MIKRO - OCH VÄLFÄRDSEKONOMI HNAA71

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska institutionen Nationalekonomi Thomas Sonesson (kursansvarig) Birgit Hagberg Anders Ljungberg KURSINFORMATION VT 2007 MIKRO - OCH VÄLFÄRDSEKONOMI HNAA71 Ekonomprogrammet, termin 2 KURSBESKRIVNING Varje samhälle, oavsett utvecklingsnivå eller politiskt system, ställs inför samma övergripande resursfördelningsproblem. Problemet består i att önskemål om konsumtion av varor och tjänster, intressant arbete och god arbetsmiljö, rent vatten, frisk luft, lång och meningsfull fritid m.m. överstiger vad som är möjligt att åstadkomma. I någon process bestäms därför på vilket sätt samhällets begränsade resurser används. Hur går det till? Hur bra fungerar det? Kan man få det att fungera bättre och i så fall hur? Syftet med kursen är att deltagarna skall förvärva kunskaper som gör det möjligt att självständigt analysera frågor som dessa. Hur fungerar resursfördelningen i en marknadsekonomi? På marknader för varor och tjänster, kapital och arbetskraft fattas mängder av beslut som via prisbildningen styr användandet av resurserna. Aktörerna på de olika marknaderna, samspelet aktörerna emellan, hur marknaderna fungerar och hur politiska beslut påverkar studeras. Hur bra fungerar resursfördelningen i en marknadsekonomi? Mot bakgrund av vissa uttalade mål gällande effektivitet och fördelning utvärderas resultatet av resursfördelningsprocessen och åtgärder för att påverka detta diskuteras. Hur fungerar den internationella resursfördelningen? Uppkomsten av handel mellan länder och välfärdseffekter av handel och handelspolitik analyseras 1

2 KURSINNEHÅLL Introduktion Knapphetsproblemet Resursfördelningsteorins förutsättningar; aktörerna på marknaden och antagandet om rationalitet Marknadsekonomins funktionssätt Hur bestäms efterfrågan, utbud, priser och produktionsmetoder i en marknadsekonomi? Olika marknadsformer; fullständig konkurrens, monopol, monopsoni, monopolistisk konkurrens, oligopol och monopol Spelteorins grunder Marknader för produktionsfaktorer Optimal resursfördelning Vad menas med en optimal resursfördelning och i vilken utsträckning leder en marknadsekonomi till en optimal fördelning av resurserna? När är marknaden ineffektiv och hur kan samhället agera för att göra ekonomin effektivare? Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Hur påverkas resursfördelningen av skatter? Effekter på konsumtion och arbetsutbud Internationell resursfördelning Varför uppstår handel mellan länder? Välfärdseffekter av handel och handelspolitik Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Varför utför man samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler och hur går man tillväga? Skillnaden mellan samhällsekonomisk och företagsekonomisk lönsamhet 2

3 KURSLITTERATUR Pindyck Robert S & Rubinfeld Daniel L, Microeconomics, sixth edition, Pearson Education International, 2005 (BOKHANDELN) Kompendier: (KURSHEMSIDAN) - Lindvall Jan, Samhällsekonomisk effektivitet Sonesson Thomas, Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Sonesson Thomas, Prissättningskriterier för offentlig produktion, upplaga 3, Lindvall Jan, Utrikeshandel, Lindvall Jan, Samhällsekonomisk lönsamhet en introduktion i cost-benefitanalys, upplaga 2, 1994 Sonesson Thomas, Mikroekonomisk analys, 121 uppgifter kring den mikroekonomiska modellen, Linköping Studies in Economics No. 1, Linköping Electronic Press ( (KURSHEMSIDAN). På kurshemsidan finns även några rättelser till dessa uppgifter. Hagberg Birgit, Räkneövningar inför grundkurserna i nationalekonomi (KURSHEMSI- DAN) KOMPLEMENT TILL KURSLITTERATUREN För många studenter kan nedanstående kompendium och övningsbok säkert vara till god hjälp som ett komplement till kurslitteraturen. De finns att ladda ned gratis via länken på kurshemsidan. Det är dock upp till den enskilde studenten att själv avgöra vilka avsnitt som man har hjälp av. Därför ges inte någon särskild sidhänvisning. Ahlersten Krister, Lär lätt! Mikroekonomi Kompendium. Ett gratis kompendium till mikroekonomi för studenter på kandidat och magisternivå. Studentia, Ahlersten Krister, Lär lätt! Mikroekonomi Övningsbok. En gratis övningsbok till mikroekonomi för studenter på kandidat och magisternivå. Studentia, 3

4 UNDERVISNINGSFORMER Undervisningen består av föreläsningar, problemgenomgångar, lektioner och frågestunder. Föreläsningsprogrammet innehåller i punktform beskrivningar av föreläsningarnas huvudsakliga innehåll samt litteraturhänvisningar. Tiden för föreläsningarna är knappt tilltagen och föreläsningarna kommer i en del fall endast översiktligt att behandla angivet innehåll. Litteraturhänvisningarna inkluderar också delar som inte alls behandlas på föreläsningarna, men som kan komma att behandlas i andra former, exempelvis på lektionerna. Syftet med föreläsningarna är att sätta in de aktuella problemområdena i sitt sammanhang och underlätta litteraturstudierna. För att föreläsningarna skall ge så stort utbyte som möjligt bör de förberedas genom att angiven litteratur läses igenom. Vid problemgenomgångarna behandlas noggrannare några av de problem som ingår i Mikroekonomisk analys, 121 uppgifter kring den mikroekonomiska modellen. Syftet med problemgenomgångarna är att underlätta för studenterna att på egen hand lösa de övningsuppgifter som ligger till grund för lektionerna. Lektionerna innehåller tillämpningar på och fördjupningar av de teorier som behandlas på föreläsningar och i litteraturen. Syftet med lektionerna är i första hand att ge studenterna möjlighet att få en uppfattning om hur väl man har förstått kursinnehållet genom att egna lösningar till övningsuppgifter presenteras och diskuteras. Mer om lektionerna följer längre ned. Syftet med frågestunderna är (förstås) att ge studenterna möjlighet att ställa frågor kring i stort sett allt som rör kursen. LEKTIONER Kursen innehåller tolv lektioner som äger rum i 30-grupp. Till varje lektion finns fem (eller i något fall sex) övningsuppgifter, som återfinns på kurshemsidan. Övningsuppgifterna presenteras och besvaras av arbetsgrupper med tre till fyra personer i varje grupp. Arbetsgrupperna bildas av studenterna själva och anmälan av grupper till lektionerna görs i samband med någon av de första föreläsningarna. Deltagandet i lektionerna är frivilligt men självklart förutsätts att de som anmäler sig också är beredda att göra en insats för att lektionerna skall fungera väl. För att lektionerna skall fungera väl är det inte heller tillåtet att hoppa mellan 30-grupperna. Detta gäller dock inte studenter som läser om kursen parallellt med att man följer andra kurser i högre årskurser. Dessa behöver inte anmäla sig i arbetsgrupper, de väljer fritt att delta när de passar 4

5 dem och har heller inget krav på sig att aktivt medverka i det lektionsarbete som beskrivs nedan. Om tillräckligt antal studenter från årskurs 1 anmäler sig till lektionerna kommer, enligt vad som visas av schemat, dessa att äga rum i fyra 30-grupper. Vid lågt, eller under kursen minskat intresse, kan antalet 30-grupper komma att minskas. Vid lektionens början får arbetsgrupperna anmäla vilka övningsuppgifter man kan tänka sig att presentera lösningsförslag till. Därefter fördelar läraren uppgifterna på arbetsgrupperna och presentationerna genomförs. Det är också tillåtet för arbetsgrupperna att före lektionsstart inbördes komma överens om en inbördes fördelning av presentationerna och meddela denna till läraren. Övriga grupper har också möjlighet att på eget initiativ delta genom att ställa kompletterande frågor, ta upp egna lösningsförslag etc. Observera att inga krav finns på att de lösningsförslag som presenteras är fullständiga eller helt riktiga. I många fall kan det ur pedagogisk synpunkt vara bättre med felaktiga/ofullständiga lösningar, eftersom läraren då får möjlighet att påpeka vanligt förekommande fel och missuppfattningar. Av ovanstående beskrivning inses att deltagande studenter själva har ett stort ansvar för att lektionerna skall fungera väl. Lärarens roll är, utöver administratörens, att kommentera och komplettera arbetsgruppens svar och att besvara eventuella frågor, men inte att själv från grunden presentera en rätt lösning. Om det existerar uppgifter, som ingen grupp har lösningsförslag till, får arbetsgrupperna i mån av tid lösa dessa individuellt under lektionstiden. Det finns då också möjlighet att få individuell hjälp av läraren. Eftersom lektionstiden är begränsad kan det dock i dessa fall mycket väl hända att man inte hinner behandla samtliga frågor. Om å andra sidan presentationerna flyter väl och är avslutade innan lektionen är slut, kan återstående tid användas till att behandla andra frågor enligt studenternas egna önskemål. Det bör särskilt påpekas att några skriftliga rätta svar på lektionsuppgifterna inte existerar. Den som önskar uppgifter med lösningar hänvisas till de lärarledda problemgenomgångarna, samt till Mikroekonomisk analys, 121 uppgifter kring den mikroekonomiska modellen. För att kunna lösa uppgifterna krävs att man i förväg noga har satt sig in i den bakomliggande kurslitteraturen samt studerat någon eller några av uppgifterna i Mikroekonomisk Analys. Ändå får man beräkna att varje enskild lektionsuppgift kan ta mellan en och två timmar att förbereda. Ett gott råd är alltså att börja i god tid. 5

6 EXAMINATION Hela kursen examineras vid kursens slut med en skriftlig sluttentamen, med fem timmars skrivtid. För 2007 gäller följande tider för sluttentamen: 8/5, 14/6 samt 13/8. Möjligheten finns att delta i en så kallad bonustentamen fredag 23/3. Detta gäller även studenter som har kvar kursen från tidigare år. Bonustentamen omfattar första halvan av kursen eller närmare bestämt det material som behandlas på föreläsningarna 0-9 (av föreläsningsschemat framgår vilka litteraturavsnitt detta motsvarar), samt på lektionerna 1-6. Frågorna är av något annorlunda karaktär och kräver kortare svar än vad som gäller för sluttentamen. Genom bonustentamen kan man skaffa sig poäng, maximalt 10, som man sedan har med sig till sluttentamen, omfattande 50 poäng. Totalt är det således möjligt att få 60 poäng. För betyget G krävs 28 poäng och för VG krävs 40 poäng. Bonuspoängen gäller endast för de tentamenstillfällen som erbjuds under Bonustentamen har två syften. Dels att uppmuntra till tidigt lärande, dels att ge den enskilde studenten en vink om hur han/hon står kunskapsmässigt i förhållande till kursens krav. På såväl bonustentamen som sluttentamen får endast den allra enklaste typ av miniräknare medföras (icke-programmerbar och utan grafritningsfunktion). För sluttentamen (obs ej för bonustentamen) gäller dessutom att varje student får medföra en hjälplapp av storlek A4, på vilken den tenterande på båda sidor får göra vilka anteckningar som helst. Även figurer är tillåtna. Allt på hjälplappen måste vara skrivit för hand av den tenterande själv. Datautskrifter eller kopior av andras hjälplappar eller annat material är inte tillåtna. Syftet är, utöver att avdramatisera skrivningssituationen något, att få alla att fundera på vad som verkligen är mest viktigt på kursen. Att därefter anteckna detta i komprimerad form, men ändå på ett sådant sätt att man själv förstår det på tentamen, tror vi också leder till ökad kunskap. KURSUTVÄRDERING Efter kursens slut genomförs en nätbaserad kursutvärdering som följs av ett kursutvärderingsmöte i närvaro av kursansvarig (eventuellt även övriga lärare), utbildningsbevakare samt kursvärdar. Protokollet för utvärderingen av fjolårets kurs återfinns på kurshemsidan. 6

7 FÖRELÄSNINGSPLAN VT 2007 FÖRELÄSNING INNEHÅLL LITTERATUR DEL I 0 Kursintroduktion, samt matematik och grafik i mikroekonomiska modeller 1 Introduktion till mikroeknomin funktioner totala och marginella funktionssamband optimering nivåkurvor knapphetsproblemet ekonomisk teori, antagande om nyttomaximering positiv och normativ teori efterfrågan och utbud marknadsjämvikt Hagberg Räkneövningar Uppgift i kapitel 1 Kapitel 1 och 2 (utom 2.6) Uppgifter i kapitel Konsumtionsteori det enskilda hushållets valsituation optimalt val det enskilda hushållets efterfrågekurva efterfrågeelasticiteter 4-5 Produktionsteori företaget i ekonomisk teori alternativkostnadsbegreppet kortsiktiga produktions- och kostnadssamband val av produktionsmetod på lång sikt kostnader på lång sikt 6 Fullständig konkurrens företaget och marknaden på kort sikt anpassningar på lång sikt långsiktig jämvikt och långsiktiga utbudskurvor 7-8 Andra marknadsformer monopol monopsoni monopolistisk konkurrens oligopol 9 Produktionsfaktormarknader efterfrågan på produktionsfaktorer gränsproduktivitetsteorin kapitalteori utbudet av arbetskraft economic rent icke förnybara resurser Kapitel 3 och 4 (utom 3.4, 3.6, 4.5, 4.6 och appendix till kapitel 4) Uppgifter i kapitel 3 och 4 Kapitel 6 och 7 (utom 7.5, 7.6, 7.7 och appendix till kapitel 7) Uppgifter i kapitel 5 Kapitel 8 samt sidorna i kapitlel 9 Uppgifter i kapitel 6 Kapitel 10 och 12 (utom sidorna , 10.7 och appendix till kapitel 11) Uppgifter i kapitel 7 Kapitel 14 och 15 (utom 15.5, 15.8 och 15.9) Uppgifter i kapitel 8 7

8 DEL II 10 Välfärdsteorins grunder paretokriteriet och det potentiella paretokriteriet villkor för paretooptimalitet fullständig konkurrens och paretooptimalitet 11 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet indirekta och direkta skatters effekt på resursfördelningen 12 Marknadsimperfektioner ofullständig konkurrens asymmetrisk information externa effekter kollektiva nyttigheter Internationell resursfördelning Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler varför uppstår handel mellan länder? den klassiska teorin om komparativa kostnader utrikeshandel och välfärd effekter av handelspolitik varför görs samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler? hur gör man samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler? värderingsproblem diskontering Lindvall Sonesson Lindvall Sonesson Lindvall Lindvall Kapitel 16 (utom 16.5) Samhällsekonomisk effektivitet Uppgifter i kapitel 9 Kapitel 9.6 Skatter och samhällsekonomisk effektivitet Uppgifter i kapitel 10 Kapitel 17 och 18 (utom 17.4, 17.5, samt Av 17.2 ingår endast sid ) Samhällsekonomisk effektivitet Prissättningskriterier för offentlig produktion) Uppgifter i kapitel 11och 12 Kapitel 9.5 och 16.5 Utrikeshandel Uppgifter i kapitel 14 En introduktion i cost-benefitanalys Uppgifter i kapitel 13 * Medan det rekommenderas att man läser igenom övrig kurslitteratur i förväg är det inte meningsfullt att ta sig an uppgifterna i Mikroekonomisk analys förrän man grundligt har tillgodogjort sig motsvarande teoriavsnitt, d.v.s. normalt sett till efter respektive föreläsningar. Det kan också vara lämpligt att spara en del av uppgifterna och använda dessa när man repeterar kursinnehållet inför tentamen. 8