AB eller ABT, är det verkligen nödvändigt?

Transkript

1 Jag har frågat många; hur var sommaren. Ingen har klagat Sommaren 2013 var fin, men 2014 var ju fantastisk. Tänk att kunna bada i min i stöten ute i Stockholms ytterskärgård rena medelhavsklimatet. Vi har väl förstås klimatuppvärmningen att tacka Nu är det dock hög tid att börja tänka entreprenadrätt igen! AB eller ABT, är det verkligen nödvändigt? I detta nyhetsbrev tänkte jag våga mig på en kort jämförelse mellan byggbranschens standardavtal och den dispositiva rätten. Det vill säga vilka skillnader föreligger i det fall parterna avtalat om något av byggbranschens standardavtal, AB/ABT, eller i det fall som inte AB/ABT åberopas i kontraktet. Vad händer vid det standardavtalslösa tillståndet? Ett avtal finns, men inte där AB eller ABT som utgångspunkt ska tillämpas. Det gör det hela lite mer juridiskt osäkert. Som alla advokater börjar jag med att reservera mig, genomgången är inte fullständig och säkert inte helt genomtänkt så jag angriper området med viss ödmjukhet. Ambitionen är i alla fall att ge några verktyg för att i vissa frågor få en hint om hur man på ett ungefär kan resonera och även få insikt i att AB/ABT trots allt är ganska genomtänkta. Särskilt mycket skrivet finns inte gällande den s k dispositiva rätten (det standardavtalslösa tillståndet ) på det juridiska entreprenadområdet. Några litteraturtips för den som är hugad och som inspirerat bl a denna kommentar följer på slutet. Denna kommentar riktar in sig på den kommersiella sidan av entreprenadjuridiken. På konsumentområdet finns ju konsumenttjänstlagen.

2 Inledning/allmänna frågor På det kommersiella området saknas lagstiftning. I motiven till konsumenttjänstlagen nämns att konsumenttjänstlagen i och för sig stadfäster vissa allmänna rättsprinciper på tjänsteområdet. I ett kommersiellt förhållande gällande entreprenad (eller arbetsbeting som det heter på gammeljuridiska ) bör dock viss försiktighet anbefallas, konsumenttjänstlagen innehåller vissa bevislättnader som t ex att vid en småhusentreprenad gäller vad konsumenten påstår gällande pris, omfattning, tid för betalning och tidpunkt för arbetenas avslutande om inte annat framkommer av t ex ett skriftligt kontrakt (51 ). Vidare finns det en garantitid enligt 59 konsumenttjänstlagen. Förskott är inte tillåtet att avtala om vid en småhusentreprenad (52 ). I ett kommersiellt förhållande (näringsidkare), där inte AB/ABT avtalats, vågar jag påstå att dessa bestämmelser gör sig inte besvär. Min erfarenhet är att i ett kommersiellt förhållande där inte AB/ABT avtalats aktualiseras jämförelser/tillämpningar framförallt inom köplagen, skadeståndslagen och preskriptionslagen. En entreprenad är juridiskt ett arbetsbeting, en tjänst. Mot den bakgrunden är det inte helt lätt att i alla delar tillämpa köplagen som ju behandlar köp av varor. Rubriken Varans avlämnande är inte problemfri när det kommer till en entreprenad. I likhet med det köprättsliga förhållandet är det väsentligt att bedöma när en entreprenad är avlämnad, en lång rad viktiga rättsverkningar inträder därmed, bl a övergår risken för entreprenaden på beställaren. Det vill säga drabbas entreprenaden av en skada efter avlämnandet är utgångspunkten den att det är beställarens problem beställaren ska då ha egen försäkring t ex. Vidare innebär avlämnandet att ansvars- och garantitid börjar löpa m m. Enligt min mening bör/kan man inspireras av rättsfall från Högsta Domstolen (NJA 1987 s 243 respektive NJA 1987 s 716) för att få svar på när en entreprenad är avlämnad. Enligt min tolkning

3 av rättsfallen inträder avlämnandet vid godkänd slutbesiktning eller annat formlöst avlämnande, t ex ett besked från entreprenören att byggnationen är färdig. Köplagen ger, enligt min mening, bättre vägledning när det kommer till att tolka parternas avtal och vad som omfattas av åtagandet. 17 i köplagen stämmer nog väl överens med vad de flesta tycker som regelbundet arbetar med entreprenadrätt, d v s entreprenaden ska utföras/omfattas i enlighet med vad parterna avtalat. AB/ABT:s bestämmelser är dock mer omfattande och utgår ifrån det skrivna kontraktet. Vidare finns det specifika tolkningsregler i AB/ABT gällande vem som ska ansvara för lämnade uppgifter m m. Det är dock inte ovanligt att även när AB/ABT är avtalat så försöker parterna styrka muntliga överenskommelser. Skador AB/ABT har en omfattande reglering i 5 kap gällande skador på entreprenaden och motpartens egendom i övrigt. 5 kap är inte helt lättillgängligt. Däremot har man i 5 kap försökt att reglera de flesta upptänkliga situationer. AB/ABT stipulerar att entreprenören ansvarar för skador på entreprenaden (alltså det som byggs, inte objektet/fastigheten i övrigt) under entreprenadtiden (byggtiden), med undantag för skador som beror på beställaren. Bakgrunden till det är väl att entreprenören är den som har under byggtiden rådighet över egendomen och bäst kan skydda egendomen mot åsknedslag, brand och liknande händelser. Det är en bestämmelse som är allmängiltig och gäller oavsett om AB/ABT är avtalat. (Konsumenttjänstlagens 39 stipulerar t ex detsamma.) Enligt AB/ABT följer också en försäkringsplikt, d v s entreprenören ska hålla entreprenaden försäkrad. Har inte AB/ABT avtalats finns det dock ingen försäkringsplikt. Saknas försäkring kan det vara svårt att driva in skadestånd - betalningsförmåga kanske saknas hos entreprenören. Uppstår det skada på beställarens övriga egendom (d v s annat än

4 entreprenaden) stipulerar AB/ABT att entreprenören är ansvarig för det fall att entreprenören byggt fel som leder till följdskador eller vid vållande (5 kap 11 ). Aktuell bestämmelse innehåller ansvarsbegränsning till antingen försäkringsskyddets maxbelopp eller om sådant saknas 15 procent av kontraktssumman. Har inte parterna avtalat om AB/ABT är entreprenören ansvarig enligt allmänna kontraktuella grundprinciper och i övrigt enligt skadeståndslagen. Detta innebär enligt min mening ingen skillnad, d v s entreprenören är ansvarig för följdskador p g a fel och i övrigt vid visat vållande. Någon ansvarsbegränsning föreligger ej, dock kan jämkning aktualiseras enligt skadeståndslagens bestämmelser. 5 kap 11 AB/ABT stipulerar vidare att entreprenörens ansvar för intäktsbortfall o dyl är begränsat (utom vid grov vårdslöshet). Har inte AB/ABT avtalats saknas denna begränsning. Enligt AB/ABT har part ansvar för egna medhjälpare, anställda etc (5 kap 12 ). Ett viktigt undantag för beställarens del när AB/ABT är avtalat är dock att beställaren bara svarar för egendomsskada som drabbat entreprenör och orsakats av annan av beställaren upphandlad entreprenör vid medvållande på beställarens sida. Vid tredjemansskador (som är något diffust vad som avses) och skador enligt 32 kap Miljöbalken stipulerar AB/ABT (5 kap 13 ) att entreprenören har ett ansvar, men kan exculpera sig gentemot beställaren (så att beställaren alltså är den som ersätta entreprenören för det fall entreprenören blir tvungen att utge skadeståndet). Rekvisitet lyder för det fall entreprenören kan visa att han/hon rimligen inte kunnat förebygga eller begränsa skadan. Besiktning Besiktning är helt oreglerat på det kommersiella området, utanför AB/ABT:s regler. Besiktning utgör dock beställarens mottagningskontroll, så det är viktigt att genomföra besiktning eller någon form av syn från beställarens håll när entreprenaden väl anmäls som färdigställd. AB/ABT innehåller omfattande och detaljerade regler. Man ska inte

5 övertolka AB/ABT:s bestämmelser i sammanhanget. Ett formaliafel vid kallelsen kommer inte att göra att besiktningen juridiskt sett är ogiltig. Det står också beställaren fritt att använda besiktningsmän ur sin egna organisation t ex. Man kan t o m låta sin gamla ointresserade och inkompetenta släkting agera besiktningsförrättare. Däremot påverkas bevisvärdet. En domstol eller skiljenämnd kommer nog anse att en oberoende besiktningsman har större trovärdighet och tyngd än beställarens släkting. Det kan nämnas att konsumenttjänstlagen innehåller vissa bestämmelser kring besiktning av småhusentreprenader som är inspirerade av byggbranschens standardavtal. Vid besiktning när inte AB/ABT är avtalat kommer man långt på sunt förnuft. Bägge parter bör kallas och besiktningen bör inte gå av stapeln samma dag eller dagen efter kallelsen kommit entreprenören tillhanda. En oberoende besiktningsman är att föredra. Besiktning bör ske i direkt anslutning till när entreprenören anmält entreprenaden som färdigställd. Avtalet kontraktshandlingarna bör läggas till grund för besiktningen. Avslutande ord Som synes av denna korta genomgång är det att föredra att åberopa AB/ABT i ett entreprenadkontrakt/avtal på den kommersiella sidan. Många frågor/tvister kan därmed underlättas. AB/ABT är väl genomtänkt, om än inte helt lättillgängligt och inte heller alltid juridiskt perfekt det är ju ett standardavtal. Men det fungerar väl inom branschen och kanske är det därför vi ännu inte har någon entreprenadlag på det kommersiella området.

6 Juridiska Litteraturtips Bengtsson, Bertil, Skadeståndslagen, Norstedts 2002 Bengtsson, Bertil, m fl, Allehanda om skadestånd i avtalsförhållanden, Jureförlag 2009 Bengtsson, Bertil, Särskilda avtalstyper, 1976 Bengtsson, Bertil, Allmänna principer om kontraktsansvar?, Festskrift till Lars Gorton Jannesson Maria, Culpaansvaret i entreprenadavtal, Magisteruppsats Linköpings Universitet 2010 Regeringens Proposition 1984/85:110 (Konsumenttjänstlagen) NJA 2013 s 271 (särskilt Jonny Herres särskilda yttrande) Med förhoppningar om ett problemfritt byggande och en trevlig höst!