Byggandets Kontraktskommitté, BKK c/o Marie Borgblad Vägverket, JU BORLÄNGE

Transkript

1 Byggandets Kontraktskommitté, BKK c/o Marie Borgblad Vägverket, JU BORLÄNGE Installatörernas remissvar beträffande AB 03 Installatörsorganisationerna Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Kylentreprenörernas Förening, Svensk Ventilation och VVS-Installatörerna, benämnda Installatörerna, får med anledning av BKK:s utsända remiss angående AB 03 avge följande synpunkter. Eftersom Installatörerna varit representerade i den arbetsgrupp som tagit fram remissutgåvan, så begränsar sig Installatörerna i huvudsak till synpunkter som inte kommit fram under arbetsgruppens diskussioner och som inte heller beaktats i skrivningarna, antingen i gemensamma texter eller i den s.k. entreprenörkolumnen. Allmänt BKK har i AB 03 lika lite som tidigare revisionsgrupper behandlat och reglerat det faktum att i en entreprenad medverkar ett stort antal aktörer, främst underentreprenörer, sidoentreprenörer och konsulter, således inte enbart en entreprenör och en beställare. Genom att BKK negligerat dessa grundläggande förutsättningar för framgångsrikt utförande av entreprenader blir AB 03 ett dokument präglat av betydande obalanser till förmån för beställare i sin egenskap av byggherre och för vissa entreprenörkategorier såsom generalentreprenörer. VVS-Installatörerna Tfn Regionkontor: Box Fax Malmö Jönköping Linköping Stockholm Sundsvall Rosenlundsgatan 40 info@vvsi.se Växjö Göteborg Örebro Falun Skellefteå Stockholm Org nr Medlem i Svenskt Näringsliv

2 Varje revision av AB-dokumenten förefaller ha lett till ökade krav på formalistiska regler, inte minst vad gäller skriftlighetskrav. Sådana slag av regelsystem är hanterbara för stora företag med väl utbyggd administration men ogynnsammare för den stora mängden små entreprenörer med begränsade administrativa resurser. Frågan är om inte den möjliga gränsen för antalet formaliakrav nu överskridits i AB 03. Om AB 03, eller förhoppningsvis en förbättrad version av denna, skulle komma att utges så måste organisationerna i BKK för att upprätthålla förtroendet för regelverket tillse att det nya regelverket efterlevs. Inom BKK måste därför finnas en funktion för erfarenhetsåterföring till vilken medlemsorganisationerna rapporterar i AF-delar återkommande ändringar i regelverket av betydelse. Ett större mått av lojalitet mot AB-systemet inom BKK:s medlemskrets erfordras också. Förord Installatörerna anser det vara till fördel att i AB 03 nu införs ett förord innefattande grundläggande principer för de entreprenader som regleras av AB 03. Det hade dock varit till fördel om nackdelarna med individuellt utformade AF-texter kommit till klarare uttryck, på sätt framgår av BKK:s officiella uttalande i denna fråga år Begreppsbestämningar À-pris: I AB 92 förekommande skrivning om inte annat sägs bör finnas kvar i AB 03, eftersom varje entreprenad är mer eller mindre särpräglad och behov kan finnas av en individuell reglering. 2

3 Slutlikvid Texten bör förtydligas vad gäller icke erlagd moms; det kan såväl röra sig om moms på à contobelopp, där moms inte erlagts, som enbart moms på slutfaktura. Frågan har stor betydelse för vad som får innehållas enligt 6:16. Slutlikvid kan ju heller inte avse belopp som beställaren p.g.a. försummelse underlåtit att betala. Kapitel 1 Installatörernas uppfattning i frågan beträffande mängder i mängdförteckning är väl känd. Installatörerna ansluter sig till den av Stockholms Byggmästareförening föreslagna skrivningen: har i mängdförteckningen angivits ett streck istället för sifferuppgift eller har sifferuppgiften utelämnats skall i båda fallen ingen mängd av ifrågavarande slag anses ingå i åtagandet, med tillägg av om inte omständigheterna uppenbarligen föranleder annat. Kapitel 2 2: Skall-kravet att upprätta kvalitets- och miljöplaner bör modifieras, d.v.s. kräva överenskommelse mellan parterna. Installatörerna konstaterar att 3-5 är avsedda att ge balanserade lösningar på en mängd olikartade situationer. Den höga ambitionsnivån har dock lett till att de föreslagna bestämmelserna har blivit förhållandevis krångliga. 5 andra stycket: Är hänsyftningen till enligt 3 riktig? BKK bör också föra en särskild diskussion om farorna för att parterna missbrukar den föreslagna friregeln om 0,5 prisbasbelopp. 3

4 Kapitel 3 14: Betydelsen av att underentreprenörer och sidoentreprenörer normalt bör beredas tillfälle delta i byggmöten skall antingen framgå direkt av bestämmelsen eller i vart fall i en kommentar. Kapitel : Den föreslagna lösningen är inte tillfredsställande för underentreprenörer där ett kontrollansvar för beställaren istället bör föreskrivas. Kommentaren till kapitel 4 3: Uttrycket berör del är oklart. 4 7: Installatörssidans uppfattning i garantifrågan är väl känd. Det kan ånyo upprepas att Installatörerna ställer sig inte generellt avvisande till femåriga garantier under förutsättning att särskild ersättning utgår härför, att installatörer bereds möjlighet att genom underhållsavtal eller liknande följa upp anläggningars driftsförhållanden samt att avtal träffas om slitdelar vilka skall undantas från garantiåtaganden. 8: Är fel som inte är oväsentligt = väsentligt och därför bort föranlett att entreprenaden inte borde godkänts. 9: Uttrycket utför åtgärd bör utbytas mot uttrycket i kap 2 2 inte ombesörjer och dokumenterar ; allt för att få en överensstämmelse med huvudregeln i kap 2 2. Vad händer om den underlåtna åtgärden upptäcks långt efter det att garantitiden utgått? Kapitel 5 8: Bestämmelsen är kopplad till kapitel 7 om besiktningar. Installatörerna konstaterar att den innebörd som garantibegreppet får i den föreslagna lydelsen kan leda till missuppfattningar och kräver avsevärda pedagogiska insatser. 4

5 9: Som framgår av remissen så ansluter sig Installatörerna till beställarsidans förslag med en 0,5 prisbasbeloppsregel. Installatörssidan har dock inte anslutit sig till kommentaren kapitel 9 där framförallt andra stycket förefaller närmast höra hemma under 8 i samma kapitel. 11 sista stycket: Installatörerna ansluter sig till entreprenörssidans förslag men är oklara över om det föreligger någon faktisk skillnad mellan beställarsidans och entreprenörssidans förslag. 14: Bestämmelsen handlar om det fall då beställaren upptäcker fel eller skada. Installatörerna kommer i sina kommentarer till kapitel 7 föreslå att den obegränsade ansvarstid för fel, som föreslagits av arbetsgruppen, tas bort. Detta kan föranleda ändringar i 14, exempelvis innebärande att bestämmelsen också skall reglera fel som bort märkas. Kapitel 6 16: I fjärde stycket finns ingen påföljd för beställaren om denne underlåter att skriftligen redovisa skälen för sitt innehållande av betalning. Till denna regel bör därför vid beställarens underlåtelse fogas en skadeståndspåföljd regeln om dröjsmålsränta är inte tillräckligt avskräckande. Kapitel 7 Kommentaren till 2: Kan skrivningen att fortlöpande besiktning kan genomföras som slutbesiktning vålla missförstånd? 6: Installatörerna ställer sig tveksamma till bibehållande av besiktningsformen överbesiktning, eftersom denna sällan tillför något utöver vad som framkommer i allmän domstol eller vid skiljeförfarande. 7: Installatörerna är av uppfattningen att AB 92:s regel, där det är beställaren som utser besiktningsman, är att föredra, då AB 92:s regel bättre 5

6 avspeglar de faktiska maktförhållandena på byggplatsen och eftersom besiktningsmannen får anses ingå i beställarens organisation. 10 och 11: Installatörerna kan inte acceptera arbetsgruppens förslag att ansvarstiden för fel som bort märkas, d.v.s. synliga fel, skall vara samma som den allmänna preskriptionstiden, tio år. Sådana regler som de föreslagna finns inte i danska eller norska bestämmelser och förmodligen inte heller utanför Norden. Hela köplagssystemet (KKL 20 och Köplagen 20) förutsätter att säljaren undersöker varan, i vart fall efter avlämnandet. Svensk rätt skiljer sig härvid något från Norge, Danmark och Finland, där det vid avlämnandet finns en generell undersökningsplikt. Dock är det så att köparen enligt köplagen 20 på säljarens uppmaning har skyldighet att undersöka varan och då reklamera vad köparen borde ha märkt vid undersökningen. I och med att entreprenören (säljaren) anmält entreprenaden för slutbesiktning har entreprenören avgett en sådan uppmaning och köparen (beställaren) skall då undersöka entreprenaden. I detta sammanhang kan också nämnas Jordabalken 4:19, andra stycket där en undersökningsplikt finns för köparen. Någon egentlig förändring föreligger förmodligen inte beträffande köparens skyldighet att reklamera genast enligt 1905 års köplag och så snart omständigheterna medger detta enligt 1990 års köplag. Det vore helt orimligt att en färgblind beställare som fått ett rött hus istället för som avtalat ett grönt hus, kan dröja med att reklamera i nästan tio år, och då erhålla ett gratis underhållningsarbete, d.v.s. ommålning. En regel motsvarande den i AB 92 kap 7 13 om att beställaren kan göra gällande fel som beställaren skriftligen hos entreprenören påtalat inom tre månader efter entreprenadtidens utgång, bör användas även i AB 03. 6

7 Kapitel 8 Inga kommentarer. Kapitel 9 1: Installatörerna är av den uppfattningen att möjligheterna till skiljeförfarande bör nämnas antingen i själva bestämmelsen eller i vart fall i kommentartexten. Stockholm Per Ossmer, e.u. 7