2,2. Ny miljöchef lovar krafttag. Pellets minskar energiåtgång. Nr 7 NOVEMBER är alla medspelare. STEFAN ENBOM: Vi.

Transkript

1 EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB STEFAN ENBOM: Vi är alla medspelare GÄSTKRÖNIKAN SID 13 Stoftrening tas i bruk i Svappavaara NYHETER SID 5 Nr 7 NOVEMBER Ung i Malmfälten: Tjänar bäst i landet Ett jobb och en bra inkomst är en dröm för många unga i Sverige i dag, men i Malmfälten är verkligheten en annan. Fakta visar att arbetslösheten är rekordlåg och att malmfältsungdomarna tjänar bäst i landet. NYHETER SID 3 Simon Rautio, 23 år, och Elin Rova, 21 år, har inte varit arbetslösa en enda dag sedan skolan slutade. Foto: G. Rúnar Gudmundsson Pellets minskar energiåtgång Ruukki i finska Brahestad valde att övergå till hundra procent pellets för två år sedan. Nu ser man betydande miljövinster, dels i minskad energianvändning, dels i en renare närmiljö. REPORTAGE SID 8-9 2,2 miljarder kronor blev tredje kvartalets resultat. NYHETER SID 4 Ny miljöchef lovar krafttag Linda Dahlström är ny miljöchef på LKAB och hon utlovar största möjliga fokus på de viktiga miljöfrågorna framöver. Vi vill fortsätta att bedriva vår verksamhet i samexistens med människor och natur. NYHETER SID 16

2 2 LKAB FRAMTID NR 7 LKAB FRAMTID NR 7 3 LEDARE 62 nya lägenheter kommer att vara inflyttningsklara på Terrassen i Kiruna vid årsskiftet 2014/2015. Byggstarten har redan gått. Ingen vill stänga av och strypa gruvan. Vi försöker vara lyhörda. Bostadsministern Stefan Attefall berättar i Norrländska Socialdemokraten att Malmberget står inför tuffa utmaningar. LARS-ERIC AARO VD, LKAB Bob Dong, Asien: På den kinesiska marknaden har vi kontrakt med SMF som i sin tur levererar till Caterpillar. Vi har ett avtal om att de ska köpa minst ton magnetit under perioden oktober till september Vi har också ett kontrakt på gång med Lan Li som levererar till stora företag som Sumitomo och John-Deere. Jag tror vi kan ha ett avtal klart i slutet av det här året, på uppskattningsvis ton magnetit. I Kina finns en stor kvantitet för potentiell försäljning, så jag kommer att koncentrera mig på att utveckla den kinesiska marknaden de kommande åren. En global spelare med lokal förankring Att vi på LKAB har vår viktigaste bas i Malmfälten är en självklarhet. Men många reflekterar inte över hur beroende vi är av omvärlden och de behov som människor runt hela jorden har och vilka beslut de fattar. Lika tryggt som vi står på hemmaplan, lika snabbfotade måste vi därför vara på den globala spelplanen. Varje dag möter vi våra konkurrenter ute på marknaden, och jag kan avslöja en sak, de kommer inte från Boden eller Arboga. Våra konkurrenter har sin hemvist i Brasilien eller Australien och de står aldrig still, tvärt om. Australienska Fourtescue är en järnmalmsproducent som inte fanns år Ännu mindre hade de någon gruva. Idag producerar de motsvarande 4 stycken LKAB, drygt 150 miljoner ton järnmalmsprodukter. En enorm tillväxttakt, och för att kunna möta det måste vi förstå vad som sker och varför. Vi har en unik chans att möta konkurrensen från omvärlden om vi samverkar och drar nytta av varandras kunskap. Men! Vi måste bli både smartare och snabbare. Det Marknadskommentarer Robert Egea, Kontinentaleuropa: Min huvudsakliga arbetsuppgift i dag är att marknadsföra LKAB Minerals på den mycket konkurrenskraftiga marknaden i Frankrike, Spanien och Belgien. I Spanien har vi precis börjat besöka kunder för att erbjuda våra mineraler. Vårt mål är att vara nummer ett inom återvinning av eldfast material 2017 genom att producera över ton återvunnet material. Därför bygger vi nu upp en återvinningsanläggning i Moerdjik som ska bli återvinningscenter för hela Kontinentaleuropa. Försäljningen av återvunnet material pågår under uppbyggnaden av anläggningen och vi har redan levererat till kunder i Frankrike, Belgien och Tyskland. är kunskap som kommer att leda oss framåt. Därför satsar vi på LKAB Akademi som ska underlätta utvecklingen mot Sveriges bästa skolor i Malmfälten. Därför har vi också ett nära och långsiktigt samarbete med Luleå Tekniska Universitet. Den forskningsmiljö som vi håller på att bygga upp i Luleå och Norrbotten är unik. Vi har alla viktiga pusselbitar för framgång. Vi har starka företag inom vår näring och duktiga leverantörer, både större och mindre. Vi har en unik demonstrationsanläggning i vår experimentmasugn. Vi har instituten i vår samarbetspartner Swerea Mefos och inte minst har vi universitetet med både utbildning och forskning. Vi är på väg att bygga en forskningsmiljö i världsklass, och genom forskning och utveckling kan våra produkter bli bättre och det är så vi kan möta konkurrensen. I dag har vi ett teknologiskt försprång på 4-5 år, men våra konkurrenter springer fort framåt. Vi måste ständigt röra oss och aldrig stå stilla. Därför undersöker nu LKAB möjligheterna att skapa en ny forskningsanläggning Mats Drugge, USA: USA:s ekonomi är på bättringsvägen. Återhämtningen från de senaste årens ekonomiska nedgång ligger före Europas. Effekten av den senaste tidens politiska kraftmätning tros få en negativ inverkan på återhämtningstakten för årets sista månader. Bilproduktionen är åter runt 16 miljoner bilar per år vilket är i nivå med produktionen innan krisen. Byggandet visar på en försiktig återhämtning vilket är av betydelse för stålproduktionen. Mineraler för polymerer till byggindustrin visar en positiv trend. Likaså magnetit som går till produktionen av vattenreningskemikalier. får betraktas som ett mellanår med positiva förtecken inför Senaste nytt hittar du på Hur går det för LKAB? Anders Kitok, direktör Energi och klimat FN:s klimatpanel gick nyligen ut med att det med hög sannolikhet är fastslaget att människans påverkan gör förändringar i klimatet. LKAB har tagit beslut om att minska sin specifika energikonsumtion och klimatutsläppen kraftigt och har arbetat med energieffektivisering ett bra tag. Idag pågår ett intensivt arbete med att analysera och förbättra LKAB:s energiarbete. Goda exempel som nyligen har uppmärksammats är arbetet med nytt ventilationssystem, värmeåtervinning på gruvfläktstationer och bränsleförbrukningen i pelletsverk. Vi jobbar med att få ut fokusering på energifrågor i hela verksamheten och till varje individ. Vi måste förändra synen på energi det är ingen fri resurs. ARBETSMILJÖ Antal olycksfall med frånvaro ANSVARIG UTGIVARE Frank Hojem REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Maria Östlund, Mauritz Magnusson, Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Ulrika Westerberg, Ylva Sievertsson TELEFON Växel POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, Kiruna KONCERNEN PRODUKTION Vinter: info@vintermail.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk Upplaga exemplar jan 20,2 Ack feb Det är kunskap som kommer att leda oss framåt mars apr LEVERANSER Miljoner ton 20,6 Ack 26,3 Totalt maj för direktreduktion, som är den mest snabbväxande och klimatsmarta metoden för järnframställning. Vi har bestämt oss att behålla vår ledning. När de amerikanska politikerna bråkar om statsbudgeten, ja då påverkar det oss här hemma i Malmfälten också. Om osäkerheterna i ekonomin växer får det flera konsekvenser. Då drar företagen åt sig öronen så att investeringarna minskar. Människor handlar färre tvättmaskiner, kylskåp och bilar. Stora satsningar på infrastruktur som broar, järnvägar och hamnar läggs på is. Allt det skulle göra att stålkonsumtionen avtar. Vi måste hela tiden ha det perspektivet och bygga kunskap om världen runt omkring oss. För när vi ser vad som sker runt omkring oss blir slutsatsen enklare. När vår marknad växer - då måste också LKAB växa för att bibehålla våra marknadsandelar. Tillväxt är vår väg framåt. juni juli aug sep okt nov dec KVALITET K-värde för leveranser. Ack : 89,7%. Ack : 96,0%. 89,7% Maila oss! fornamn.efternamn@lkab.com Arbete och lön skapar trygghet och framtidstro KIRUNA. Malmfältsungdomarna tjänar inte bara bäst i landet. Åtskilliga ungdomar har dessutom ett arbete. Det betyder mycket att ha ett jobb. Det innebär ett eget ansvar och man behöver inte bo hemma, säger Simon Rautio, 23 år. Simon Rautio och Elin Rova, 23 respektive 21 år gamla, har fått en lysande start på väg in i vuxenlivet. De har inte varit arbetslösa en enda dag sedan skolan slutade. Jag hade några kompisar som jobbade inom vården så jag ringde till enhetschefen och frågade om det fanns jobb efter studenten, berättar Elin, vårdbiträde på hemtjänsten i Kiruna. När gymnasieskolan är slut och när vuxenvärlden väntar betyder ett arbete mycket. Det öppnar möjligheter och skapar trygghet. Jag har fast jobb sedan mars och jag har kunnat köpa en lägenhet, berättar Elin. Simon instämmer och menar att ett arbete öppnar dörrar för så mycket mer än materiella ting. Jag har flyttat till en hyreslägenhet och det hade jag inte kun- Elin Rova, vårdbiträde på hemtjänsten, och Simon Rautio, elektriker på Fiber och Elkraft i Norr AB, har kunnat skaffa eget boende tack vare jobb och lön. FOTO: G. Rúnar Gudmundsson Unga i heta Malmfälten tjänar bäst i Sverige LKAB. I Malmfälten är arbetslösheten näst intill obefintlig. Dessutom tjänar Malmfältsungdomarna bäst i landet. Vi räknar med att anställa omkring personer varje år till och med I Svappavaarafälten ser Mikael Pudas. vi det största behovet, säger Mikael Pudas, avdelningschef på LKAB:s personalavdelning. Kiruna- och Gällivareborna har tjockare plånböcker än medelsvensken. I Kiruna kommun uppgår medelinkomsten till Den genomsnittliga svensken tjänar Medelinkomsten baseras dels på hur många som arbe- Jag tror inte att någon av mina kompisar är arbetslösa nat göra om jag inte haft ett jobb. Om man dessutom har intressen som kostar pengar är ett arbete en förutsättning, berättar han och refererar till sitt intresse skoterkörning. Trots att många av vännerna arbetar inom industrin, där lönerna tenderar att vara högre, trivs Elin bra på sin arbetsplats. Jag tycker att fler unga borde söka sig till vården. Det är ett jätteroligt arbete, socialt och dessutom har man chans att lägga sina egna scheman. På frågan om varför fler ungdomar inte söker sig till Malmfälten anger Elin och Simon bostadssituationen som det primära orsaken. Faktum är att arbetskraft är en bristvara i Malmfälten och ungdomarna behövs för att klara expansionerna och pensionsavgångarna de närmaste åren. Jag tror inte att någon av mina kompisar är arbetslösa, säger Elin när hon tänker efter. Även Simon, som har erfarenhet av andra arbetsplatser, menar att jobbsituationen är lysande. Nästan alla av mina kompisar har jobb. Josefine Ejemalm tar, det är det primära, men sedan finns det andra faktorer som höjer snittet, exempelvis hur lönestrukturen ser ut, säger Fredrik Carlgren, chef på Ekonomifakta. Andelen förvärvsarbetare i Kiruna kommun, vilket omfattar inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet, men även andra skattepliktiga ersättningar från försäkringskassan, uppgår till hela 85 procent. Det innebär att Kiruna kommun placerar sig på en fin sjätteplats i den svenska sysselsättningsligan. Lönerna tenderar att vara lite högre i privatsektorn men i Kiruna och Gällivares fall skulle jag räkna LKAB som privat sektor, säger Carlgren. Vi har i princip ingen arbetslöshet. Däremot har vi brist på arbetskraft, folk måste flytta hit! säger Anders Lundgren, kommunstrateg på Kiruna kommun. Problemet i Malmfältskommunerna är snarare bristen på arbetskraft och bostad. De närmaste fem åren behöver vi anställa personer för att klara verksamheten och pensionsavgångarna, fortsätter Lundgren. Utöver LKAB och kommunernas rekryteringsbehov tillkommer även gruventreprenörerna och andra verksamheters anställningsbehov. Egentligen är det lyxproblem vi har att göra med, säger Lundgren skämtsamt. Malmfälten är de ungas guldgruva enligt statistiken. Medelinkomsten i åldrarna år och år uppgår till kronor i den första kategorin och i den andra kategorin. Det svenska med- FAKTA MEDELINKOMST: Sverige: *Mätningar från Källa: SEB. Kiruna: Gällivare: kronor Danderyd: år Sverige: år Kiruna: år Gällivare: (Tkr) år Danderyd: eltalet för samma målgrupp uppgår till kronor i den första kategorin och i den andra kategorin. Lönenivån inom gruvindustrin ligger relativt högt vilket naturligtvis avspeglar sig i inkomststatistiken, säger Fredrik Carlgren. Malmfältsungdomarna vinner inte löneligan med små marginaler, de vinner med hästlängder. Josefine Ejemalm

3 4 LKAB FRAMTID NR 7 LKAB FRAMTID NR 7 5 NYHETER Tipsa oss! Hör av dig med nyhetstips till info@lkab.com eller Det är en komplicerad process. Kunskapen om vart malmen tar vägen har växt gradvis genom bland annat provborrningar. Det har inte gått att förutsäga händelseförloppet. Anders Lindberg, informationschef på LKAB, berättar i Norrländska Socialdemokraten om varför det tar sådan tid att avveckla Malmberget. Kvinnor lockas allt mer av gruvindustrin LULEÅ. Kvinnorna blir allt mer positiva till att arbeta på LKAB. Enligt en ny Sifo-undersökning är det i dag till och med fler kvinnor än män som är positiva till LKAB som arbetsgivare i Kiruna. Jag tror att vi har lyckats synliggöra för kvinnor att även de kan göra en karriär på LKAB, säger Grete Solvang Stoltz, personaldirektör, LKAB. Det är ingen överdrift att påstå att gruvindustrin traditionellt sett får anses ha varit en mansdominerad domän. Och, på många sätt lever nog den bilden kvar för många, även om mycket av verksamheten har förändrats och arbetsuppgifterna i dag på många sätt kräver mer av knoppen än av kroppen. Nu visar en ny SIFO-undersökning att fördomsbilden är på väg att raderas ut då allt fler kvinnor är positivt inställda till LKAB som arbetsgivare var Jag tror det handlar om att vi visar i ord och handling att vi vill ha flera kvinnor till LKAB andelen som var positiva till LKAB som arbetsgivare i Norrbotten 49 procent, i år har den andelen vuxit med hela 19 procentenheter till 68 procent. Tittar man enskilt på Kiruna har kvinnorna rent av "gått om" männen. Idag är 98 procent av kvinnorna positiva, gruppen positiva män uppgår i sin tur till 83 procent. Ett kanske förvånande resultat, sett till historiken för branschen och bolaget. Grete Solvang Stoltz, LKAB:s personaldirektör, varför har kvinnorna blivit mer positiva till LKAB som arbetsgivare? Jag tror det handlar om att vi visar i ord och handling att vi vill Grete Solvang Stoltz, personaldirektör, LKAB. Foto: Lennart Jönsson ha flera kvinnor till LKAB. Detta gör att flera kvinnor ser möjligheterna till en karriär hos oss. I Kiruna har andelen kvinnor som är positivt inställda till LKAB som arbetsgivare till och med vuxit sig fler än männen, hur reagerar du på det? Det är svårt att säga varför det är så. Kanske det handlar om att vi lyft jämställdhetsarbetet och att kvinnorna nu ser möjligheterna och då blir det en extra positiv effekt. Hur arbetar ni med mångfald på LKAB? Det handlar om att arbeta långsiktigt och ha konkreta mål för arbetet. Mångfaldsarbetet är en del av LKAB:s övergripande strategi. Vi följer noggrant upp hur det går och det rapporteras hela vägen upp till styrelsen. Varför är det här viktigt för er? Vi vet att grupper med mångfald generellt presterar bättre än grupper utan mångfald. Nytänkandet blir bättre då olika erfarenheter vägs in när vi fattar beslut. Arbetsmiljön påverkas också positivt. Vi har dessutom stora rekryteringsbehov framåt. Vi kan inte ha bara 50 procent av befolkningen som underlag när vi rekryterar, då kommer vi inte att klara kompetensförsörjningen framåt, slutar Grete Solvang Stoltz, personaldirektör, LKAB. RONNY OLOVSSON Andel tillfrågade ortsbor som tycker att LKAB är en bra eller mycket bra arbetsgivare enligt SIFO % % % % % % 93% 89% 72% 97% 90% 68% Norrbotten kvinnor Kiruna kvinnor Gällivare kvinnor Stoftreningen i Svappavaara kopplas in i slutet av oktober. Utredning inför nästa etapp pågår. FOTO: G. Rúnar Gudmundsson Stora miljöinvesteringar i Svappavaara realiseras SVAPPAVAARA. Nu råder toppmodern rening i LKAB:s samtliga verk. Kulsinterverket i Svappavaara utrustas med ny stoftrening. Därmed är verket det sista i LKAB:s bestånd med avancerad reningsteknik. Nu kör vi kalltester och hittills har allting gått bra, säger Joakim Winsa, projekteringsledare på LKAB. Det handlar om att rena processgaserna från stoft. Insatserna i Svappavaara resulterar därmed i en reningsgrad över 90 procent under normaldrift. Vi har utgått från BAT-direktivet, fast vi ligger tightare än det, berättar Joakim Winsa. BAT (Best Available Technology) är en engelsk förkortning för bästa tillgängliga teknik. Tekniken är standardiserad men anpassad för våra anläggningar, fortsätter Winsa. År 2016 träder en ny EU-lag i kraft som skärper kraven för samtliga industrier i Europa. Syftet är att förebygga och begränsa föroreningar orsakade av industrier. De nya stoftfiltrena kommer att klara av direktivet med marginal, uppger Winsa. Slutnotan för rökgasinvesteringarna i LKAB:s samtliga verk är hög men nödvändig. Jag har alltid menat att energioch miljöfrågor går hand i hand. Problemet är inte att vi har det här kraven, problemet är att andra inte har det, säger Ola Eriksson, specialist inom området pelletisering och strategisk forskning Sedan sommaren har Joakim och hans arbetsgrupp arbetat med att förverkliga rökgasreningen i Svappavaara. I slutet av oktober är den första av två etapper klar för drift. Det vi har testat hittills har fungerat bra. Tidsmässigt har det varit tufft men fruktansvärt roligt, konstaterar Winsa. Enligt plan kommer stoftreningen kompletteras med utrustning för rening av försurade gaser under Josefine Ejemalm Fakta Fas 1: Första typen av stoftrening i Svappavaara. Sedan 1960-talet. Fas 2: Modern stoftreningsanläggning. Från Fas 3: Den befintliga stoftreningsanläggning ersätts med en ny och toppmodern anläggning. Från. Fas 4: Anläggningen kompletteras med en fullständig rökgasrening. Planerad Stark kvartalsrapport säkerställer investeringarna Leif Boström. Foto: ANDERS ALM LKAB. LKAB:s delårsrapport för tredje kvartalet visar goda resultat med ökad leveransvolym och stigande järnmalmspriser. Kvartalsresultatet är i stort sett på samma nivå som i fjol, vilket är glädjande. En stabil ekonomi är nödvändig för att kunna genomföra våra fortsatta åtaganden, till exempel gällande samhällsomvandlingen i Malmfälten, säger Leif Boström, ekonomidirektör på LKAB. LKAB:s strategiplan för de närmaste åren inkluderar en volymökning på drygt 35 procent till en årskapacitet på 37 miljoner ton järnmalmsprodukter. Merparten av volymökningen ska komma från de nya dagbrottsgruvorna kring Svappavaara. Tillväxten ökar LKAB:s konkurrenskraft då högre volymer ger en lägre kostnad per ton. Att öka järnmalmsproduktionen via de nya gruvorna är extremt viktigt för att kunna finansiera LKAB:s framtida investeringar, säger Leif Boström. Tina Benson Fakta Juli september Totala leveranser av järnmalm uppgick till 6,8 (6,5) Mt. Nettoomsättningen minskade med 2 procent och blev (6 693) Mkr. Rörelseresultatet blev (3 317) Mkr. Resultatet före skatt blev (3 369) Mkr. Periodens resultat uppgick till (2 473) Mkr. Operativt kassaflöde uppgick till 844 (221) Mkr. (Siffror för tredje kvartalet inom parentes) Joakim Winsa, projekteringsledare på LKAB, menar att den nya stoftreningen i Svappavaara är ett lyft för närområdet. FOTO: Josefine Ejemalm Utsläppen är kraftigt reducerade Varför investerar LKAB i en stoftrening i Svappavaara? LKAB:s förädlingsverksamhet omfattas av det så kallade IPPC-direktivet (Integrated Pollution Prevention and Control). Det kommer dock att ersättas av IED-direktivet (Industrial Emissions Directive). Direktivet anger att verksamheten ska använda BAT-teknik för rening av utsläpp innan februari Det har lett till att LKAB har investerat i tre stycken elektrofilter i pelletsverket för stoftrening. Vad innebär det för närområdet? När anläggningen är fullt utbyggd innebär det att grannarna bor bredvid en anläggning som har den bästa tillgängliga reningstekniken. Utsläppen från pelletsverket är därmed kraftigt reducerat. Vi har dessutom satt väldigt hårda krav på ljudnivån från alla nya processgasfläktar. Vad landar prislappen på? Investeringen uppgår till 450 miljoner Utredning och utökning inför nästa etapp pågår för att även kunna rena försurade gaser som svaveldioxid, väteklorid och vätefluorid. Josefine Ejemalm

4 6 LKAB FRAMTID NR 7 LKAB FRAMTID NR 7 NYHETER 7 Slumpvisa dopningstester LKAB. Ökningen av doping har diskuterats en längre tid och Kiruna med omnejd tros inte skilja sig från övriga landet. Därför inför LKAB nu slumpvisa dopningskontroller på anställda. Det finns indikationer om ökad dopning ute i samhället och LKAB skiljer sig inte från övriga samhället. Av den anledningen kommer vi arbeta ännu mer aktivt för dopningsfria medarbetare, säger Stig Starlind, personalsamordnare på Företagshälsovården. Testerna kommer att ske slumpvis och utförs av Nordisk Drogprevention. Medarbetaren kallas till test varav provsvaret skickas på analys till Karolinska institutet. Visar provet positivt blir personen i fråga erbjuden rehabinsatser. Fredrik Björkenwall Samtal minskar frånvaro LKAB. Sedan april i år har den totala korttidsfrånvaron för sjukdom minskat inom LKAB. Den mest effektiva åtgärden har varit telefonsamtal mellan chef och medarbetare. Vi måste våga ta samtalet, det har effekt för att hjälpa och stötta personalen och det är chefens ansvar, säger Leif Johansson, produktionschef i Malmberget. Satsningen på att minska korttidsfrånvaron inleddes i april. De är de yngsta medarbetarna inom LKAB som har den högsta korttidsfrånvaron. I april uppmätte frånvaron 4,1 procent. Efter införandet av telefonsamtalen har siffran i september sjunkit till 2,8 procent. Vi ser ut att vara på väg åt rätt håll konstaterar Greta Lerenius, rehabiliteringssamordnare Maritha MossberG Lyckad speed-dating BODEN. LKAB Berg & Betong och LKAB Mekaniska gjorde succé på mässan Load Up North som anordnades i Boden i slutet av september. Inte minst med det nya greppet speed-dating som de var unika med på mässan. Load Up North är en mässa på temat entreprenadmaskiner, transport och rekrytering. Den nya idéen speed-dating, eller kontaktsamtal, som LKAB:s två dotterbolag provade där visade sig vara ett lyckat koncept. Vi hade 33 bokade samtal men när vi var flera från HR på plats i montern så höll vi liknande samtal spontant. Detta gav oss möjlighet att känna på personerna, informera om vilka jobb som finns, väcka intresse och matcha intressen mot rekryteringsbehov, säger Pernilla Kettunen. Maria Ödalen Östlund Så växer framtidens Kiruna fram Inom några år ska det nya stadshuset stå klart för invigning. Men både före och efter det kommer en rad investeringar ske. LKAB Fastigheter är en av aktörerna. Kirunas nya centrum enligt det vinnande förslaget. KIRUNA. Stadsomvandlingen i Kiruna har varit på tapeten i snart tio år. Men inte förrän nu börjar skisserna bit för bit falla på plats och diverse olika koncept presenteras. Mycket i och med den utvecklingsplan Kiruna kommun presenterat som bland annat innehåller en arkitektskiss över nya torget Kirunas centrala punkt. Utvecklingsplanen har kommunen tagit fram tillsammans med White, gruppen som vann arkitekttävlingen för Kirunas nya centrum tidigare i år och som designat byggnader som det danska universitetssjukhuset i Odense och platser som Norra Kajen i Sundsvall. Kiruna börjar bli mer och mer konkret. Vi har hunnit utveckla etapp ett vilken inkluderar Kirunas nya stadshus. Kirunas torgbildning är presenterad, säger Mikael Stenqvist, ansvarig arkitekt hos White. Planen är en linjär stadsarkitektur där det aldrig är längre än tre kvarter till natur. Målet är också ett bättre mikroklimat i Kiruna. Ett av Kirunas kännetecken har varit gator och torg som planerats för att minska blåst. Detsamma kommer att ske med den nya stadsarkitek- turen där man utnyttjar bebyggelse för att undvika vindtunnlar. Ett annat känntecken kan bli en linbana som binder flygplatsen med staden och gruvan. Linbana har en stor fördel i Kiruna eftersom man då slipper ta mark i anspråk samtidigt som det är en mycket bra transport över framtida deformationszonen. Det är en egenskap som markburen transport naturligt saknar, berättar Mikael Stenqvist och fortsätter: Ett annat alternativ är dock att införa spårvagn. Det är heller ingen omöjlighet. LKAB Fastigheter är redan idag en stor aktör på bostadsmarknaden i Kiruna och kommer så fortsätta vara. Bostadsområdet Ön revs på 1970-talet men det är det enda som hittills påverkats i Kiruna. De som tvingas flytta blir erbjudna nya bostäder, bland annat på Jägarskoleområdet vart bolaget också bygger 46 nya lägenheter. Hyresnivåerna är inte bestämda. Men alla lägenheter kommer ha egen bastu, en carport och alla kommer ligga i söderläge. Det kommer vara väldigt välplanerat, säger Tomas Lindgren, projektchef på LKAB Fastigheter. De från Ullspiran som inte önskar en högre standard med tillhörande högre hyra har möjlighet att få hyra andra, äldre lägenheter från LKAB Fastigheter och bolaget framhåller att det ska finnas valmöjligheter för hyresgäster. Vi vill ha en rotation på bostadsmarknaden men för det krävs också vakanta lägenheter. 138 nya lägenheter kommer vara inflyttningsklara inom loppet av ett par år, säger Tomas Lindgren. Det är många projekt och visioner i sikte som inom loppet av några år ska ta form och även om inga namn i skrivande stund avslöjas, så bekräftar Kiruna kommun och White att intressenter kring nya stadskärnan finns och samtal förs. Klart är i alla fall 138 nya bostäder från LKAB Fastigheter. Ett nytt stadshus. Nytt torg med tillhörande infrastruktur. Och kanske, om allt går vägen, en linbana längre bort i framtiden. Är det sistnämnda möjligt? Jadå, det tror vi. Det finns som sagt många fördelar med en linbana. Men vi ska jämföra olika alternativ och välja det bästa för Kiruna, säger Mikael Stenqvist från White. Fredrik Björkenwall Luossavaara. Glaciären. Terassen. Jägarskolan. Nya järnvägen, 3 miljarder. Järnvägsanslutning terminalspår, 350 miljoner. Ny väginfart, 100 miljoner. Anläggande av dammar, 650 miljoner. KIRUNA Bara LKAB:s pågående och beslutade investeringar i Kiruna uppgår till cirka 19 miljarder Dels i tunga industriprojekt där nya huvudnivån i Kiruna-gruvan med sina 12,5 miljarder är störst, men också i nya vägar, bostäder och nytt centrum. 150 nya bostäder, Luossavaara, 250 miljoner. Köp, renovering och nybyggnation 75 lägenheter, Terrassen, 190 miljoner. Ala- Lombolo Ombyggnad kaserner, 24 nya lägenheter, Jägarskolan, 50 miljoner. Kirunas nya stadshus och centrum. 30 nya lägenheter, Glaciären, 70 miljoner. 50 nya lägenheter, Jägarskolan, 100 miljoner. Nobelpristagare föreläser i Malmfälten Fortsatt väntan för LKAB Dan Shechtman, Nobelpristagare i kemi år 2011, föreläser i Malmfälten i Kiruna 5 november. FOTO: FREDRIC ALM MALMFÄLTEN. År 2011 tilldelades Dan Shechtman Nobelpriset i kemi. Motiveringen löd: för upptäckten av kvasikristaller. I november föreläser Nobelpristagaren i Malmfälten, dels om kvasikristaller men även om entreprenörskap. Dan och Zipora Shechtman är fantastiska inspiratörer för vårt arbete med utbildning, entreprenörskap och innovation, säger Göran Bäckblom, LKAB. Dan Shechtman är inte bara framgångsrik forskare. Parallellt med sin forskargärning har han även undervisat studenter om hur man startar och driver företag. Forskaren och hans hustru Zipora Shechtman, professor emeritus i psykologi, besöker Malmfälten i november. Vi hoppas särskilt att besöket i norr ska engagera ungdomar i Malmfälten att bli nytänkande samhällsbyggare, fortsätter Bäckblom, som tillsammans med LKAB Akademi:s ordförande Grete Solvang Stoltz håller i trådarna för besöket. Luleå, 4/11: Dan Schechtman föreläser om kvasikristaller, upptäckten som slutligen ledde till ett Nobelpris i kemi. Elite Stadshotell klockan Kiruna, 5/11: Dan Shechtman föreläser om entreprenörskap. Föreläsningen äger rum i Hjalmar Lundbohmsskolans aula, klockan Josefin Ejemalm Per-Erik Lindvall. FOTO: FREDRIC ALM SVAPPAVAARA. Domen om de samlade miljövillkoren för LKAB:s hela gruvverksamhet i Svappavaara är försenad. Det är mark- och miljödomstolen i Umeå som behöver mer tid på sig. Dom väntas komma fredagen den 29 november. Det är bekymmersamt att det drar ut på tiden, att vi inte får de tillstånd vi behöver för att utveckla de planer vi har. Det här gör att projektet riskerar att försenas ytterligare vilket i sin tur sätter stora värden på spel och det gagnar ingen, säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling Mark- och miljödomstolen har sedan tidigare sagt nej till att låta LKAB återuppta markförberedelserna i Mertainen förrän den samlade miljödomen är klar. Det var i juli som LKAB, genom en deldom i mark- och miljödomstolen, fick tillstånd att starta förberedande anläggningsarbeten i Mertainen. Men deldomen överklagades av bland annat Naturvårdsverket som anser att det finns risk för skador på det Natura område som finns i närheten. Nu hoppas vi på att den här fördröjningsprocessen löser sig och att vi får komma till skott inom kort, säger Per-Erik Lindvall. Det markförberedande arbetet i Mertainen står stilla sedan augusti. Ulrika Westerberg

5 8 LKAB FRAMTID NR 7 LKAB FRAMTID NR 7 9 REPORTAGE 200 elever i årskurs nio i Malmberget/Gällivare undersökte framtidsjobben när LKAB under hösten bjöd in till en informationsdag om företaget inför deras viktiga yrkesval nya malmvagnar har nu tillverkats och levererats till LKAB. De nya vagnarna är konstruerade för 30 tons axellast. Heta ämnen kapas i stålverket. Efter valsverken är färdigt stål på väg till användare i många människors vardag. Himlen är blå vid Ruukkis masugnar i Brahestad. Markku Vetoniemi, masugnschef, Ruukki. Hållbart stål med LKAB:s kulor LKAB:s pellets och höghållfata stålsorter skapar en stark kedja i en hållbar utveckling. FOTO: FREDRIC ALM Höghållfast stål ingår i LKAB:s malmvagnar. Ett ton lägre vikt per vagn betyder ett ton mer last och sparar 42 malmtåg per år. Friends Arena byggdes med Ruukkis specialstål BRAHESTAD. För drygt två år sedan gick en av LKAB:s största och närmaste kunder, Ruukki i Brahestad, över till hundra procents pellets i sina två masugnar. LKAB är huvudleverantör. Den största effekten visar sig på miljön i närområdet. Vi kunde stänga vår sintringsanläggning när vi gick över till pellets. Stoftnedfallet kunde minskas radikalt. Numera har vi vit snö om vintern här kring järnverket, säger Markku Vetoniemi, chef för råjärnsproduktionen i Ruukki. Övergången till pelletsdrift minskade den totala energianvändningen för råjärnsproduktion med sju procent och utsläppen av koldioxid minskades med en halv miljon ton om året. Ruukkis masugnar räknas till två av Europas fem energieffektivaste masugnar, säger Timo Paananen, doktor i metallurgi som arbetat med övergången till pelletsdrift i masugnarna. Ruukki har det senaste decenniet specialiserat sig på höghållfasta stålsorter. Styrkan i stålet kan ökas på några olika sätt: Med en liten mängd tillsatser i flytande råstål, legeringsämnen, kan styrkan i stålet ökas dramatiskt. Analysen bestäms av användningsområdet. Ruukki har en receptbok på ett hundratal olika stålsorter, säger Mervi Leinonen, utvecklingsingenjör vid stålverket. I varmvalsverken kan styrkan i stålet ökas ännu mer genom härdning med snabbkylning. Kallvalsning är ytterligare ett sätt att påverka stålets egenskaper. Styrkan i stålet är viktig. Dels kan man bygga starkare och slittåligare konstruktioner, till exempel broar, lyftkranar eller byggnader med stora spännvidder för många människor. Överallt där man kan minska vikten gynnar det bränslesnåla och energieffektiva transporter, till exempel i tåg, cyklar, bussar eller lastbilar. Friends Arena i Solna är ett exempel på stora spännvidder i byggnader. En av Ruukkis kunder är Kiruna Wagon som tillverkar järnvägsvagnar. Kiruna Wagon levererar vagnar för transporter både under och ovan jord till LKAB och till andra gruvbolag. Ruukki är en viktig leverantör Wagon. Vi använder höghållfast stål från två olika stålproducenter som båda använder malm från LKAB. LKAB är i sin tur en av våra största och viktigaste kunder, säger Fredrik Kangas, vd för Kiruna Wagon, som nu arbetar med fortsatt utveckling och nya modeller för olika områden. Viktbesparing och miljötänkande är bärande i utvecklingen. Världens starkaste eldrivna lok, IORE, byggs också av stål från Ruukki och andra leverantörer. Loket används till att dra LKAB:s 750 meter långa tågsätt med 68 vagnar och tons last. De nya energisnåla tågen levererar pellets med minimal energiåtgång till LKAB:s malmhamn i Luleå. Ruukki är en av LKAB:s Thomas Hörnfeldt, vd för Ruukki Sverige. Timo Paananen, doktor i metallurgi. närmaste kunder och använder pråmtrafik över Bottenviken till Brahestad. Sammantaget är energimängden till pelletstransporterna mycket låg. LKAB:s produkter bidrar till minskad klimatpåverkan. Det är kärnan i LKAB:s huvudaffär och grunden till en hållbar utveckling, säger Frank Hojem, kommunikationsdirektör Thomas Hörnfeldt, vd för Ruukki Sverige tillägger: Vårt syfte är att utveckla materialeffektiviteten på många plan samtidigt. Vi producerar slitstarka och höghållfasta stål så energieffektivt som möjligt. Det leder till mindre materialåtgång, som i sin tur ger lättare konstruktioner eller kan användas i fordon med lägre bränsleförbrukning. Slutligen kan ju stålet återvinnas i princip hur många gånger som helst vilket ger vinster för både ekonomin och miljön, säger han. Mauritz Magnusson Johanna Parikka Altenstedt Fakta Ruukki i Brahestad: Antal anställda: Andel kvinnor: 15 procent. Masugnar: 2 st, volym kubikmeter.. Beskickning: Pellets, 100 procent. Miljövinst: 7 procent energi ton minskade utsläpp av koldioxid/ år ton minskade utsläpp av stoft, svaveldioxid, tungmetaller, svavelväten. Kapacitet: ton per dygn motsvarande stål till bilar. Årsproduktion: 2,2 miljoner ton råstål år. Anläggningar: Masugnar, stålverk, varmvalsverk. Andel höghållfast stål: 50 procent, mål. Applikationer med höghållfast stål, Ruukki: Järnvägsvagnar, byggmaterial, Friends Arena, lastbärare, truckar. Ruukkis malmhamn i Brahestad.

6 NYHETER 10 LKAB FRAMTID NR 7 LKAB FRAMTID NR 7 11 Skicka in din bästa bild av Malmfälten! stina.andersson@lkab.com Projektgruppen från vänster: Ulf Dahlberg LKAB, Jonas Finn Teknikhuset i Norr, Hanns Sperling Kockums Industrier, Robert Pallari LKAB Malmtrafik och Jan Olovsson LKAB. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON Sista malmvagnen levererad KIRUNA. Nu har den sista malmvagnen i serieleveransen av totalt Fanoovagnar rullat ut från Kiruna Wagons montageverkstad. Under de nio år projektet pågått har vagnar till en vikt motsvarande ton stål levererats. Skulle man koppla samman alla vagnar till ett tåg blir det drygt 11,6 kilometer långt, säger Jan Olovsson, projektledare År 2004 fick projektavdelningen inom LKAB teknik & affärsutveckling i uppdrag att ta fram underlag för upphandling av nya malmvagnar konstruerade för 30 tons axellast. Redan efter 15 månader, den 21 september 2005, stod den första vagnen klar. Kockums i Malmö har tillverkat och monterat ram och trafikutrustning, medan korg och lucksystem tillverkats i Kiruna, säger Jan Olovsson. Vagnarna har högre prestanda än tidigare generations Uad-vagnar vilket bland annat innebär 20 procent mer nettolast per vagn eller 63 procent mer malm per tågsätt. JOHANNA FOGMAN Populärare än någonsin LKAB. LKAB fortsätter att klättra i Företagsbarometern, listan över Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. I den senaste mätningen placerar sig LKAB på plats 47 och hamnar därmed på civilingenjörernas 50-i-topp. Det är fantastiskt kul, säger Åse Juhlin, avdelningschef på personalenheten År 2011 låg LKAB på 74:e plats. Förra året hamnade LKAB på plats 54 och utnämndes till årets raket. I år har LKAB tagit sig in på listan över de 50 mest attraktiva arbetsgivarna bland civilingenjörer. Vi har satsat på kommunikation, på att vara synliga i många olika sammanhang och närvarande på flera olika universitet. Vårt mål härnäst är plats 40 med ett långsiktigt mål på plats 25, år För att nå dit måste vi dels fortsätta vara innovativa och hitta nya grepp för att nå våra målgrupper, säger Åse Juhlin. Ulrika Westerberg Den tuffa målsättningen gav resultat, Kiruna FF nådde division 1 snabbare än planerat. Med raketfart mot toppen KIRUNA. Kirunas FF:s damlag har gjort en remarkabel resa. Från division 4 till division 1 på tre år. Målsättningen som vi satte upp för fyra år sedan var djärv men det har gått över förväntan, säger Anders Björnström, huvudtränare för fotbollslaget. Framgångssagan började med att den nytillsatte huvudtränaren Anders Björnström samlade spelarna på hotell Ferrum i Kiruna år Där presenterade han sitt mål -att nå division 1 inom fyra år. Alla var lite tveksamma inför målet men samtliga var överens och beredda på att satsa för att nå dit, minns Björnström. Målsättningen har inte bara uppnåtts, den har överträffats. Vi är föreningens bästa lag, det har aldrig hänt förut, säger en glad huvudtränare. Och statistiken är talande, av 20 spelade matcher i division 2 har laget vunnit 15 vilket gav dem serieledning med stor marginal. Det är jätteroligt att det har gått så bra, säger Lizette Bergdahl, högerback i laget. I och med uppflyttningen till division 1 blir resorna längre och motståndet tuffare. Vi är van att resa långa sträckor men jag tror att det blir tuffare för lagen som kommer hit, skrattar Lizette. Många, tuffa och strukturerade träningar, så lyder framgångsreceptet. När jag blev tillfrågad att ta jobbet som damtränare ville jag göra det seriöst och bygga upp en långsiktig strategi. Det var ett högt mål som sattes upp men potentialen fanns där, säger Anders. Och Lizette Bergdahl, en av lagets äldsta spelare, märker av den seriösare satsningen. Lizette Bergdahl. Fakta FOTO: FREDRIC ALM Namn: Lizette Bergdahl. Ålder: 25 år. Familj: Sambon Alexander och två hundar. Arbetar: På LKAB som maskinförare under jord. Aktuell: Kiruna FF:s högerback. FOTO: JOHAN ENBACK Ja, gud ja. Nu är träningarna mer strukturerade och ofta kommer man hem och är alldeles slut. Lizette arbetar på LKAB, som maskinförare i gruvan, och går skiftgång. Stödet från arbetsgivaren är oerhört viktigt för att kunna kombinera arbete och idrott, något som Lizette upplever har fungerat bra, trots skiftgång. Min chef har varit förstående och har gett mig möjligheten att spela. Intresset för damfotbollen i Kiruna har ökat i och med framgångarna och vinsten av publikligan är talande för det stöd som föreligger. Det kommer fram människor, personer som jag inte ens visste var intresserade av fotboll, och gratulerar. Det är fantastiskt! slutar Anders. Josefin Ejemalm Välbesökt om Svappavaara och damningen SVAPPAVAARA. Under tisdagskvällen 15 oktober höll informationskontoret i Svappavaara en temakväll angående de annalkande rökgasreningsinstallationerna som ska minska LKAB:s utsläpp i Svappavaara. En investering som, tillsammans med Malmbergets rökgsreningsanläggningar, kommer att kosta 1,5 miljarder Det blev en välbesökt afton och Ulf Halldén höll föredrag i ämnet. Tanken är att fortsätta ordna temakvällar med ämnen som engagerar. Fredrik Björkenwall Joakim Lindmark har arbetat många år inom industrin. Idag är han underhållsingenjör i Svappavaara-verken. Här tillsammans med dottern Magda. FOTO: Fredrik Björkenwall Martin Lindmark tyckte förvisso att Ulf Halldéns föredrag var bra, men var mer intresserad av LKAB:s modeller av tipptruck och dumper. BILDEN Nya hus på plats VAD: Nybyggnation av 30 lägenheter på Granbacka, ett bostadsområde mellan Gällivare och Malmberget. I oktober 2011 köpte LKAB bostadsområdet med 93 lägenheter och fem byggrätter av det kommunala bostadsbolaget TOP bostäder AB. VARFÖR: 2009 tog LKAB:s styrelse ett inriktningsbeslut att bygga minst 200 bostäder. I första hand kommer lägenheterna att erbjudas till dem som måste flytta från LKAB:s bostadsområden i Malmberget. NÄR: Samtliga husmoduler är på plats. Under 2014 beräknas lägenheterna vara inflyttningsklara. Text: Maritha Mossberg Foto: G. Rùnar Gudmundsson

7 PYSSEL & KRYSS GÄSTKRÖNIKAN 12 LKAB FRAMTID NR 7 LKAB FRAMTID NR 7 13 plockepin I villken ordning måste du ta pinnarna om du måste börja överst? Prick till prick Musse sparkar av sig skon. Rita streck från prick till prick mellan siffrorna 1 till 11 och från bokstäverna A till G så får du se vem som får den i ansiktet! två lika Bara två av dessa stockar är lika. Kan du se vilka? lösningar : olikheter Kan du hitta 20 olikheter mellan dessa teckningar? 5 PLOCKEPINN: E, H, C, K, A, D, I, L, G, B, J, F. TVÅ LIKA: stock 3 och 5 Tillsammans utmanar vi dom bästa! Samverkan är en stor nyckel till framgång. Det är en insikt som vuxit sig allt starkare med åren. Det gäller inte minst för utvecklingen av hela Norrbotten. Ska vi alla bli långsiktiga vinnare så är det nödvändigt med en bra samverkan i länet som bygger på ett vinna-vinna-förhållande. Jag har under lång tid jobbat i ledningen för SSAB. De senaste sex åren som platschef för SSAB Luleå. Vikten av samverkan började för mig bli tydlig i mitten av 90-talet. På SSAB var vi då mycket bekymrade över vad som skulle hända i Malmfälten. Hur länge kommer malmen att räcka och finns pengar till investeringar i nya huvudnivåer var mycket vanliga frågor inom SSAB. Orsaken till oron inom SSAB var att vi alla insåg att vi troligen inte överlever långsiktigt utan närheten till en bra järnmalm och LKAB. Jag tror också att LKAB har förstått vikten av att ha en stor kund på nära håll. Denna gemensamma insikt har varit en bra grund för ett bra samarbete. Ett samarbete helt inriktat på att båda skall gynnas och vara vinnare. För mig blev det under denna tid allt mer tydligt att SSAB Luleås framtid är mycket beroende av LKAB:s framgång. Grunden för att SSAB finns i Luleå är till stor del kopplat till närheten till malmen. Kontentan av det är att utan närhet till malm och ett framgångsrikt LKAB inget stålverk i Luleå. Ett Luleå utan stålverk skulle troligen inte ha ett tekniskt universitet, en kraftförsörjning av hög klass, Scania och Hard Tech, Coop Norrbotten Arena och ett elitlag i hockey. Jag blir som Luleåbo mycket ödmjuk då jag fullt ut förstår vikten av Malmfälten. Jag vet också att det är viktigt för LKAB och Malmfälten att vi har mycket i Luleå som bidrar till den fortsatta utvecklingen för LKAB, exempelvis; Jag blir ödmjuk då jag fullt ut förstår vikten av Malmfälten Stefan Enbom Luleå Hockeys vd, tidigare SSAB:s platschef i Luleå, med förflutet som elitfotbollsspelare och kanske just därför alltid mån om att bygga starka lag med engagemang, trivsel och glädje. Ett tekniskt universitet med utbildning och forskning av världsklass. Ett stålverk med högsta krav på bra kvalitet och unika miljöegenskaper på malmen. En hamn för leverans av pellets. LKAB:s experiment-masugn för avancerad utveckling etc. Behovet av samverkan gäller generellt i hela Norrbotten. Vi bor i ett stort och fantastiskt län, från fjäll till kust, som har enorma förutsättningar. Ett län som ger oss alla stora möjligheter att utvecklas och trivas. Det enda som kan hindra oss från att bli långsiktiga vinnare är att vi agerar som motståndare och inte som medspelare i samma lag. Vår förmåga att hjälpa varandra, i en positiv samverkan, blir avgörande för om vi alla blir vinnare. När jag nu fått chansen att bli vd för Norrbottens lag i ishockey så känns det bra att vi inom Luleå Hockey kommer att ha ett mycket stort fokus på samverkan. Vi vill hitta former för att hjälpa andra föreningar och företag i länet att utvecklas. Syftet för oss är självklart att hitta ett upplägg där alla blir vinnare. Vi kan hjälpa till med att utbilda unga spelare som sedan kan vandra vidare till klubbar i länet och där bidra till en utveckling för lagen och individerna. Vi kan också hjälpa till med att överföra kompetens inom alla områden inom en elitförening. Det gör alla föreningar i länet till vinnare. För vår del innebär det förhoppningsvis att vi tillsammans producerar elitspelare där det är självklart att de spelar i Norrbottens elitlag. Vi vill också hitta former för att hjälpa företag i hela Norrbotten att öka lönsamheten via olika aktiviteter. Där vet vi att vi kan bidra med vårt stora kontaktnät i länet. Luleå Hockey känner starkt för att bli en motor i norrbottnisk samverkan. Det gäller på alla plan och utifrån en stor ödmjukhet och tacksamhet över de möjligheter vi får via alla våra vänner i Norrbotten. I allas vårt län, Norrbotten gäller följande; Tillsammans utmanar vi dom bästa! Gillar: Tillbringa tid i vårt fantastiska län tillsammans med familjen. Gillar inte: Miljöer som inte ger utrymme för utveckling. Bulls 456. LÄS MER PÅ WEBBEN

8 14 LKAB FRAMTID NR 7 LKAB FRAMTID NR 7 15 JUST NU 18,9 miljoner ton järnmalm levererade LKAB under perioden januari-september. Det var då vi förstod hur stort det var. Att det handlade om något annat än en vanlig stadsplan. Maya Mårtensson, vd för Alma Arkitekter, i Arkitekten om hur de år 2010 satt i Malmberget, ösandes ur sig vilda idéer om en helt ny stad. Tävla och vinn solcellsladdare I det här numret av LKAB Framtid kan du, bland annat, läsa om den stora miljöinvesteringen i Svappavaara där ny stoftrening installeras i kulsinterverket. Du kan också läsa om resultatet av en Sifo-undersökning som påvisar att kvinnor allt mer lockas av gruvindustrin och dessutom kolla in skisserna och koncepten för den omfattande stadsomvandlingen i Kiruna. Dessutom bjuds det, som alltid, på pyssligt pyssel, tuffa tävlingar och ett klurigt kryss. 1 Efter nio år är projektet över malmvagnar (Fanoovagnar) har levererats från Kiruna Wagons till LKAB. Vad motsvarar dessa vagnar i vikt i stål? ton. X ton ton. 2 Kiruna FF:s damlag i fotboll ska spela i division I nästa säsong. Hur många mål gjorde laget under årets säsong när de vann division II? X Hur Rätt svar på tävlingen i förra numret var: 1, 1, X, 2 och 2. Vi gratulerar Mathias Nilsson i Malmberget som vinner en solcellsladdare. många lägenheter blir det i de två nybyggda punkthusen på Terrassen i Kiruna? X Stefan Enbom är ny vd för Luleå Hockey. Han kommer närmast från en tjänst inom SSAB i Luleå. Vilken? 1. Divisionschef. X. Platschef. 2. Kommunikationschef. 5 Kirunaborna tjänar bra. Medelinkomsten ligger nära över riksgenomsnittet. Vad uppgår medelinkomsten till i Kiruna kommun? X Svarar gör du på tavling Liknande fasadmålningar finns på flera platser i Malmberget. Håller snyggt i Malmberget MALMBERGET. Gräsklippning, trimning och röjning. Så har en del av arbetet i projektet Ett snyggare Malmberget fortskridit under sommaren. Det har varit mycket städning och röjning under sommaren. Sådant måste göras för att hålla snyggt, säger Elisabeth KurthsDotter, projektledare på samhällsomvandlingsavdelningen För femte året fortgår projektet i samarbete med Gällivare kommun. Det satsas på uppfräschning av prioriterade områden i Malmberget till exempel röjning av sly, gräsklippning, parkbänkar och blomsterplanteringar under sommarhalvåret. Vi har städat och rensat i lekparker, bostadsområden och på Tippsta, ett arbete som aldrig tar slut. Projektet arrangerade även två trivselkvällar i Malmberget under sommaren. Det är mycket uppskattat, konstaterar Elisabeth KurthsDotter. Totalt har ett tjugotal ferieanställda ungdomar den här sommaren jobbat med att skapa ett attraktivt Malmberget, som är det långsiktiga syftet med projektet. LKAB är också med och utvecklar idrottsplatsen invid Malmstaskolan på östra Malmberget. Oftast är vi med där det dyker upp en utsmyckning av något slag i Malmberget, säger Elisabeth. Mest uppmärksammat har nog ändå de konstnärliga fasadmålningarna blivit. Projektet har fått veta att FOTO: MARITHA MOSSBERG Vi jobbar med att göra Malmberget attraktivt, säger Elisabeth KurthsDotter. FOTO: FREDRIC ALM det troligen krävs bygglov för att få fortsätta med att måla husfasader. Jag hoppas att det inte kommer att begränsa oss, säger Elisabeth KurthsDotter Nu när snön fallit och det blivit mörkare utomhus startar arbetet med att bland annat dekorera Svanparken med belysning. Maritha Mossberg LKAB:s traineer på Instagram LKAB. Med kamerans hjälp dokumenterar LKAB:s traineer sitt år på företaget och presenterar bilderna på Instagram. Det är kul att våra traineer vill berätta om sin vardag utåt, det stärker bilden av det attraktiva LKAB. Frågan om foton från verksamheten i sociala medier är inte helt enkel, vi har ju käns- Bultning in action! God morgon #kiruna! På väg till jobbet för en dag på Styrcentralen. Resultatet av en tunnelsalva vi sköt i tisdags natt! 3 veckors praktik i gruvan är slut. Det har gått alldeles för fort och varit riktgt intressant och lärorikt. Bultning och nätning för att säkra berget och göra jobbet säkert för våra kollegor. Ute är det kallt, i gruvan är det varmt... liga miljöer med objekt som är rena affärshemligheter som inte får spridas. Men vi har tillsammans upprättat en rutin för att säkra bildurvalet, säger informationschef Anders Lindberg. Vill du följa LKAB:s traineer? Sök på LKABtrainee på Instagram. Foto: Daniel Ulvefeldt, Marja-Liissa Partapuoli, Sophie Danilov, Kristina Axheim Rublenko, Linda Forssmark, Björn Öhrstrand Ljuset i slutet av tunneln. Att vara i gruvan är mäktigt. Dagens styrcentral med knackning, tappning och tömning och massvis med nya intryck och lärdomar. Här tar vägen slut, 1545 Allvarligt talat! Mikael Westerlund, stabschef samhällsomvandlingen, LKAB Flera av husfasaderna i centrala Malmberget har målats med olika motiv de tre senaste åren i projektet Ett snyggare Malmberget. Nu kommer bygglov att krävas för all fortsatt målning av fasaderna. Varför har LKAB drivit projektet med fasadmålning? Väggmålningarna är ett led i ett snyggare Malmberget. Vi vill skapa en trivsam och attraktiv utemiljö och där tror vi att motivmålningar på fasaderna kan vara en del. Det är en konstnärlig kvalitet samtidigt som vi skapar en trevlig miljö. Hur ser du på att det finns delade åsikter om konstverken? Det finns alltid olika uppfattningar och det är bra att konstverken engagerar. För att åstadkomma attraktiva samhällen är detta ett sätt att skapa mångfald. Det finns alltid många skilda åsikter om konstnärliga utsmyckningar av detta slag. Är konst viktigt för LKAB? Ja, jag vill lyfta fram samarbetet med olika konstnärer. Vi har ett intresse att jobba med just konst och kultur i olika former. Beträffande fasadmålningarna har vi haft flera olika former för samarbete, konstnärsgrupper och enskilda konstnärer som arbetat tillsammans med ferieanställda ungdomar. Hur ser du på att det nu krävs bygglov för målandet? Krävs ett bygglov hanterar vi det på bästa sätt. Jag utgår från att vi ansöker om ett bygglov när det krävs. Vi ska försöka hitta ett bra sätt att arbeta med kommunen vad gäller bygglovsfrågan. Vad är alternativet? Det är att vi upphör med den konstnärliga utsmyckningen på fasaderna. Ser du andra vägar för att smycka utemiljöerna i Malmberget? Vi är öppna för andra förslag till utsmyckning av miljöerna utomhus i Malmberget. Här tittar vi på om det finns andra typer av konstnärlig utsmyckning som förbättrar och ökar attraktiviteten på utemiljöerna. Kan du ge något exempel? Utsmyckning av våra mätplintar är något vi gjort. Det kan exempelvis vara skulpturer eller fristående målningar. Nu utvärderar vi årets arbetsinsatser och planerar för nästa sommar och den fortsatta uppfräschningen av Malmberget. Maritha Mossberg forntid TV-teater från Kuj 18 april FREDAGEN den 18 april får TV-tittarna vara med om något så pass unikt som en teaterföreställning från Kiirunavaara under jord. Det är Norrbottensteatern som då presenterar Jan Myrdals moralitet Friställde Andersson. LKAB:s personaltidning SKIP 11 april 1969 framtid Det händer i Malmfälten under november 2 november: Musikfestival Mean Bastard festival, Folkets hus, Kiruna. 4 november: Teater Bäst före?! Claes Månsson, Folkets hus, Kiruna. 5 november: Nobelpristagaren Dan Shechtman föreläser om entreprenörskap. Kiruna, Hjalmar Lundbohmsskolans aula, klockan november: Artic Light filmfestival, Folkets hus, Kiruna. 9 november: Kör för alla med Caroline af Ugglas, Nordan, Malmberget. 19 november: Tornedalsmusikal Pelletsbrännaren. Brinner det hemma?, Folkets hus, Kiruna. 21 november: Extraföreställning Tornedalsmusikal Pelletsbrännaren. Brinner det hemma?, Folkets hus, Kiruna. 21 november: Swedish Meatballs med Karl-Einar Häckner, Nordan, Malmberget. 28 november: Tornedalsmusikal Pelletsbrännaren. Brinner det hemma?, Nordan, Malmberget.