730G25 Introduktion till nationalekonomi 8hp Civilekonomprogrammet, termin 1

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (examinator/kursansvarig) Pernilla Ivehammar Birgit Hagberg Kursinformation HT G25 Introduktion till nationalekonomi 8hp Civilekonomprogrammet, termin 1 Kursen ger en introduktion i grundläggande nationalekonomiskt tänkande och modeller i mikro- och makroekonomi, i första hand modellen för fullständig konkurrens och modeller för tillväxt och arbetsmarknad. Kursen innehåller dessutom ett moment av kvantitativ analys för att befästa och utveckla de matematiska kunskaper som senare i utbildningen kommer att användas i kurser i makroekonomi, mikroekonomi, kalkylering, redovisning och finansiering. MÅL Vid kursens slut ska den studerande känna till de grundläggande nationalekonomiska problemen och grundläggande antaganden känna till vad som bestämmer efterfrågan, utbud och pris på en marknad, samt vad som kan få dessa att förändras ha kunskap om ett företags olika produktions- och kostnadssamband samt hur ett företag i fullständig konkurrens bestämmer den produktionskvantitet som maximerar vinsten ha kunskaper i olika nationalekonomiska tillväxtteorier samt översiktligt känna till den svenska ekonomiska utvecklingen i ett långsiktigt perspektiv ha kunskaper om arbetsmarknadens funktionssätt, orsaker till arbetslöshet och något om arbetsmarknadspolitik ha grundläggande förmåga att tillämpa nationalekonomiska modeller för att analysera ekonomiska problem ha utvecklat grundläggande färdigheter i att tolka och tillämpa grafisk och enkel matematisk analys medvetet kunna inta ett nationalekonomiskt förhållningssätt (att tänka som en ekonom ) till olika typer av ekonomiska problem 1

2 INNEHÅLL Matematisk introduktion omfattande bråk och potenser, procent, funktioner, ekvationssystem, derivata, optimering och grafiska illustrationer och tolkningar Knapphetsproblemet och alternativkostnadsbegreppet. Den ekonomiska teorins förutsättningar, aktörerna på marknaden och antagandet om rationalitet Efterfrågan, utbud och jämviktspris. Elasticiteter. Effekter på jämvikten av olika slags störningar Produktionsteori Företagets kostnadssamband på kort och lång sikt Vinstmaximering och utbud vid fullständig konkurrens Tillväxtens bestämningsfaktorer enligt den neoklassiska tillväxtteorin. Teorin om endogen tillväxt. Svensk ekonomisk utveckling i ett långsiktigt perspektiv Arbetsmarknaden. Strukturell och konjunkturell arbetslöshet. Arbetsmarknadspolitik KURSLITTERATUR Pindyck Robert S & Rubinfeld Daniel L, Microeconomics, International Edition (seventh edition, Pearson Education International) Kapitel 1: Preliminaries Kapitel 2: The Basics of Supply and Demand (Ej avsnitt 2.6) Kapitel 4: Individual and Market Demand (Endast avsnitt 4.3) Kapitel 6: Production Kapitel 7: The Cost of Production (Endast ) Kapitel 8: Profit Maximization and Competitive Supply Klas Fregert & Lars Jonung Makroekonomi (3:e upplagan, Studentlitteratur 2010) Kapitel 1: Vad är makroekonomi? Kapitel 3: Nationalräkenskaperna. (Endast sidorna samt 67-70) Kapitel 4: Finansräkenskaperna och den finansiella sektorn. (Endast sidorna (överst)) Kapitel 7: Tillväxtteori Kapitel 8: Sveriges tillväxt Kapitel 9: Arbetslöshet Kapitel 10: Arbetslöshet och arbetsmarknadspolitik i Sverige 2

3 Lars Hultkrantz & Hans Tson Söderström (red) Marknad och Politik (9:e upplagan, SNS förlag 2011) Artikel 2: Klas Eklund och Magnus Henrekson, Tillväxt och entreprenörskap i den svenska välfärdsstaten. Artikel 6: Peter Fredriksson och Bertil Holmlund: Svensk arbetsmarknad Sonesson Thomas, Mikroekonomisk analys, 121 uppgifter kring den mikroekonomiska modellen, Linköping Studies in Economics No. 1, Linköping Electronic Press Kan också hämtas på kursens hemsida, där det även finns några rättelser till dessa uppgifter. Uppgifter till avsnitt 1,2,3,5 och 6 Hagberg Birgit, Räkneövningar inför grundkurserna i nationalekonomi (läggs ut på kursens hemsida) (OH-material) (läggs ut på kursens hemsida) Kommentar: Någon särskild litteratur som stöd för matematikundervisningen utöver ovannämnda Hagberg och OH-underlag har (främst av studentekonomiska skäl) inte tagits upp som kurslitteratur. För den som har tillgång till sina gymnasieböcker rekommenderas dessa som komplement för de som känner att det behövs. Alternativt erbjuder Studentia.se ett gratis kompendium som kan hämtas på adressen Även om det inte täcker allt som behandlas och också innehåller en del som kanske är lite onödigt för denna kurs så kan det säkert hjälpa en del. UNDERVISNINGSFORMER Undervisningen består av föreläsningar, lektioner och en avslutande frågestund. Föreläsningsprogrammet innehåller i punktform beskrivningar av föreläsningarnas huvudsakliga innehåll samt litteraturhänvisningar. Tiden för föreläsningarna är knappt tilltagen och föreläsningarna kommer i en del fall endast översiktligt att behandla angivet innehåll. Litteraturhänvisningarna inkluderar också delar som inte alls behandlas på föreläsningarna, men som kan komma att behandlas i andra former, exempelvis på lektionerna. Syftet med föreläsningarna är att sätta in de aktuella problemområdena i sitt sammanhang och underlätta litteraturstudierna. För att föreläsningarna skall ge så stort utbyte som möjligt bör de förberedas genom att angiven litteratur läses igenom. 3

4 Lektionerna innehåller tillämpningar på och fördjupningar av de teorier som behandlas på föreläsningar och i litteraturen. Syftet med lektionerna är i första hand att ge studenterna möjlighet att få en uppfattning om hur väl man har förstått kursinnehållet genom att egna lösningar till övningsuppgifter presenteras och diskuteras. Mer om lektionerna följer längre ned. Syftet med frågestunden är att ge studenterna möjlighet att ställa frågor kring i stort sett allt som rör kursen. LEKTIONER Kursen innehåller nio lektioner som äger rum i de fyra 40-grupperna. Till varje lektion finns fem (eller i något fall sex) övningsuppgifter, som kommer att återfinnas på kurshemsidan. Övningsuppgifterna presenteras och besvaras på lektionerna av arbetsgrupper med tre-fyra personer i varje grupp. (Fem personer är ett absolut maximum). Arbetsgrupperna bildas av studenterna själva och anmälan av grupper till lektionerna görs i samband med någon av de första föreläsningarna eller via mejl direkt till kursansvarig. Deltagandet i lektionerna är frivilligt men självklart förutsätts att de som anmäler sig också är beredda att göra en insats för att lektionerna skall fungera väl. För att lektionerna skall fungera väl är det inte heller tillåtet att hoppa mellan 40-grupperna. Man kan också anmäla sig enskilt till lektionerna, med samma krav på egen insats som för hela arbetsgrupper. De som anmäler sig enskilt kan också framföra önskemål om att få tillhöra en arbetsgrupp och låta läraren stå för indelningen. Vid lektionens början fördelas uppgifterna på arbetsgrupperna, varefter presentationerna genomförs. Övriga grupper har också möjlighet att på eget initiativ delta genom att ställa kompletterande frågor, ta upp egna lösningsförslag etc. Observera att inga krav finns på att de lösningsförslag som presenteras är fullständiga eller helt riktiga. I många fall kan det ur pedagogisk synpunkt vara bra med felaktiga/ofullständiga lösningar, eftersom läraren då får möjlighet att påpeka vanligt förekommande fel och missuppfattningar. Av ovanstående beskrivning inses att deltagande studenter själva har ett stort ansvar för att lektionerna skall fungera väl. Lärarens roll är, utöver administratörens, att kommentera och komplettera arbetsgruppens svar och att besvara eventuella frågor, men inte att själv från grunden presentera en rätt lösning. Om det existerar uppgifter, som ingen grupp har lösningsförslag till, får arbetsgrupperna i mån av tid lösa dessa individuellt under lektionstiden. Det finns då också möjlighet att få individuell hjälp av läraren. Eftersom lektionstiden är begränsad kan det dock i dessa fall mycket väl hända att man inte hinner behandla samtliga frågor. Om å andra sidan presentationerna flyter väl och är avslutade innan lektionen är slut, kan 4

5 återstående tid användas till att behandla andra frågor enligt studenternas egna önskemål. Det bör särskilt påpekas att några skriftliga rätta svar på lektionsuppgifterna inte existerar. Den som önskar uppgifter med lösningar hänvisas till Mikroekonomisk analys, 121 uppgifter kring den mikroekonomiska modellen. För att kunna lösa uppgifterna krävs att man i förväg noga har satt sig in i den bakomliggande kurslitteraturen samt studerat någon eller några av uppgifterna i Mikroekonomisk Analys. Ändå får man beräkna att varje enskild lektionsuppgift kan ta mellan en och två timmar att förbereda. Ett gott råd är alltså att börja i god tid. Tanken är att arbetet med övningsuppgifterna skall vara till hjälp för studenterna att lära sig och förstå kursinnehållet. Erfarenheten visar också att det lönar sig att lägga mycket tid på detta moment av kursen. EXAMINATION Hela kursen examineras vid kursens slut med en skriftlig sluttentamen, med fem timmars skrivtid. För kursen höstterminen 2010 gäller följande tider för sluttentamen: kl. 8-13, kl samt kl På tentamen får endast användas miniräknare utan grafritningsfunktion Dessutom gäller att varje student får medföra en hjälplapp av storlek A4, på vilken den tenterande på båda sidor får göra vilka anteckningar som helst. Även figurer är tillåtna. Allt på hjälplappen måste ha skrivits för hand av den tenterande själv. Datautskrifter eller kopior av andras hjälplappar eller annat material är inte tillåtna. Syftet är, utöver att avdramatisera skrivningssituationen något, att få alla att fundera på vad som verkligen är mest viktigt på kursen. Att därefter anteckna detta i komprimerad form, men ändå på ett sådant sätt att man själv förstår det på tentamen, tror vi också leder till ökad kunskap. KURSUTVÄRDERING Efter kursens slut genomförs en nätbaserad kursutvärdering som följs av ett kursutvärderingsmöte i närvaro av lärarna på kursen, utbildningsbevakare samt kursvärdar. Syftet är att kontinuerligt göra förbättringar av olika slag. Kursvärderingen för förra året återfinns på hemsidan 5

6 FÖRELÄSNINGSPLAN HT 2011 FÖRELÄSNING INNEHÅLL LITTERATUR AVSNITT 1 Kursintroduktion. Att tänka som en ekonom. Grundläggande problem och antaganden i ekonomisk teori Pindyck/Rubinfeld Kapitel Matematisk introduktion 5-6/7 Efterfrågan och utbud Resursfördelningsproblemet; knapphet, val och alternativkostnad Att tänka marginellt Rationalitetsantagandet Positiv och normativ teori En enkel modell över marknadsekonomin Bråk, potenser och procenträkning Ekvationer och ekvationssystem Tillväxtförlopp Nuvärdesberäkningar Funktioner Derivatan och deriveringsregler Marginella och totala samband Optimering med en och två förklaringsvariabler, med och utan bivillkor Nivåkurvor Vad bestämmer efterfrågan på en marknad Vad bestämmer utbudet på en marknad Marknadsjämvikten och hur denna påverkas av olika störningar Offentlig prisreglering Spridningseffekter Elasticiteter för efterfrågan och utbud 1 Hagberg Sonesson (Komplettera eventuellt med egen litteratur från gymnasiet, alternativt med kompendium från Studentia) 2 Pindyck/Rubinfeld Sonesson 3 Räkneövningar Uppgift i avsnitt 1 Kapitel 2 (ej avsnitt 2.6). Kapitel 4 (endast avsnitt 4.3) Uppgifter i avsnitt 2 och 3 6

7 7-8/9 Produktionsekonomiska grundbegrepp 9-11 Modellen för fullständig konkurrens Makroekonomi, arbetslöshet och tillväxt Pindyck/Rubinfeld Sonesson Företaget i ekonomisk teori Kostnadsbegreppet; företagets alternativkostnad, sunk costs och vinstbegreppet Kortsiktiga produktionsoch kostnadssamband Val av produktionsmetod på lång sikt Långsiktiga kostnadssamband Skalavkastning och stordriftsfördelar Generella regler för vinstmaximering oavsett marknadsform Antaganden i modellen för fullständig konkurrens Vinstmaximering på kort sikt för det enskilda företaget Marknaden på kort sikt, vinster eller förluster Anpassningar på lång sikt Långsiktig jämvikt och långsiktiga utbudskurvor Economic rent Hur skiljer sig makroekonomi från mikroekonomi Arbetsmarknaden Hur påverkar lönenivån sysselsättning och arbetslöshet Strukturell och konjunkturell arbetslöshet Sätt att minska arbetslösheten Vilka är orsakerna till tillväxt Vad utmärker de länder som har hög tillväxt Olika tillväxtteorier 4 Pindyck/Rubinfeld Sonesson 5 Fregert/Jonung Hultkrantz/Tson Söderström 6 Kapitel 6. Kapitel 7 (endast avsnitt ) Uppgifter i avsnitt 5 Kapitel 8 Uppgifter i avsnitt 6 Kapitel 1, 3 (sid 59-62, 67-70), 4 (sid 83-85), 7, 8, 9 och 10 Artiklarna av Eklund-Henrekson och Fredriksson- Holmlund * Medan det rekommenderas att man läser igenom övrig kurslitteratur i förväg är det inte meningsfullt att ta sig an uppgifterna i Sonesson: Mikroekonomisk analys förrän man grundligt har tillgodogjort sig motsvarande teoriavsnitt, d.v.s. normalt sett till efter respektive föreläsningar. Det kan också vara lämpligt att spara en del av uppgifterna och använda dessa när man repeterar kursinnehållet inför tentamen. 7

8 8