MAKROEKONOMI, 10hp SPREK

Transkript

1 MAKROEKONOMI, 10hp SPREK Kursens struktur är ett resultat av aktiva studenters konstruktiva och övervägande positiva utvärderingar Vi koncentrerar oss på och fördjupar oss i en huvudbok, Blanchard m.fl.. Ni får Blanchard m.fl. föreläsningsanteckningar. Se Litteratur Vi utgår från att Du läser den här kursen på heltid GLÖM INTE ATT OFTA LÄSA KURSENS HEMSIDA LÄS NOGGRANT KURSBESKRIVNINGEN LÄS! VÄLKOMMEN! Juan Carlos Estibill Ht-13 1

2 Kursperiod Se hemsida. Schema Se hemsida. Mål Efter genomgången kurs skall den studerande ha a) kunskaper om hur en makroekonomisk modell baserad på jämviktsvillkor i varu-, finans- och arbetsmarknad byggs, och, b) förmåga att göra en integrerad konjunkturanalys av olika makroekonomiska händelser. Innehåll Det makroekonomiska modellbygget har sin början i en kärnmodell för kortsiktig makroekonomisk konjunkturanalys, s.k. ISLM modell, där varu- och finansmarknader (Penning- valuta och obligationsmarknader) ingår, inklusive en kort introduktion till förväntningarnas roll i ekonomin. Kärnmodellen utvecklas, genom att inkludera arbetsmarknaden, till en modell för mellansiktig konjunkturanalys, s.k. ASAD modell. Modellbygget avslutas med en kort introduktion till tillväxtteoriers grundmodell, s.k. Solow modell. Den teoretiska modellkonstruktionen belyses löpande med historiska och aktuella, främst svenska, makroekonomiska exempel. Undervisningen Den består av Föreläsningar och Övningar. Föreläsningarna behandlar huvuddelen av kursinnehållet, de bygger och tillämpar successivt en makroekonomisk modell enligt följande ordning: Kort sikt ISLM modell: Kap 1 7 Mellan sikt ASAD modell: Kap 8 10 Lång sikt Tillväxt modell: Kap Förväntningar Introduktion: Kap Inför kursstarten skall Du på egen hand läsa Kap 1-3. Läs på egen hand de delar av kursinnehållet som inte behandlas i föreläsningarna. Ta tillfället i akt och ställ frågor, kommentera i samband med föreläsningar och övningar. Se även schemalag frågestund, för frågor några dagar före tentamen. 2

3 Övningar De är ett viktigt moment i Ditt lärande. Här ges tillfälle att med hjälp av makroekonomiska verktyg (begrepp, funktioner, teorier, grafer etc.) lösa/rita/förklara/analysera några utvalda uppgifter, oftast, om hur en makromodell byggs upp. Här kan du även öva och utveckla Din presentationsteknik. Samtliga uppgifter finns, med smärre skillnader, behandlade i huvudboken. Varje student måste vara beredd att gå fram till tavlan. Lärarens uppgift är att ge återföring på de lösningsförslag ni studenter presenterar. Mer om Övningar: se nedan. Litteratur Blanchard, O., m.fl. (2010): Macroeconomics: A European perspective. Pearson. Student material: på Student Resources och väljer sedan kapitel för extramaterial med frågor, Glossary, Macroeconomics in the News Blog etc. Elsässer, B. (2011): Nationalekonomins grunder. SNS. Riksbankens Penningpolitiska rapport 2013:2 Svensk Finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Examination Skriftlig tentamen som ger maximalt 60 poäng. För betyget G krävs 33 poäng. För betyget VG krävs 48 poäng. Tre tentamenstillfällen (Se hemsidan) Utvärderingar Lika viktigt som att Du aktivt deltar i kursens alla moment är Dina åsikter om kursen. Välkommen med Dina muntliga eller skriftliga (Skickas via ) eller anonyma (Se kursens hemsida) kommentarer! 3

4 BILAGA: ÖVNINGAR Språkgrupperna utgör övningsgrupperna Presentation av förslag på lösningar på övningsuppgifter KRAV. Lösningar presenteras i tydliga och väl genomtänkta ej handskrivna OH, med få meningar och främst formler. Kompletteras med muntliga förklaringar och grafer (tavlan). Vill Ni använda PP? OK, om och endast om, varje Grupp använder en och samma dator. Max två studenter presenterar lösningsförslagen, därefter diskuterar hela gruppen. Ju bättre förbered Du är desto mer tid för frågor och kommentarer! Det är en fördel om i början av kursen klassen kommer överens om vilka gör uppgift x. Presentation av uppgiften kan oftast göras enligt följande: Se varje uppgift som en mini PM: Steg 1: Börja med att förklara det/de problem som uppgiften handlar om: Problemformulering. Steg 2: Identifiera de verktyg Du behöver för att lösa/rita/analysera problemet: Teorival. Steg 3: Lös/rita/förklara/analysera uppgiften: Tillämpning av teorier etc. Steg 4: Sammanfattning/Slutsatser + Avslutande kommentarer om uppgiftens relevans för främst Sveriges ekonomi, men även på Argentina, Chile, Frankrike, Kanada, Mexiko, Peru, Spanien, Tyskland, etc. Träna presentationen, d.v.s. teknik och innehåll, med Dina studentkamrater! Förklara alltid matematiskt (Här handlar om grafer, enkla ekvationer och funktioner, inga derivator mm) och nationalekonomiskt. a) anpassningsmekanismer, d.v.s. hur och varför en marknad eller en ekonomi rör sig från ett jämviktsläge till ett annat. Det räcker inte med att skriva/säga, säg, om y faller då stiger x och ett nytt jämviktsläge bildas ; b) hur en kurva eller samband/funktion bildas; c) varför en kurva förskjuts (Ofta flera orsaker, läs störningar) och d) vad förklarar en kurvans lutning. 4

5 Övningsuppgifter Ni bestämmer takten på Övningsuppgifterna! Till det 1a tillfället skall kap 2 och 3 vara klara! Avsluta varje uppgift med en kommentar om de svenska ekonomiska förhållanden 2013: Relevant statistik, makroekonomiska indikatorer, finans- och penningpolitiska mål/medel Se Boken: Questions and Problems i slutet av varje kap. Följande beteckning anger nr. på en ekvation eller funktion som finns i ett kapitel: [3.3]. Det första 3an står för kap och den andra 3an står för ekvationen eller funktionen Kap 2 0. Det finns tre sätt att beräkna BNP. Vilka är dessa? Förklara. 1. Beräkna och förklara: (SEK) Nominell BNP Real BNP med två olika basår BNP:s Tillväxttakt BNP-deflator Inflation År (tid) Bil (antal) Pris (P: SEK) Datorer P Apelsiner P

6 Kap 3 2. Anta följande ekonomi: [3.3] [3.4] G = G a) Kommentera/förklara varje funktion för sig. b) Beräkna jämvikt Y, där multiplikatorn och autonoma utgifter kan identifieras var för sig, och rita den relevanta grafen. 3. Anta nu T = t 0 + t 1Y a) Kommentera/förklara T funktionen. b) Använd den information som finns i 1. Beräkna jämvikt Y, där multiplikatorn och autonoma utgifter kan identifieras var för sig, och rita den relevanta grafen. Jämför med ovan uppgift. 4. Anta nu I = b o + b 1Y b 2i a) Kommentera/förklara I funktionen. b) Använd den information som finns i 1 och 2. Beräkna jämvikt Y, där multiplikatorn och autonoma utgifter kan identifieras var för sig, och rita den relevanta grafen. Jämför med ovan uppgift. Kap 4 5. Kommentera/förklara följande definition: B: Bonds = Obligationer. 6. Vad betyder följande funktion respektive jämviktsvillkor? Glöm inte att förklara nationalekonomiskt varje förklaringsvariabel: [4.1] och [4.2] Komplettera med den relevanta grafen. 6

7 7. Anta nu att Ms < Md Använd relevant graf för att visa detta. Förklara hur penningmarknaden går från ojämvikt till jämvikt. 8. Kommentera/förklara nationalekonomiskt följande jämviktsvillkor: [4.12] Kap 5 9. Använd den information som finns i uppgift 2 och 4: Bilda IS-samband, där multiplikatorn och autonoma utgifter kan identifieras var för sig. (2 grafer) Jämför med IS sambandet som finns i s Förklara grafiskt varför IS kurvan skiftar. Välj ett exempel och motivera valet. (2 grafer) 11. Anta följande ekonomi: CB bestämmer Ms. Bilda LM-samband. OBS! Skriv det som jämvikt i. (2 grafer) Jämför med LM sambandet som finns i s Förklara grafiskt varför LM kurvan skiftar. Välj ett exempel och motivera valet. (2 grafer) 13. Allmän jämvikt, d.v.s. IS=LM. Använd den information som finns i uppgift 2, 4 och 11 för att identifiera allmän jämvikt Y, där multiplikatorn och autonoma utgifter kan identifieras var för sig. (Se Kap 5, avsnitt 5.6) 7

8 Kap Kommentera/förklara [6.1]. 15. Visa och förklara stegvis hur det osäkrat ränteparitetsvillkoret bildas. (1 graf) 16. Använd den information som finns i uppgift 2 och 4 samt följande: IM = m1 Y X = x1 Y* Anta att P, P* är konstanta och E = 1. Bilda IS-samband, där multiplikatorn och autonoma utgifter kan identifieras var för sig. (2 grafer). Jämför med fallet sluten ekonomi. 17. Hur påverkas IS kurvan om Y* förändras? (2 grafer) 18. Hur påverkas LM-sambandet och kurvan när vi öppnar ekonomin? Kap 7-8: Anta en sluten ekonomi 19. Förklara arbetsmarknadsjämvikt med hjälp av [7.1] eller [7.4] och [7.5] (1 graf) 20. Förklara med hjälp av [7.1] eller [7.4] och [7.5] hur AS sambandet bildas, d.v.s. [8.2]. (2 grafer) 21. Varför skiftar AS kurvan? Tre exempel. 22. Förklara med hjälp av IS och LM sambanden hur AD sambandet bildas, d.v.s. [8.3]. (2 grafer) 8

9 23. Varför skiftar AD kurvan? Två exempel, en finanspolitisk åtgärd och en penningpolitisk åtgärd. (1 graf) 24. Anta nu en öppen ekonomi. Diskutera hur AS- och AD- samband Kap Förklara den modifierade Phillips sambandet. Hur kan FD respektive CB använda det? 26. Förklara Okun`s lag. Hur kan FD respektive CB använda den? 27. Förklara det aggregerade efterfrågesambandet. Hur kan FD respektive CB använda det? 28. Förklara ekvation (10.7) innebörd för den ekonomiska politiken. Kap Förklara den nationalekonomiska innebörden av [12.2] eller [12.3] Kap Förklara den nationalekonomiska innebörden av [13.5] eller [13.6] Kap Questions and Problems, uppgift 4, exkl d. Kap Questions and Problems, uppgift 4. 9