Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 8 Projektledare: Sara Molin Projektbeteckning Version. Slutrapport för

Transkript

1 Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 8 Projektledare: Sara Molin Projektbeteckning Version Slutrapport för ökad läsförståelse av faktatexter hos elever med utländsk bakgrund Helenelundsskolan Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset Turebergs torg Sollentuna

2 Sida 2 av 8 Sammanfattning Att elever med utländsk bakgrund under grundskolans senare del möter en stor utmaning i att tillägna sig ett kunskapsspråk och inhämta kunskap genom att på egen hand läsa faktatexter, är något som skolan måste förhålla sig till genom att ge den hjälp som eleverna behöver. Ämnet svenska som andraspråk är begränsat, eftersom det både ska vara en nyckel till framgång i övriga ämnen och rymma i stort sett samma innehåll som det andra svenskämnet. Det finns helt enkelt inte alltid tid att stanna upp och fördjupa sig i läsförståelse av just faktatexter. Även inom övriga ämnen, som so och no, finns tidsmässiga begränsningar, stora grupper osv. Syftet med det här projektet var därför att göra en särskild satsning på just läsförståelse av faktatexter hos elever med utländsk bakgrund. Den ursprungliga tanken var att driva projektet som en kurs utanför det ordinarie schemat för svenska som andraspråk. När projektplanen utformades pågick ett schemamässigt förändringsarbete som skulle innebära att kursen skulle rymmas inom elevernas ordinarie schema, men inom ramen för fri elevtid, och alltså inte under lektionerna i svenska som andraspråk. Denna schemaförändring gick dock inte igenom, vilket förde med sig att projektet ändå behövde rymmas inom ämnet svenska som andraspråk och under dessa lektioner. Projektet har också drivits under en termin istället för som tanken var från början - ett läsår, vilket också får betydelse för utvärderingen av projektet och dess mål. Det går dock att konstatera att eleverna som har deltagit i projektet i stor utsträckning har blivit mer aktiva läsare, och mer medvetna om sin egen läsförståelse, sina lässtrategier och så vidare.

3 Sida 3 av 8 1 Bakgrund På elever med utländsk bakgrund ställs höga krav vad gäller inhämtande av kunskap på egen hand, genom läsning av faktatexter. Samtidigt råder en viss oklarhet i hur ansvaret för att hjälpa dessa elever är fördelat och i vilket forum denna hjälp ska ges. Läraren i svenska som andraspråk förväntas bära huvudansvaret för dessa elevers språkutveckling, men även andra lärare ska ta hänsyn till språket i undervisningen. Språk- och kunskapsutvecklingen hänger ju ihop, och därför måste det finnas ett holistiskt perspektiv i skolan. Behovet av undervisning i läsförståelse av faktatexter, i kombination med de tidsmässiga begränsningarna, utgjorde orsaken till projektets planering och genomförande. Tanken var som sagt att kursen inte skulle ges under lektionerna i svenska som andraspråk. När schemaförändringen inte gick igenom visade det sig alltså ändå att så skulle bli fallet. 2 Projektgenomförande Projektet har genomförts genom undervisning i snitt en timme i veckan med elever i år sju och åtta. På grund av ämnets (svenska som andraspråk) övriga innehåll, har det inte alltid passat att lägga en lektion i veckan på detta. Ibland har det därför blivit mindre än en timme i veckan, ibland mer. 2.1 Strukturerade textsamtal De faktatexter som har använts under projektet har valts ut i samråd med sooch no-lärare och handlat om sådant som eleverna läst om inom so eller no under den aktuella perioden. I de flesta fall har det varit texter som använts i so- och no-undervisningen och som eleverna alltså känt igen. I vissa fall har det dock varit texter som fungerat som ett komplement till de ordinarie texterna. Det har dock inte varit aktuellt att välja mer lättlästa texter, eftersom målet har varit att lära eleverna hur de kan ta sig an de texter som de faktiskt möter i den ordinarie undervisningen. Kring texterna har vi arbetat med strukturerade textsamtal, vilket är en tidskrävande men ofta givande metod. Ett strukturerat textsamtal innebär att läraren och eleverna läser texten tillsammans, och under lärarens ledning stannar upp och reflekterar över vad som sägs och hur det sägs. I det här fallet har vi samtalat både om ord som hört till ämnesområdet (riksdagsledamöter, justitieombudsmannen, grundlag och så vidare) och andra ord (verb, bindeord och så vidare). Ett mål med detta har varit att medvetandegöra eleverna och hjälpa dem att reflektera över hur de läser. I strukturerade textsamtal upptäcker man ofta sådant som eleverna missar i texten, vilket annars lätt kan gå både läraren och dem själva förbi. Under ett strukturerat textsamtal stannade vi exempelvis upp vid uttrycket fatta beslut. När eleverna fick frågan vad fatta betyder, svarade alla först förstå.

4 Sida 4 av Nyckelord och sammanfattning av texter Under projektets gång har eleverna fått utveckla sin förmåga att se det viktiga i texter och sammanfatta det mest väsentliga med egna ord. Vi började med att föra en diskussion om vad nyckelord är. Inledningsvis fick eleverna stryka under de ord i en text som de uppfattade som nyckelord. Dessa ord skrevs upp på tavlan, och därefter sammanfattade eleverna texten utifrån de uppskrivna orden, med mycket stöd och guidning av läraren. Som nästa steg fick eleverna ta ut nyckelord och sammanfatta en text mer på egen hand. Därefter jämförde vi deras olika sammanfattningar och diskuterade dem. Detta sätt att trappa upp graden av självständighet har varit genomgående under hela projektet, det vill säga eleverna har till en början fått mycket stöttning av läraren, för att bit för bit arbeta mer självständigt. 2.4 Cirkelmodellen Cirkelmodellen är en metod som används inom genreundervisning, och där syftet är att eleverna ska bli mer förtrogna med en genre här hänger läsförståelsen ihop med eget skrivande. Man utgår hela tiden från texter som har ett relevant innehåll, vilket är lätt gjort när man arbetar med just faktatexter vi valde som sagt ut texter som var kopplade till det som eleverna under den aktuella perioden arbetade med inom so eller no. Steg ett är att studera exempeltexter ur genren. I år 8 läste och studerade vi exempelvis texter om olika upptäcktsresande, vilket var kopplat till det arbetsområde som just då var på gång inom so. Vi använde oss då av texter på Internet, främst artiklar från NE skola. Vi läste texterna tillsammans, och eleverna uppmanades att försöka hitta sådant som de uppfattade som typiskt för genren (faktatexter) avseende struktur, verb och bindeord. Utifrån elevernas idéer och med lärarens stöttning och vägledning sammanfattades därefter typiska drag för genren. Steg två i cirkelmodellen går ut på att tillsammans författa en text inom genren, utifrån de typiska drag som har konstaterats i steg ett. I det här skedet finns läraren med och stöttar och vägleder till stor del, och alla elever deltar i att skriva en text. Detta underlättades av att grupperna är små och innehåller 6-8 elever alla kunde komma till tals. Vi fortsatte här på temat upptäcktsresande, men skrev om en annan person än den vi läste om i steg ett. I steg tre skriver eleverna en egen text, mer självständigt. De har hjälp av de typiska drag som har sammanställts, samt av den text som författats gemensamt av gruppen. Även om graden av självständighet har ökat betydligt i det här skedet, finns läraren förstås med och vägleder. 2.5 Metareflektion Ett syfte med projektet har varit att eleverna ska bli mer medvetna, aktiva läsare. Detta hänger samman med graden av läsförståelse, då en medveten och aktiv läsare tar till strategier för att tillägna sig en text. Eleverna har

5 Sida 5 av 8 under projektets gång därför ställts inför metareflektion på olika sätt, det vill säga fått fundera över sin egen läsförståelse och de strategier de använder. De har vid olika tillfällen fått reflektera över och värdera sitt ordförråd (aktivt/passivt), sin läsförståelse, sina lässtrategier och sin uppfattning om faktatexters svårighetsgrad. 3 Måluppfyllelse 3.1 Uppnådda projektmål Alla elever som deltar i kursen ska utveckla sin förmåga att läsa och förstå faktatexter. I projektplanen planerades att detta mål skulle mätas genom läsförståelsetest i början och slutet av kursen. I och med att projektet inte drevs under ett helt läsår, som det från början var tänkt, utan bara under en termin, förändrades dock förutsättningarna. Fokus flyttades då från att mäta utvecklingen av läsförståelse (eftersom tiden uppfattades för kort för att kunna mäta det på ett tillförlitligt sätt) till att titta på attityden till faktatexter och sin egen förståelse av dem. I början av kursen fyllde eleverna i en enkät, vars syfte var att visa elevernas inställning till faktatexter och sin egen läsförståelse. De fick svara på påståenden om huruvida faktatexter (i so- och no-böcker) har ett viktigt innehåll, om de brukar vara tydliga, om de brukar innehålla för många svåra ord, om de (eleverna) brukar hoppa över ord som de inte förstår, och så vidare. Syftet med enkäten var att få en bild av elevernas attityd till skolans faktatexter och inställning till sin egen förmåga. Detta både för att eventuellt kunna se en attitydförändring, och för att kunna lägga upp undervisningen på ett sätt som passade eleverna. Den generella bilden som framkom av enkäterna var att eleverna hade en tämligen god tilltro till sin egen förmåga att förstå faktatexter, och en uppfattning om faktatexter som viktiga och inte särskilt svåra. Under projektets gång framkom dock att de flesta av eleverna ofta hade svårt att fullt ut tillägna sig innehållet i texterna. I slutet av kursen fick eleverna fylla i ännu en enkät, där de med egna ord fick uttrycka sig om sin egen läsförståelse och sina lässtrategier. Enkäten gjordes i anslutning till ett läsförståelsetest, och frågorna rörde sig om vad eleverna hade använt sig av för strategier för att förstå texten. Vissa av eleverna visade då en hög medvetenhet om sina lässtrategier, och även om textens svårighet, medan andra hade svårare att säga vilka strategier de använt sig av. Alla elever som deltar i kursen ska, sett till omdömen eller betyg, förbättra sina resultat i so och no - dvs. ökad måluppfyllelse i so och no. För det här målet gäller samma sak som det föregående på grund av den förkortade projekttiden, valde vi att istället fokusera på skillnader i attityd

6 Sida 6 av 8 och elevernas upplevda läsförståelse. Som nämndes ovan, har en attityd av ökad medvetenhet kunnat upptäckas hos flera elever. Detta har även blivit synligt i diskussioner som har förts i grupperna, under strukturerade textsamtal osv. Utveckla metoder för undervisning i läsförståelse och sprida dessa vidare till de lärare som undervisar i so och no. Eleverna har haft en positiv och märkbar utveckling i de arbetsområden vi har ägnat oss åt. Alla elever lyckades till exempel skriva en egen faktatext som följde genren. Vi hade plockat ut typiska drag som exempelvis passiva verb, vilket alla elever lärde sig att behärska. Användningen av dem fick dem också att fundera mer kring språk och ordval i faktatexter. Under strukturerade textsamtal har i stort sett alla elever fått aha-upplevelser och börjat reflektera, och i egna reflektioner har de satt ord på hur de tänker om sin egen läsning. Metoderna har med andra ord varit lyckade, och bör kunna användas även fortsättningsvis och även i större utsträckning. Det ultimata vore kanske att läraren i svenska som andraspråk samarbetar med lärare i so och/eller no kring genren faktatexter, och arbetar med bland annat cirkelmodellen tillsammans. Detta kräver dock ett nära samarbete, vilket kräver tid att sitta tillsammans och planera. 3.2 Kvarstående aktiviteter med aktivitetsplan Metoderna som använts inom projektet har som sagt varit lyckade och lett till en ökad medvetenhet hos eleverna. Vad som kvarstår är därför att hitta ett sätt att ta arbetet vidare och engagera fler lärare, för att verka för ett gemensamt ansvarstagande för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Sara Molin, som drivit projektet, kommer att vara föräldraledig under ett år och under tiden ha en vikarie. Det är därför i nuläget svårt att säga hur arbetet ska fortsätta under året. Sara har dock för avsikt att, med start VT-12, försöka driva ett samarbete med lärare i no och so kring cirkelmodellen. 3.3 Bedömd uppfyllelse av effektmål Alla elever med utländsk bakgrund ska ha en så god läsförståelse att de kan tillgodogöra sig de faktatexter som de möter inom so och no, och därmed behålla intresset för att lära och tron på sig själva. Vid projektets slut går det inte att mäta detta mål och få ett slutgiltigt svar, men mätningarna av elevernas attityder till faktatexter och till sin egen läsförståelse av dem, pekar mot en tilltro till den egna förmågan. I enkäterna som fylldes i i början av projektet var den generella bilden som framkom att eleverna hade en tämligen god tilltro till sin egen förmåga att förstå faktatexter (även då, alltså!). Skillnaden som man kunde se i slutet av kursen, var att eleverna i stor utsträckning visade medvetenhet om svårigheten med att förstå faktatexter. Att de ändå verkar ha en tilltro till sin egen förmåga, är därför positivt.

7 Sida 7 av 8 4 Erfarenheter och förslag till förbättringar av genomfört projektarbete 4.1 Metoder, processer med mera Under projektet har eleverna haft tillgång till varsin bärbar dator. Detta har haft ett flertal vinster vi har exempelvis kunnat använda oss av faktatexter/artiklar från sidor som NE Skola. Detta har bidragit till variation (att alla texter inte har kommit från skolans läroböcker). Vidare har vi producerat texter på datorerna. När vi har skrivit gemensamma texter har en av eleverna kunnat vara sekreterare, och de övriga kunnat följa med i texten via projektor. Eleverna har också skrivit sina individuella texter på datorerna, samt loggar och reflektion. De har på så sätt haft allt samlat i en form av portfolio. Eleverna har också fått varsitt exemplar av boken Viktiga ord i no och so (Natur och Kultur). Den har fungerat som en uppslagsbok som eleverna har kunnat använda när och som de själva vill. De har fått behålla böckerna efter kursens slut, och får själva välja om de vill ha dem hemma eller i skolan. Hos många av eleverna har böckerna varit mycket uppskattade och använts flitigt, även utanför projektet. 4.2 Projektorganisation, mottagare och samspel I ett längre perspektiv bör ett närmare samarbete mellan lärare i svenska som andraspråk och ämneslärare eftersträvas. Under projektets gång har det varit läraren i svenska som andraspråk som har planerat och genomfört undervisningen, men fått relevanta texter från lärarna i so och no. I ett vidare arbete bör planering och undervisning göras gemensamt, för att få ett helhetsperspektiv på och ett gemensamt ansvarstagande för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Elevernas språk- och kunskapsutveckling (och därmed alla lärare) skulle gynnas av ett tätare samarbete. Ett problem under projektets gång har varit svårigheten att hinna med både det fördjupade och långsiktiga arbetet med faktatexter och ämnets övriga innehåll. Därför skulle det också vara bra att dela upp undervisningen, så att allt inte måste göras inom ramen för svenska som andraspråk. 4.3 Resurser och tidplan Tidplanen förändrades, som redan nämnts, vid projektets början. Vid projektets slut kan konstateras att de metoder som använts inom projektet har fungerat bra och hjälpt eleverna att bli mer medvetna och aktiva läsare. En fortsatt satsning inom området, det vill säga språkoch kunskapsutvecklande arbete genom läsförståelse av faktatexter, bör göras med lärdom av projektet.

8 Sida 8 av Framgångsfaktorer En framgångsfaktor har utan tvekan varit att grupperna i svenska som andraspråk är små. Metoderna strukturerade textsamtal, cirkelmodellen, sammanfattning av texter och reflektion, lämpar sig bra för små grupper eftersom alla då har chans att komma till tals och delta aktivt. Detta talar alltså för att även fortsättningsvis förlägga detta arbete till lektionerna i svenska som andraspråk. Vid ett samarbete mellan läraren i svenska som andraspråk och lärarna i so och/eller no, skulle man förslagsvis kunna fokusera på innehållet av texterna under so- och no-lektionerna, och formen under lektionerna i svenska som andraspråk. En annan framgångsfaktor har varit just detta att använda texter som är kopplade till det som eleverna arbetar med i so eller no. 5 Överlämning vid projektslut 5.1 Mottagare Projektrapporten överlämnas till Barn- och utbildningskontoret. 5.2 Uppföljning av effektmål Vi bör fortsätta att arbeta mot effektmålet, genom att bland annat använda oss av de metoder som prövats inom projektet. Vi bör också sträva efter ett utökat samarbete mellan pedagogerna för att komma närmare ett helhetsperspektiv på eleverna språk- och kunskapsutveckling. Projektansvarig, tillika läraren i svenska som andraspråk, ansvarar för att delge ämneslärarna erfarenheter från projektet och dess metoder.