorer Ökade behov pga fler aktiva äldre i samhället Ökade behov inom onkologi/lungmedicin redan nu Revolution inom hjälpmedel/robotics Centralisering/rikssjukvård för spinal rehabilitering

2 Principer och utvecklingsområden Verksamhet nära patientflöden Multiprofessionella team Initiering av rehabilitering tidigt Överföring/gränssnitt till PV ARIH avancerad rehab i hemmet RIMA rehabmedicinsk intermediärvård Vara med och utveckla hjälpmedel/robotics Samverkan mellan rehabenheter o Nätverk för kompetensutveckling o Samnyttja särskilda lokaler som gympasal, bassäng, behandlingsträdgård o Använda rehab SV för fler patientgrupper Hubbar på SUS med fokus på tidig fas och överföring till andra nivåer FoU med inriktning att ta fram nya koncept som sedan överförs till normal vårdnivå Utvecklingsområden Cancerrehabilitering Övergång barn/vuxen Hälsoinriktad/preventiv rehabilitering

3 Frågor angående verksamhetsförändring inom Skånes universitetssjukvård. På varje fråga efterfrågas två klart avgränsade svar först inom ett 15-årsperspektiv (slutresultat när allt är färdigt), därefter inom ett 5-års perspektiv (vad behöver göras snarast). 1. Hur ser den demografiska utmaningen ut för berörd verksamhet i SUS/Malmö och SUS/Lunds primära upptagningsområde. Svaret skall särskilt ta i beaktande förändringar inom de åldersgrupper som inom var verksamhet är vanligast förekommande. Observera att med berörd verksamhet menas här och i det följande allt från verksamhet som spänner över flera specialiteter (t.ex. äldresjukvård) eller delar av en specialitet (t.ex. ryggsjukdomar), dvs berörd verksamhet relaterar till respektive arbetsgrupp. Specialiserad rehabiliteringsmedicin Högspecialiserad rehabilitering för yngre: demografisk utveckling innebär fler som överlever svåra skador; fler nyinflyttade innebär fler prevalenta med skador sedan tidigare Högspecialiserad rehabilitering för aktiva äldre: nu osynlig gräns vid ca 65 (åldersgräns för beviljandet av LSS eller för arbetsrehabinsatser från FK, ev även från AF); denna gräns kan förväntas flyttas minst 10 år för att inte ha åldersdiskriminering Fler aktiva äldre innebär också högre krav på rehabiliteringsprogram och mål för denna patientgrupp. Vi ser redan idag ökat antal trauman hos äldre som är idrottsaktiva. Lindriga hjärnskador har impakt på medborgarnas delaktighet i samhälle och yrkesliv. Det ställs större krav på polikliniska rehabprogram med fokus på kognition och beteende. Denna utveckling sker redan nu och kan förväntas utvecklas ytterligare de närmsta 5 åren. Lungmedicin Idag existerar i princip ingen rehabilitering av lungcancer patienter pga av avsaknad av resurser. Nyinsjuknandet i lungcancer på SUS är ca 300 pat/år med en ökningstakt om ca 3,5% per år, En utplaning bör ske runt 2030 pga av minskad rökning i samhället men behovet väntas kvarstå på 15 år sikt. En uppbyggnad av Cancerrehabilitering är nödvändig då nya bote/läkemedel kommer och därmed ökar överlevnaden för lungcancerpatienterna. KOL Behovet av KOL-rehab samt rehabilitering efter lungtransplantation bedöms väsentligen oförändrat på 5 och 15 års sikt. Kardiologi

4 En utökning av rehabverksamheten inom hjärtsvikt och kranskärlssjukdomar på bägge orterna ses som nödvändig då forskning visar att denna rehabiliteringsform är ur livskvalitet, överlevnads och ett hälsoekonomiskt perspektiv mycket gynnsam Man bör titta på gränsöverskridande samarbete inom hjärta, neuro, endokrin och kärlområdet.t.ex SMS mottagningar (samordnade multidiciplinära specialistmottagningar som fokuserar på det metabolasyndromet). Där arbetet kanske även bör handla om hälsoprevention kopplat till primärvård. Onkologi Befolkningsökningen innebär fler cancerfall både på barn- och vuxennivå. Cancerrehabilitering är ett förhållandevis nytt område, vilket gör att vi redan idag har ett uppdämt behov som inte är identifierat, mött eller tillgodosett. Rehabiliteringstänket är i sin linda utifrån kompetens, bemanning, lokaler och samarbete med andra rehabiliteringsinstanser. Detta gör att vi redan idag står inför stora och akuta insatser på många olika nivåer. Detta kommer ställa större krav på olika kompetenser för basrehabilitering i redan befintliga verksamheter. Varje verksamhet som arbetar med cancerpatienter måste i sin egen verksamhet kunna tillgodose cancerpatientens rehabiliteringsbehov på en basnivå utifrån gällande vårdprogram för cancerrehabilitering. Cancer är en ålderssjukdom, vilket gör att antalet cancerfall ökar när antalet äldre stiger. Vi vet också att det är allt fler som överlever sin cancersjukdom eller lever med sin cancersjukdom under en längre tid. Detta på grund av det stora antalet nya bromsande mediciner som tillkommit i behandlingsarsenalen för cancer, en utveckling som förväntas accelerera ytterligare. Många adjuvanta behandlingar innebär dessutom kraftigare och mer långvariga biverkningar och fler seneffekter, vilka kräver mer omfattande rehabiliteringsinsatser. Vissa cancerdiagnoser ökar under de kommande åren. Bland annat ökar lungcancer hos kvinnor, hudcancer och Head & Neck cancer. Ökad invandring kan innebära en ökad förekomst av vissa cancerdiagnoser samt kommer att ställa andra krav på rehabiliteringsinsatserna. Det är viktigt att all typ av rehabilitering är tillgänglig utifrån patientens rehabiliteringsbehov snarare än utifrån diagnos. T.ex. att specialiserad slutenvårdsrehabilitering som idag är lokaliserad till Orup är tillgänglig också för cancerpatienter med behov av den typen av rehabilitering. Detta sker idag i liten skala främst för patienter med hjärntumör men det finns ett behov för andra cancerdiagnoser. Barnperspektiv onkologisk rehabilitering Fler barn överlever, vilket ställer större krav på seneffektsrehabilitering under deras arbetsföra år. Exempelvis kan sena effekter av behandling innebära milda kognitiva defekter

5 som i värsta fall ej uppdagas och leder till bristande möjligheter att klara utbildning och arbetsliv. Neurokirurgi Behovet av rehabilitering av neurokirurgiska patienter - ffa subaraknoidalblödning, intracerebrala hematom, skalltrauma, ryggmärgstrauma - kommer att utvecklas parallellt med den demografiska utvecklingen. Blödningar drabbar ffa medelålders-äldre medan traumapatienter snarare spänner över hela åldersskalan. En tilltagande andel friska och aktiva äldre innebär fler trauman i de åldersgrupperna och fler med god rehabiliteringspotential. Äldre befolkning och mer nyanlända gör att behovet av ortopedisk vård ökar tillsammans med en allt större grupp som är allt mer aktiva i olika mer eller mindre farliga aktiviteter. Samtidigt finns en samhällsutveckling att allt fler yngre sitter mer stilla vid t ex datorer, vilket bidrar till benskörhet. Detta gör att skador uppkommer med olika svårighetsgrad. Mer sjukgymnastik kommer att användas istället för operation och framförallt i ett tidigare stadium ute i PV vilket den specialiserade verksamheten måste utbilda i större skala. Vikt, solljus, rökning och dålig kosthållning påverkar också vår verksamhet. Våra patienter är idag multisjuka och kommer så att förbli i allt större utsträckning. Patienter från andra länder med kroniska sjukdomar som t ex diabetes har i större utsträckning risk för följdsjukdomar. Satellitmottagningar (som drivs av spec verksamheterna) som mellanstation och vårdcentralerna som innehar viss förbehandling vid rehabilitering. Rehabiliteringsavdelning bör finnas på SUS. I framtiden görs fler vårdplaneringar i hemmet med snabbare flöden. Kuratorerna kommer i allt större utsträckning behövas inom ortopedisk rehabilitering Utveckling och utbildning är väsentliga b 5-årsperspektiv 15-årsperspektiv Prevention och nya behandlingar minskar andel patienter med stora skador orsakade av sjukdomar som tex stroke. Liknande utveckling på trauma med säkrare trafik, bättre cykelhjälmar, bättre skydd på arbetsplatser? Om antalet hjärtinfarkter minskar kommer

6 också antalet patienter med anoxisk hjärnskada att minska? Svårt att förutse utveckling av infektionssjukdomar med encefaliter. 2. Om ingen verksamhetsutveckling alls kan komma till stånd (kan ej ske och har historiskt aldrig skett) vad skulle den demografiska utvecklingen enligt ovan innebära i behov av nya vårdplatser i Malmö och i Lund. Redogör för situationen idag på vardera ort och tillkommande teoretiskt behov för berörd verksamhet på vardera ort ( worst case scenario). Specialiserad rehabiliteringsmedicin I ett sådant scenario skulle man ytterligare prioritera inom den specialiserade rehabiliteringsmedicinska slutenvården. Effekten skulle sannolikt bli en övervältring på kommunal rehabilitering. Det bästa hade varit en utveckling av kirurgin med minskat behov av vårdplatser inte behövs utan patienterna allt mer kan gå direkt hem efter en övernattning alternativt ren dagkirurgi. Hänsyn måste tas till fysiska utrymmen på SUS som är anpassade för rehab insatser. Med hänsyn till demografi här med 5-årsperspektiv 15-årsperspektiv 3. Under samma teoretiska förutsättning som ovan, redogör för övriga tillkommande lokalbehov som t.ex operationssalar, mottagningsrum, annat. Redogörelsen skall avges på motsvarande sätt utifrån dagens situation i Malmö och Lund och tillkommande teoretiska behov ( worst case scenario). Onkologisk och lungmedicinsk rehabilitering Den rehabilitering som idag bedrivs redan i undermåliga lokaler som kommer att vara utdömda på 15-års sikt. Lokaler för Lungcancer-rehabilitering saknas helt. Utan lokaler går denna verksamhet inte att bedriva varken på 5 eller 15 år sikt Kardiologi Det kommer att behövas gymnastiksalar på bägge orter där alla typer av rehabilitering av både hjärt- och lungsjukvård behöver bedrivas. Både inom 5 och 15 år.

7 Förväntningar på utökningar inom hjärt- och lung rehab är stor ur ett samhällsperspektiv som måste mötas Behov av fler mottagningsmoduler för rehab personal p g a att fler läkarbesök läggs över till sjukgymnaster. Fler dagkirurgi operationssalar och mottagningsrum så behovet kan tillgodoses enligt fråga 1. Tolkbehov stort i framtiden. 5-årsperspektiv Högteknologisk vård: exoskelett, stamcellstransplantationer, robotiks, smarta proteser. För denna utveckling behövs laboratorier, verkstäder, företag som utvecklar avancerade proteser mm. 15-årsperspektiv Den tekniska utvecklingen förväntas i princip helt förändra de fysiska möjligheterna för stora patientgrupper. Svårt att förutse kapacitetsbehov men en alltfler möjligheter innebär sannolikt ökat behov av rehabpersonal för att implementera nya metoder. 4. En fritt formulerad framtidsspaning efterfrågas. Försök svara på hur framtidens sjukvård inom berörd verksamhet kan komma att påverka det teoretiskt ökade behovet som ni beskrivit enligt ovan. Vilka tillkommande verksamhetsförändringar eller andra diagnostiska, terapeutiska, omvårdnadsmässiga förändringar kan komma att förändra volymer och patientflöden inom berörd verksamhet eller i relation till andra verksamheter inom eller utanför SUS. I denna fråga efterfrågas inte något Malmö/Lund perspektiv utan svaret skall spegla hela den berörda verksamheten. Önskemålet här är att med hjälp av respektive profession kunna göra en i viss mån realistisk uppskattning över framtida behov totalt ( best case scenario och reasonable case scenario). 5-årsperspektiv Onkologisk rehabilitering Behovet av cancer rehabilitering har länge varit eftersatt. Det som driver denna är inte den demografiska utvecklingen. Det har uppmärksammats ur ett vetenskapligt perspektiv att ett behov föreligger. Liknande situation gäller för Kol och hela hjärtverksamheten. Detta gäller på såväl 5 som 15 års sikt.

8 Ökat samarbete med kommun/närsjukvård Fler närsjukvårdsplatser/kommunala platser för hjärnskadepatienter skulle minska behovet av vårdplatser inom specialistsjukvården. På Sahlgrenska vårdas tex yngre hjärnskadepatienter som inte kan vara hemma på kommunalt boende i direkt anslutning till specialiserad dagvård. RIMA (rehabiliteringsmedicinska intermediärvårdplatser): behov av 4-6 st. RIMA konceptet innebär kortare total vårdtid eftersom man snabbar på rehabförloppet. Man sparar också NIVA/IVA platser. Ökat behov av träningslokaler av diverse slag, samt mer öppenvård för de patienter som inte kan gå i PV. Större samarbete med PV och ökade kunskaper hos dem. Närvaro av rehab personal från olika verksamheter är en viktig del i sjukvården framöver för att minska inläggningarna och för att patienterna ska må bättre. Närvaro av rehab personal på akuten. Undersökning och rådgivning till patienter direkt. 15-årsperspektiv Rehabintegrerad i alla specialiteter. Mobila team. Inom högspec rehab, högteknologisk vård inom slutenvård men också alltmer poliklinik. 5. Hur ser kompetensförsörjningssituationen ut idag och hur är er bedömning inför framtiden. Svaret skall specifikt besvara situationen i Malmö respektive Lund. Gäller både Malmö och Lund Rehabläkare: generationsgap. Merparten specialister in pension inom 5-10 år Neuropsykologer: behövs många fler om modern hjärnskadebehandling ska kunna erbjudas Lungmedicin, kardiologi Yrken som sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister, psykolog och kurator är idag åsidosatta inom område lungmedicin. De nationella vårdprogrammens rekommendationer inom lungområdet efterlevs inte på något sätt. Redan idag skulle en ökning behöva ske av dessa yrken för att nå ett fullvärdigt resultat. Både på 5 och 15 års sikt behöver dessa yrkesgrupper öka inom området för att ex-vis klara en ökning på 3,5 % av diagnosen

9 lungcancer och bedriva KOL verksamhet på båda orterna. En ökning av dessa grupper ses på båda orterna. Ovanstående gäller även för Hjärtsvikt, och PAH patienter. Inom rehabilitering och sekundärprevention inom kranskärlsverksamheten är verksamheten mer utbyggd. Utmaningen för denna verksamhet ligger i att säkerställa tillräckliga resurser, SSK och sjukgymn med specialistkompetens för att uppnå nationellt ställda krav Onkologi Med stöd i det nationella vårdprogrammet som kom 2014 är cancerrehabilitering under uppbyggnad. Detta inkluderar såväl uppbyggnad av basrehabilitering inom de olika verksamhetsområden som behandlar cancerpatienter som uppbyggnad av en högre specialiserad cancerrehabilitering. Denna specialiserade cancerrehabilitering skall ha fokus på rehabilitering på cancerpatienter med avancerade eller mycket avancerade rehabiliteringsbehov. Följande kompetenser är svåra att rekrytera idag och med största sannolikhet även framöver; arbetsterapeut, fysioterapeut, lymfterapeut, psykolog, läkare med rehabiliteringskompetens inom cancerrehabilitering, sjuksköterska, sexolog, medicinsk sekreterare och dietist. Friskvård Handledarutbildning Ständig utbildning/kompetensutveckling där man knyter samman specialiserad, PV och kommunal rehabilitering 5-årsperspektiv 15-årsperspektiv 6. På vilket sätt kommer det politiska beslutet om traumacentrums placering till Lund påverka er berörda verksamhet. Här efterfrågas specifikt hur man ser på den berörda verksamhetens framtida lokalisation i Lund eller Malmö. Svaret skall förutom från socialstyrelsen definition främst utgå från den patientnytta som tillskapandet av ett Trauma nivå 1-sjukhus kommer att medföra för berörda patienter. Beslutet kommer innebära att viss verksamhet kommer flytta från Malmö till Lund och kanske annan verksamhet åt andra hållet. Resonera kring detta utifrån er berörda verksamhet. Skall hela eller delar av berörd verksamhet flytta? Om

10 viss verksamhet föreslås flyttas till Lund, finns andra delar inom respektive VO eller förvaltning som istället kan föreslås flyttas till Malmö? Specialiserad rehabiliteringsmedicin Det finns ett principbeslut att Orups verksamhet skall flyttas till SUS. I beslutet finns inte angivet om det bör vara Lund eller Malmö. Med fokusering på tidig rehabilitering och möjlighet att ta patienter betydligt tidigare i förloppet blir det stora fördelar med en nära lokalisering till traumavård. Man kan avlasta IVA-vården men också erbjuda en kvalitetsmässigt bättre övergång från intensivvård till rehabilitering. Närhet mellan t ex NIVA och spinal rehab innebär att kompetensutbyte förbättras, förenklade remissvägar och strategisk fördel i konkurrens om centraliserad verksamhet. Rehab behöver utöver sängplatser och mott även behandlingsutrymmen, träningslägenhet till region patienter, utemiljö för träning samt vistelse (evidens på gång), helst bassäng (evidens på gång). Fördel samlokaliserad slutenvård, öppenvård och utgångspunkt för avancerad rehabilitering i hemmet (ARIH): personalbesparande Neurokirurgi Traumacenter i Lund innebär att alla svåra ryggmärgstrauman kommer att vårdas här. En smidig och sömlös övergång från intensivvård-slutenvård till rehabilitering underlättas om rehabiliteringskompetens och vårdplatser är lokaliserade till Lund. Ett trauma level 1 center och spinalt centrum i Lund innebär rimligen att man planerar för att kunna vårda höga ryggmärgsskador med respiratorbehov även i rehabiliteringsfasen. Lungmedicin Lungcancerverksamheten kommer med tanke på detta beslut och ett flertal andra orsaker att centreras till Lund varför även lungcancer rehab bör utgå från SUS, Lund KOL-rehabilitering behöver bedrivas på båda orterna oavhängigt detta beslut och Orups verksamhet. Rehabgruppen måste följa de ortopediska sektionernas indelning och lokalisation 5-årsperspektiv 15-årsperspektiv

11 7. I de fall där berörd verksamhet (om listad i socialstyrelsen utredning angående nödvändig kompetens på Traumacentrum), likväl inte föreslår en flytt av hela eller delar av verksamheten till Lund, efterfrågas förslag på hur man dygnet runt kan vara tillgänglig och erbjuda kompetens på plats i Lund. Svaret skall innefatta kompetensmässiga, personella och utrustningsmässiga förslag till lösningar. Specialiserad rehabiliteringsmedicin Mycket dyra och i princip omöjliga lösningar för den specialiserade rehabiliteringsmedicinen med tanke på brist på kompetens inom ett flertal områden. Se under punkt 6. Det kommer att behövas specialiserade sjukgymnaster i IVA vård 8. I de fall flytt av viss verksamhet från Malmö till Lund föreslås, beskriv vilka lokalbehov som tillkommer i Lund utifrån dagens situation av nuvarande lokaler i Malmö. Beskriv också antal anställda som är berörda Lungmedicin Område lungmedicin kommer att behövas på båda orterna. Viss profilering kommer med största sannolikhet att ske. Behovet av rehab delar kommer att öka på båda orterna och därmed en ökad tillgång på lokaler som gymnastiksalar och i viss mån administrativa lokaler. Onkologi De lokaler som skulle behövas, och som redan behövs idag, är, lokaler med möjlighet för: - sjukgymnastisk bedömning och rehabilitering, enskilt och i grupp. - undersökningsrum, för läkare, sjukgymnast och arbetsterapeut - grupprum, för psykologiska behandlingsgrupper och konsultationer. - expeditioner. I nuläget är det ca 10 medarbetare som skulle beröras av en flytt från Malmö till Lund. Se under punkt 6. Beroende på vilken verksamhet som kan tänkas flytta så följer rehab med. Vi har i detta läge inte tagit fram uppgifter på vad det skulle innebära avseende

12 rehabresurser med en flytt av t ex ryggkirurgi till Lund. Den beräkningen blir beroende av att veta om det kan innebära att en annan verksamhet samtidigt flyttar åt andra hållet.