Rehabilitering enligt prövning

Transkript

1 Rehabilitering enligt prövning

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Målet för rehabilitering enligt prövning Formulering av individuella mål Rätt och villkor Treårsplan Utlåtande med tanke på rehabilitering Vårdansvarig enhet God rehabiliteringspraxis Nödvändig rehabilitering Förhållande till annan rehabilitering Hindrande rehabiliteringsförmåner Hänvisning av klienten Andra aktörer som ordnar rehabiliteringstjänster Arbetsförvaltningens tjänster Medicinsk rehabilitering som kommunerna är skyldiga att ordna Rehabilitering som ordnas med stöd av olycksfalls- och trafikförsäkringslagarna Missbrukarvård Rehabilitering för frontveteraner och krigsinvalider Bilskatteåterbäring för invalider Rehabilitering utomlands Åtgärder Multidisciplinär individuell rehabilitering Villkor Innehåll och genomförande Anhörigas deltagande Rehabiliteringskurser för olika sjukdomsgrupper Villkor Innehåll och genomförande Anhörigas deltagande Anpassningskurser Villkor Innehåll och genomförande Anhörigas deltagande OPI-kurser Villkor Innehåll och genomförande Ansökan ASLAK-kurser Neuropsykologisk rehabilitering Målgrupper och villkor för beviljande Innehåll och genomförande i

3 Ansökan Rehabiliteringsersättning och självriskandel Utvecklingsverksamhet inom rehabiliteringen Innehåll och genomförande Ansökan Upphandling av tjänster för utvecklingsverksamheten Slutfasen av terapi i form av rehabilitering enligt prövning Internationella bestämmelser Förordning 883/ Gränsarbetares rätt till rehabiliteringsförmåner Pensionerade gränsarbetares rätt till rehabiliteringsförmåner Den pensionssökande eller pensionstagaren börjar arbeta som anställd Pensionssökandes eller pensionstagares rätt till rehabiliteringsförmåner Pension enligt lagstiftningen i en eller flera andra medlemsstater än den medlemsstat man bor i, om rätt till vårdförmåner föreligger i bosättningsmedlemsstaten (883/2004, artikel 24) Pensionstagarens eller dennes familjemedlemmars vistelse i en annan medlemsstat än bosättningsmedlemsstaten - vistelse i behörig medlemsstat - rätt till nödvändig vård utanför bosättningsmedlemsstaten (883/04 artikel 25) Begreppet familjemedlem och prioritetsregler Familjemedlemmarnas rätt till förmåner i olika situationer Registreringsförfarande för att erhålla vårdförmåner Återbetalning mellan institutioner Ansvar för kostnaderna Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Ansökningstid för rehabiliteringsförmåner Val av serviceproducent Val av klienter Skyldighet att lämna uppgifter vid ansökan om förmåner FPA:s rätt att få uppgifter från andra myndigheter Hänvisning till annan rehabilitering Tolktjänster Avgörande Handläggningsställe Förhandsurval och centraliserat val av kursdeltagare Centralisering av avgöranden om hjälpmedel Jäv ii

4 Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv Intervju Begäran om en sakkunnigläkares bedömning Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Meddelande av rehabiliteringsbeslut Mottagare av beslut Delgivning av beslut Hänvisning av klienten Betalning Ersättning för rehabiliteringskostnader Kostnader som ersätts Ersättning för neuropsykologisk rehabilitering Kostnader för hjälpmedel Resekostnader och övernattningspenning Utlåtandearvoden Ersättning vid frånvaro på grund av akut insjuknande Kostnader som FPA inte ersätter Fakturering av rehabiliteringskostnader Faktureringstid Betalningsmottagare Utbetalning till kommun/samkommun Utbetalning till utsökningsmyndighet Betalningsadress Förskottsinnehållning, allmänna principer Grunder Källskatt Beskattning av mottagare av arbetsersättning Erhållande och användning av uppgifter Direktöverföringsuppgifter Uppgifter från betalningsmottagaren Sparande av förskottsinnehållning Vad FPA bör kontrollera Verkställande av förskottsinnehållning Rehabiliteringsförmåner Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner Regressbetalningar Årsanmälan Månatlig kontroll Anmälningsplikt Förändrade förhållanden Inhibering av deltagande iii

5 1.11 Rättelse och undanröjande av beslut Justering Avbrytande Indragning Felaktig utbetalning Återkrav Regress Sökande av ändring Upphandling av rehabiliteringstjänster Val av serviceproducenter Listor över serviceproducenter Kvalitetskontroll Upphandling av rehabiliteringstjänster i öppen och sluten vård Standard Godkännande av neuropsykologer som serviceproducenter (FRPL 12 ) Ansökan om bekräftelse hos rehabiliteringsgruppen Behörighetsvillkor för neuropsykologer Övriga villkor iv

6 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. På grund av den tekniska utformningen förekommer några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I anvisningarna i pdf-format saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller gemensamma delar för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna för god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden liksom i andra ärenden som behandlas vid FPA ska användas ett sakligt, tydligt och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om kunden av misstag har skickat FPA en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla men handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid. I annat fall avgörs ärendet utgående från de uppgifter som FPA har till sitt förfogande. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen själv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska se till att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som inlett ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till att utreda det ärende som han eller hon har inlett. 1

7 Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003) Syfte Folkpensionsanstalten (FPA) har en lagstadgad skyldighet att ordna och ersätta yrkesinriktad rehabilitering och medicinsk rehabilitering samt rehabiliterande psykoterapi. Yrkesinriktad rehabilitering ordnas för personer med funktionsnedsättning för att förebygga arbetsoförmåga eller för att förbättra arbets- och förvärvsförmågan. Krävande medicinsk rehabilitering ordnas för att klienten ska klara av aktiviteterna i det dagliga livet och att vara delaktig. Rehabiliterande psykoterapi ordnas för att stödja eller förbättra arbets- och studieförmågan hos personer vars arbets- och studieförmåga äventyras på grund av mental störning. Utöver den rehabilitering som det är FPA:s skyldighet att ordna kan FPA ordna och bekosta rehabilitering enligt prövning inom ramen för det anslag som riksdagen årligen beviljar. Målet för rehabilitering enligt prövning är att bevara eller förbättra klientens arbets- eller funktionsförmåga. Förutom att ordna rehabilitering kan FPA dessutom för rehabiliteringstiden betala rehabiliteringspenning, vars syfte är att trygga försörjningen under rehabiliteringen. FPA-rehabiliteringen grundar sig på lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005). I denna anvisning används benämningen lagen om FPA-rehabilitering eller förkortningen FRPL. FPA är skyldig att hänvisa kunden till andra rehabiliteringsanordnares tjänster och att samarbeta med andra aktörer som ordnar rehabilitering. Läs mer: Förmånsanvisningarna om krävande medicinsk rehabilitering, yrkesinriktad rehabilitering, rehabiliterande psykoterapi och rehabiliteringspenning Målet för rehabilitering enligt prövning FPA kan ordna och ersätta rehabilitering enligt prövning med stöd av 12 i lagen om FPArehabilitering. Rehabilitering enligt prövning kan beviljas även om kriterierna gällande skyldigheten att ordna yrkesinriktad rehabilitering, krävande medicinsk rehabilitering eller rehabiliterande psykoterapi inte uppfylls. Beviljandet av rehabilitering enligt prövning förutsätter att man inom hälso- och sjukvården har konstaterat att personen i fråga har en sådan begränsning i funktionsförmågan som föranleder behov av rehabilitering. Vårdenheten eller hälso- och sjukvården kan tillsammans med klienten planera de mål som ställs på rehabiliteringen och skriva in dem i läkarutlåtandet. Målet för rehabilitering enligt prövning är att få en person att stanna kvar i arbetslivet eller återvända till arbetslivet genom att trygga eller förbättra hans eller hennes arbets- eller funktionsförmåga. I fråga om barn och unga är målet att trygga funktions- och studieförmågan samt att stödja barnets eller den ungas familj. Målet för rehabiliteringen är också att stödja dem som står utanför arbetslivet så att de ska kunna klara sig på egen hand. 2

8 Individuella rehabiliteringsmål enligt den beviljade rehabiliteringsservicen uppgörs utifrån rehabiliteringsklientens och klientgruppens aktuella behov. Många av de tjänster som ingår i rehabilitering enligt prövning omfattar även anhöriga eller närstående. Målen för de anhöriga/närstående fastställs utifrån rehabiliteringsservicen i fråga, klientens individuella rehabiliteringsbehov och de behov och mål som de anhöriga/närstående till de övriga rehabiliteringsklienterna har som grupp. En kurs gällande rehabilitering enligt prövning eller en anpassningskurs är alltid den primära rehabiliteringsformen. Om rehabiliteringsklienten har omfattande, mångfacetterade symtom och klientens situation kräver mer individuell planering, väljer man individuell rehabilitering enligt prövning för klienten. Rehabilitering enligt prövning riktar sig främst till personer i arbetsför ålder och personer som är i arbetslivet. Rehabilitering enligt prövning ordnas och ersätts också för dem som står utanför arbetslivet, såsom barn och äldre personer Formulering av individuella mål Som hjälpmedel när det gäller att sätta upp mål använder FPA GAS-metoden (GAS = Goal Attainment Scaling), blanketten Mina mål. Realistiska, konkreta mål som har en välplanerad tidtabell motiverar kunden för rehabilitering. Förmånshandläggaren ska identifiera rehabiliteringsbehoven utifrån klientens läkarutlåtande/ rehabiliteringsplan, ansökan och intervjun. Vid intervjun med klienten ska förmånshandläggaren diskutera hurdana behov rehabiliteringen i fråga kan uppfylla och hurdana mål man kan uppnå med rehabiliteringen. Förmånshandläggaren uppmuntrar klienten att före rehabilitering inleds fundera på hurdan förändring han eller hon vill ha. Klienten kan ha flera olika hälsorelaterade symtom samt frågor som hänför sig till både arbetet och livssituationen, och endast en del av dessa kan åtgärdas med de rehabiliteringsresurser som står till förfogande. Det viktigaste vore att få klienten att på förhand fundera på sina egna mål, så att det blir lättare för honom eller henne att ställa upp realistiska mål för sig själv när rehabiliteringen börjar. På så vis blir klienten också medveten om vad man stävar efter med rehabiliteringen. Den FPA-anställda fyller inte i blanketten Mina mål, utan det gör en representant för serviceproducenten när rehabiliteringen börjar. Serviceproducenten och klienten formulerar tillsammans målen för rehabiliteringen. En noggrann identifiering av rehabiliteringsmålet och fastställandet av skalan kräver att den som genomför rehabiliteringen har god erfarenhet av att genomföra rehabiliteringsformen i fråga. De konkreta målen skrivs in på blanketten Mina mål tillsammans med klienten. Varje enskild klients beredskap och möjligheter till förändring varierar i olika situationer. Även om klienterna har samma sjukdom i utgångsläget kan de mål som sätts upp för rehabiliteringen bli olika för att de ska passa varje enskild person. En realistisk tidtabell för när målen ska nås görs upp, och målen utvärderas under rehabiliteringens gång. En slutlig utvärdering av måluppfyllelsen görs då rehabiliteringen slutar. Det resultat som erhålls på GAS-blanketten (antalet GAS-poäng eller T-scorevärdet) används inte i samband med avgörandet av ett rehabiliteringsbeslut. Det är många faktorer som inverkar på måluppfyllelsen, t.ex. huruvida målen är realistiska, om de kan mätas eller om det möjligt för klienten att nå målen med tanke på livssituationen. De GAS-resultat som man fått i samband med tidigare rehabiliteringsperioder ger ingen information om kommande rehabiliteringsbehov eller direkta svar på hur rehabiliteringen har lyckats. Då rehabiliteringsbeslut fattas ska utvärderingen av klientens situation dock basera sig på en övergripande utvärdering som omfattar sjukdomsuppgifter, klinisk bedömning samt andra utvärderingsmetoder (t.ex. uppgifterna i B- 3

9 utlåtandet, rehabiliteringsplan, rehabiliteringsrapport, ansökan, metoder för utvärdering av arbetsoch funktionsförmågan). Den färdiga blanketten Mina mål får FPA som en bilaga till rehabiliteringsrapporten. Förmånshandläggaren jämför resultaten med rehabiliteringsrapporten och tar ställning till eventuella fortsatta åtgärder Rätt och villkor Rätt och villkor FPA ordnar och ersätter rehabilitering enligt prövning inom ramen för de anslag som riksdagen årligen beviljar. I och med att rehabilitering enligt prövning är en förmån som är bunden till beviljade anslag omfattas den inte av FPA:s skyldighet att ordna rehabilitering. Rehabilitering enligt prövning har däremot en kompletterande roll i förhållande till den lagstadgade yrkesinriktade rehabiliteringen, den medicinska rehabiliteringen och den rehabiliterande psykoterapin. De försäkrade har inte någon subjektiv rätt till rehabilitering enligt prövning. Rehabiliteringen ska basera sig på ett läkarutlåtande där man rekommenderar nödvändig rehabilitering för klienten. Rehabiliteringen ska vara förenlig med god rehabiliteringspraxis och individuellt planerad, och den kan genomföras i sluten vård eller i öppen vård. Rehabilitering enligt prövning beviljas inte till utlandet Treårsplan FPA gör årligen upp en plan för de tre följande kalenderåren för användningen av de medel som är avsedda för rehabilitering enligt prövning. När planen bereds är det Rehabiliteringsgruppen och Gruppen för rehabiliteringsutveckling vid FPA:s juridiska enhet för förmånsrelaterade tjänster som riktar medlen till olika grupper av rehabiliteringsklienter. I planen presenteras aktuella utmaningar i fråga om rehabiliteringen enligt prövning, utvecklingsbehoven samt vilka områden som ska prioriteras vad gäller verksamheten och medlen. I planen framförs dessutom vilka utvecklingsbehov det finns beträffande servicen samt vilka fokusområdena är inom forsknings- och utvecklingsverksamheten. Några villkor för den prövningsbaserade rehabiliteringen har inte fastställts i lagen, utan det är rehabiliteringsgrupperna vid FPA:s juridiska enhet för förmånsrelaterade tjänster som riktar rehabiliteringstjänsterna till de olika grupperna av rehabiliteringsklienter utifrån standarder och anvisningar och i enlighet med den treårsplan som FPA:s styrelse godkänt. I samband med behandlingen av statsbudgeten kan det dock bli aktuellt med ändringar i planen för hur medlen ska användas. FPA kan göra små förändringar beträffande förhållandet mellan insatsområdena i treårsplanen, om det är ändamålsenligt med tanke på genomförandet av FPA-rehabiliteringen. En avvikelse från planen är ändamålsenlig till exempel i fall det sker oförutsedda förändringar i efterfrågan och utbudet på rehabiliteringstjänster. Läs mer: Plan om användningen av FPA:s medel för den prövningsbaserade rehabiliteringen. Tillämplig lagstiftning (FPRL 566/ ) 4

10 Utlåtande med tanke på rehabilitering Rehabilitering enligt prövning baseras på ett läkarutlåtande som uppgjorts av den vårdansvariga enheten. Uppgiften om att rehabilitering rekommenderas skrivs in i rehabiliteringsplanen eller på blanketten läkarutlåtande B, eller så ska uppgiften framgå av någon annan medicinsk utredning. Läkarutlåtandet får vara högst ett år gammalt då ansökan om rehabilitering görs. Av läkarutlåtande ska följande uppgifter om den sökande och hans eller hennes rehabiliteringsbehov framgå: sjukdomar eller funktionsnedsättningar som inverkar på rehabiliteringsbehovet, angett i viktighetsordning i enlighet med ICD-klassifikationen andra faktorer som inverkar på rehabiliteringsbehovet beskrivning av arbets- och/eller funktionsförmågan och av de utvärderingsmetoder som använts psykosocial status, livssituation genomförda och/eller rekommenderade undersöknings- och behandlingsåtgärder tidigare genomförd rehabilitering och de resultat som uppnåtts rekommenderad rehabilitering motiveringar och mål för den rehabilitering som rekommenderas motiveringarna för att en anhörig eller någon annan närstående person deltar i rehabiliteringen kontaktinformation för vårdenheten. Vårdenhetens rekommendation är inte bindande för FPA i juridiskt mening. När FPA fattar ett rehabiliteringsbeslut görs en bedömning av kundens rehabiliteringsbehov och den lämpligaste rehabiliteringsformen med beaktande av kundens situation som helhet, uppgifterna i läkarutlåtandet och övriga uppgifter som står till FPA:s förfogande. Utöver av sjukdomen eller funktionsnedsättningen påverkas bedömningen också av andra faktorer, såsom t.ex. olika riskfaktorer som hotar kundens prestationsförmåga eller möjlighet till delaktighet Vårdansvarig enhet Inom rehabilitering enligt prövning avses med vårdansvarig enhet den aktör som har rekommenderat rehabilitering. Den vårdansvariga enheten kan vara en hälsovårdscentral eller ett sjukhus som hör till den hälso- och sjukvård som ordnas av kundens hemort, företagshälsovården, studerandehälsovården eller en privat läkare som kunden valt. Om en läkare som verkar som serviceproducent inom rehabilitering ger en rehabiliteringsrekommendation som avser serviceproducententens egna rehabiliteringstjänster kan detta inte godkännas som grund för FPA-rehabilitering. En läkare som arbetar för en producent av rehabiliteringstjänster kan emellertid också arbeta för andra arbetsgivare eller fungera som privat yrkesutövare. När läkaren verkar i en annan roll än som läkare för en producent av rehabiliteringstjänster kan han eller hon uppgöra läkarutlåtanden för kunden med tanke på FPArehabilitering. Det är kundens behov av rehabilitering som avgör vilken som är den lämpligaste rehabiliteringen och var den bäst kan genomföras God rehabiliteringspraxis Rehabiliteringstjänsterna ska vara förenliga med god rehabiliteringspraxis. God rehabiliteringspraxis grundar sig på vetenskaplig evidens som erhållits utifrån rehabiliteringen. När det gäller rehabilitering som ordnas av FPA och den offentliga hälso- och sjukvården kompletteras 5

11 god rehabilitetspraxis med allmänt etablerade och erfarenhetsbaserade metoder. Rehabilitering som är förenlig med principerna för god rehabiliteringspraxis är funktionsinriktad, aktiv och kundorienterad. Utgångspunkten för en sådan rehabilitering är klientens behov av att klara av vardagssysslorna, dvs. de dagliga aktiviteterna, och behovet av att kunna vara delaktig. Vid rehabiliteringen beaktas klientens rehabiliteringsbehov och mål, resurser och styrkor samt arbets- och livssituationen. Klienten deltar i planeringen av rehabiliteringen i dess olika skeden. I rehabiliteringsprocessen ingår den vårdansvariga enhetens beskrivning av klientens funktionsförmåga med tillhörande bedömning av rehabiliteringsbehovet, planering och målformulering. Utöver dessa ingår i rehabiliteringsprocessen ansökan om rehabilitering hos FPA, rehabiliteringsbeslut, genomförande av rehabiliteringen, ersättning för kostnader förorsakade av rehabiliteringen samt uppföljning och fortsatta åtgärder i samverkan med vårdenheten och vid behov med andra aktörer Nödvändig rehabilitering Rehabilitering enligt prövning kan anses vara verkningsfull och nödvändig för kunden om man genom rehabiliteringsinsatsen kan förbättra eller trygga klientens arbets- eller funktionsförmåga. Rehabilitering är nödvändig även då man med hjälp av rehabiliteringen kan stödja klientens förmåga att klara sig på egen hand i vardagen, förbättra klientens möjligheter att vara delaktig inom olika livsområden samt förebygga utslagning från arbetslivet eller samhället. Rehabiliteringen ska sättas in i ett så tidigt skede som möjligt för att man därigenom sannolikt ska kunna bromsa upp den försämring av arbets- eller funktionsförmågan som klientens sjukdomar medför. FPA:s rehabilitering enligt prövning kan anses vara nödvändig om klienten inte har rätt till någon annan rehabilitering som FPA eller någon annan aktör är skyldig att ordna. Rehabilitering enligt prövning är nödvändig även ifall rehabilitering som ordnats av någon annan aktör har genomförts som sig bör men klienten är i behov av multidisciplinär rehabilitering. Läs mer: Hindrande rehabiliteringsförmåner Läs mer: Andra enheter som ordnar rehabiliteringstjänster 1.4. Förhållande till annan rehabilitering I lagen om FPA-rehabilitering anges sådana hindrande rehabiliteringsförmåner som begränsar FPA:s skyldighet att ordna och ersätta rehabilitering. FPA har en lagstadgad skyldighet att hänvisa klienten till rätt service ifall rehabiliteringsansvaret ligger på någon annan aktör Hindrande rehabiliteringsförmåner FPA ordnar inte rehabilitering om kunden kan få rehabilitering eller ersättning för rehabiliteringskostnaderna med stöd av någon av följande lagar: Lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring Lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen Lagen om skada, ådragen i militärtjänst Lagen om olycksfall i militärtjänst. 6

12 I sådana fall är det försäkringsbolaget i fråga eller Statskontoret som är skyldigt att ordna rehabilitering. Försäkringsbolaget ska i sin helhet ersätta rehabilitering som personen behöver i enlighet med trafikförsäkringslagen och lagen om olycksfallsförsäkring, även om ersättningen för personskada enligt trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfallsförsäkring har jämkats på grund av personens egen medverkan. Om ersättning för personskada enligt trafikförsäkringslagen har förvägrats helt och hållet på grund av grovt vållande, ersätter försäkringsbolaget inte heller rehabilitering. Då förutsätts inte att klienten ansöker om rehabilitering hos försäkringsbolaget. När det är fråga om olycksfall, trafikskada eller militärskada ska handläggaren alltid ta reda på om klienten har rätt till rehabilitering som ersätts enligt ovan nämnda lagar. Försäkringsbolaget eller Statskontoret har inte meddelat något beslut om rehabilitering Om handläggningen av rehabiliteringsärendet ännu pågår eller rehabilitering inte ännu har sökts hos försäkringsbolaget, kan FPA inleda ordnandet av rehabiliteringen utifrån ett dröjsmålsintyg. För att få ett dröjsmålsintyg måste kunden ansöka om rehabilitering hos försäkringsbolaget. Dröjsmålsintyget begärs av kunden per telefon eller skriftligt (kundbrev KUL21r). För att rehabilitering som ordnas av FPA ska kunna inledas förutsätts att villkoren för beviljande är uppfyllda. Om FPA har ordnat eller ersatt rehabilitering som ska ersättas av ett försäkringsbolag eller av Statskontoret har FPA rätt till ersättning för rehabiliteringen från bolaget i fråga. Detta gäller också rehabilitering baserad på frivillig försäkring enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring och 21 i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare. Försäkringsbolaget eller Statskontoret har meddelat ett beslut om rehabilitering Om försäkringsbolaget eller Statskontoret har avslagit kundens rätt till rehabilitering i sin helhet och avlagsbeslutet har skickats till FPA, kan den rehabilitering som kunden ansökt om beviljas förutsatt att villkoren uppfylls. Kunden kan vid behov uppmanas att överklaga försäkringsbolagets eller Statskontorets avslagsbeslut. Förmånshandläggaren ska skicka kundbrev KUV31 till försäkringsbolaget eller till Statskontoret oberoende av om kunden har överklagat beslutet eller inte. I det beslut som skickas till kunden införs frasen KKBDD. Om försäkringsbolaget eller Statskontoret har ersatt en del och avslagit en del av rehabiliteringen på grund av att den inte har ansetts nödvändig utifrån olycksfallet, trafikskadan eller militärskadan, kan FPA inte ordna den rehabilitering som avslaget gäller. FPA kan inte heller ordna rehabilitering om försäkringsbolaget eller Statskontoret har avslagit fortsatt rehabilitering på den grund att den inte är nödvändig. Vid bedömningen av rehabiliteringsbehovet följer FPA försäkringsbolagets linje. Försäkringsbolaget eller Statskontoret ersätter kunden för den nödvändiga rehabiliteringen. I det beslut som skickas till kunden införs frasen KKB45. Om försäkringsbolaget eller Statskontoret har ersatt en del och avslagit en del av rehabiliteringen på grund av att rehabiliteringsbehovet inte anses bero på olycksfall, trafikskada eller militärskada, kan den rehabilitering som sökts beviljas ifall villkoren uppfylls. Så gör man också ifall fortsatt rehabilitering har avslagits på grund av att behovet inte beror på olycksfall. Kunden kan vid behov uppmanas att överklaga försäkringsbolagets eller Statskontorets beslut. Förmånshandläggaren ska skicka kundbrevet KUV31r till försäkringsbolaget eller Statskontoret oberoende av om kunden har överklagat beslutet eller ej. I det beslut som skickas till kunden införs frasen KKBDD. 7

13 Dröjsmålsintyg FPA kan dock vid behov ordna och ersätta rehabilitering ifall rehabilitering enligt de lagar som nämns ovan blir fördröjd och försäkringsbolaget eller Statskontoret sänder FPA ett dröjsmålsintyg om detta. Om FPA har ordnat eller ersatt rehabilitering som ska ersättas av ett försäkringsbolag eller av Statskontoret har FPA rätt till ersättning för rehabiliteringen från bolaget i fråga. Detta gäller också rehabilitering baserad på frivillig försäkring enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring och 21 i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare. Tillämplig lagstiftning (FPRL 566/ ) Läs mer: Rehabilitering som ordnas med stöd av olycksfalls- och trafikförsäkringslagarna Hänvisning av klienten FPA är skyldig att instruera och ge råd åt klienten för att utreda möjligheterna till rehabilitering och ordna den rehabilitering som behövs. Om kunden behöver sådan rehabilitering som FPA inte ordnar ska den som handleder kunden vid behov ge information om andra rehabiliteringsmöjligheter eller tjänster och om de aktörer som ordnar dessa. Förmånshandläggaren ska enligt behov samarbeta med andra aktörer som ordnar tjänster så att kunden smidigt får den service som han eller hon behöver. Tillämplig lagstiftning (FPRL 566/ ) Se närmare i förmånsanvisningen om yrkesinriktad rehabilitering: Utredning av rehabiliteringsbehovet Andra aktörer som ordnar rehabiliteringstjänster Utöver FPA kan även kommunerna ordna medicinsk rehabilitering. Det är i första hand försäkringsbolagen som svarar för yrkesinriktad rehabilitering och medicinsk rehabilitering på basis av yrkessjukdom, arbetsolycksfall eller trafikskada. De klienter som har fått ett rehabiliteringsbeslut från FPA har förtur då det gäller att delta i rehabilitering som ordnas av FPA. Om det en månad innan en rehabiliterings- eller anpassningskurs börjar finns lediga platser kvar kan serviceproducenten höra sig för med FPA om det är möjligt att ta med också klienter som remitterats och betalas för av andra aktörer eller klienter som betalar själva. Serviceproducenten skickar en förfrågan om saken till rehabiliteringsgruppen per e-post teosku_kurssimuutokset@kela.fi. Ett villkor för att en klient som någon annan aktör betalar för eller som betalar själv ska kunna delta är att rehabiliteringen gällande FPA-klienterna genomförs i enlighet med den allmänna delen av standarden och den servicelinjespecifika standarden och att det maximala antalet deltagare inte överskrids. Därtill förutsätts att en sådan annan klient hör till den målgrupp som anges i den servicelinjespecifika standarden. FPA ansvarar inte för andra aktörers klienter eller för klienter som betalar själva. 8

14 Arbetsförvaltningens tjänster För mer information om arbets- och näringsbyråns tjänster se anvisningarna om yrkesinriktad rehabilitering Medicinsk rehabilitering som kommunerna är skyldiga att ordna Kommunerna är skyldiga att ordna medicinsk rehabilitering om det inte åligger FPA att ordna rehabiliteringen eller om inte någon annan aktör är skyldig att ordna rehabilitering på basis av speciallagstiftning. Kommunen eller samkommunen ska se till att de medicinska rehabiliteringstjänsterna i fråga om sitt innehåll och sin omfattning ordnas så att de motsvarar behovet av rehabilitering i kommunen eller inom samkommunens område. Skyldigheten att ordna medicinsk rehabilitering gäller också mentalvårdspatienter. Kommunernas skyldighet att ordna rehabiliteringen baserar sig på hälso- och sjukvårdslagen, folkhälsolagen och lagen om specialiserad sjukvård. Kommunen ska ordna den medicinska rehabilitering som anges i rehabiliteringsplanen om det inte tydligt går att påvisa vem som ansvarar för ordnandet av och kostnaderna för rehabiliteringen. Om det ändå hör till FPA att ordna och bekosta rehabiliteringen ska FPA ersätta kommunen för rehabiliteringskostnaderna. Om det inte är FPA:s uppgift att ordna rehabiliteringen ska kunden hänvisas till de hälso- och sjukvårdstjänster som hans eller hennes boendekommun ordnar. Rehabiliteringstjänsterna ordnas av hälsovårdscentraler eller sjukhus antingen som kommunens egen verksamhet eller i form av köpta tjänster. Kommunen ansvarar för planeringen av den medicinska rehabiliteringen så att rehabiliteringen bildar en funktionell helhet tillsammans med den vård som behövs. Behovet av medicinsk rehabilitering samt rehabiliteringens mål och innehåll ska anges i en individuell, skriftlig rehabiliteringsplan. Kommunen ansvarar dessutom för styrningen och övervakningen av rehabiliteringsservicen och utser vid behov en kontaktperson för klienten. De medicinska rehabiliteringstjänster som kommunerna ordnar är bland annat följande: rehabiliteringsrådgivning och rehabiliteringshandledning bedömning av funktions- och arbetsförmåga samt av rehabiliteringsbehovet rehabiliteringsundersökningar, genom vilka rehabiliteringsmöjligheterna reds ut terapier som syftar till att förbättra och upprätthålla funktionsförmågan samt andra insatser som behövs för att främja rehabiliteringen hjälpmedelstjänster (anskaffning av hjälpmedel, handledning i användningen av dessa samt underhåll och förnyande av dem). anpassningsträning rehabiliteringsperioder i form av slutenvård eller öppenvård som omfattar ovan nämnda behövliga åtgärder. Hälsovårdscentraler och sjukhus ger ytterligare upplysningar om medicinsk rehabilitering som ordnas av kommunerna. Kontaktinformation för kommunerna finns på Kommunförbundets webbplats Om den rehabilitering som ges är ordnad av hälso- och sjukvården och rehabiliteringsklienten uppfyller de övriga villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning har han eller hon rätt att få rehabiliteringspenning. Se även 9

15 Förmånsanvisning om rehabiliteringspenning Hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010 Folkhälsolagen 66/1972 Lagen om specialiserad sjukvård 1062/ Rehabilitering som ordnas med stöd av olycksfalls- och trafikförsäkringslagarna Rehabilitering ordnas i första hand med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen ifall rehabiliteringsbehovet föranleds av: yrkessjukdom arbetsolycksfall trafikskada. Lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring tillämpas också på lantbruksföretagares olycksfall, militärolycksfall, statstjänstemäns olycksfall och övriga olycksfall, skador och sjukdomar som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Angående FPA:s möjlighet att på basis av dröjsmålsintyg ordna rehabilitering som eventuellt bör ersättas enligt ovan nämnda lagar, Se även Hindrande rehabiliteringsförmåner. Som åtgärder inom ramen för medicinsk rehabilitering kan ersättas: undersökningar för att reda ut rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna rehabiliteringsperioder i öppen- eller slutenvård kostnader för ändringsarbete i bostaden eller för merkostnader föranledda av serviceboende samt för tolktjänster när det gäller personer med svår funktionsnedsättning kostnader föranledda av nödvändiga hjälpmedel och av deltagande i rehabilitering boende- och resekostnader för klienten och anhöriga föranledda av anpassningsträning. Som åtgärder inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering kan ersättas: undersökningar för att reda ut rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna arbets- och utbildningsprövning arbetsträning nödvändig och tillräcklig utbildning bidrag eller lån t.ex. för anskaffning av arbetsmaskiner eller arbetsredskap eller fortskaffningsmedel för personer med svår funktionsnedsättning nödvändiga hjälpmedel och anordningar övriga rehabiliteringskostnader jämförbara med de ovan nämnda. För rehabiliteringstiden betalas till klienten dagpenning, olycksfallspension eller ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen. Som rehabilitering ersätts dessutom alla nödvändiga rehabiliteringskostnader (t.ex. behandlings- och resekostnader). En fritt formulerad rehabiliteringsansökan ställs till försäkringsbolaget eller till Försäkringsbranschens Rehabilitering. Initiativ till rehabilitering kan tas av den skadade själv, arbetsgivaren, en sjukvårdsinrättning, arbetskraftsmyndigheten eller en annan aktör som reder ut rehabiliteringen. I fråga om yrkesinriktad rehabilitering är försäkringsanstalten enligt lag skyldig att inleda ett rehabiliteringsärende om en skada som berättigar till ersättning medför 10

16 långvariga begränsningar av arbets- och funktionsförmågan samt av förvärvsmöjligheterna. Försäkringsanstalten ska också reda ut behovet av och möjligheterna till rehabilitering. Rehabilitering enligt olycksfalls- och trafikförsäkringslagen sköts centraliserat av Försäkringsbranschens Rehabilitering. Ytterligare information om rehabilitering enligt olycksfallsförsäkrings- och trafikförsäkringslagen finns på Försäkringsbranschens Rehabiliterings webbplats Missbrukarvård Kommunen ska sörja för att missbrukarvården ordnas så att den till sitt innehåll och sin omfattning motsvarar behovet i kommunen. I kommunen är social- och hälsovårdsnämnderna gemensamt ansvariga för att ordna missbrukarvården. Bestämmelser om ordnande av missbrukarvård finns i lagen och förordningen om missbrukarvård samt i socialvårdslagen och socialvårdsförordningen. FPA ordnar inga egentliga rehabiliteringstjänster inom missbrukarvården. För att få rehabiliteringstjänster inom missbrukarvården ska kunden uppmanas att kontakta kommunens social- eller hälsovårdsservice. FPA betalar rehabiliteringspenning till dem som deltar i familjerehabilitering enligt lagen om missbrukarvård och, under vissa förutsättningar, även till dem som deltar i individuell rehabilitering. Information om tjänster inom missbrukarvården finns på A-klinikstiftelsens webbplats. På webbplatsen finns bl.a. en förteckning över A-klinikerna. Kommunerna eller samkommunerna är huvudman för de flesta A-klinikerna i Finland. Se Betalning av rehabiliteringspenning till deltagare i missbrukarrehabilitering Rehabilitering för frontveteraner och krigsinvalider En frontveteran som tilldelats frontmanna-, fronttjänst- eller fronttecken kan få rehabilitering enligt lagen om rehabilitering av frontveteraner. Även makar till frontveteraner kan under vissa förutsättningar få rehabilitering i sluten vård. Rehabiliteringen för frontveteraner och deras makar är gratis. Man ansöker om rehabilitering på en blankett som fastställts av Statskontoret eller på de blanketter som kommunerna använder. Veteranens äkta make/maka ska ansöka om rehabilitering med en egen ansökan. Som bilaga till en ansökan om slutenvårds- eller dagrehabilitering ska alltid fogas ett läkarutlåtande. Statskontoret beviljar kommunerna anslag för rehabiliteringen av frontveteraner. En frontveteran som är bosatt utomlands kan få rehabilitering antingen i sitt bosättningsland eller i Finland. Rehabilitering för frontveteraner som är bosatta utomlands ska sökas hos Statskontoret. En krigsinvalid, hans eller hennes äkta make/maka eller änka/änkling som fått rätt till rehabilitering kan få rehabilitering med stöd av lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Rehabiliteringen är avgiftsfri. Ansökan om rehabilitering ska göras i förskott hos Statskontoret. Ansökningsblanketter fås från Statskontoret, hälsovårdscentralerna och serviceställen som sköter veteranrehabiliteringen. Blanketter kan också skrivas ut på Statskontorets webbplats. Ett läkarutlåtande ska fogas till ansökan. 11

17 FPA ersätter rehabiliteringsklientens kostnader för resan till och från rehabiliteringsinrättningen. Om ersättning av resor, se Rehabiliteringsresor för frontveteraner och därmed jämförbara personer (Sjukvårdsersättning, Resor). Närmare information finns på Statskontorets webbplats Bilskatteåterbäring för invalider En invalid kan få bilskatten återbetald helt eller delvis för en bil som tas i eget bruk då bilen registreras för första gången i Finland. I 51 i bilskattelagen definieras de invalider som kan få återbäring, andra villkor för återbäring och återbäringens storlek. Ansökan om bilskatteåterbäring görs skriftligen hos Södra tulldistriktet, Hangö tull, Hangö. Ansökan ska göras inom 6 månader från det att bilen registrerades eller, om bilen köpts på avbetalning, från det att invaliden blev ensam ägare till bilen. Återbäring kan också sökas redan innan bilen skaffas. Ytterligare information om bilskatteåterbäring som beviljas invalider finns på tullens webbplats Rehabilitering utomlands Om en person som söker eller har en finländsk rehabiliteringsförmån får en utländsk förmån som, om den gavs i Finland, skulle påverka skyldigheten att ordna rehabilitering eller påverka beloppet av ersättningen för rehabiliteringskostnaderna, jämställs den utländska förmånen med motsvarande finländska förmån. Om en försäkrad med stöd av utländsk lagstiftning eller andra förpliktande bestämmelser i utlandet har fått ersättning t.ex. för olycksfall, yrkessjukdom eller trafikskada och ersättningen omfattar rehabilitering, så åsidosätter den utländska förmånen FPA:s skyldighet att ordna rehabilitering på samma sätt som motsvarande finska förmån i enlighet med 13 i lagen om FPA-rehabilitering. Ersättning enligt lagen om FPA-rehabilitering betalas inte om rehabiliteringsklienten har fått en ersättning som motsvarar en sådan rehabiliteringsersättning som betalas till försäkrade i vistelselandet. Detta gäller t.ex. rehabilitering som ges i EU-länder då den försäkrade i fråga om samma rehabilitering har rätt till rehabiliteringsåtgärder och förmåner med stöd av förordningen om social trygghet (883/2004). Tillämplig lagstiftning (FPRL 566/ ) 1.5. Åtgärder Det allmänna målet för rehabilitering enligt prövning är att bevara eller förbättra klientens arbetseller funktionsförmåga. För de olika åtgärder som beviljas i form av rehabiliteringen enligt prövning har dessutom uppställts åtgärdsvisa mål och villkor för beviljandet. Åtgärder inom rehabiliteringen enligt prövning är följande: multidisciplinär individuell rehabilitering 12

18 rehabiliteringskurser för olika sjukdomsgrupper anpassningskurser OPI-kurser ASLAK-kurser neuropsykologisk rehabilitering De medel som anvisats för rehabilitering enligt prövning kan också användas för sjukdomsprevention samt för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rehabilitering, sjukdomsprevention och sjukförsäkring. Se Forskningsavdelningens pågående forskningsprojekt Multidisciplinär individuell rehabilitering Individuell rehabilitering som genomförs multidisciplinärt ordnas av FPA för vuxna och även för barn och unga. Individuell rehabilitering indelas i linjer enligt sjukdomsgrupp. Linjerna för multidisciplinär individuell rehabilitering för vuxna är följande: linje för klienter med syn- och hörselskada neurologisk linje linje för klienter med sjukdomar i rörelseorganen eller reumatiska sjukdomar allmän linje. Linjerna för multidisciplinär individuell rehabilitering för barn och unga är följande: linje för klienter med syn- och hörselskada linje för klienter med sjukdomar i rörelseorganen eller reumatiska sjukdomar allmän och neurologisk linje. Målet för multidisciplinär individuell rehabilitering är att trygga eller förbättra klienternas arbets- eller studieförmåga eller funktionsförmåga. Man försöker förverkliga detta genom att stödja klienterna att nå sina personliga mål inom olika delområden i enlighet med ICFklassificeringen samt att stärka deras egenmakt när det gäller att försöka nå de mål som är viktiga för dem själva. När man genom samarbete sätter upp olika mål tar man hänsyn till klienternas individuella livssituation, deras resurser, livsmiljö, aktuella behov samt olika förändrings- och övergångsskeden. Målet för den individuella rehabiliteringen för barn och ungdomar är att hjälpa dem och deras familjer att hitta sina styrkor, möjligheter och färdigheter för att därigenom så fullvärdigt som möjligt kunna vara verksamma och delaktiga i sin livsmiljö. Målet är också att stödja barnet när det växer upp, börjar bli självständigt och börjar planera sin framtid. Målet för den individuella rehabiliteringen för vuxna är att stödja klientens möjligheter att klara sig självständigt i olika situationer i vardagen. Klienten får färdigheter och medel för att delta i arbete eller studier och i olika aktiviteter i sin egen livsmiljö och i samhället. Då man bedömer förutsättningarna för att bevilja äldre klienter rehabilitering inom sluten vård, ska man beakta hur funktionsbegränsningarna inverkar på deras förmåga att klara sig självständigt. Den återstående funktionsförmågan måste vara tillräcklig för att klienten ska kunna delta i rehabiliteringen. När det gäller individuell rehabilitering är målet en sådan förbättring av funktionsförmågan som medför att klienten klarar sig på egen hand i sina dagliga aktiviteter. Multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning kan vara en lämplig rehabiliteringsform för klienter som har ett omfattande syndrom och multiproblematik och vilkas situation förutsätter 13

19 planering och genomförande av ett mer individuellt program än vad rehabilitering i kursform skulle innehålla. Klienten har rätt att välja serviceproducent bland de serviceproducenter som FPA godkänt. Den serviceproducent som klienten väljer ska ha ett avtal om en linje vars innehåll och expertis i första hand ska motsvara det aktuella rehabiliteringsbehov och rehabiliteringsmål som klientens sjukdom eller skada medför. Således är den huvudsakliga sjukdomsdiagnosen inte den enda faktor som styr valet av linje, utan klientens situation utreds med beaktande av helheten. Vilken linje som är lämplig bedöms tillsammans med klienten i samarbete med den remitterande läkaren. FPA ger vägledning och informerar om linjernas innehåll och målgrupper samt om vilka serviceproducenter som tillhandahåller tjänster för de olika linjerna och vem som ger service på finska respektive svenska. Vid handledningen av klienten och då rehabiliteringsbeslutet fattas måste man kontrollera att den tilltänkta serviceproducenten har avtal om sådan svenskspråkig eller finskspråkig service som klienten behöver. Läs mer: Multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning; standarderna enligt servicelinje. FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård, den allmänna delen. 14

20 Villkor FPA kan bevilja klienter multidisciplinär individuell rehabilitering ifall detta är nödvändigt för att kunna trygga eller förbättra deras arbets- eller studieförmåga eller funktionsförmåga. Den individuella rehabilitering som beviljas ska grunda sig på klientens aktuella behov av rehabilitering. Multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning är motiverad när rehabiliteringsbehovet har retts ut och motiverats i ett utlåtande från vårdenheten klientens hälsotillstånd och självständiga funktionsförmåga är sådan att han eller hon kan delta i rehabiliteringen. Vid bedömningen av behovet av individuell rehabilitering ska man beakta hur sjukdomen eller skadan påverkar arbets- och/eller funktionsförmågan, livssituationen och de förändringar som skett eller kommer att ske i den, rehabiliteringsmålen och den helhet som rehabiliteringsinsatserna bildar samt responsen från genomförd rehabilitering. För att målen gällande arbets- eller funktionsförmågan ska kunna uppnås behöver klienten multidisciplinär individuell rehabilitering t.ex. när klienten, med beaktande av sjukdomen eller skadan och andra individuella faktorer, behöver multidisciplinär rehabilitering klienten har omfattande symtom klienten behöver individuell branschövergripande planering för genomförandet av rehabiliteringen terapi i öppen vård inte har varit tillräcklig eller med beaktande av helhetssituationen inte har kunnat anses vara tillräcklig terapi i öppen vård inte kan användas p.g.a. långa avstånd, dåliga trafikförbindelser eller klientens svårigheter att förflytta sig. Om det är fråga om en person som är över 65 år gammal, kan rehabiliteringen beviljas efter prövning när sjukdomen befinner sig i en sådan fas att klientens funktionsförmåga kan tryggas eller förbättras genom rehabilitering klienten klarar sig nästan helt på egen hand när det gäller de dagliga aktiviteterna klienten till fullo kan delta i rehabiliteringsprogrammet enligt standarden för servicelinjen i fråga förmånshandläggaren innan beslutet fattas har kontrollerat i standarden och vid behov med serviceproducenten att denna har möjlighet att genomföra den planerade rehabiliteringen. Multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning är inte motiverad när målen för rehabiliteringen i huvudsak är terapeutiska rehabiliteringen ansluter sig till omedelbar sjukvård klienten behöver hjälp i nästan alla dagliga aktiviteter individuell rehabilitering inte kan förväntas innebära någon sådan förbättring av funktionsförmågan som skulle medföra att klienten klarar sig hemma på egen hand i de dagliga aktiviteterna klientens funktionsförmåga har försämrats så att rehabiliteringstjänstens innehåll eller den assistans som ordnas under rehabiliteringen inte motsvarar klientens behov individuell rehabilitering har nyligen genomförts. Individuell rehabilitering ska sättas in i rätt skede med tanke på sjukdomen. Sjukdomen ska vara så pass stabiliserad att det under den individuella rehabiliteringen inte behövs upprepade undersökningar för att följa upp sjukdomen. Ett villkor för att individuell rehabilitering ska kunna 15