730G60 Mikroekonomi 12hp Civilekonomprogrammet, termin 3 Kursinformation 2012

Transkript

1 LINKÖNGS UNIVERSITET Institutionen för Ekonomisk och Industriell Utveckling Nationalekonomi Thomas Sonesson (examinator/kursansvarig) Pernilla Ivehammar 730G60 Mikroekonomi 12hp Civilekonomprogrammet, termin 3 Kursinformation 2012 BAKGRUND Kursen innebär en breddning och fördjupning av mikrokunskaperna från Introduktion till nationalekonomi. Studenten skall inför denna kurs känna till de nationalekonomiska grundproblemen, ha förmåga att tillämpa nationalekonomiska resonemang samt ha kunskaper om efterfrågans och utbudets bestämningsfaktorer, företagets olika produktions- och kostnadssamband samt hur en marknad med fullständig konkurrens fungerar. MÅL Efter avslutad kurs skall studenten ha förståelse för hur resursfördelningen via prisbildningen fungerar i en marknadsekonomi under olika marknadsformer ha kunskap om innebörden av effektiv resursfördelning, ha förståelse för vilka förhållanden på en marknad som leder till effektiv resursfördelning samt förstå vilka förhållanden som leder till att marknader inte fungerar effektivt ha kunskap om varför man utför samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler och hur man går tillväga ha förståelse för vad som ligger bakom uppkomsten av internationell handel, samt för välfärdseffekterna av handel och handelspolitik ha förmåga att tillämpa nationalekonomiska modeller för att era mikroekonomiska problem, som till exempel o hur marknader påverkas av olika typer av störningar som exempelvis efterfrågeförändringar och politiska ingripanden o för att avgöra om en marknad är effektiv eller inte, samt vad som kan öka effektiviteten o för att utvärdera välfärdseffekterna av offentliga beslut 1

2 INNEHÅLL I kursen behandlas - teorier för hur hushållet gör sina val på varu- och faktormarknaden samt hur valet påverkas av en förändring av priser, löner och inkomst - hur resursfördelningen för varor, tjänster och produktionsfaktorer fungerar vid olika former av ofullständig konkurrens, som monopol, monopolistisk konkurrens, oligopol, och monopsoni. Detta moment innehåller också grunderna i spelteorin - den ekonomiska välfärdsteorins grundläggande begrepp, hur man i välfärdsteorin definierar samhällsekonomisk effektivitet samt hur en ekonomi med fullständig konkurrens på alla marknader i det ideala fallet leder till samhällsekonomisk effektivitet - vilka förhållanden som gör att marknader inte fungerar samhällsekonomiskt effektivt samt vilka åtgärder som kan vidtas för att öka effektiviteten - hur effektiviteten påverkas av olika slag av skatter och olika sätt att avgiftsbelägga offentligt tillhandahållna varor och tjänster - varför man utför samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler och hur man går tillväga. - hur man utifrån ett s.k. public-choice perspektiv kan förklara varför offentliga ingrepp i marknadsekonomin ibland kan innebära försämrad effektivitet - vad som ligger bakom uppkomsten av internationell handel samt för välfärdseffekterna av handel och handelspolitik - aktuell ekonomisk politik, som exempel kan nämnas miljöpolitik och marknadsregleringar 2

3 KURSLITTERATUR Pindyck Robert S & Rubinfeld Daniel L, Microeconomics, International Edition (seventh edition, Pearson Education International) Vilka sidor ur boken som ingår i kursen framgår av föreläsningsplanen nedan Kompendier: (kan laddas ned från kurshemsidan) o Lindvall Jan, Samhällsekonomisk effektivitet 1999 o Sonesson Thomas, Skatter och samhällsekonomisk effektivitet 1999 o Sonesson Thomas, Prissättningskriterier för offentlig produktion, upplaga 3, 2004 o Lindvall Jan, Utrikeshandel, 2003 o Lindvall Jan, Samhällsekonomisk lönsamhet en introduktion i cost-benefit, upplaga 4, 2011 Sonesson Thomas,, 121 uppgifter kring den mikroekonomiska modellen, Linköping Studies in Economics No. 1, Linköping Electronic Press Den kan också laddas ned från kurshemsidan, där det även finns några rättelser till dessa uppgifter. Lars Hultkrantz & Hans Tson Söderström (red) Marknad och Politik (9:e upplagan, SNS förlag 2011), nedanstående artiklar: o Hultkrantz Lars, Den offentliga sektorns ekonomi o Bergman Mats, Svensk marknads- och konkurrenspolitik o Vredin Johansson Maria, Den svenska miljöpolitikens mål och medel o Andersson Björn och Ekholm Karolina, Sverige i en globaliserad ekonomi Från tidskriften Ekonomisk Debatt [ ( klicka på Artiklar i fulltext ).] o Hultkrantz Lars och Svensson Mikael, Värdet av liv, Ekonomisk Debatt 2008:2 o Brännlund Runar, Principiella utgångspunkter i klimatpolitiken och klimatpolitikens kostnader, Ekonomisk debatt 2008:4 o Englund Peter, Krusell Per och Persson Mats, 2008 års ekonomipris till Paul Krugman: Internationell handel och ekonomisk geografi, Ekonomisk Debatt 2008:8 Föreläsningsunderlag i form av kopior på OH-bilder 3

4 FÖRELÄSNINGSPLAN HT TS FÖRELÄSNING INNEHÅLL LITTERATUR AVSNITT Repetition av Kapitel 2 (ej avsnitt grundläggande 2.6). mikroekonomi Kapitel 4 (endast avsnitt 4.3) från introduktionskursen Konsumentteori Ofullständig konkurrens Produktionsfaktormarknaden Välfärdsteorins grunder Marknadsimperfektioner Efterfrågan och utbud Elasticiteter Produktions- och kostnadssamband Val av produktionsmetod Val av produktionsstorlek Modellen för fullständig konkurrens Det enskilda hushållets valsituation och konsumtionsval det enskilda hushållets efterfrågekurva Monopol Monopsoni Monopolistisk konkurrens Oligopol Spelteorins grunder, nashjämvikt och stackelberglösningen Efterfrågan på produktionsfaktorer Gränsproduktivitetsteorin Kapitalteori Utbudet av arbetskraft Paretokriteriet och det potentiella paretokriteriet Villkor för paretooptimalitet Fullständig konkurrens och paretooptimalitet Ofullständig konkurrens Kollektiva nyttigheter Asymmetrisk information Marknadsregleringar Externa effekter Lindvall Sonesson Bergman Kapitel 6. Kapitel 7 (endast avsnitt ) Kapitel 8 Kapitel 3 (utom 3.4 och 3.6) Kapitel 4 ( endast avsnitt 4.1, 4.2 och 4.4) Uppgifter i kapitel 3 och 4 Kapitel 10 (utom sidorna och 10.7) Kapitel 12 Uppgifter i kapitel 7 Kapitel 14 och 15 (utom 15.5, 15.8 och 15.9) Uppgifter i kapitel 8 Kapitel 16 (utom 16.5) Kapitel 9.6 Kapitel 17 (utom17.4, 17.5 och17.6. Av 17.2 ingår endast sid ) Kapitel 18 (utom 18.3) Samhällsekonomisk effektivitet Prissättningskriterier för offentlig produktion Svensk marknads- och konkurrenspolitik 4

5 12-14 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Public Choice Miljöpolitik och samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Skatters effekt på resursfördelningen Inkomstbeskattning och arbetsutbud Politiska och byråkratiska imperfektioner Intressegruppers effekt på resursfördelningen Miljöekonomi Sonesson Hultkrantz Vredin-Johansson Brännlund Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Den offentliga sektorns ekonomi Uppgifter i kapitel 9-12 Den svenska miljöpolitikens mål och medel Principiella utgångspunkter i klimatpolitiken och klimatpolitikens kostnader TS Internationell resursfördelning Varför görs samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler? Hur gör man samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler? Värderingsproblem Varför uppstår handel mellan länder? Den klassiska teorin om komparativa kostnader Faktorproportionsteorin Utrikeshandel och välfärd Effekter av handelspolitik Lindvall Hultkantz och Svensson Lindvall Andersson, Ekholm Englund, Krusell, Persson En introduktion i costbenefit Värdet av liv Uppgifter i kapitel 13 Kapitel 9.5 och 16.5 Utrikeshandel Sverige i en globaliserad ekonomi Internationell handel och ekonomisk geografi 17 TS Repetition Uppgifter i kapitel 14 TS = Thomas Sonesson, = Pernilla Ivehammar Utöver litteraturanvisningarna ovan tillkommer föreläsningsunderlag i form av kopior på OHbilderna. 5

6 UNDERVISNINGSFORMER Undervisningen består av föreläsningar, lektioner och två frågestunder. Föreläsningsplanen ovan innehåller i punktform beskrivningar av föreläsningarnas huvudsakliga innehåll samt litteraturhänvisningar. Tiden för föreläsningarna är knappt tilltagen och föreläsningarna kommer i en del fall endast översiktligt att behandla angivet innehåll. Litteraturhänvisningarna inkluderar också delar som inte alls behandlas på föreläsningarna, men som kan komma att behandlas i andra former, exempelvis på lektionerna. Syftet med föreläsningarna är att sätta in de aktuella problemområdena i sitt sammanhang och underlätta litteraturstudierna. För att föreläsningarna skall ge så stort utbyte som möjligt bör de förberedas genom att bakomliggande litteratur läses igenom. Studera gärna föreläsningsunderlagen (OH-kopior) i förväg för att skapa en överblick över vad föreläsningen skall behandla. Lektionerna innehåller tillämpningar på och fördjupningar av de teorier som behandlas på föreläsningar och i litteraturen. Syftet med lektionerna är i första hand att ge studenterna möjlighet att få en uppfattning om hur väl man har förstått kursinnehållet genom att egna lösningar till övningsuppgifter presenteras och diskuteras. Mer om lektionerna följer längre ned. Syftet med frågestunden är att ge studenterna möjlighet att ställa frågor kring i stort sett allt som rör kursen. LEKTIONER Kursen innehåller tolv lektioner som äger rum i fyra lektionsgrupper, 1-4, sammanfallande med lektionsgrupperna från Introduktion till Nationalekonomi. Till varje lektion hör vanligen fem till sex övningsuppgifter som återfinns på kurshemsidan. Övningsuppgifterna presenteras och besvaras på lektionerna av arbetsgrupper med tre-fyra personer i varje grupp. (Fem personer är ett absolut maximum). Studenterna anmäler arbetsgrupper själva och dessa behöver inte vara desamma som i Introduktion till Nationalekonomi. Deltagandet i lektionerna är frivilligt men självklart förutsätts att de som anmäler sig också är beredda att göra en insats för att lektionerna skall fungera väl. För att lektionerna skall fungera väl är det inte heller tillåtet att hoppa mellan lektionsgrupperna. Man kan också anmäla sig enskilt till lektionerna, med samma krav på egen insats som för hela arbetsgrupper. De som anmäler sig enskilt kan också framföra önskemål om att få tillhöra en arbetsgrupp och låta läraren stå för indelningen. Det är dock då möjligt att man placeras i annan lektionsgrupp. Fördelningen av uppgifter på arbetsgrupper sker normalt vid lektionens början, varefter presentationerna genomförs. Övriga arbetsgrupper har möjlighet att på eget initiativ delta genom att ställa kompletterande frågor, ta upp egna lösningsförslag etc. Observera att inga krav finns 6

7 på att de lösningsförslag som presenteras är fullständiga eller helt riktiga. I många fall kan det ur pedagogisk synpunkt vara bättre med felaktiga/ofullständiga lösningar, eftersom läraren då får möjlighet att påpeka vanligt förekommande fel och missuppfattningar. Av ovanstående beskrivning inses att deltagande studenter själva har ett stort ansvar för att lektionerna skall fungera väl. Lärarens roll är, utöver administratörens, att kommentera och komplettera arbetsgruppens svar och att besvara eventuella frågor, men inte att själv från grunden presentera en rätt lösning. Om det existerar uppgifter, som ingen grupp har lösningsförslag till, får arbetsgrupperna i mån av tid lösa dessa individuellt under lektionstiden. Det finns då också möjlighet att få individuell hjälp av läraren. Eftersom lektionstiden är begränsad kan det dock i dessa fall mycket väl hända att man inte hinner behandla samtliga frågor. Om å andra sidan presentationerna flyter väl och är avslutade innan lektionen är slut, kan återstående tid användas till att behandla andra frågor enligt studenternas egna önskemål. Det bör särskilt påpekas att några skriftliga rätta svar på lektionsuppgifterna inte existerar. Den som önskar uppgifter med lösningar hänvisas till, 121 uppgifter kring den mikroekonomiska modellen. För att kunna lösa uppgifterna krävs att man i förväg noga har satt sig in i den bakomliggande kurslitteraturen samt studerat någon eller några av uppgifterna i Analys. Ändå får man beräkna att varje enskild lektionsuppgift kan ta mellan en och två timmar att förbereda. Ett gott råd är alltså att börja i god tid. Tanken är att arbetet med övningsuppgifterna skall vara till hjälp för studenterna att lära sig och förstå kursinnehållet. Erfarenheten visar också att det lönar sig att lägga mycket tid på detta moment av kursen. EXAMINATION Hela kursen examineras vid kursens slut med en skriftlig sluttentamen, med fem timmars skrivtid. För kursen höstterminen 2012 gäller följande tider för sluttentamen: , samt På tentamen får endast användas miniräknare utan grafritningsfunktion Dessutom gäller att varje student får medföra en hjälplapp av storlek A4, på vilken den tenterande på båda sidor får göra vilka anteckningar som helst. Även figurer är tillåtna. Allt på hjälplappen måste ha skrivits för hand av den tenterande själv. Datautskrifter eller kopior av andras hjälplappar eller annat material är inte tillåtna. Syftet är, utöver att avdramatisera skrivningssituationen något, att få alla att fundera på vad som verkligen är mest viktigt på kursen. Att därefter anteckna detta i komprimerad form, men ändå på ett sådant sätt att man själv förstår det på tentamen, tror vi också leder till ökad kunskap. 7

8 KURSUTVÄRDERING Efter kursens slut genomförs en nätbaserad kursutvärdering som följs av ett kursutvärderingsmöte i närvaro av lärarna på kursen, utbildningsbevakare samt kursvärdar. 8