ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts mellandom i mål T , se bilaga A

Transkript

1 SVEA HOVRÄTT DOM Mål nr Avdelning T Rotel 0812 Stockholm Sid l (6) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts mellandom i mål T , se bilaga A KLAGANDE Sehlstedtsgatan Ekonomisk Förening, Box Stockholm Ombud: Advokat Peter Degerfeldt Box Stockholm MOTPART Fridhemsplan Hotel & Hostel Aktiebolag, S:t Eriksgatan Stockholm Ombud: Advokat Ulf Holmberg Kungsgatan 29, 2 tr Stockholm SAKEN Fordran HOVRATTENS DOMSLUT Hovrätten fastställer tingsrättens dom. Dok.Idll57176 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2290 Birger Jarls Torg måndag - fredag Stockholm :00-15:00 E-post: svea.avd8@dom.se

2 Sid 2 SVEA HOVRÄTT DOM T Avdelning 08 YRKANDEN I HOVRATTEN Sehlstedtsgatan Ekonomisk Förening (Sehlstedtsgatan) har yrkat att hovrätten ska fastställa att Fridhemsplan Hotel & Hostel Aktiebolags (Fridhemsplan) påstådda fordran avseende tilläggsarbeten (ÄTA) till parternas entreprenadkontrakt från den 14 december 2007 är preskriberad. Fridhemsplan har bestritt att tingsrättens dom ändras. Parterna har framställt yrkanden om ersättning för rättegångskostnader i hovrätten. HOVRÄTTENS DOMSKÄL Någon bevisning har inte åberopats. Sehlstedtsgatan har till stöd för sin talan i hovrätten bl.a. hänfört sig till uttalanden i skriften Entreprenadbesiktning, utgiven av Byggandets Kontraktskommitté år kommentaren däri till 7 kap. 2 ABT 94 sägs att om slutbesiktning inte verkställs inom föreskriven tid på grund av beställarens underlåtenhet räknas garantitiden från den dag som besiktningen rätteligen skulle ha verkställts, samt inträder även övriga rättsverkningar av besiktningen samtidigt. Vad som anförts här föranleder inte hovrätten att göra någon annan bedömning än den som tingsrätten har gjort. Tingsrättens mellandom ska sålunda inte ändras. Det ankommer på tingsrätten att pröva frågan om rättegångskostnader i hovrätten när den domstolen skiljer sig från målet.

3 SVEA HOVRÄTT Avdelning 08 DOM Sid 3 T HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast I avgörandet har deltagit hovrättsråden Bertil Ahnborg, Ingela Perklev (skiljaktig), Hans Cappelen-Smith (skiljaktig) och Claes Söderqvist, referent. Skiljaktig mening, se nästa sida.

4 Sid 4 SVEA HOVRÄTT DOM T Avdelning 08 Skiljaktig mening Hovrättsråden Ingela Perklev och Hans Cappelen-Smith är skiljaktiga och anför följande. För parternas avtal gäller bl.a. standardavtalet ABT 94 och administrativa föreskrifter (AFD) som utformats i anslutning till AF AMA 98. Av avtalet framgår att om i kontraktshandlingarna förekommer mot varandra stridande uppgifter eller föreskrifter, gäller avtalsbekräftelsen före ABT 94. Enligt AFD.615 gäller att med ändring av ABT 94 kap (i det följande avser paragrafhänvisningar bestämmelser i ABT 94) ska slutreglering ske senast tre månader efter godkänd slutbesiktning. I sistnämnda bestämmelse föreskrivs att för entreprenörens fordringar av det slag som nu är i fråga gäller en preskriptionstid om sex månader räknat från entreprenadens godkännande. Parterna är överens om att AFD.615 innebär att preskriptionstiden förkortats till tre månader. Det är ostridigt i målet att någon slutbesiktning av entreprenaden inte ägt rum. Frågan i målet rör hur preskriptionstiden för Fridhemsplans fordringar avseende ÄT A-arbeten ska beräknas i denna situation. Entreprenadavtal är nästan helt oreglerade i lag. Sedan lång tid regleras dock avtalen i stor utsträckning i enhetliga standardvillkor som bygger på överenskommelser inom entreprenadbranschen. Bestämmelserna i ABT 94 utarbetades inom Föreningen Byggandets Kontraktskommitté (BKK), i vilken ingick företrädare för olika intresseorganisationer på såväl beställar- som entreprenörssidan. Som Högsta domstolen har uttalat i rättsfallet NJA 2013 s målet gällde då AB 92 - är det naturligt att tolka standardavtal av ifrågavarande slag i ljuset av den dispositiva rätt som eljest skulle ha tillämpats, dvs. obligationsrättsliga regler för denna typ av avtal, av vilka en del kommit till uttryck i köplagen. Om någon gemensam partsavsikt inte kan fastställas, och det inte finns några omständigheter vid sidan av avtalstexten som kan klargöra hur parterna uppfattat ett omtvistat standardvillkor, bör, enligt vad Högsta domstolen uttalade, tolkningen inriktas på villkorets ordalydelse. När villkorets innebörd ska bedömas kan,

5 Sid 5 SVEA HOVRÄTT DOM T Avdelning 08 framhöll Högsta domstolen, ledning hämtas från systematiken och de övriga villkoren i standardavtalet; bestämmelserna var avsedda att utgöra ett sammanhängande system. I fbrevarande fall ger ordalydelsen av kap inte någon ledning för tolkningen. Enligt vår mening kan formuleringen "I övrigt gäller preskriptionslagen" läst mot paragrafen i övrigt inte ses som en föreskrift om vilken preskriptionstid som ska gälla för det fall att godkänd slutbesiktning inte har ägt rum. Frågan om preskriptionstidens beräkning får alltså besvaras med ledning av systematiken i ABT 94. Föreningen har i detta sammanhang pekat på bestämmelsen i kap.4 7 om beräkning av garantitid. Enligt bestämmelsen räknas denna tid från entreprenadens godkännande. Om inte slutbesiktning verkställs inom föreskriven tid på grund av beställarens underlåtenhet, räknas garantitiden från den dag besiktningen rätteligen skulle ha verkställts. Föreningen har gjort gällande att motsvarande betraktelsesätt ska anläggas vid tillämpning av kap. 6 13, dvs. att preskriptionstiden ska räknas från den tidpunkt då slutbesiktning rätteligen skulle ha skett. I litteraturen har också hävdats att preskriptionstiden enligt nämnda bestämmelse ska räknas på detta sätt. Som skäl för detta har bl.a. anförts att entreprenadtiden upphör, med de rättsverkningar som därav följer, när garantitiden inträder (Lindahl, Totalentreprenad, ABT 94, s. 117 f och Hedberg, Entreprenadkontrakt, 1996 s. 216, jfr Motiv AB 72 s. 40). Vidare har BKK i skriften Entreprenadbesiktning, 1997 års upplaga, i anslutning till bestämmelsen om slutbesiktning i kap. 7 2 i AB 92, uttalat att om sådan besiktning inte verkställs inom föreskriven tid på grund av beställarens underlåtenhet medför detta inte bara att garantitiden räknas från den dag då slutbesiktning skulle ha ägt rum utan även att övriga rättsverkningar av slutbesiktningen samtidigt inträder. De nu återgivna uttalandena kan enligt vår mening inte frånkännas betydelse vid tolkningen av den aktuella preskriptionsbestämmelsen. Av systematiken i ABT 94 och de anförda uttalandena om avtalets tolkning följer enligt vår mening att preskriptionstiden enligt kap ska beräknas på det sätt som föreningen hävdat. Att denna tolkning kan synas ge en fördel åt en passiv beställare leder inte till någon annan slutsats. Inte heller ger utformningen av AFD.615 anledning till någon annan bedömning.

6 Bilaga B HUR MAN ÖVERKLAGAR Bilaga SVEA HOVRATT p en SQm y^ överklaga hovrättens avgörande ska göra detta genom att skriva till Högsta domstolen. Skrivelsen ska dock skickas eller lämnas till hovrätten. Den ska ha - --kommit-in till hovrätten senast den dag som anges i slutet av det överklagade avgörandet. Beslut om häktning, restriktioner enligt 24 kap 5 a rättegångsbalken eller reseförbud får överklagas utan tidsbegränsning. fc Det krävs prövningstillstånd för att Högsta domstolen ska pröva ett överklagande. Högsta domstolen far meddela prövningstillstånd endast om l. det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Högsta domstolen, eller 2. det finns synnerliga skäl till sådan prövning, såsom att det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag. Överklagandet ska innehålla uppgifter om 1. klagandens namn, adress och telefonnummer, 2. det avgörande som överklagas (hovrättens namn och avdelning samt dag för avgörandet och målnumrner), l 3. den ändring i avgörandet som klaganden yrkar, 4. varför klaganden anser att avgörandet ska ändras, 5. de omständigheter som klaganden åberopar till stödföratt prövningstillstånd ska meddelas, 6. de bevis som klaganden åberopar och vad som ska styrkas med varje bevis. Förenklad delgivning Om Ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med Er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt komma att användas med Er också hos Högsta domstolen om någon överklagar avgörandet dit.

7 STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 2 MELLANDOM Meddelad i Stockholm Mål nr T Sid l (10) PARTER Kärande Fridhemsplan Hotel & Hostel Aktiebolag, S :t Eriksgatan Stockholm Ombud: Advokat Ulf Holmberg Advokaterna Arnstedt Holmberg Wiberg AB Kungsgatan 29,2 tr Stockholm Svarande Sehlstedtsgatan Ekonomisk Förening, Box Stockholm Ombud: Advokat Peter Degerfeldt Landahl Advokatbyrå AB Box Stockholm DOMSLUT Tingsrätten fastställer att vid prövningen av återstående delar av målet bedömningen ska utgå från att det anspråk som Fridhemsplan Hotel & Hostel Aktiebolag har framfört mot Sehlstedtsgatan Ekonomisk Förening om kr jämte ränta - avseende påstådda tilläggsarbeten (ÄTA) till parternas entreprenadkontrakt från den 14 december inte är preskriberat. Målet i övriga delar förklaras vilande till dess avgörandet i mellandomsfrågan har vunnit laga kraft. Dok.Id Postadress Box Stockholm Besöksadress Telefon Telefax Scheelegatan E-post: stockholms.tingsratt.avdelning2@dom.se Expeditionstid måndag - fredag 08:00-16:00

8 Sid 2 STOCKHOLMS TINGSRÄTT MELLAISDOM T Avdelning BAKGRUND Avtalet Sehlstedtsgatan Ekonomisk Förening (Föreningen) och Fridhemsplan Hotel & Hostel Aktiebolag (Fridhemsplan) träffade den 14 december 2007 ett avtal avseende totalentreprenad. Föreningen var beställare och Fridhemsplan var totalentreprenör. Entreprenaden avsåg ombyggnad till vandrarhem av plan 3 i kontorsfastigheten kv. Stettin 4 i Stockholm. Kontraktsarbetena skulle enligt avtalet utforas till ett pris om 11,5 miljoner kr. För entreprenaden gällde standardavtalet ABT 94 med vissa avtalade ändringar. I 6 kap. 13 ABT 94 finns en preskriptionsbestämmelse av följande lydelse. För entreprenörens fordringar avseende entreprenaden gäller en preskriptionstid om sex månader räknat från entreprenadens godkännande. Detta gäller dock inte entreprenörens fordringar till den del de avser kontraktssumman, mervärdesskatt eller arbeten utförda efter kontraktstidens utgång. Om entreprenören kan visa att han inte känt till eller bort känna till sin fordran, räknas preskriptionstiden om sex månader från den tidpunkt då han först bort äga sådan vetskap. Preskriptionstiden skall dock aldrig vara längre än tio år räknat från entreprenadens godkännande. Efter preskriptionsavbrott gäller en ny preskriptionstid om tio år. I övrigt gäller preskriptionslagen. I entreprenadavtalet kom parterna överens om att förkorta den angivna preskriptionsfristen. I parternas avtal anges nämligen i punkt AFD.615 följande. Slutavräkning Med ändring av ABT 94 kap 6 13 skall slutreglering ske senast 3 månader efter godkänd slutbesiktning. Övriga avtalsbestämmelser återges inte här.

9 Sid 3 STOCKHOLMS TINGSRÄTT MELLANDOM T Avdelning Arbetena kom att utföras under 2007 och Slutbesiktning av underentreprenörernas arbete skedde den 31 juli Dessförinnan hade Fridhemsplan anmält till föreningen att arbetena i totalentreprenaden var färdiga och tillgängliga för slutbesiktning. Någon slutbesiktning av själva totalentreprenaden parterna emellan har dock aldrig skett. Tvisten Fridhemsplan har nu väckt talan med yrkande att tingsrätten ska förplikta föreningen att betala kr jämte ränta beräknad på visst sätt. Av det yrkade kapitalbeloppet avser kr obetald del av kontraktssurnman och kr ersättning för utförda ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA). Föreningen har bestritt käromålet men har medgett att kr av kontraktssumman inte har betalats. Föreningen har invänt att entreprenaden är behäftad med fel och att man har rätt till ett prisavdrag för dessa fel samt att Fridhemsplan också orsakat viss skada under sitt arbete. Föreningen har därför gjort gällande ett motkrav på mer än kr. Föreningen har vidare bestritt att det utförts några ändrings- och tilläggsarbeten och gjort gällande att de arbeten som Fridhemsplan kräver ersättningen för i denna del egentligen är kontraktsarbeten. Föreningen har dessutom invänt att Fridhemsplans anspråk avseende påstådda ändrings- och tilläggsarbeten under alla förhållanden är preskriberade enligt bestämmelsen i 6 kap. 13 ABT 94 och parternas överenskommelse att förkortning av den där angivna fristen. Fridhemsplan har för sin del hävdat att preskriptionslagens regler ska tillämpas på kravet avseende ändrings- och tilläggsarbete och att anspråket därmed inte är preskriberat.

10 Sid 4 STOCKHOLMS TINGSRÄTT MELLANDOM T Avdelning MELLANDOMSTEMA På parternas begäran har tingsrätten beslutat att genom mellandom pröva om Fridhemsplans anspråk på föreningen om kr jämte ränta - avseende påstådda ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA) - med anledning av parternas entreprenadkontrakt från den 14 december 2007 är preskriberat eller inte. Föreningen har gjort gällande att anspråket är preskriberat. Fridhemsplan har bestritt att anspråket är preskriberat. Parterna är överens om att Fridhemsplan krävde betalning för de aktuella ändrings- och tilläggsarbetena i juli 2009 genom att då tillsända föreningen fakturor. De är vidare överens om att detta fordringsanspråk inte är preskriberat om preskriptionslagens regler ska gälla. Ingen bevisning har åberopats i mellandomsfrågan som har avgjorts efter huvudförhandling. GRUNDER OCH UTVECKLING AV TALAN I preskriptionsfrågan har parterna anfört i huvudsak följande. Föreningen För entreprenörens fordringar ska enligt 6 kap. 13, med avtalad justering, en preskriptionsfrist om tre månader löpa från godkänd slutbesiktning. Eftersom någon slutbesiktning inte skedde mellan partema ska preskriptionsfristen i stället räknas från den dag när slutbesiktning rätteligen borde ha skett, nämligen den 31 juli Det var den dag när slutbesiktning av underentreprenörernas arbete ägde rum.

11 Sid 5 STOCKHOLMS TINGSRÄTT MELLANDOM T Avdelning Fridhemsplan har inte framställt sina anspråk avseende påstådda ändrings- och tilläggsarbeten inom tre månader från den 31 juli Anspråken är därför preskriberade. Fridhemsplan I 6 kap. 13 första stycket ABT 94 anges att utgångspunkten för den förhållandevis korta preskriptionstiden avseende annat än kontraktssumman m.m. är entreprenadens godkännande. Entreprenadens godkännande innebär att entreprenaden måste godkänns vid en slutbesiktning. Bestämmelsen i 6 kap. 13 första stycket kan inte tillämpas i detta fall eftersom någon godkänd slutbesiktning aldrig har skett mellan parterna. Den avtalade preskriptionstiden på tre månader har därför aldrig börjat löpa. Som anges i 6 kap. 13 ABT 94 ska preskriptionslagens bestämmelser i stället gälla i denna situation, med följd att en preskriptionstid om tio år gäller. I aktuellt fall började preskriptionsfristen löpa först när Fridhemsplan fakturerade föreningen för de aktuella arbetena alternativt när arbetena utfördes. Eftersom tio år inte har gått sedan dessa tidpunkter är anspråken inte preskriberade. I andra hand gör görs gällande att preskription för kraven avseende ändrings- och tilläggsarbeten inträder tre månader efter garantibesiktningen, vilket är en rimlig tolkning av parternas avtal och av ABT 94. Kvarvarande fordringar bör inte anses som preskriberade förrän en besiktning av entreprenaden i alla dess delar har kunnat ske. I nu aktuellt fall skedde en garantibesiktning under sommaren Vid denna tidpunkt hade kravet redan framförts mot föreningen, varför någon preskription inte inträtt. I likhet med preskriptionstider i lag är preskriptionstider i standardavtal i första hand till för att skydda borgenären (i detta fall entreprenören), som ska kunna lita på att preskriptionsregeln tillämpas efter sin ordalydelse. Detta gäller särskilt i entreprenader när beställaren initierar en slutbesiktning och således genom passivitet kan, till egen nytta, åstadkomma att entreprenörens kvarvarande fordringar preskriberas.

12 Sid 6 STOCKHOLMS TINGSRÄTT MELLANDOM T Avdelning! Föreningens inställning - att tidpunkten när godkänd slutbesiktning rätteligen borde ha skett ska bilda utgångspunkt för preskriptionstiden - skapar osäkerhet om när preskription inträder. En slutbesiktning kan ju utmynna i att entreprenaden inte godkänns. Även tidpunkten när slutbesiktning överhuvudtaget skulle ha skett kan vara osäker. Om tingsrätten skulle anse att en tre månader lång preskriptionstid ska räknas från den 31 juli 2008 medges att kravet avseende ändrings- och tilläggsarbeten är preskriberat. Föreningen Om inte slutbesiktning verkställs ska entreprenaden, enligt 4 kap. 7 ABT 94, anses avlämnad när slutbesiktning rätteligen skulle ha verkställts. Denna bestämmelse i avtalet är en skyddsregel för entreprenören. Om beställaren inte utför besiktning i rätt tid är entreprenaden avlämnad, vilket bl.a. far till följd att entreprenören inte längre behöver stå risken för entreprenaden. Dessutom börjar då ansvars- och garantitid löpa. Detta är till fördel för entreprenören. Fridhemsplans tolkning bestämmelserna ABT 94 innebär att risken för entreprenaden ligger kvar hos Fridhemsplan eftersom entreprenaden inte är avlämnad. Därmed skulle det i det nu aktuella fallet vara så att ansvars- och garantitid inte har börjat löpa. Det kan inte vara en riktig tolkning av bestämmelserna i ABT 94 och en sådan tolkning står i direkt strid med 4 kap. 7. DOMSKÄL Parternas avtal bygger till stor del på bestämmelserna i ABT 94 som är ett standardavtal för totalentreprenader som tagits fram av det partssamrnansatta organet Byggandets Kontraktskommitté. I entreprenadavtalet har dock standardavtalets bestämmelser justerats i ett antal avseenden, bl.a. i fråga om preskription av entreprenörens fordringar.

13 Sid? STOCKHOLMS TINGSRÄTT MELLANDOM T Avdelning Parterna har i allt väsentligt argumenterat utifrån bestämmelserna i ABT 94. Tingsrätten avser därför att först bedöma preskriptionsfrågan utifrån standardavtalets bestämmelser för att sedan övergå till om justeringarna i det aktuella entreprenadavtalet bör leda till någon annan slutsats. Standardavtalet När det gäller krav på betalning för bl.a. ändrings- och tilläggsarbeten finns en preskriptionstid reglerad i 6 kap. 13 ABT 94. Enligt denna avtalsbestämmelse gäller en preskriptionstid om sex månader räknat från entreprenadens godkännande. Som skäl för den korta preskriptionstiden har angetts att en beställare inte ska drabbas av överraskande krav långt efter det att parternas avtal genom godkännande av entreprenaden i praktiken har upphört (se, t.ex. Johansson, Entreprenadrätt och praktik, 2uppl. 2007, s. 315 f). Det nu aktuella målet reser frågan om hur preskriptionstiden för krav avseende ändrings- och tilläggsarbeten ska beräknas när någon slutbesiktning inte har skett och något godkännande av entreprenaden vid en sådan besiktning alltså inte kommit till stånd. Denna fråga kan inte besvaras enbart genom en läsning av preskriptionsregeln i 6 kap. 13 ABT 94. Systematiken i ABT 94 och andra bestämmelser i standardavtalet kan ge ledning. Förhållandet till den allmänna preskriptionsregeln i preskriptionslagen måste också beaktas. Enligt 4 kap. 2 ABT 94 ska kontraktsarbetena vara färdigställda och tillgängliga för slutbesiktning vid kontraktstidens utgång. I 7 kap ABT 94 finns ett antal bestämmelser om slutbesiktning. Av dessa framgår att entreprenören i god tid ska underrätta beställaren om när entreprenaden beräknas vara färdig och tillgänglig för slutbesiktning. Besiktningen ska sedan verkställas av en därtill lämpad person som beställaren utser. Efter godkännande vid slutbesiktning är entreprenaden avlämnad

14 Sid 8 STOCKHOLMS TINGSRÄTT MELLANDOM T Avdelning kap. 7 ABT 94 anges att garantitiden - om inte slutbesiktning verkställs inom föreskriven tid på grund av beställarens underlåtenhet - räknas från den dag besiktningen rätteligen skulle ha verkställts. Det finns en liknande bestämmelse i fråga om betalningsskyldighetens inträde i 6 kap. 10 ABT 94. Frågan är då från vilken tidpunkt preskriptionsfristen enligt 6 kap. 13 ABT 94 ska löpa när det inte finns något godkännande vid en slutbesiktning. I viss entreprenadrättslig litteratur har det gjorts gällande att preskriptionstiden bör räknas från samma tidpunkt som garantitiden enligt 4 kap. 7 (Lindahl, Totalentreprenad, 1996, s. 118 f och Hedberg, Entreprenadkontrakt, 1996, s. 216). Enligt detta synsätt bör alltså preskriptionsfristen i det aktuella fallet räknas från den dag slutbesiktning rätteligen skulle ha skett. Det har samtidigt gjorts gällande - i fråga om en bestämmelse med motsvarande formulering i systeravtalet AB 04 - att avsaknad av godkännande av entreprenaden medför att tio års preskriptionstid enligt preskriptionslagen ska räknas från entreprenadens avlämnande (Johansson, Entreprenadrätt och praktik, l uppl. 2005, s. 324). Som tidigare påpekats framgår av 4 kap. 7 ABT 94 att garantitiden i vissa fall kan löpa från den tidpunkt slutbesiktningen rätteligen skulle ha utförts. Vidare anges i 6 kap. 10 ABT 94 att betalning av kontraktssumman vissa fall ska ske när slutbesiktning rätteligen skulle ha skett. Denna reglering innebär dels att beställare inte får möjlighet att genom passivitet sträcka ut garantitiden, dels att en beställare inte får möjlighet att genom passivitet utverka anstånd med betalning av kontraktssumman. Regleringen i fråga är alltså till den passive beställarens nackdel och till entreprenörens fördel. Om preskriptionstiden i 9 kap 13 ABT 94 för entreprenörens fordringar räknas från den dag när slutbesiktningen rätteligen borde ha verkställts skulle det däremot vara till fördel för en passiv beställare. Den i ABT 94 angivna preskriptionstiden är vidare betydligt strängare mot en fordringsägare i jämförelse med vad som gäller för fordringar i allmänhet enligt preskriptionslagen. Redan det förhållandet innebär att

15 Sid 9 STOCKHOLMS TINGSRÄTT MELLANDOM T Avdelning restriktivitet bör iakttas vid tolkningen av tillämpningsområdet. I vart fall framstår det som uteslutet att ge bestämmelsen en betydligt vidare betydelse än vad som följer av dess ordalydelse. Det är också angeläget att en så kort preskriptionstid som den som finns i 9 kap. 13 ABT kan räknas från en tidpunkt som är lätt att fastställa. Om preskriptionstiden skulle räknas från den tidpunkt när slutbesiktningen rätteligen borde ha skett skulle det ofta kunna leda till oklarhet från vilken tidpunkt fristen ska räknas. Det skulle också kunna leda till förvirring genom att utgångspunkten för beräkningen av preskriptionstiden kan ändras om slutbesiktning verkställs i ett senare skede än vad som rätteligen borde ha skett. Enligt tingsrättens mening skulle angivna oklarheter - liksom möjligheten för beställaren att dra nytta av sin egen passivitet - motverka intresset för ett effektivt samarbete i avtalsförhållandet. Det bör tilläggas att en beställare som anser att någon slutbesiktning inte behövs torde ha möjlighet att ensidigt godkänna entreprenaden och därmed utlösa sex månaders preskriptionstid enligt 6 kap. 13 första stycket. Det sagda leder till slutsatsen att bestämmelsen i 6 kap. 13 första stycket ABT 94 inte ska tolkas så att preskriptionsfristen kan räknas från den dag när slutbesiktning rätteligen borde ha verkställts. I de fall något uttryckligt godkännande av entreprenaden inte finns bör i stället - såsom anges i paragrafens sista stycke - preskriptionslagens regler gälla. Entreprenadavtalet I parternas entreprenadavtal har i punkt AFD.615 angetts att slutreglering, med ändring av 6 kap. 13 ABT 94, ska ske senast tre månader efter godkänd slutbesiktning. Tingsrätten kan här notera att avtalet uttryckligen anger "godkänd slutbesiktning" i stället för standardavtalets uttryck "entreprenadens godkännande" som utgångspunkt för preskriptionstiden. Vidare har preskriptionstiden inskränkts till från sex till tre

16 STOCKHOLMS TINGSRÄTT Avdelning 2 MELLANBOM Sid 10 T månader. Ingen av dessa justeringar talar för någon avvikande bedömning i förhållande till vad som anförts tidigare. Slutsats Tingsrättens slutsats blir att preskriptionslagens bestämmelse om tio års preskription ska tillämpas på Fridhemsplans fordran avseende påstådda ändrings- och tilläggsarbeten. Fridhemsplans påstådda fordran är därmed inte preskriberad. Mellandomsfrågan ska således besvaras i enlighet med detta. Mellandomen bör fa överklagas särskilt. Målet i övrigt ska vila i avvaktan på att avgörandet vinner laga kraft. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se domsbilaga (DV 401) Ett skriftligt överklagande, ställt till Svea hovrätt, ska ha inkommit till tingsrätten senast den 11 juni Prövningstillstånd krävs.

17 SVERIGES DOMSTOLAR Bilaga o C > Q ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE - DOM l TYISTE/AÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet Om prövningstillstånd inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens dom sk al enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas, samt 6. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis. Har en omständighet eller ett bevis som åberopas i hovrätten inte lagts fram tidigare, ska klaganden i mål där förlikning om saken är tillåten förklara anledningen till varför omständigheten eller beviset inte åberopats i tingsrätten. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att motparten ska infinna sig personligen vid huvudförhandling i hovrätten. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Till överklagandet ska bifogas lika många kopior av skrivelsen som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.