kontraktsrätten i Sverige samt utformningen av de allmänna - Besiktningens rättsverkan; 1989, 1997 och 2002

Transkript

1 Bergensymposiet i entreprenadrätt 11 och 12 november 2013 Torgny Håstad, f.d. domare i Högsta domstolen, professor i civilrätt vid Uppsala universitet 1. Några synpunkter på entreprenadrättens förhållande till den allmänna kontraktsrätten i Sverige samt utformningen av de allmänna kontraktsbestämmelserna (AB) 2. Utvalda frågor (rättsfall): - Besiktningens rättsverkan; 1989, 1997 och Preskription; Bevisbördan för avtal om bestämt pris eller takpris; 1975, 2001, Pactum turpe (svart, kvittofritt arbete); 2002, Utförandeansvar och funktionsansvar; 2002, Risk och skadeståndsansvar; S.k. utvecklingsfel (byggteknik som ansågs fackmässig vid utförandet) - Garantitid ansvarsbegränsning? Grov vårdslöshet; Kopplade avtal; 1984, 1997, 2007, 2009, Vite (mulkt) utgör tak för ersättning? Flera förseningsorsaker; Överlåtelseförbud; Kommuns ansvar när kommunen inte är avtalspart; 1973

2 - Rättsfall i Nytt Juridiskt Arkiv I (NJA), från Högsta domstolen s. 97. Fullmakt för finansiär att hos beställaren lyfta entreprenadsumman, där fullmakten delgetts beställaren. Återkallelig fullmakt eller sakrättsligt skyddad överlåtelse? Dessutom fråga om ett överlåtelseförbud omfattade entreprenörens rätt enligt kontraktet s. 72. Felaktiga markbeskaffenhetsuppgifter från beställaren inför grävning av brunn. Förutsättningsläran kompletterar AB:s bestämmelser. Även fråga om betydelsen av att entreprenören på anmodan av beställaren fortsatt att gräva en tid efter det att de olämpliga markförhållandena blivit synliga s Kommuns ansvar för att den vid försäljning av mark bestämt viss hustyp, som var olämplig, för framtida entreprenadavtal (där kommunen inte var part). Dessutom fråga om fullmakt för kommunaltjänsteman eller kommunens ansvar för dennes vårdslöshet s Bevisbördan för avtal om bestämt pris vid entreprenadavtal med konsument. Jfr 2001 och s Entreprenadavtal hänvisade till husbyggnadsavtal slutet mellan entreprenör och kommun (kommun ej avtalspart i entreprenaden), som i sin tur innehåll hänvisning till AB 72. Beställaren (konsument) fick åberopade preskriptionsbestämmelse i AB 72 mot entreprenören s Fel som visar sig efter utgången av garantitid. I (avtal där AB gällde): Kravet där på grov vårdslöshet för ansvar jämkades inte. II (avtal där AB inte gällde): Avtalet om garantitid ansågs inte innebära någon friskrivning; därför ansvar oberoende av om grov vårdslöshet förelåg s Preskription enligt 1862 års lag (som börjar vid fordringens uppkomst) av beställares fordran på grund av fel i entreprenad har ansetts löpa från den dag slutbesiktning slutförts (inte när avtalet ingicks). Se även 1987 s s Enligt avtal om småhusentreprenad (ABS 80) skulle köpeskillingen erläggas när huset blivit inflyttningsklart. I besiktningsutlåtandet angavs att huset var inflyttningsklart på avtalad tillträdesdag. På beställarens invändning har frågan ansetts kunna prövas av domstol. (Inte anmärkningsvärt med hänsyn till ABS regler, men

3 intressant enligt AB:s dåvarande regler om besiktnings rättsverkan. Jfr Håstad i SvJT 1991 s. 577 ff.) s Fråga om entreprenör gjort sig skyldig till grov vårdslöshet (fel uppdagat efter garantitidens utgång). Ja, entreprenören borde ha gjort beräkningar om spikningsavstånd, särskilt med hänsyn till risk för personskador (tak rasade ner) s. 44. Generalentreprenad med underentreprenad avseende takarbetena. Bestämmelse i avtalet mellan GE och UE har inte ansetts gynna beställaren, och en av beställaren anlitad besiktningsman (svarande i målet) behövde därför inte beakta avvikelse från det avtalet (jfr 1984 s (Konstigheter i utlåtanden i målet om besiktningens rättsverkan; jfr 1989 s. 773.) s Vid köp och arbetsbeting som direkt eller analogivis omfattas av 1990 års köplag är huvudregeln att part som hävdar att avtal träffats om priset eller om beräkning av grunden för detta har bevisbördan för sitt påstående (tvärtom i 1951 s. 1, båda plena; jfr 1975 s. 280) s Pactum turpe. Ett avtal om uppförande av småhus innehöll att halva priset skulle erläggas utan kvitto till ett något lägre pris. HovR:n avvisade entreprenörens talan om betalning av detta lägre pris. HD:s majoritet ansåg att målet skulle tas upp till prövning, bl.a. eftersom det finns andra sanktioner mot skattebrott, beställaren mottagit prestation, skattebrott begås inte i avtalet utan vid underlåten deklaration och rätten till rättegång i EMR. Jfr 2004 s. 682 (entreprenör saknar rätt att kräva betalning med högre skäligt belopp när kvitto begärs) och 2008 s. 861 (stöld av pengar; den omständigheten att pengarna må utgöra utbyte av brott (knarkhantering) ansågs inte utgöra grund för avvisning eller ogillande av hans skadeståndstalan mot den som stulit pengarna från honom; genom att åklagare försummat att yrka förverkande i ett brottmål, hade den bestulne fått rätt till pengarna ) s Enligt besiktningsprotokoll var en entreprenad behäftad med vissa fel. Fråga om entreprenören kunde få ansvaret överprövat i domstol genom fullgörelsetalan rörande betalning (ej fastställelsetalan), väckt först sedan nästan två år förflutit från besiktningen. Dessutom fråga om entreprenörens ansvar för konstruktionens lämplighet, där

4 entreprenören förslagit en ny lösning som gav hög ljudnivå, dock inte högre än den nivå som skulle följt av beställarens ursprungliga beställning.004 s Även en konsument har ansetts ha bevisbördan för påstående om bestämt pris eller takpris (numera delvis annan lag i konsumenttjänstlagen) s Beställaren vid en generalentreprenad enligt AB 72 (med ansvarsbegränsningar) har inte ansetts kunna få ersättning från en underentreprenör, som avtalat med GE enligt AB 72, på utomobligatorisk grund när beställarens egendom skadats genom UE:s vårdslöshet (jfr bl.a s. 712 och Bertil Bengtsson i SvJT 2004 s. 840 f. samt följande rättsfall) s. 16. Byggföretag, som anlitats av en bostadsrättsförening, har orsakat vattenskada i en av föreningen ägd fastighet. Allmän förmögenhetsskada bestående i kostnad som innehavare av en skadad bostadsrättslägenhet haft för ersättningsboende har ansetts ersättningsgill oaktat att bostadsrättsföreningen och inte bostadsrättshavaren var ägare till fastigheten. Rätten till ersättning på utomobligatorisk grund har fått göras gällande direkt mot byggföretaget trots att detta anlitats av föreningen och oberoende av om bostadsrättshavaren av denna varit berättigad till ersättning för samma skada. (S.k. tredjemansskada. Kärande var inte beställaren/föreningen. Denna var enligt bostadsrättslagen skyldig att reparera lägenheten men ersättning för hinder i nyttjandet krävde vårdslöshet av föreningen. Entreprenören hade ersatt bara förstört lösöre. Om relationen mellan 2005 och 2009 års rättsfall, se JR Lindskog i 2009 s s Vid generalentreprenad enligt AB 72 har entreprenören åtagit sig viss projektering. I kontraktet har angetts att entreprenören har fullt ansvar för fel och brister som har samband med projektets funktion. Entreprenören har i den berörda delen ansetts vara ansvarig för funktionen enligt såväl kontraktsbestämmelsen som ansvaret för uppgifter i 1:9 AB 72. Uttalanden av HD om att generalentreprenad avser frågan om entreprenaden är delad eller en enhet men inte avser frågan om utförande eller funktionsansvar (vilket däremot AB resp. ABT gör). Mellanformer kan finnas: s.k. insprängd totalentreprenad.

5 s Avtal direkt mellan beställare och underentreprenör om visst vite ifall omhändertagna nycklar försvann. Entreprenören, som inte kände till avtalet, ersatte beställaren för hela skadan (långt överstigande vitet). Frågor om vitet i och för sig uteslöt ansvar för överstigande skada (om vitet utgjorde ett tak; litteraturhänvisningar på en A- 4 sida i domen) och om underentreprenören (ifall vitet utgjorde ett tak) ändå var skyldig att ersätta entreprenören hela det belopp som entreprenören erlagt till beställaren s Förseningsvite var kopplat till ett vattenkraftverks idrifttagande, inte rättidiga fullgörandet av varje sidoentreprenörs rättidiga fullgörelse av sin del. Den entreprenör som var försenad med byggandet av vattenintag och uttag bestred skyldighet att betala vite för den del av förseningen som inte försenat idrifttagandet, därför att den entreprenör/leverantör som skulle levererat generatorn också var försenad. HD framhöll att med denna tolkning så skulle sidoentreprenörer helt kunna undgå ansvar genom att hänvisa till andra sidoentreprenörers försening, vilket borde kräva tydligt stöd i avtalet, något som saknades. Hänvisning gjordes till allmänna principer om solidariskt ansvar i skadeståndsrätten men inte till exempelvis NL s Enligt 5:4 AB 92 ansvarar entreprenören under entreprenadtiden för skada på ej avlämnad del av entreprenaden utom om skadan beror på beställaren. Beställaren (en generalentreprenör) hade ordnat ett driftsprov som skadade en underentreprenörs arbete. Underentreprenören krävde skadestånd oavsett vårdslöshet. HD förklarade att 5:4 endast avsåg risken (d.v.s. underentreprenören hade rätt till betalning för sitt arbete, trots att det blivit skadat) men att rätt till skadestånd förutsatte vårdslöshet enligt andra bestämmelser i AB (någon skada hade f.ö. knappast uppkommit eftersom underentreprenören skulle ha rätt till ersättning för tilläggsarbete som beställdes till avhjälpande av skadorna på det ursprungliga arbetet).