Jämförelse mellan GIS- och AIS-system för elkraftmatning till innerstadsområden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämförelse mellan GIS- och AIS-system för elkraftmatning till innerstadsområden"

Transkript

1 Jämförelse mellan GIS- och AIS-system för elkraftmatning till innerstadsområden ABB har studerat olika alternativ för elkraftmatning till innerstadsområden. Resultaten visar att en kombination av gasisolerade högspänningsställverk (GIS) och högspänningskabelsystem ger viktiga fördelar i jämförelse med system som bygger på luftisolerade ställverk (AIS) och friledningar. GIS-ställverk är kompakta och flexibla och är därför enklare att placera nära förbrukarna, vilket tillåter mycket effektivare konfiguration för både högspänningsnätet och mellanspänningsdistributionsnäten. Besparingarna i investerings- och driftskostnader kompenserar för de högre kostnader per komponent, som är förbundna med GIS-anläggningar och kabelsystem. Bland fördelarna kan nämnas högre tillförlitlighet och möjligheten att integrera ett fullständigt GIS-ställverk i en befintlig byggnad om det inte skulle finnas någon tomtmark tillgänglig. F örutom den viktiga roll elektriska matningssystem spelar i moderna marknadsekonomier har de också stor inverkan på miljön. Därför påverkas de av sociala paradigmskiften. Det är en orsak till att moderna mellanspänningssystem för matning av storstadsområden nästan alltid byggs i form av kabelnät med inomhusställverk. Förutom den minskade "estetiska föroreningen" som påverkar vårt dagliga liv, möjliggör gasisolerade ställverk (GIS) tillförlitliga och flexibla lösningar för högspänningssystem i områden med hög förbrukartäthet och där det inte finns plats att bygga stora ställverksanläggningar. Matningssystem till storstadsområden som kombinerar GIS-teknik och högspänningskabel är säkra, tillförlitliga och miljömässigt fördelaktiga 1. En direkt jämförelse av komponentinvesteringarna för identiska ställverkskonfigurationer visar att GIS-varianten visserligen är dyrare per komponent än motsvarande luftisolerade ställverkslösning (AIS). Men en sådan jämförelse tar inte hänsyn till faktum att det blir en mycket effektivare nätverksstruktur om transformatorstationen kan placeras nära förbrukarna. Detta gäller på både högspännings- och mellanspänningsnivå. Därmed minskar såväl investerings- som driftskostnaderna. För att kvantifiera skillnaderna mellan AIS- och GIS-tekniken på högspänningsoch mellanspänningsnivåerna i ett matningssystem för ett storstadsområde studeras ett befintligt kraftnät med en maximal uttagen effekt på 120 MW. Mellanspänningsnätet har i exemplet optimerats för var och en av högspänningsnätvarianterna (GIS och AIS), i vardera fallet för Werner Zimmermann André Osterholt Dr. Jürgen Backes ABB Calor Emag Schaltanlagen AG distributionsspänningar på 10 kv respektive 20 kv, så att fyra olika hög- och mellanspänningsnät kan utvärderas. Jämförelsen bygger på livscykelkostnader för de olika matningsprinciperna. Konstruktion av de olika AIS/GIS-nätverksvarianterna Högspänningsnät Den optimala placeringen för högspänningsinmatningspunkterna till distributionsnätet beror i hög grad på vilken teknik (AIS eller GIS) som väljs för högspänningssystemet. Det finns sällan tillräckligt mycket tomtmark för en AIStransformatorstation, och skulle det mot förmodan finnas utrymme för en sådan är kvadratmeterpriset mycket högt. Men det är inte bara det mindre utrymmesbehovet som gör GIS till det billigare alternativet: GIS är dessutom ett ekonomiskt bättre alternativ i samband med utbyggnad eller utbyte av befintliga transformatorstationer. En tomt i ett innerstadsområde som tidigare har använts för en luftisolerad anläggning kan säljas eller hyras ut, så att den genererar en inkomst som kan bidra till att finansiera den nya transformatorstationen. Den kompakta GIS-tekniken gör det möjligt att integrera en högspänningstransformatorstation i en befintlig byggnad, eventuellt med tillbyggnad av en våning eller utgrävning av en källare. Utrymmesfrågan sträcker sig längre än till själva transformatorstationen, faktiskt ända ut till högspänningsanslutningarna. Friledningar är idag inget rimligt alternativ för innerstadsområden. Och även om det skulle finnas koncession på en friledning kan det utrymmet oftast utnyttjas mer ekonomiskt på andra sätt. Bland typiska invändningar mot friledningar kan nämnas att de förfular miljön och genererar elektromagnetiska fält, vars effekter är föremål för ständig och intensiv allmän debatt. Moderna högspänningskablar erbjuder inte bara hög tillförlitlighet utan dessutom vissa tekniska fördelar i jämförelse med friledningar. Med tanke på dessa as- ABB Tidning 2/

2 Genom att använda gasisolerad ställverksutrustning från ABB kunde transformatorstationen på 132 kv i Barbaña i centrum av spanska Orense byggas i en källare under en park och därmed smälta in fullständigt i miljön. Parkens vattenfall fungerar som värmeväxlare och vattenbruset döljer fläktbullret km pekter finns det idag inget realistiskt alternativ till högspänningskabel för matning av storstadsområden. 2.7 km 3.7 km TS1 TS3 63 MVA TS2 GIS GIS-varianten 2 som betraktas i studien består av tre högspänningstransformatorstationer i innerstaden. Anslutningen till det omgivande 110 kv-nätet utgörs av tre kablar som dras från närmaste högspänningstransformatorstation till huvudstationen för innerstadens högspänningsnät. Denna huvudstation är utförd med dubbla samlingsskenor, en lösning som gör det möjligt att underhålla den ena samlingsskenan utan att hela statio MVA 4.1 km 27.8 MVA GIS-variant av 110 kv-nätet 2 TS1,2,3 Transformatorstationerna 1, 2, 3 20 ABB Tidning 2/1999

3 nen behöver frånskiljas. De övriga stationerna i högspännings-kabelringen, vilka också är placerade i stadskärnan, är transformatorstationer av H-typ med busslänk. Även dessa är utförda för att tillåta underhåll och reparation i gasvolymerna på halva samlingsskenan medan den andra halvan fortfarande är i drift. TS1 3 km 4.2 km AIS I AIS-varianten 3 finns en friledningsring kring förbrukarregionen. Friledningsringens högra halva består av dubbla linjer (på grund av lastflödena). Liksom i GISvarianten består huvudhögspänningsstationen av ett dubbelt samlingsskensystem, medan övriga högspänningstransformatorstationer har H-konfiguration. Transformatorstationen TS2 har dubbel T-anslutning till den dubbla friledningen, medan transformatorstationen TS3 är kopplad till enkelledningen på vänster sida. På grund av det större utrymme som krävs för ställverksutrustningen måste dessa transformatorstationer placeras i mindre tätbefolkade områden utanför innerstaden. Den yttre ringen är ansluten till transformatorstationerna via dubbla ledningar, dvs. det finns två kretsar på samma stolpar. Denna lösning utnyttjar tillgängligt utrymme effektivt. Nackdelen är att tillförlitligheten minskar i högspänningsmatningen, eftersom båda kretsarna kan lösa ut av samma skäl ( common mode failure, exempelvis på grund av överslag i backriktningen från jordlinan till båda kretsarna som följd av blixtnedslag i jordlinan eller kontakt med träd). Mellanspänningsnät En jämförelse mellan GIS- och AIS-varianterna som uteslutande bygger på skillnaderna i högspänningsnätkonfigurationen är alltför begränsad, eftersom placering av högspänningstransformatorstationerna har avgörande betydelse och inverkar kraftigt på mellanspänningsnätets struktur. Studien utgår därför från belastningssituationen i ett faktiskt storstadsnät, inkluderande lastvärdena och 5.6 km TS3 1km 30.3 MVA SS MVA 11.6 km AIS-variant av 110 kv-nätet TS4 den geografiska placeringen av mellanspännings-transformatorstationerna 4. Om en radiell struktur väljs för ett mellanspänningsnät uppstår många möjliga nätverkskoncept. Förutom skillnader sett till initiala kapitalkostnader påverkar det också driften av nätet i hög grad. Varje kraftbolag har sina egna planeringsregler, beroende på vilken av nätverkskonfigurationen som har valts för att uppfylla kundernas krav, och utgående från den geografiska placeringen av mellan-spänningslasterna. 1.6 km TS1,2,3,4 Transformatorstationerna 1,2,3,4 SS1,2 Satellitstationerna 1, 2 SS2 35 MVA TS2 2 km 33.2 MVA 8.6 km 1 km Planeringsregler De tekniska begränsningarna för varje nätverksvariant är det tillåtna spänningsbandet och den maximalt tillåtna kortslutningseffekten. Dessa data styrs av ställverkets kapacitet. Vidare måste ytterligare några konstruktionsregler formuleras: Användning av standardkomponenter: XLPE-mellanspänningskablar med aluminiumledare som har tvärsnittsarean 150 mm 2 (distributionskablar) och 240 mm 2 (transmissionskablar) 110 kv-mellanspänningstransfor- 3 ABB Tidning 2/

4 matorer med märkeffekten 31,5/40 MVA Öppen topologi för distributionsnätet. Distributionskablarna utgår från mellanspänningsskenan i hög-/mellanspänningstransformatorstationerna, löper mellan kundens transformatorstationer och återvänder till mellanspänningsskenan i samma högspänningsstation som de utgick från. Under normal drift är en av kablarna i ringen öppen för att förenkla skyddsfunktionen. Varje hög-/mellanspänningstransformatorstation har sin egen backup-transformator som gör det möjligt att underhålla en transformator utan att behöva manövrera några brytare i mellanspänningsnätet. Maximalt 14 kundtransformatorstationer i samma krets. Detta begränsar 1.4 MW 2.7 MW antalet kunder som skulle få matningsavbrott i händelse av fel i mellanspänningsnätet, eftersom endast den inmatning som är ansluten till hög-/mellanspänningsstationens skena är utrustad med överspänningsskydd och brytare. Normal belastning av matningskablarna, så att värsta fallet (matningsfel nära hög-/mellanspänningstransformatorstationen) inte belastar någon kabel med mer än 120 % av dess kapacitet. Den maximala belastningen 5,2 MVA per kabel vid 10 kv (10,2 MVA vid 20 kv) vid början av planeringsperioden tar hänsyn till den minskade kapaciteten för kablar som löper i samma kabelgrav nära transformatorn, liksom till en viss marginal för lasttillväxt under planeringsperioden. Distributionskapacitet och märklast för mellanspänningstransformatorstationer används som utgångspunkt för jämförelse mellan GIS- och AIS-system. 5.5 MW 4.9 MW 10 MW 11.3 MW 7.4 MW 3.1 MW 0.9 MW 11.3 MW 19.7 MW 7.1 MW 6.7 MW 4.5 MW 1.3 MW 3.6 MW 4.2 MW 7.4 MW 3.9 MW 8.4 MW 1.5 MW 1.7 MW 1.5 MW 0.5 MW 6.2 MW 1.9 MW 0.4 MW 0.2 MW 7.7 MW 6.1 MW 2.3 MW 1.1 MW 2.9 MW 1.8 MW 3.5 MW 0.3 MW 0.9 MW 0.8 MW 0.5 MW 4 Planeringsresultat Den inneboende flexibiliteten i ett GISställverk gör det möjligt att placera inmatningspunkterna nära förbrukningscentra 5. Den första effekten av detta påverkar antalet laster som betecknas som optimalt för varje högspänningstransformatorstation och därmed dess installerade transformatorkapacitet. För det andra minskar erforderlig effektöverföringskapacitet i mellanspänningsnätet, vilket i sin tur innebär en ytterligare besparing eftersom mellanspänningskablarnas tvärsnittsarea kan minskas. För det tredje undviks transmissionsförluster. Minskningen i driftskostnader på grund av denna tredje fördel är särskilt uppenbar vid låga distributionsspänningar. Dessa allmänna effekter återspeglas av de resultat som uppnås med de beskrivna nätverkslösningarna. Mellanspänningsnätet som får sin energi från GIStransformatorstationer består av radiella (öppna) grenar, vilka alla matas från mellanspänningsskenorna i högspänningstransformatorstationerna. Den perifera placeringen av transformatorstationerna i AIS-varianten gör det nödvändigt att bygga ytterligare satellitstationer 6. Dessa har fjärrmanövrerade mellanspänningsskenor som matas från högspänningstransformatorstationerna via flera parallella och selektivt skyddade transmissionskablar. Tillförlitligheten är jämförbar med den för mellanspänningsskenorna i högspänningstransformatorstationerna, men lösningen kräver en extra kapitalinvestering och orsakar tillkommande förluster. AIS-varianten med en spänning på 10 kv kräver sex parallella kablar från högspänningsinmatningspunkten till satellitstationen, medan 20 kv-varianten kräver fyra kablar. Dessa satellitskenor, liksom mellanspänningsskenorna i högspänningsstationerna, matar effekt till mellanspänningsstationerna via öppna kretsar km 22 ABB Tidning 2/1999

5 TS1 TS2 TS1 TS2 TS4 TS3 TS3 Topologi för GIS-varianten med inmatningspunkter nära förbrukarcentra (distributionsspänning 20 kv) TS1,2,3 Transformatorstationerna 1, 2, 3 5 Topologi för AIS-varianten med perifera transformatorstationer och tillkommande satellitstationer (distributionsspänning 20 kv) TS1,2,3,4 Transformatorstationerna 1, 2, 3, 4 6 Kostnadsjämförelse mellan GIS och AIS 7 och 8 jämför kostnaderna för AIS- respektive GIS-varianterna (siffervärdena för komponenter och externa tjänster gäller den tyska marknaden). En räntesats på 8 % och en inflation på 3 % har antagits för nuvärdesberäkningen. En lasttillväxt på 1,5 % per år (linjärt) har antagits och nuvärdet har beräknats för en planeringshorisont på tio år. Noteras bör att planeringstider på 20 och mer, år som ofta har använts tidigare för att utvärdera olika varianter, inte är realistiskt i dagens snabbt föränderliga marknadsmiljö. Den första kostnaden som måste beaktas i jämförelsen är den för högspänningsställverksutrustningen. Där är kostnaden betydligt högre för GIS- än för AISlösningen. Noteras bör emellertid att skillnaden i total systemkostnad är relativt sett mindre än skillnaden i kostnaden för enskilda komponenter (t.ex. ställverksfack). Detta beror på att den inneboende flexibiliteten i GIS-/kabeltopologin tillåter en effektivare konfiguration av högspänningsnätet, vilket leder till minskat antal högspänningsstationer (3 för GIS, 4 för AIS) och dessutom ett mindre antal ställverksfack per högspänningsstation. Om vi sedan betraktar kostnaderna för 110 kv-anslutningarna ser vi en liknande Kostnadsjämförelse mellan GIS- och AIS-varianterna (nuvärde sett över en period på tio år) CV rel 45 % CV rel 10 Relativt nuvärde 5 0 Friledningar / kablar för 110 kv Transformatorer för110 kv 110 kv-ställverksutrustning Ställverksutrustning för mellanspänning Kablar för mellanspänning bild. Även om kabellängden i GIS-varianten är mycket mindre än friledningarnas längd med AIS blir kapitalkostnaden för utrustning och anläggningsarbeten högre för GIS-varianten. Instrumentering och kontroll Förluster AIS ( 20kV ) AIS ( 10kV ) GIS ( 20kV ) GIS ( 10kV ) Underhåll och reparation Mark och anläggningsarbeten Avbrottskostnader 7 ABB Tidning 2/

6 CV rel 100 % AIS ( 20kV ) AIS ( 10kV ) GIS ( 20kV ) GIS ( 10kV ) Jämförelse mellan livscykelkostnader för GIS och AIS (nuvärde sett över en period på tio år) CV rel Relativt nuvärde 110 kv-ställverks- Mellanspännings- Tomtmark/ utrustning ställverksutrustning byggnadskostnader 110 kv-ledningar/ Mellanspännings- Förluster -kablar kablar 110 kv-transformatorer Styr- och instrumen- Underhåll/reparation teringssystem Skillnaden i kostnad för 110 kv-transformatorerna beror på det olika antalet transformatorer i de båda varianterna. I fallet GIS i transformatorstationen TS1 krävs två transformatorer för normal drift, varför det endast behövs en extra enhet för backup. AIS-varianten kräver en dedicerad backupenhet för transformatorn i varje högspänningstransformatorstation. Ytterligare en faktor som talar för GISvarianten är kostnaden för ställverksinstallationer på mellanspänningsnivån. Skillnaden här beror på de tillkommande ställverksfack som behövs för satellitstationerna i AIS-konfigurationen. Kostnaden för mellanspänningskabel är mycket hög för båda varianterna (omkring 40 % av livscykelkostnaden betraktat som nuvärde). Absolutvärdet, liksom skillnaden mellan AIS och GIS, visar hur viktigt det är att jämföra fullständiga matningskoncept i stället för att bara studera själva högspänningsstationerna, om resultaten ska bli tillförlitliga och realistiska. Högspänningsinmatning nära förbrukarcentra minskar kostnaden för mellanspänningsnätet betydligt. Det mindre antalet högspänningsstationer, avsaknaden av fjärrstyrda mellanspänningssatellitstationer och det mindre antalet högspänningsanslutningar minskar också kostnaderna för sekundärutrustning (t.ex. för skydd, styrning och instrumentering) i GIS-varianten. Dessutom är kostnaden för tomtmark, fundament och byggnader lägre för GISvarianten. Detta beror på den mindre yta som behövs, vilket faktiskt kan kompensera för det högre kvadratmeterpriset i innerstadsområden. Dessutom kan ett GIS-ställverk integreras i källaren till en befintlig byggnad och därmed få erforderligt utrymme utan behov av extra tomtmark. Eftersom denna lösning fortfarande är ovanlig i Tyskland har den inte beaktats i jämförelsen. I Sydostasien och 8 i andra regioner har kraftbolagen ofta utnyttjat denna möjlighet att installera högspänningsstationer i tätbefolkade förbrukarcentra. Skillnaden i nuvärde för förlusterna kvantifierar de tillkommande transmissionslasterna i mellanspänningsnätet. Med GIS går det att uppnå en besparing på ca 25 %. Det är kostnader som dessa som understryker i hur hög grad resultatet beror på de grundläggande antagandena för jämförelsen, t.ex. räntesatsen och planeringshorisonten. Den korta planeringshorisont som valts för denna jämförelse innebär att besparingarna med GIS sett till förlusterna underskattas. När AIS- och GIS-komponenter av modernaste slag används minimeras kostnaderna för underhåll och inspektion. Som jämförelsen visar har underhållskostnaderna ingen inverkan på rankningen av varianterna. GIS-varianten uppvisar de lägsta kostnaderna, eftersom den kräver färre inspektioner (varje GIS-fack behöver inspekteras en gång vart åttonde år, AIS-facken en gång vart femte år). Dessutom finns det flera ställverksfack i AIS-varianten. Den slutliga faktorn i jämförelsen är avbrottskostnaden, dvs. kostnaden i förbrukaränden som följd av matningsavbrott. Även om det är kunden som står för räkningen i detta fall, medför dessa kostnader att icke-tillförlitligheten i nätverket kan ges ett värde i pengar. Det finns också betydande skillnader mellan 10 kv- och 20 kv-matning på mellanspänningsnivån. Ett 20 kv-nät kan överföra ungefär dubbelt så mycket effekt som ett 10 kv-nät med samma ledartvärsnittsarea. Detta förhållande kan antingen utnyttjas för att minska investeringskostnaden i primärutrustning (på grund av det lägre antalet mellanspänningskablar) eller för att minska förlusterna med oförändrad kabeldimension. Denna effekt kan inte utnyttjas till fullo i den faktiska planeringen. Det maximala antalet mellanspänningstransformatorstationer, som kan matas via samma kabel i områden med hög förbrukartäthet, begränsas inte bara av strömöverförings- 24 ABB Tidning 2/1999

7 förmågan i matningskablarna utan även av behovet att hålla antalet kunder som påverkas av ett och samma fel så lågt som möjligt. En annan begränsande faktor ligger i den öppna topologin: Mellanspännings-transformatorstationerna måste tilldelas två halvkretsar, av vilka båda startar från högspänningstransformatorstationens skena och länkas till den andra via en sektionering i nätverket. Kostnadsjämförelsen för GIS- och AISvarianterna i fallet 20 kv-nät visar på mindre skillnader i förluster och i investeringar för mellanspänningskabel. Emellertid är kostnaderna fortfarande betydligt (ca 4 %) högre i AIS-varianten. Den direkta jämförelsen av 20 kv- och 10 kv-varianterna för motsvarande högspänningsteknik visar på en fördel med 20 kv-lösningen. Detta resultat är plausibelt och ligger i linje med aktuell planeringserfarenhet. IF TS1 SS1 TS2 SS2 TS3 TS4 Avbrottsfrekvens (IF) på mellanspänningsskenorna i högspänningstransformatorstationen TS1,2,3,4 Transformatorstationerna 1,2,3,4 SS1,2 Satellitstationerna 1, 2 GIS AIS 9 Tillförlitlighet för AIS- respektive GIS-varianterna Tillförlitlig energimatning är av särskilt stor vikt i storstadsområden där lasttätheten är hög och användarna är känsliga för avbrott. Anläggningens uppträdande i samband med avbrott och återkomst av matning är ett område där det finns grundläggande skillnader mellan GIS-/kabellösningen och AIS-/friledningslösningen, åtminstone vad de stora förbrukarna beträffar. Fel på 110 kv-kablar är sällsynta och de beror i de flesta fall på grävskador. Eftersom högspänningskablar är djupare nedgrävda än mellanspänningskablar, som placeras ovanför högspänningskablarna, får högspänningskablarna en viss grad av extra skydd. Om högspänningskabeln i sig själv inte är tillräckligt robust (exempelvis skyddad av ett omgivande stålrör, som i fallet rörledningskabel) kan cementtunnlar användas för att ge nödvändigt skydd. Detta minimerar felfrekvensen även i områden där storskaligt byggnadsarbete förekommer. Förutom själva kostnaden är den huvudsakliga nackdelen med högspänningskablar att reparation tar lång tid, eftersom kablarna måste skarvas av personal från kabelleverantören. Det karakteristiska uppträdandet för friledningar skiljer sig något från det som är typiskt för kablar. Friledningar kännetecknas av frekventa avbrott men korta avbrottstider. För att hålla friledningssystem kompakta är det vanligt att dra parallella kretsar på samma stolpar. Som nämnts tidigare kan en enda händelse därför leda till fel på flera kretsar samtidigt. Denna aspekt är viktig och måste beaktas i varje tillförlitlighetsjämförelse. Tabell 1 visar de värden som används i tillförlitlighetsberäkningar för högspänningssystem i form av friledningar respektive kabel. Det höga värdet på felfrekvensen är en pessimistisk uppskattning där majoriteten av felen antas bero på externa kabelskador. En tillförlitlighetsberäkning genomfördes för att kvantifiera skillnaden mellan 110 kv-varianterna av AIS- och GIS-koncepten. Beräkningen si- Tabell 1: Tillförlitlighetsdata för kablar och friledningar (110 kv) Avbrottsfrekvens 1) per år och 100 km Högspännings- kort friledning (1 krets) lång Högspännings-friledning (gemensamma fel) Högspännings- kort kabel lång ) Oberoende, stokastiska fel Tid för reparation (h) ABB Tidning 2/

8 140 GIS 120 AIS n IF Fördelning av avbrottsfrekvens utgående från kundernas erfarenhet 10 n Antal mellanspänningsnoder IF Område för avbrottsfrekvenser (per år, övre värde) mulerar relevanta komponentfeltyper och utvärderar och kvantifierar konsekvenserna för kunderna. Komponentuppträdandet har hämtats från tidigare insamlad felstatistik. Resultatet av denna beräkning visas i tiva skydd som finns för de parallella transmissionskablarna mellan transformatorstationerna och satellitstationerna. Varken ett enkelfel eller multipelfel på kablarna kommer att påverka satellitstationerna så länge skydden fungerar korrekt. 9. Det framstår tydligt att avbrottsfrekvensen Som framgår av 10 finns det inga betydande är mycket lägre för GIS-/kabel- varianten, även om höga felfrekvenser för högspänningskablarna har antagits. Inverkan på tillförlitligheten märks vid mellanspänningsskenorna till högspänningstransformatorn. Värdena för GIS ligger i storleksordningen 0,01 per år, dvs. ett avbrott per period om 100 år. Avbrottsfrekvenserna för AIS-transformatorstationerna TS1 och TS4 ligger i samma storleksordning, medan TS3 och framför allt TS2 uppvisar högre avbrottsfrekvens (en faktor 3 till 4). Orsaken är inmatningen via dubbla friledningar som har antagits i båda fallen, och då det gäller TS2 dessutom den dubbla T-anslutningen till den omgivande matningsringen (alltså en dubbel friledning). Värdena för satellitstationerna som matas från TS1 och TS2 är desamma som för mellanspänningsskenorna till högspännings-transformatorstationerna. Detta är plausibelt på grund av det selekvarianterna skillnader mellan AIS- och GISvarianten, inom mellanspänningsnätet i sig själv. Orsaken ligger i den radiella utformningen av mellanspänningskretsarna. Varje fel medför att motsvarande matningspunkt löser ut och avbryter matningen till samtliga förbrukare inom samma halvkrets. Detta matningsavbrott åtgärdas vanligen genom brytarmanövrering (manuell eller fjärrstyrd). Det stora antalet händelser i mellanspänningsnätet i jämförelse med antalet i 110 kv-systemet är styrande för avbrottsuppträdandet och garanterar komparativ tillförlitlighet vid samtliga förbrukarnoder. Denna effekt understryks av den jämförbara avbrottskostnaden för AIS och GIS 7. I fall där specialtariffkunder även är anslutna till högspänningstransformatorstationen via parallella kablar, överförs tillförlitligheten för högspänningstransformatorstationen direkt till kunden, vilken i detta fall drar fördel av GIS-lösningen. Sammanfattning Även om GIS-lösningen initialt förefaller dyrare är den samtidigt så flexibel att högspänningstransformatorstationerna kan placeras optimalt. Antalet inmatningspunkter från högspänningssystemet kan optimeras och transmissionsbelastningen på mellanspänningsnätet minskas. Detta medför betydligt lägre investerings- och driftskostnader, som mer än väl kompenserar GIS-anläggningarnas och högspänningskablarnas högre pris. En annan fördel med kombinationen GIS/kabel är den högre tillförlitligheten i jämförelse med lösningen AIS/friledning. Stora förbrukare som är kopplade till högspännings-transformatorstationen via parallella mellanspänningskablar märker av tillförlitlighetsökningen i den dagliga driften. Och eftersom detta är en inneboende fördel i GIS-/kabelvarianten innebär det ingen tillkommande kostnad för nätverksoperatören. GIS-tekniken erbjuder ytterligare fördelar som är svårare att kvantifiera men som kan vara avgörande för genomförandet av ett projekt. Ett exempel är möjligheten att fullständigt integrera en GIStransformatorstation i en befintlig byggnad i fall då det inte finns någon tomtmark tillgänglig. Sammanfattningsvis är GIS en ekonomisk, flexibel och tillförlitlig lösning för matningssystem i områden med hög lasttäthet. Författarnas adress Werner Zimmermann André Osterholt Dr. Jürgen Backes ABB Calor Emag Schaltanlagen AG Käfertaler Str. 250 D Mannheim ABB Tidning 2/1999

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad

bland annat på grund av den höga totalverkningsgrad Powerformer till svenskt kraftvärmeverk Powerformer, en helt ny typ av generator som utvecklats av ABB, har valts för Eskilstunas nya kraftvärmeverk. Detta är den första kommersiella beställningen av en

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Bilaga 2 MKB Förstudie nätanslutning

Bilaga 2 MKB Förstudie nätanslutning Bilaga 2 MKB Förstudie nätanslutning Vindpark Kingebol 2011-09-02 PÖYRY SWEDPOWER AB 3116900 2011-08-22 rev 2 VINDPARK KINGEBOL Nätanslutningsutredning 1 Alla rättigheter förbehålles. Mångfaldigande av

Läs mer

SMISSLINE TP Touch proof system Säkerhet under spänning

SMISSLINE TP Touch proof system Säkerhet under spänning SMISSLINE TP Touch proof system Säkerhet under spänning Ström bakom galler Världens säkraste plug-in system Liten orsak, stor effekt: SMISSLINE TP är världens första plugin system som möjliggör in- och

Läs mer

Vindkraft i elnäten. Vindkraft i elnäten 2008-12-04. Om du gillar vindkraft, så måste du älska kraftledningar

Vindkraft i elnäten. Vindkraft i elnäten 2008-12-04. Om du gillar vindkraft, så måste du älska kraftledningar Vindkraft i elnäten 2008-12-04 Arne Bergström Vattenfall Eldistribution AB, Nätplanering Vindkraft i elnäten Om du gillar vindkraft, så måste du älska kraftledningar 2 Vindkraft i elnäten Vindkraftutbyggnaden

Läs mer

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26

Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 60 % bidrag 2008-11-26 Ekonomisk analys av likspänningslänk mot riket 6 % bidrag 28-11-26 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 28-11-26 26282 Författare Uppdragsnamn Jenny Edfast, Claes

Läs mer

Varför valde HM Power fulleffektbrytare för transformatorfacket i Smart Ring?

Varför valde HM Power fulleffektbrytare för transformatorfacket i Smart Ring? Datum 2012-01-13 Vår referens Adress Lars Hjort Tel 0704 916751 Er referens Varför valde HM Power fulleffektbrytare för transformatorfacket i Smart Ring? - Fulleffektbrytare är ingen kompromissapparat

Läs mer

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation.

Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. 1(7) Kortslutningsströmmar i lågspänningsnät Detta är ett nedkortat utdrag ur kursdokumentation. Enligt punkt 434.1 i SS 4364000 ska kortslutningsströmmen bestämmas i varje punkt så erfordras. Bestämningen

Läs mer

Kablifiering med pålitliga feldetektorer

Kablifiering med pålitliga feldetektorer Kablifiering med pålitliga feldetektorer Nätnytta är ett mått på olika kundvärden. Bland de viktigaste värdena är leverans utan avbrott. Felfria nät där avbrott aldrig kan uppstå är en utopisk dröm. Däremot

Läs mer

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika.

Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter och behandlar alla kunder lika. Hur påverkar vindkraften elnätet? Roger Lindmark, Vattenfall Eldistribution 1 Nätbolag Affärsidé är att sälja transport av elenergi Nyanslutningar välkomnas, både uttag och inmatning. Fristående från producenter

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Totally Integrated Power

Totally Integrated Power Special Elfack 2011 Totally Integrated Power Integrerade totallösningar för hela energiförsörjningskedjan: produktion, transmission, distribution och konsumtion En pålitlig och optimal elförsörjning och

Läs mer

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen

Samrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 10 kv-ledning mellan Fåglum och Bajaregården, Essunga kommun, Västra Götalands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen December

Läs mer

INFORMATIONSBROSCHYR NÄTBERÄKNINGSPROGRAM NETKOLL 8.7

INFORMATIONSBROSCHYR NÄTBERÄKNINGSPROGRAM NETKOLL 8.7 INFORMATIONSBROSCHYR NÄTBERÄKNINGSPROGRAM NETKOLL 8.7 NETKOLL har tagits fram för att underlätta genomförandet av de nödvändiga, komplicerade beräkningarna för såväl projektören som installatören. Programmet

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

Kraftnät Åland AB Reservkraftförsörjning Tekniska möjligheter

Kraftnät Åland AB Reservkraftförsörjning Tekniska möjligheter Kraftnät Åland AB Reservkraftförsörjning Tekniska möjligheter Claes Malcolm 2006-03-24 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 2006-03-24 2241300 Författare Claes Malcolm

Läs mer

NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING

NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING 4030150 VHC NY PLACERING AV NÄTSTATION 1,2 FÖR KRAFTFÖRSÖRJNING ALLMÄNN SYSTEMBESKRIVNING Elkonsult Stockholm 2010-07-16 Företag: Rejlers Ingenjörer AB Adress: Box 49061 Postnr och ort: 100 28 STOCKHOLM

Läs mer

Ledningsskyddssystem för stamnätet

Ledningsskyddssystem för stamnätet SVENSKA ^ KRAFTNÄT ENHET, VERKSAMHETSOMRÅDE NK, Koirörollanläggningar VAR BETECKNING TR02-05-2-1 DATUM SAMRAD AN,AS,AT TEKNISK RIKTLINJE zctm /rfrhf & UTGÅVA 5 TD FASTSTÄLLD Ledningsskyddssystem för stamnätet

Läs mer

Power NetAnalysis. Optimerar industrinät. Power Quality

Power NetAnalysis. Optimerar industrinät. Power Quality Power Quality Power NetAnalysis Optimerar industrinät Lars Hartung, Thomas Eulitz, Wolfgang Biergans Industrinät är komplexa system som måste hålla takten med alla förändringar i anläggningen. För att

Läs mer

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska Kraftnät, Box 526, 162 15 Vällingby ISSN 1402-9049 Kraftnät Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter

Läs mer

Siemens Press. Dynamisk balansering för dynamiska nät

Siemens Press. Dynamisk balansering för dynamiska nät Siemens Press Dynamisk balansering för dynamiska nät Avancerade hydrauliska nät måste sörja för energisnål, ekonomisk och felfri drift, kompensera för avvikelser från de ursprungliga projekteringsvärdena,

Läs mer

.$76. Bilagor 1 Exempel på villkor för manövrering av frånskiljare

.$76. Bilagor 1 Exempel på villkor för manövrering av frånskiljare 1(6) &.$76 0$1g9(5%/2&.(5,1*)g5)5c16.,/-$5( Bilagor 1 Exempel på villkor för manövrering av frånskiljare Innehåll 1. Allmänt 2. Funktionskrav. 3. Tekniska krav. 4. Utformning. $//0b17 För att underlätta

Läs mer

DryformerTM. en ny oljefri krafttransformator med liten miljöpåverkan

DryformerTM. en ny oljefri krafttransformator med liten miljöpåverkan DryformerTM en ny oljefri krafttransformator med liten miljöpåverkan Thomas Andersson, Stefan Forsmark, Albert Jaksts Dryformer är en ny oljefri högspänningstransformator baserad på kabelteknik. Samma

Läs mer

Vem bär ansvaret för elnätet?

Vem bär ansvaret för elnätet? Vem bär ansvaret för elnätet? Roger Husblad, avdelningschef Energimarknadsinspektionen roger.husblad@ei.se www.ei.se Seminarium 2011-11-10 Vad är en nätkoncession? Nätkoncession: Tillstånd att bygga och

Läs mer

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning

Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Bilaga A Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Samrådsredogörelse 2015-03-19 Tidigare samråd Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken för hela projektet Vindkraft i Markbygden i samband

Läs mer

Göran Forsling Sweco Energuide

Göran Forsling Sweco Energuide Göran Forsling Sweco Energuide Foto av vindkraftverk nr 10 vid BLIEKEVARE VINDKRAFTPARK Sveriges nu största driftsatta landbaserade vindkraftpark Storlek: 18 verk, 36 MW, invigdes 2009-08-26. Fotograf:

Läs mer

by Lindquist Heating

by Lindquist Heating by Lindquist Heating En smart investering -nya generationen RB Grand Lux Driftsäkerhet, underhållsfritt och tillgänglighet var ledorden vid utvecklingen av nya RB Grand Lux serien. Nya RB Grand Lux serien

Läs mer

Informationsträff. Östergarns Bygdegård 29/10

Informationsträff. Östergarns Bygdegård 29/10 Informationsträff Östergarns Bygdegård 29/10 Agenda Orsaker till strömavbrotten Planerat underhåll och investeringar - L221 Kräklingbo, Östergarn och Gammelgarn - L231 Alskog, Ardre och Ljugarn - L232

Läs mer

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el

Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar. Utredning av nätanslutning av förnybar el Nätanslutning av svenska solcellsanläggningar Utredning av nätanslutning av förnybar el SolEl-seminarium 21-22 november 2007 First Hotel Royal Star, Älvsjö-Stockholm Lennart Söder Professor Elkraftsystem

Läs mer

%$.*581' $9*5b161,1*$5. 7(.1,6.Ã*5$16.1,1* (.2120,6.Ã*5$16.1,1*Ã2&+Ã.2671$'6$1$/<6 $))b560b66,*ã*5$16.1,1* -85,',6.Ã*5$16.1,1* *5$16.

%$.*581' $9*5b161,1*$5. 7(.1,6.Ã*5$16.1,1* (.2120,6.Ã*5$16.1,1*Ã2&+Ã.2671$'6$1$/<6 $))b560b66,*ã*5$16.1,1* -85,',6.Ã*5$16.1,1* *5$16. 5HVHUYNUDIWVVWXGLH *UDQVNQLQJDY-RKQcNHUOXQGV UHVHUYNUDIWVO VQLQJDULUDSSRUWHQµ) UVWXGLH 6nUEDUKHW'HPRSURMHNWµ (OIRUVNUDSSRUW -HQQ\(GIDVW6ZHG3RZHU $UQH1RUJUHQ6ZHG3RZHU $SULO 5HVHUYNUDIWVVWXGLH *UDQVNQLQJDY-RKQcNHUOXQGV

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Bilaga 3. Miljökonsekvensbeskrivning. Elutredning Vindpark Östra Frölunda

Bilaga 3. Miljökonsekvensbeskrivning. Elutredning Vindpark Östra Frölunda Bilaga 3 Miljökonsekvensbeskrivning Elutredning Vindpark Östra Frölunda Gothia Vind GothiaVind Östra Frölunda Uppdragsnummer 5465652000 Förstudie för elanslutning Rapport Göteborg 2011-08-30 Sweco Energuide

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584

Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 KS 6 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Thomas Hall 2013-05-07 KSN-2012-0584 Kommunstyrelsen Gasturbin för reservkraft Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

Läs mer

Torrisolerade transformatorer. RESIBLOC Transformatorteknik med mindre miljöpåverkan

Torrisolerade transformatorer. RESIBLOC Transformatorteknik med mindre miljöpåverkan Torrisolerade transformatorer RESIBLOC Transformatorteknik med mindre miljöpåverkan Miljövänlig, tillförlitlig och med förbättrad säkerhet Utmaningen Torrisolerade transformatorer används ofta i tillämpningar

Läs mer

Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101

Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101 Elnät Företag 2015 Priser fr o m 150101 Mälarenergi finns nära kunderna i Mälardalen. Vi levererar el, värme, vatten, kyla och snabba kommunikationslösningar. Vi har erfarenheten, viljan och förmågan att

Läs mer

Järnvägens elanläggningar

Järnvägens elanläggningar Järnvägens elanläggningar Innehåll Förord 3 Så får loket sin el 4 Omformad energi för tågbruk 6 Växelström med rätt spänning 7 Strömbrytare bryter strömmen snabbt 7 Kontaktledningen 7 Två system för att

Läs mer

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader

Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Utbildningsmodul 4. för avancerade EPC-marknader Finansiering av EPC-projekt Project Transparense OVERVIEW OF TRAINING MODULES I. Grundläggande om EPC II. EPC-processen från projektidentifiering till upphandling

Läs mer

Enkel hantering även för en ovan användare. maximal produktivitet spar tid och kostnader. professionell, utför försändelser av högsta kvalitet

Enkel hantering även för en ovan användare. maximal produktivitet spar tid och kostnader. professionell, utför försändelser av högsta kvalitet Enkel hantering även för en ovan användare maximal produktivitet spar tid och kostnader professionell, utför försändelser av högsta kvalitet kostnadsbesparande i dag och i framtiden God åtkomlighet - ergonomisk

Läs mer

ED 100 ED 250. Slagdörrautomatik

ED 100 ED 250. Slagdörrautomatik ED 100 ED 250 Slagdörrautomatik ED 100 och ED 250 innehåll ED 100 och ED 250 konfigurationer för olika dörrtillämpningar 4 5 Modulsystemet 6 7 För tillgänglighet i entréer 8 9 För snabbhet 10 11 För branddörrar

Läs mer

Konsoliderad version av

Konsoliderad version av Konsoliderad version av Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) föreskrifter och allmänna råd (STAFS 2009:8) om mätsystem för mätning av överförd el Rubriken har denna lydelse genom

Läs mer

3. Körvägsalternativ. 3.1 Identifierade körvägar

3. Körvägsalternativ. 3.1 Identifierade körvägar 11 3. Körvägsalternativ 3.1 Identifierade körvägar Tolv olika körvägar mellan järnvägsstationen och CSK har identifierats som rimliga alternativ. Anslutning till CSK kan ske antingen via Södra Boulevarden

Läs mer

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL

- TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL - TRYGG OCH STÖRNINGSFRI EL Installation av småskaliga anläggningar för Vind- och solel. Vind- och solel Intresset för småskaliga anläggningar för vind och solel ökar. För att underlätta för dig som elinstallatör

Läs mer

KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING

KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING 4030150 VHC KRAFTFÖRSÖRJNING SYSTEMVALSUTREDNING Elkonsult SYSTEMHANDLING Stockholm,2009-03-19 Företag: Rejlers Ingenjörer AB Adress: Box 49061 Postnr och ort: 100 28 STOCKHOLM Tel: 08-692 10 00 Fax: 08-654

Läs mer

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP

Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP Inledning Lönsamhetsberäkning för småskalig biodiesel CHP I förstudie kommer lönsamhetsberäkningar att göras för ett biodieselaggregat som har möjlighet att producera både el och värme hädanefter CHP.

Läs mer

Bilaga 1. Metoderna för bestämning av de avgifter som nätinnehavaren debiterar för anslutning av elproduktion

Bilaga 1. Metoderna för bestämning av de avgifter som nätinnehavaren debiterar för anslutning av elproduktion Bilaga 1. Metoderna för bestämning av de avgifter som nätinnehavaren debiterar för anslutning av elproduktion 1 Allmänt Nedanstående prissättningsprinciper och -metoder ska tillämpas på distributionsnät

Läs mer

www.telefrang.se Telefrang Smoke Control System Installationsmanual för Midi- och MaxiSmoke 2008-02-18 Sida 1 av 12

www.telefrang.se Telefrang Smoke Control System Installationsmanual för Midi- och MaxiSmoke 2008-02-18 Sida 1 av 12 Telefrang Smoke Control System Installationsmanual för Midi- och MaxiSmoke MaxiSmoke MidiSmoke File: D:\Projekt\SMOKE CONTROL\MIDI SMOKE\Man\Midisystem_inst_man_V01.odt 2008-02-18 Sida 1 av 12 1. Installation

Läs mer

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Målsättning

Läs mer

TEKNISK RIKTLINJE 2012-06-08 TR02-05-7

TEKNISK RIKTLINJE 2012-06-08 TR02-05-7 Utgåva Ändringsnot Datum 1 Första utgåva. Ersätter TR2-05-7-1 TR2-05-7-7 2012-06-08 2/16 Innehåll 1 Allmänt... 5 1.1 Reläskydd... 5 1.1.1 Reläskydd för transformatorer i ställverk med enkelskena eller

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Hanna Abrahamsson (chefsjurist) ISSN 2000-592X Föreskrifter och allmänna råd om ändring i Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna

Läs mer

- --I Energimarknadsinspektionen

- --I Energimarknadsinspektionen Swedish Energy Markets lnspectorate BESLUT 1 (4) Sökande wpd Storgrundet Nät AB Ferkens gränd 3 111 30 Stockholm 55 6873-1722 Ombud: Motpart Affärsverket svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg 202100-4284

Läs mer

OPTION. Aktivt ljusbågseliminatorsystem Säkrast i världen

OPTION. Aktivt ljusbågseliminatorsystem Säkrast i världen OPTION Sida 1/6 Aktivt ljusbågseliminatorsystem Säkrast i världen Otroligt snabb 3-fas jordslutare (< 5 ms) Inga heta och giftiga ljusbågsgaser bildas varför skaderisken för både personer och materiell

Läs mer

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling

Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll författningssamling ISSN 1400-4682 Utgivare: Gerda Lind STAFS 2009:8 Utkom från trycket 2009-04-06 Styrelsens för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC)

Läs mer

2012-10-01. Beslutsunderlag Gamla Lidingöbron TN/2012:292

2012-10-01. Beslutsunderlag Gamla Lidingöbron TN/2012:292 2012-10-01 Beslutsunderlag Gamla Lidingöbron TN/2012:292 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST Lidingö stad Stockholmsvägen 50 08-731 30 00 vx lidingo.stad@lidingo.se Stadshuset FAX INTERNET 181 82 Lidingö

Läs mer

Konstruktioner och komponenter till ställverk, 12 400 kv

Konstruktioner och komponenter till ställverk, 12 400 kv Konstruktioner och komponenter till ställverk, 12 400 kv 1 2 Så bygger du nästa generations ställverk Necks Electric vässar sitt erbjudande för ställverk. Till vårt befintliga produktutbud lägger vi flera

Läs mer

2014-06-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå

2014-06-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå 2014-06-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 4 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 2:4

Läs mer

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002 Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna

Läs mer

!!! Solcellsanläggning! Miljövänligt, självförsörjande och kostnadsbesparande!

!!! Solcellsanläggning! Miljövänligt, självförsörjande och kostnadsbesparande! Solcellsanläggning Miljövänligt, självförsörjande och kostnadsbesparande Det finns många anledningar att utnyttja energin från solen, men hur går man tillväga? Vad krävs för att skapa sin egen solcellsanläggning?

Läs mer

LANDANSLUTNING AV FARTYG I HAMN ETT EFFEKTIVT SÄTT ATT ELIMINERA LOKALA UTSLÄPP

LANDANSLUTNING AV FARTYG I HAMN ETT EFFEKTIVT SÄTT ATT ELIMINERA LOKALA UTSLÄPP LANDANSLUTNING AV FARTYG I HAMN ETT EFFEKTIVT SÄTT ATT ELIMINERA LOKALA UTSLÄPP Av Ola Norén, ABB Sammanfattning Passagerarfärjor och kryssningsfartyg önskar ofta lägga till i centrala lägen för att erbjuda

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Lindab Pascal

lindab vi förenklar byggandet Lindab Pascal lindab vi förenklar byggandet Lindab Pascal - Förenklad VAV lösning med full potential... Enkel projektering... Enkel driftsättning... Låg energiförbrukning... Nästa generations VAV-system Efterfrågan

Läs mer

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT?

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT? UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT? Dan Sandros Projektchef Stena Renewable KRITERIER ATT UPPFYLLA De områden som ska prioriteras bör uppfylla vissa kriterier för att förslaget ska

Läs mer

Infrastruktursektorn

Infrastruktursektorn 2/4 Beräkningarna för infrastruktursektorn baserar sig på de givna siffrorna för de olika planalternativen, där skillnaden dels ligger i antalet invånare och dels olika typer av boende. Största delen av

Läs mer

Säker mellanspänningsdistribution

Säker mellanspänningsdistribution Säker mellanspänningsdistribution med AX1 Det intelligenta ställverket AX1 är ett modernt luftisolerat ställverk som verkligen ligger i frontlinjen när det gäller säkerhet. Såväl driftsäkerhet som personsäkerhet.

Läs mer

Allmän behörighet Högspänning - Elkraftberäkningar

Allmän behörighet Högspänning - Elkraftberäkningar Frågor Elkraftberäkningar Elkraftsystem 2 Kapitel 6 6.1 Allmänt 6.2 Impedanser i ledningar 6.3 Kortslutningsberäkningar 6.4 Förluster och uppvärmning 6.5 Spänningsfallsberäkningar 6.6 Faskompensering 6.7

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

Tabellsamling säkringsfri teknik 2003:3 Kaskadkoppling

Tabellsamling säkringsfri teknik 2003:3 Kaskadkoppling Kaskadkoppling Kaskadkoppling, som även kallas back-up skydd, används för att: spara kostnader, förenkla valet av apparater, genom att möjliggöra användandet av effektbrytare med standardprestanda. Kaskadkoppling

Läs mer

TransportForsK. Transportforum 2017 Session 33. Elektrifierade fordon för citydistribution av styckegods med elförsörjning under färd ELFÄRD

TransportForsK. Transportforum 2017 Session 33. Elektrifierade fordon för citydistribution av styckegods med elförsörjning under färd ELFÄRD TransportForsK Session 33 Elektrifierade fordon för citydistribution av styckegods med elförsörjning under färd ELFÄRD Angelika Treiber angelika.treiber@tfk.se 08-562 491 04 Bakgrund Distribution av dagligvaror

Läs mer

Vindkraft och Elnät Måste elnätet byggas ut?

Vindkraft och Elnät Måste elnätet byggas ut? Vindkraft och Elnät Måste elnätet byggas ut? 2011-05-04 Björn Axelsson Nätanslutningar Regionnät Vattenfall Eldistribution 1 Nätanslutningar Björn Axelsson 05/05/2011 Agenda Lite historik kring förfrågningar

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Tentamen i Elkraftteknik 3p

Tentamen i Elkraftteknik 3p TMEL0-006 -10-13 1 Energisystem/Elektroteknik/IKP Tentamen i Elkraftteknik 3p Kurs: TMEL0 006-10 - 13 kl 08 1 -------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Tunnelgatan 2, Stockholm

Tunnelgatan 2, Stockholm Tunnelgatan 2, Stockholm Bahnhof uppfyller era miljökrav med god marginal Störst i Stockholm City Djupt insprängt i Brunkebergsåsen ligger Stockholms största datacenter: Thule. Här kan du hyra en serverplats

Läs mer

Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät. Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN

Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät. Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN Ersättning för inmatad el vid produktionsanläggningar anslutna till lokalnät Fortum Distribution AB, prisområde VÄSTKUSTEN Gäller fr.o.m. 2014-01-01 t.o.m. 2014-12-31. Inmatning där överliggande nät har

Läs mer

10 % Överlägsen systemeffektivitet Ett nytt sätt att minska kostnaderna Micro Plate -värmeväxlare för värmesystem. mphe.danfoss.

10 % Överlägsen systemeffektivitet Ett nytt sätt att minska kostnaderna Micro Plate -värmeväxlare för värmesystem. mphe.danfoss. MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Överlägsen systemeffektivitet Ett nytt sätt att minska kostnaderna Micro Plate -värmeväxlare för värmesystem 10 % Bättre värmeöverföring Tack vare en innovativ plåtkonstruktion

Läs mer

Hur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet

Hur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet Hur mår din eldistribution och dina kondensatorer? Mätning, analys och underhåll för bättre elkvalitet Provad utrustning och analyserat nät ger säker och tillförlitlig elkvalitet En allt kraftfullare satsning

Läs mer

Stationsautomation för bättre elförsörjning i Baltikum

Stationsautomation för bättre elförsörjning i Baltikum Stationsautomation för bättre elförsörjning i Baltikum Jarmo Pöhö, Jan Skogeby Energimyndigheterna i de tre baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen arbetar intensivt med att förstärka och modernisera

Läs mer

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531

ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 1 ELAVBROTTET I STOCKHOLM 090531 Peter Lindberg peter.lindberg@elsakerhetsverket.se RAPPORT Dnr/ref09EV841 2 3 Sammanfattning På söndagskvällen den 31 maj inträffade ett elavbrott som innebar att elförsörjningen

Läs mer

Vad är det för företag Evert Flood övertar chefsskapet för? - Ett bra företag, säger Jan-Erik Bergkvist med ett leende!

Vad är det för företag Evert Flood övertar chefsskapet för? - Ett bra företag, säger Jan-Erik Bergkvist med ett leende! Jan-Erik Bergkvist (vänster) lämnade den 1:a april över ansvaret för Envikens Elkraft till Evert Flood. Elkrafts nye chef är en man med bred kunskap inom elbranschen så framtiden ser lovande ut. Vad är

Läs mer

Evolution är alltid annorlunda

Evolution är alltid annorlunda Evolution är alltid annorlunda www.hexaformer.com Stäm in i evolutionen Bara för att vi i över hundra år har tänkt på ett sätt, så behöver vi inte nödvändigtvis tänka likadant i ytterligare hundra år.

Läs mer

PILOTPROJEKT - ELNÄT FÖR STORSKALIG VINDKRAFTPRODUKTION

PILOTPROJEKT - ELNÄT FÖR STORSKALIG VINDKRAFTPRODUKTION PILOTPROJEKT - ELNÄT FÖR STORSKALIG VINDKRAFTPRODUKTION 2011-02- 05 SLUTRAPPORT Arise Elnät AB 2011-02-05 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 2. Förutsättningar 3. Teknik 4. Planering 5. Park design 6. Elproduktion

Läs mer

Spara in på underhåll och energi

Spara in på underhåll och energi K7 2 K7 ETAP ETAP K7 är en komplett serie med kompakt nödbelysning baserad på LED teknologi. K7 är utformad för att till fullo dra nytta av alla fördelarna med lysdioder. Spara in på underhåll och energi

Läs mer

Ekonomiska konsekvenser

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Landstingsdirektörens stab Mars 2016 Landstingsdirektörens stab 2016-03-15 Dnr 2015/00688 Christer Rosenquist Ekonomiska konsekvenser Uppdrag I uppdraget ingår att göra en kostnadsjämförelse

Läs mer

R e n l u f t t i l l l ä g r e ko s t n a d

R e n l u f t t i l l l ä g r e ko s t n a d R e n l u f t t i l l l ä g r e ko s t n a d Camfil Farr Segmentbroschyr LC C L iv s cy ke l ko s t n a d Camfil Farr clean air solutions ko s t n a d e n f ö r re n l u f t filtret är den enda komponent

Läs mer

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde. PM 2014-09-23 Samrådsredogörelse Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts, samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi ställer sig till dessa. Samråden behandlar

Läs mer

Energimarknadsinspektionens författningssamling

Energimarknadsinspektionens författningssamling Energimarknadsinspektionens författningssamling Utgivare: Göran Morén (chefsjurist) ISSN 2000-592X Energimarknadsinspektionens föreskrifter och allmänna råd om krav som ska vara uppfyllda för att överföringen

Läs mer

Blåsmaskinsanläggningar i serie BB, CB, DB, EB, FB

Blåsmaskinsanläggningar i serie BB, CB, DB, EB, FB Blåsmaskinsanläggningar i serie BB, CB, DB, EB, FB Med globalt erkända OMEGA-PROFILEN Kapacitet 0,5 till 74 m³/min övertryck upp till 1 000 mbar, vakuum ner till 500 mbar COMPACT-blåsmaskiner Ett vägvisande

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

VARIODYN D1 Comprio. Talat utrymningslarm för alla typer av byggnader

VARIODYN D1 Comprio. Talat utrymningslarm för alla typer av byggnader VARIODYN D1 Comprio Talat utrymningslarm för alla typer av byggnader Lätt att använda med hög kvalitet och enkelt underhåll. Högt och tydligt: Talat utrymningslarm Ett talat utrymningslarm räddar liv.

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

EXCELLUM. Adresserbart system för ljusstyrning och energibesparing DALI. Excellum Network

EXCELLUM. Adresserbart system för ljusstyrning och energibesparing DALI. Excellum Network Excellum Network DALI EXCELLUM Adresserbart system för ljusstyrning och energibesparing EXCELLUM KOMBINERAR BESPARINGAR OCH BELYSNINGSKOMFORT Excellum är ett unikt adresserbart styrsystem för belysning

Läs mer

Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets?

Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets? Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets? Varför Växel slipning? -Växlar genererar en störning i tåg gången => Utmattnings skador, RCF -Dynamisk belastnings

Läs mer

Malungs IF Skidor. En utredning av det mobila snökanonssystemet vid Malungs skidstadium. Tel.nr. 08-550 102 10 Tel.nr.

Malungs IF Skidor. En utredning av det mobila snökanonssystemet vid Malungs skidstadium. Tel.nr. 08-550 102 10 Tel.nr. Malungs IF Skidor En utredning av det mobila snökanonssystemet vid Malungs skidstadium Jörgen Rogstam Mattias Dahlberg jorgen.rogstam@ekanalys.se mattias.dahlberg@ekanalys.se Tel.nr. 08-550 102 10 Tel.nr.

Läs mer

H2O kundservice. Effektiv och säker.

H2O kundservice. Effektiv och säker. Experter för avloppsfri produktion German Engineering H2O kundservice. Effektiv och säker. www.h2o-de.com Vår ambition är att i möjligaste mån minska din arbetsbörda. Därför har kundservice så hög prioritet

Läs mer

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME

Framtidens. ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Framtidens ergvärmepump DAIKIN ALTHERMA VÄRMEPUMP FÖR BERGVÄRME Daikin Altherma värmepump för bergvärme fördelar Geotermisk energi är en fri energikälla som kan användas för uppvärmning och varmvatten.

Läs mer

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN

RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN Värt att veta om ENERGIMÄTNING av fjärrvärme RADIATORTERMOSTATER RUMSTEMPERATUR TILLOPPSTEMPERATUR TRYCKFÖRHÅLLANDEN i fjärrvärmenätet TRYCK OCH FLÖDE 1 VÄRT ATT VETA För att informera om och underlätta

Läs mer

DYNAMISKA GLAS FÖR SOLSKYDD

DYNAMISKA GLAS FÖR SOLSKYDD DYNAMISKA GLAS FÖR SOLSKYDD Människan behöver dagsljus. Glasade fasader ger ljusa, öppna miljöer men ställer också höga krav på hur energi ska hanteras med tanke på miljö, komfort och hållbarhet. Tillgång

Läs mer

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Remissvar Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Näringsdepartementet Branschföreningen Tågoperatörerna 103 33 Stockholm Box 555 45 n.registrator@regeringskansliet.se 102 04 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se SWEDTRAIN Diarienummer N2016-00179-TIF

Läs mer

Elsäkerhetsverkets författningssamling

Elsäkerhetsverkets författningssamling Elsäkerhetsverkets författningssamling ISSN 1103-405X Utgivare: Carina Larsson Elsäkerhetsverkets föreskrifter och allmänna råd om varselmärkning vid elektriska starkströmsanläggningar; beslutade den 31

Läs mer

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0

Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0 Dokumentslag Verksamhetsstyrande 1 (5) Företag Ersätter tidigare dokument Dokumentid Utgåva E.ON Elnät Sverige AB NUT-091123-006 D14-0007569 3.0 Organisation Giltig fr o m Giltig t o m Anläggning 2015-08-12

Läs mer

Installationsregler. Härnösand Elnät. Förtydliganden och kompletteringar till gällande regelverk

Installationsregler. Härnösand Elnät. Förtydliganden och kompletteringar till gällande regelverk Härnösand Elnät Installationsregler Förtydliganden och kompletteringar till gällande regelverk Installationsreglerna är vägledning för dig som är elinstallatör. Reglerna hjälper dig i samarbetet med Härnösand

Läs mer

FLÄKTKONVEKTOR FLÄKTKONVEKTOR - 42EM IDEALISK FÖR KONTOR, HOTELL OCH SKOLOR

FLÄKTKONVEKTOR FLÄKTKONVEKTOR - 42EM IDEALISK FÖR KONTOR, HOTELL OCH SKOLOR AT M O S P H E R ATM FLÄKTKONVEKTOR FLÄKTKONVEKTOR - 42EM IDEALISK FÖR KONTOR, HOTELL OCH SKOLOR TÄCKER ALLA BEHOV Med 42EM erbjuder Carrier ett brett urval av lösningar inom luftkonditionering, anpassade

Läs mer

Din elanslutning. Att tänka på vid nyanslutningar A

Din elanslutning. Att tänka på vid nyanslutningar A Din elanslutning Att tänka på vid nyanslutningar 80 1500 A ANSLUTNINGSPROCESSEN 8 7 ca 20 veckor ca 21 veckor 6 HEJ HEJ ca 6 veckor 1 3 5 5 ca 12 veckor 2 4 ca 2 veckor ca 10 veckor Se till att vara ute

Läs mer