Rehabilitering enligt prövning

Transkript

1 Rehabilitering enligt prövning

2 Innehåll 1 Förmånsanvisning God förvaltning Syfte Målet för rehabilitering enligt prövning Formulering av individuella mål Rätt och villkor Fyraårsplan, plan för rehabilitering enligt prövning Utlåtande med tanke på rehabilitering Vårdansvarig enhet God rehabiliteringspraxis Nödvändig rehabilitering Förhållande till annan rehabilitering Hindrande rehabiliteringsförmåner Hänvisning av klienten Andra aktörer som ordnar rehabiliteringstjänster Arbetsförvaltningens tjänster Medicinsk rehabilitering som kommunerna är skyldiga att ordna Rehabilitering som ordnas med stöd av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller trafikförsäkringslagen Missbrukarvård Rehabilitering för frontveteraner och krigsinvalider Bilskatteåterbäring för invalider Rehabilitering utomlands Åtgärder Multidisciplinär individuell rehabilitering Villkor Innehåll och genomförande En anhörigs deltagande Rehabiliteringskurser för olika sjukdomsgrupper Villkor Innehåll och genomförande En anhörigs deltagande Anpassningskurser Villkor Innehåll och genomförande En anhörigs deltagande OPI-kurser Villkor Innehåll och genomförande Ansökan Neuropsykologisk rehabilitering Målgrupper och villkor för beviljande Innehåll och genomförande i

3 Ansökan Rehabiliteringsersättning och självriskandel Utvecklingsverksamhet inom rehabiliteringen Aktuella utvecklingsprojekt TEPHA, slutfasen av terapi inom ramen för rehabilitering enligt prövning Internationella bestämmelser Förordning 883/ Gränsarbetares rätt till rehabiliteringsförmåner Pensionerade gränsarbetares rätt till rehabiliteringsförmåner Pensionssökande eller pensionstagare börjar arbeta som anställd Pensionssökandes och pensionstagares rätt till rehabiliteringsförmåner Pension enligt lagstiftningen i en eller flera andra medlemsstater än den medlemsstat man bor i, om rätt till vårdförmåner föreligger i bosättningsmedlemsstaten (883/2004, artikel 24) Pensionstagares och deras familjemedlemmars vistelse i en annan medlemsstat än bosättningsmedlemsstaten vistelse i behörig medlemsstat rätt till nödvändig vård utanför bosättningsmedlemsstaten (883/04 artikel 25) Begreppet familjemedlem och prioritetsregler Familjemedlemmarnas rätt till vårdförmåner i olika situationer Registreringsförfarande för att erhålla vårdförmåner Återbetalning mellan institutioner Ansvar för kostnaderna Ansökan Hur ett ärende inleds Avsändarens ansvar Överföring av handlingar Vem kan söka förmåner? Personen själv Intressebevakare Intressebevakningsfullmäktig Ombud, dvs. befullmäktigad Nära anhörig eller annan person Kommun Ansökningstid för rehabiliteringsförmåner Val av serviceproducent Val av klienter Skyldighet att lämna uppgifter vid ansökan om förmåner FPA:s rätt att få uppgifter från andra myndigheter Hänvisning till annan rehabilitering Ordnande av tolkning till och från ett främmande språk Begäran om tilläggsutredningar Avgörande Handläggningsställe Förhandsurval och centraliserat beslutsfattande för kurser Jäv Handläggnings- och avgörandeförbud Konstaterande av jäv ii

4 1.8.3 Intervju Begäran om en sakkunnigläkares bedömning Hörande När ska kunden höras? Hur går hörandet till? Meddelande av beslut Meddelande av rehabiliteringsbeslut Anteckningar gällande bedömning av arbetsförmågan (Työkykyarvioinnin muistiinpanot) Mottagare av beslut Delgivning av beslut Hänvisning av klienten Betalning Ersättning för rehabiliteringskostnader Kostnader som ersätts Ersättning för neuropsykologisk rehabilitering Kostnader för hjälpmedel Resekostnader och övernattningspenning Utlåtandearvoden Ersättning vid plötslig sjukfrånvaro Kostnader som FPA inte ersätter Fakturering av rehabiliteringskostnader Faktureringstid Betalningsmottagare Utbetalning till kommun/samkommun Utbetalning till utsökningsmyndighet Betalningsadress Förskottsinnehållning, allmänna principer Grunder Källskatt Beskattning av mottagare av arbetsersättning Erhållande och användning av uppgifter Direktöverföringsuppgifter Uppgifter från betalningsmottagaren Sparande av förskottsinnehållning Vad FPA bör kontrollera Verkställande av förskottsinnehållning Rehabiliteringsförmåner Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning Återbetalda förmåner Regressbetalningar Årsanmälan Månatlig kontroll Anmälningsplikt Förändrade förhållanden Inhibering av deltagande Rättelse och undanröjande av beslut iii

5 1.12 Justering Avbrytande Indragning Felaktig utbetalning Återkrav Regress Sökande av ändring Upphandling av rehabiliteringstjänster Val av serviceproducenter Listor över serviceproducenter Kvalitetskontroll Upphandling av rehabiliteringstjänster i öppen och sluten vård Standard Godkännande av neuropsykologer som serviceproducenter (FRPL 12 ) Ansökan om bekräftelse hos rehabiliteringsgruppen Behörighetsvillkor för neuropsykologer Övriga villkor iv

6 1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. I anvisningarna i pdf-format saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller gemensamma delar för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format God förvaltning 1.2. Syfte Förvaltningslagen innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning. Förvaltningslagen tillämpas på alla förvaltningsärenden vid FPA. Där ingår förmånsärenden, interna förvaltningsärenden och samarbete med intressentgrupper. Förvaltningslagen är en allmän lag. Om en speciallag, t.ex. en förmånslag, innehåller bestämmelser som avviker från bestämmelserna i förvaltningslagen, tillämpas speciallagen. Läs närmare om grunderna för god förvaltning i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen och skötseln av en annan persons ärenden hos FPA avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Folkpensionsanstalten (FPA) har en lagstadgad skyldighet att ordna och ersätta yrkesinriktad rehabilitering och medicinsk rehabilitering samt rehabiliterande psykoterapi. Yrkesinriktad rehabilitering ordnas för personer med funktionsnedsättning för att förebygga arbetsoförmåga eller för att förbättra arbets- och förvärvsförmågan. Krävande medicinsk rehabilitering ordnas för att klienten ska klara av aktiviteterna i det dagliga livet och att vara delaktig. Rehabiliterande psykoterapi ordnas för att stödja eller förbättra arbets- och studieförmågan hos personer vars arbets- och studieförmåga äventyras på grund av mental störning. Utöver den rehabilitering som det är FPA:s skyldighet att ordna kan FPA ordna och bekosta rehabilitering enligt prövning inom ramen för det anslag som riksdagen årligen beviljar. Målet för rehabilitering enligt prövning är att bevara eller förbättra klientens arbets- eller funktionsförmåga. Förutom att ordna rehabilitering kan FPA dessutom för rehabiliteringstiden betala rehabiliteringspenning, vars syfte är att trygga försörjningen under rehabiliteringen. FPA-rehabiliteringen grundar sig på lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005). I denna anvisning används benämningen lagen om FPA-rehabilitering eller förkortningen FRPL. FPA är skyldig att hänvisa kunden till andra rehabiliteringsanordnares tjänster och att samarbeta med andra aktörer som ordnar rehabilitering. 1

7 Läs mer: Förmånsanvisningarna om krävande medicinsk rehabilitering, yrkesinriktad rehabilitering, rehabiliterande psykoterapi och rehabiliteringspenning Målet för rehabilitering enligt prövning FPA kan ordna och ersätta rehabilitering enligt prövning med stöd av 12 i lagen om FPArehabilitering. Rehabilitering enligt prövning kan beviljas även om kriterierna gällande skyldigheten att ordna yrkesinriktad rehabilitering, krävande medicinsk rehabilitering eller rehabiliterande psykoterapi inte uppfylls. Beviljandet av rehabilitering enligt prövning förutsätter att man inom hälso- och sjukvården har konstaterat att personen i fråga har en sådan begränsning i funktionsförmågan som föranleder behov av rehabilitering. Vårdenheten eller hälso- och sjukvården kan tillsammans med klienten planera de mål som ställs på rehabiliteringen och skriva in dem i läkarutlåtandet. Målet för rehabilitering enligt prövning är att få en person att stanna kvar i arbetslivet eller återvända till arbetslivet genom att trygga eller förbättra hens arbets- eller funktionsförmåga. I fråga om barn och unga är målet att trygga funktions- och studieförmågan samt att stödja barnets eller den ungas familj. Målet för rehabiliteringen är också att stödja dem som står utanför arbetslivet så att de ska kunna klara sig på egen hand. Individuella rehabiliteringsmål enligt den beviljade rehabiliteringstjänsten uppgörs utifrån rehabiliteringsklientens och klientgruppens aktuella behov. Många av de tjänster som ingår i rehabilitering enligt prövning omfattar även anhöriga eller närstående. Målen för de anhöriga/närstående fastställs utifrån rehabiliteringstjänsten i fråga, klientens individuella rehabiliteringsbehov och de behov och mål som de anhöriga/närstående till de övriga rehabiliteringsklienterna har som grupp. En kurs gällande rehabilitering enligt prövning eller en anpassningskurs är alltid den primära rehabiliteringsformen. Om rehabiliteringsklienten har omfattande, mångfacetterade symtom och klientens situation kräver mer individuell planering, väljer man individuell rehabilitering enligt prövning för klienten. Rehabilitering enligt prövning riktar sig främst till personer i arbetsför ålder och personer som är i arbetslivet. Rehabilitering enligt prövning ordnas och ersätts också för dem som står utanför arbetslivet, såsom barn och äldre personer Formulering av individuella mål Som hjälpmedel när det gäller att sätta upp mål använder FPA GAS-metoden (GAS = Goal Attainment Scaling), blanketten Mina mål. Realistiska, konkreta mål som har en välplanerad tidtabell motiverar kunden för rehabilitering. Förmånshandläggaren ska identifiera rehabiliteringsbehoven utifrån klientens läkarutlåtande/ rehabiliteringsplan, ansökan och intervjun. Vid intervjun med klienten ska förmånshandläggaren diskutera hurdana behov rehabiliteringen i fråga kan uppfylla och hurdana mål man kan uppnå med rehabiliteringen. Förmånshandläggaren uppmuntrar klienten att före rehabilitering inleds fundera på hurdan förändring hen vill ha. Klienten kan ha flera olika hälsorelaterade symtom samt frågor som hänför sig till både arbetet och livssituationen, och endast en del av dessa kan åtgärdas med de rehabiliteringsresurser som står till förfogande. Det viktigaste vore att få klienten 2

8 att på förhand fundera på sina egna mål, så att det blir lättare för hen att ställa upp realistiska mål för sig själv när rehabiliteringen börjar. På så vis blir klienten också medveten om vad man strävar efter med rehabiliteringen. Den FPA-anställda fyller inte i blanketten Mina mål, utan det gör en representant för serviceproducenten när rehabiliteringen börjar. Serviceproducenten och klienten formulerar tillsammans målen för rehabiliteringen. En noggrann identifiering av rehabiliteringsmålet och fastställandet av skalan kräver att den som genomför rehabiliteringen har god erfarenhet av att genomföra rehabiliteringsformen i fråga. De konkreta målen skrivs in på blanketten Mina mål tillsammans med klienten. Varje enskild klients beredskap och möjligheter till förändring varierar i olika situationer. Även om klienterna har samma sjukdom i utgångsläget kan de mål som sätts upp för rehabiliteringen bli olika för att de ska passa varje enskild person. En realistisk tidtabell för när målen ska nås görs upp, och målen utvärderas under rehabiliteringens gång. En slutlig utvärdering av måluppfyllelsen görs då rehabiliteringen slutar. Det resultat som erhålls på GAS-blanketten (antalet GAS-poäng eller T-scorevärdet) används inte i samband med avgörandet av ett rehabiliteringsbeslut. Det är många faktorer som inverkar på måluppfyllelsen, t.ex. huruvida målen är realistiska, om de kan mätas eller om det är möjligt för klienten att nå målen med tanke på livssituationen. De GAS-resultat som man fått i samband med tidigare rehabiliteringsperioder ger ingen information om kommande rehabiliteringsbehov eller direkta svar på hur rehabiliteringen har lyckats. Då rehabiliteringsbeslut fattas ska utvärderingen av klientens situation dock basera sig på en övergripande utvärdering som omfattar sjukdomsuppgifter, klinisk bedömning samt andra utvärderingsmetoder (t.ex. uppgifterna i B- utlåtandet, rehabiliteringsplan, rehabiliteringsrapport, ansökan, metoder för utvärdering av arbetsoch funktionsförmågan). Den färdiga blanketten Mina mål får FPA som en bilaga till rehabiliteringsrapporten. Förmånshandläggaren jämför resultaten med rehabiliteringsrapporten och tar ställning till eventuella fortsatta åtgärder Rätt och villkor Rätt och villkor FPA ordnar och ersätter rehabilitering enligt prövning inom ramen för de anslag som riksdagen årligen beviljar. I och med att rehabilitering enligt prövning är en förmån som är bunden till beviljade anslag omfattas den inte av FPA:s skyldighet att ordna rehabilitering. Rehabilitering enligt prövning har däremot en kompletterande roll i förhållande till den lagstadgade yrkesinriktade rehabiliteringen, den medicinska rehabiliteringen och den rehabiliterande psykoterapin. De försäkrade har inte någon subjektiv rätt till rehabilitering enligt prövning. Rehabiliteringen ska basera sig på ett läkarutlåtande där man rekommenderar nödvändig rehabilitering för klienten. Rehabiliteringen ska vara förenlig med god rehabiliteringspraxis och individuellt planerad, och den kan genomföras i sluten vård eller i öppen vård. Rehabilitering enligt prövning beviljas inte till utlandet Fyraårsplan, plan för rehabilitering enligt prövning FPA gör vart annat år upp en plan för de fyra följande kalenderåren för användningen av de medel som är avsedda för rehabilitering enligt prövning. När planen bereds är det gruppen för rehabiliteringstjänster vid Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden som riktar medlen till olika grupper av rehabiliteringsklienter. I planen presenteras aktuella 3

9 utmaningar i fråga om rehabiliteringen enligt prövning, utvecklingsbehoven samt vilka områden som ska prioriteras vad gäller verksamheten och medlen. I planen framförs dessutom vilka utvecklingsbehov det finns beträffande tjänsterna samt vilka insatsområdena är inom forskningsoch utvecklingsverksamheten. Några villkor för den prövningsbaserade rehabiliteringen har inte fastställts i lagen, utan det är gruppen för rehabiliteringstjänster vid Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden och rehabiliteringsgruppen som riktar tjänsterna till de olika rehabiliteringsgrupperna utifrån servicebeskrivningarna och anvisningarna i enlighet med den fyraårsplan som FPA:s styrelse godkänt. I samband med behandlingen av statsbudgeten kan det dock bli aktuellt med ändringar i planen för hur medlen ska användas. FPA kan göra små ändringar beträffande förhållandet mellan insatsområdena i fyraårsplanen, om det är ändamålsenligt med tanke på genomförandet av FPA-rehabiliteringen. En avvikelse från planen är ändamålsenlig t.ex. ifall det sker oförutsedda förändringar i efterfrågan och utbudet på rehabiliteringstjänster. Läs mer: Plan för användning av FPA:s medel för rehabilitering enligt prövning. Tillämplig lagstiftning (FPRL 566/ ) Utlåtande med tanke på rehabilitering Rehabilitering enligt prövning baseras på ett läkarutlåtande som uppgjorts av den vårdansvariga enheten. Uppgiften om att rehabilitering rekommenderas skrivs in i rehabiliteringsplanen eller på blanketten läkarutlåtande B, eller så ska uppgiften framgå av någon annan medicinsk utredning. Läkarutlåtandet får vara högst ett år gammalt då ansökan om rehabilitering görs. Av läkarutlåtande ska följande uppgifter om den sökande och hens rehabiliteringsbehov framgå: sjukdomar eller funktionsnedsättningar som inverkar på rehabiliteringsbehovet, angett i viktighetsordning i enlighet med ICD-klassifikationen andra faktorer som inverkar på rehabiliteringsbehovet beskrivning av arbets- och/eller funktionsförmågan och av de utvärderingsmetoder som använts psykosocial status, livssituation genomförda och/eller rekommenderade undersöknings- och behandlingsåtgärder tidigare genomförd rehabilitering och de resultat som uppnåtts rekommenderad rehabilitering motiveringar och mål för den rehabilitering som rekommenderas motiveringarna för att en anhörig eller någon annan närstående person deltar i rehabiliteringen kontaktinformation för vårdenheten. Vårdenhetens rekommendation är inte bindande för FPA i juridiskt mening. När FPA fattar ett rehabiliteringsbeslut görs en bedömning av kundens rehabiliteringsbehov och den lämpligaste rehabiliteringsformen med beaktande av kundens situation som helhet, uppgifterna i läkarutlåtandet och övriga uppgifter som står till FPA:s förfogande. Utöver av sjukdomen eller funktionsnedsättningen påverkas bedömningen också av andra faktorer, såsom t.ex. olika riskfaktorer som hotar kundens prestationsförmåga eller möjlighet till delaktighet. 4

10 Vårdansvarig enhet Inom rehabilitering enligt prövning avses med vårdansvarig enhet den aktör som har rekommenderat rehabilitering. Den vårdansvariga enheten kan vara en hälsovårdscentral eller ett sjukhus som hör till den hälso- och sjukvård som ordnas av kundens hemort, företagshälsovården, studerandehälsovården eller en privat läkare som kunden valt. Om en läkare som verkar som serviceproducent inom rehabilitering ger en rehabiliteringsrekommendation som avser serviceproducententens egna rehabiliteringstjänster kan detta inte godkännas som grund för FPA-rehabilitering. En läkare som arbetar för en producent av rehabiliteringstjänster kan emellertid också arbeta för andra arbetsgivare eller fungera som privat yrkesutövare. När läkaren verkar i en annan roll än som läkare för en producent av rehabiliteringstjänster kan hen göra upp läkarutlåtanden för kunden med tanke på FPArehabilitering. Det är kundens behov av rehabilitering som avgör vilken som är den lämpligaste rehabiliteringen och var den bäst kan genomföras God rehabiliteringspraxis Rehabiliteringstjänsterna ska vara förenliga med god rehabiliteringspraxis. God rehabiliteringspraxis grundar sig på vetenskaplig evidens som erhållits utifrån rehabiliteringen. När det gäller rehabilitering som ordnas av FPA och den offentliga hälso- och sjukvården kompletteras god rehabilitetspraxis med allmänt etablerade och erfarenhetsbaserade metoder. Rehabilitering som är förenlig med principerna för god rehabiliteringspraxis är funktionsinriktad, aktiv och kundorienterad. Utgångspunkten för en sådan rehabilitering är klientens behov av att klara av vardagssysslorna, dvs. de dagliga aktiviteterna, och behovet av att kunna vara delaktig. Vid rehabiliteringen beaktas klientens rehabiliteringsbehov och mål, resurser och styrkor samt arbets- och livssituationen. Klienten deltar i planeringen av rehabiliteringen i dess olika skeden. I rehabiliteringsprocessen ingår den vårdansvariga enhetens beskrivning av klientens funktionsförmåga med tillhörande bedömning av rehabiliteringsbehovet, planering och målformulering. Utöver dessa ingår i rehabiliteringsprocessen ansökan om rehabilitering hos FPA, rehabiliteringsbeslut, genomförande av rehabiliteringen, ersättning för kostnader förorsakade av rehabiliteringen samt uppföljning och fortsatta åtgärder i samverkan med vårdenheten och vid behov med andra aktörer Nödvändig rehabilitering Rehabilitering enligt prövning kan anses vara verkningsfull och nödvändig för klienten om man genom rehabiliteringsinsatsen kan förbättra eller trygga klientens arbets- eller funktionsförmåga. Rehabilitering är nödvändig även då man med hjälp av rehabiliteringen kan stödja klientens förmåga att klara sig på egen hand i vardagen, förbättra klientens möjligheter att vara delaktig inom olika livsområden samt förebygga utslagning från arbetslivet eller samhället. Rehabiliteringen ska sättas in i ett så tidigt skede som möjligt för att man därigenom sannolikt ska kunna bromsa upp den försämring av arbets- eller funktionsförmågan som klientens sjukdomar medför. FPA:s rehabilitering enligt prövning kan anses vara nödvändig om klienten inte har rätt till någon annan rehabilitering som FPA eller någon annan aktör är skyldig att ordna. Rehabilitering enligt prövning är nödvändig även ifall rehabilitering som ordnats av någon annan aktör har genomförts som sig bör men klienten är i behov av multidisciplinär rehabilitering. Läs mer: Hindrande rehabiliteringsförmåner 5

11 Läs mer: Andra enheter som ordnar rehabiliteringstjänster 1.4. Förhållande till annan rehabilitering I lagen om FPA-rehabilitering anges sådana hindrande rehabiliteringsförmåner som begränsar FPA:s skyldighet att ordna och ersätta rehabilitering. FPA har en lagstadgad skyldighet att hänvisa klienten till rätt tjänst ifall rehabiliteringsansvaret ligger på någon annan aktör Hindrande rehabiliteringsförmåner FPA ordnar inte rehabilitering om kunden kan få rehabilitering eller ersättning för rehabiliteringskostnaderna med stöd av någon av följande lagar: Lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar Lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen Lagen om skada, ådragen i militärtjänst Lagen om olycksfall i militärtjänst. I sådana fall är det försäkringsbolaget i fråga eller Statskontoret som är skyldigt att ordna rehabilitering. Försäkringsbolaget ska i sin helhet ersätta den rehabilitering som personen behöver i enlighet med lagarna om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen och lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, även om ersättningen för personskada enligt trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfallsfallsförsäkring har jämkats på grund av personens egen medverkan. Om ersättning för personskada enligt trafikförsäkringslagen har förvägrats helt och hållet på grund av grovt vållande eller om skadan som kräver rehabilitering inte har orsakats av en trafikskada, ersätter försäkringsbolaget inte rehabiliteringen. I sådana fall förutsätts inte att klienten söker ersättning hos ett försäkringsbolag. När det är fråga om olycksfall, trafikskada eller militärskada ska handläggaren alltid ta reda på om kunden har rätt till rehabilitering som ersätts enligt ovan nämnda lagar. Förmånshandläggaren ber kunden lämna in en kopia av rehabiliteringsbeslutet från försäkringsbolaget/statskontoret. FPA kan inte i en sådan situation inleda rehabilitering utan dröjsmålsintyg eller försäkringsbolagets/ Statskontorets beslut. Försäkringsbolaget eller Statskontoret har inte meddelat något beslut om rehabilitering Om handläggningen av rehabiliteringsärendet ännu pågår eller rehabilitering inte ännu har sökts hos försäkringsbolaget, kan FPA inleda ordnandet av rehabiliteringen utifrån ett dröjsmålsintyg. För att få ett dröjsmålsintyg måste kunden ansöka om rehabilitering hos försäkringsbolaget. Dröjsmålsintyget begärs av kunden per telefon eller skriftligt (kundbrev KUL21r). För att rehabilitering som ordnas av FPA ska kunna inledas förutsätts att villkoren för beviljande är uppfyllda. Om FPA har ordnat eller ersatt rehabilitering som ska ersättas av ett försäkringsbolag eller av Statskontoret har FPA rätt till ersättning för rehabiliteringen från bolaget i fråga. Detta gäller också rehabilitering baserad på frivillig försäkring enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring och 21 i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare. Försäkringsbolaget eller Statskontoret har meddelat ett beslut om rehabilitering 6

12 Om försäkringsbolaget eller Statskontoret har avslagit kundens rätt till rehabilitering i sin helhet och avlagsbeslutet har skickats till FPA, kan den rehabilitering som kunden ansökt om beviljas förutsatt att villkoren uppfylls. Kunden kan vid behov uppmanas att överklaga försäkringsbolagets eller Statskontorets avslagsbeslut. Förmånshandläggaren ska skicka kundbrev KUV31r till försäkringsbolaget eller till Statskontoret oberoende av om kunden har överklagat beslutet eller inte. I det beslut som skickas till kunden införs frasen KKBDD. Om försäkringsbolaget eller Statskontoret har ersatt en del och avslagit en del av rehabiliteringen på grund av att den inte har ansetts nödvändig utifrån olycksfallet, trafikskadan eller militärskadan, kan FPA inte ordna den rehabilitering som avslaget gäller. FPA kan inte heller ordna rehabilitering om försäkringsbolaget eller Statskontoret har avslagit fortsatt rehabilitering på den grund att den inte är nödvändig. Vid bedömningen av rehabiliteringsbehovet följer FPA försäkringsbolagets linje. Försäkringsbolaget eller Statskontoret ersätter kunden för den nödvändiga rehabiliteringen. I det beslut som skickas till kunden införs frasen KKB45. Om försäkringsbolaget eller Statskontoret har ersatt en del och avslagit en del av rehabiliteringen på grund av att rehabiliteringsbehovet inte anses bero på olycksfall, trafikskada eller militärskada, kan den rehabilitering som sökts beviljas ifall villkoren uppfylls. Så gör man också ifall fortsatt rehabilitering har avslagits på grund av att behovet inte beror på olycksfall. Kunden kan vid behov uppmanas att överklaga försäkringsbolagets eller Statskontorets avslagsbeslut. Förmånshandläggaren ska skicka kundbrevet KUV31r till försäkringsbolaget eller Statskontoret oberoende av om kunden har överklagat beslutet eller inte. I det beslut som skickas till kunden införs frasen KKBDD. Dröjsmålsintyg FPA kan dock vid behov ordna och ersätta rehabilitering ifall rehabiliteringen enligt de lagar som nämns ovan blir fördröjd och försäkringsbolaget eller Statskontoret sänder FPA ett dröjsmålsintyg om detta. Om FPA har ordnat eller ersatt rehabilitering som ska ersättas av ett försäkringsbolag eller av Statskontoret har FPA rätt till ersättning för rehabiliteringen från bolaget i fråga. Detta gäller också rehabilitering baserad på frivillig försäkring enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring och 21 i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare. Tillämplig lagstiftning (FPRL 566/ ) Läs mer: Rehabilitering som ordnas med stöd av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar samt trafikförsäkringslagen Hänvisning av klienten FPA är skyldigt att handleda och instruera kunden så att möjligheterna till rehabilitering utreds och nödvändig rehabilitering ordnas. Om kunden behöver sådan rehabilitering som FPA inte ordnar ska den som handleder kunden vid behov ge information om andra rehabiliteringsmöjligheter eller tjänster och om de aktörer som ordnar dessa. Förmånshandläggaren ska enligt behov samarbeta med andra aktörer som ordnar tjänster så att kunden smidigt får de tjänster som hen behöver. Tillämplig lagstiftning (FPRL 566/ ) 7

13 Se närmare i förmånsanvisningen om yrkesinriktad rehabilitering: Utredning av rehabiliteringsbehovet Andra aktörer som ordnar rehabiliteringstjänster Förutom FPA kan även kommunerna ordna medicinsk rehabilitering. Det är i första hand försäkringsbolagen som svarar för yrkesinriktad rehabilitering och medicinsk rehabilitering på grund av yrkessjukdom, arbetsolycksfall eller trafikskada. De klienter som har fått ett rehabiliteringsbeslut från FPA har förtur då det gäller att delta i rehabilitering som ordnas av FPA. Om det en månad innan en rehabiliterings- eller anpassningskurs börjar finns lediga platser kvar kan serviceproducenten höra sig för med FPA om det är möjligt att ta med också klienter som remitterats och betalas för av andra aktörer eller klienter som betalar själva. Serviceproducenten skickar en förfrågan om saken till gruppen för rehabiliteringstjänster vid Kompetenscentret för arbets- och funktionsförmågeärenden per e-post teosku_kurssimuutokset@kela.fi. Ett villkor för att en klient som någon annan aktör betalar för eller som betalar själv ska kunna delta är att rehabiliteringen gällande FPA-klienterna genomförs i enlighet med den allmänna delen av standarden och den servicelinjespecifika standarden och att det maximala antalet deltagare inte överskrids. Därtill förutsätts att en sådan annan klient hör till den målgrupp som anges i den servicelinjespecifika standarden. FPA ansvarar inte för andra aktörers klienter eller för klienter som betalar själva Arbetsförvaltningens tjänster För mer information om arbets- och näringsbyråns tjänster se anvisningarna om yrkesinriktad rehabilitering Medicinsk rehabilitering som kommunerna är skyldiga att ordna Kommunerna är skyldiga att ordna medicinsk rehabilitering om det inte åligger FPA att ordna rehabiliteringen eller om inte någon annan aktör är skyldig att ordna rehabilitering på grund av speciallagstiftning. Kommunen eller samkommunen ska se till att de medicinska rehabiliteringstjänsterna i fråga om sitt innehåll och sin omfattning ordnas så att de motsvarar behovet av rehabilitering i kommunen eller inom samkommunens område. Skyldigheten att ordna medicinsk rehabilitering gäller också mentalvårdspatienter. Kommunernas skyldighet att ordna rehabiliteringen baserar sig på hälso- och sjukvårdslagen, folkhälsolagen och lagen om specialiserad sjukvård. Kommunen ska ordna den medicinska rehabilitering som anges i rehabiliteringsplanen om det inte tydligt går att påvisa vem som ansvarar för ordnandet av och kostnaderna för rehabiliteringen. Om det ändå hör till FPA att ordna och bekosta rehabiliteringen ska FPA ersätta kommunen för rehabiliteringskostnaderna. Om det inte är FPA:s uppgift att ordna rehabiliteringen ska kunden hänvisas till de hälso- och sjukvårdstjänster som hens boendekommun ordnar. Rehabiliteringstjänsterna ordnas av hälsovårdscentraler eller sjukhus antingen som kommunens egen verksamhet eller i form av köpta tjänster. 8

14 Kommunen ansvarar för planeringen av den medicinska rehabiliteringen så att rehabiliteringen bildar en funktionell helhet tillsammans med den vård som behövs. Behovet av medicinsk rehabilitering samt rehabiliteringens mål och innehåll ska anges i en individuell, skriftlig rehabiliteringsplan. Kommunen ansvarar dessutom för styrningen och uppföljningen av rehabiliteringstjänsten och utser vid behov en kontaktperson för klienten. De medicinska rehabiliteringstjänster som kommunerna ordnar är bland annat följande: rehabiliteringsrådgivning och rehabiliteringshandledning bedömning av funktions- och arbetsförmågan samt av rehabiliteringsbehovet rehabiliteringsundersökningar, genom vilka rehabiliteringsmöjligheterna reds ut terapier som syftar till att förbättra och upprätthålla funktionsförmågan samt andra insatser som behövs för att främja rehabiliteringen hjälpmedelstjänster (anskaffning av hjälpmedel, handledning i användningen samt underhåll och förnyande av dem) anpassningsträning rehabiliteringsperioder i form av slutenvård eller öppenvård som omfattar ovan nämnda behövliga åtgärder. Hälsovårdscentraler och sjukhus ger ytterligare upplysningar om medicinsk rehabilitering som ordnas av kommunerna. Kontaktinformation för kommunerna finns på Kommunförbundets webbplats Om den rehabilitering som ges är ordnad av hälso- och sjukvården och rehabiliteringsklienten uppfyller de övriga villkoren för beviljande av rehabiliteringspenning har hen rätt att få rehabiliteringspenning. Se även Förmånsanvisning om rehabiliteringspenning Hälso- och sjukvårdslagen 1326/2010 Folkhälsolagen 66/1972 Lagen om specialiserad sjukvård 1062/ Rehabilitering som ordnas med stöd av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller trafikförsäkringslagen Rehabiliteringen ordnas i första hand utifrån lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar eller lagen om olycksfallsförsäkring eller utifrån lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen, när rehabiliteringsbehovet orsakas av ersättningsgill: yrkessjukdom arbetsolycksfall trafikskada. Lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar tillämpas också på lantbruksföretagares olycksfall, militärolycksfall, statstjänstemäns olycksfall och övriga olycksfall, skador och sjukdomar som ersätts enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Angående FPA:s möjlighet att utifrån dröjsmålsintyg ordna rehabilitering som eventuellt bör ersättas enligt ovan nämnda lagar. Se även Hindrande rehabiliteringsförmåner. 9

15 Som åtgärder inom ramen för medicinsk rehabilitering kan ersättas: undersökningar för att reda ut rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna rehabiliteringsperioder i öppen- eller slutenvård kostnader för ändringsarbete i bostaden eller för merkostnader föranledda av serviceboende samt för tolktjänster när det gäller personer med svår funktionsnedsättning kostnader föranledda av nödvändiga hjälpmedel och av deltagande i rehabilitering boende- och resekostnader för klienten och anhöriga föranledda av anpassningsträning. Som åtgärder inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering kan ersättas: undersökningar för att reda ut rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna arbets- och utbildningsprövning arbetsträning nödvändig och tillräcklig utbildning bidrag eller lån t.ex. för anskaffning av arbetsmaskiner eller arbetsredskap eller fortskaffningsmedel för personer med svår funktionsnedsättning nödvändiga hjälpmedel och utrustning övriga rehabiliteringskostnader jämförbara med de ovan nämnda. För rehabiliteringstiden betalas till klienten dagpenning, olycksfallspension eller ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen. Som rehabilitering ersätts dessutom alla nödvändiga rehabiliteringskostnader (t.ex. behandlings- och resekostnader). En fritt formulerad rehabiliteringsansökan ställs till försäkringsbolaget eller till Försäkringsbranschens Rehabilitering. Initiativ till rehabilitering kan tas av den skadade själv, arbetsgivaren, en sjukvårdsinrättning, arbetskraftsmyndigheten eller en annan aktör som reder ut rehabiliteringen. I fråga om yrkesinriktad rehabilitering är försäkringsanstalten enligt lag skyldig att inleda ett rehabiliteringsärende om en skada som berättigar till ersättning medför långvariga begränsningar av arbets- och funktionsförmågan samt av förvärvsmöjligheterna. Försäkringsanstalten ska också reda ut behovet av och möjligheterna till rehabilitering. Rehabilitering enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och enligt trafikförsäkringslagen sköts centraliserat av Försäkringsbranschens Rehabilitering. Närmare information om rehabilitering enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar och enligt trafikförsäkringslagen finns på Försäkringsbranschens Rehabiliterings webbplats Missbrukarvård Kommunen ska sörja för att missbrukarvården ordnas så att den till sitt innehåll och sin omfattning motsvarar behovet i kommunen. I kommunen är social- och hälsovårdsnämnderna gemensamt ansvariga för att ordna missbrukarvården. Bestämmelser om ordnande av missbrukarvård finns i lagen och förordningen om missbrukarvård samt i socialvårdslagen och socialvårdsförordningen. FPA ordnar inga egentliga rehabiliteringstjänster inom missbrukarvården. För att få rehabiliteringstjänster inom missbrukarvården ska kunden uppmanas att kontakta kommunens social- eller hälsovårdsservice. FPA betalar rehabiliteringspenning till dem som deltar i familjerehabilitering enligt lagen om missbrukarvård och, under vissa förutsättningar, även till dem som deltar i individuell rehabilitering. Information om tjänster inom missbrukarvården finns på A-klinikstiftelsens webbplats. På webbplatsen finns bl.a. en förteckning över A-klinikerna. Kommunerna eller samkommunerna är huvudman för de flesta. 10

16 Se Betalning av rehabiliteringspenning till deltagare i missbrukarrehabilitering Rehabilitering för frontveteraner och krigsinvalider En frontveteran som tilldelats frontmanna-, fronttjänst- eller fronttecken kan få rehabilitering enligt lagen om rehabilitering av frontveteraner. Även makar till frontveteraner kan under vissa förutsättningar få rehabilitering i sluten vård. Rehabiliteringen för frontveteraner och deras makar är gratis. Man ansöker om rehabilitering på en blankett som fastställts av Statskontoret eller på de blanketter som kommunerna använder. Veteranens äkta make/maka ska ansöka om rehabilitering med en egen ansökan. Som bilaga till en ansökan om slutenvårds- eller dagrehabilitering ska alltid fogas ett läkarutlåtande. Statskontoret beviljar kommunerna anslag för rehabiliteringen av frontveteraner. En frontveteran som är bosatt utomlands kan få rehabilitering antingen i sitt bosättningsland eller i Finland. Rehabilitering för frontveteraner som är bosatta utomlands ska sökas hos Statskontoret. En krigsinvalid, hens äkta maka/make eller änka/änkling som fått rätt till rehabilitering kan få rehabilitering med stöd av lagen om skada, ådragen i militärtjänst. Rehabiliteringen är avgiftsfri. Ansökan om rehabilitering ska göras på förhand hos Statskontoret. Ansökningsblanketter fås från Statskontoret, hälsovårdscentralerna och serviceställen som sköter veteranrehabiliteringen. Blanketter kan också skrivas ut på Statskontorets webbplats. Ett läkarutlåtande ska fogas till ansökan. FPA ersätter rehabiliteringsklientens kostnader för resan till och från rehabiliteringsinrättningen. Om ersättning av resor, se Rehabiliteringsresor för frontveteraner och därmed jämförbara personer (Sjukvårdsersättning, Resor). Närmare information finns på Statskontorets webbplats Bilskatteåterbäring för invalider En invalid kan få bilskatten återbetald helt eller delvis för en bil som tas i eget bruk då bilen registreras för första gången i Finland. I 51 i bilskattelagen definieras de invalider som kan få återbäring, andra villkor för återbäring och återbäringens storlek. Ansökan om bilskatteåterbäring görs skriftligen hos Södra tulldistriktet, Hangö tull, Hangö. Ansökan ska göras inom 6 månader från det att bilen registrerades eller, om bilen köpts på avbetalning, från det att invaliden blev ensam ägare till bilen. Återbäring kan också sökas redan innan bilen skaffas. Ytterligare information om bilskatteåterbäring som beviljas invalider finns på tullens webbplats Rehabilitering utomlands Om en person som söker eller har en finländsk rehabiliteringsförmån får en utländsk förmån som, om den gavs i Finland, skulle påverka skyldigheten att ordna rehabilitering eller påverka 11

17 beloppet av ersättningen för rehabiliteringskostnaderna, jämställs den utländska förmånen med motsvarande finländska förmån. Om en försäkrad med stöd av utländsk lagstiftning eller andra förpliktande bestämmelser i utlandet har fått ersättning t.ex. för olycksfall, yrkessjukdom eller trafikskada och ersättningen omfattar rehabilitering, så åsidosätter den utländska förmånen FPA:s skyldighet att ordna rehabilitering på samma sätt som motsvarande finska förmån i enlighet med 13 i lagen om FPA-rehabilitering. Ersättning enligt lagen om FPA-rehabilitering betalas inte om rehabiliteringsklienten har fått en ersättning som motsvarar en sådan rehabiliteringsersättning som betalas till försäkrade i vistelselandet. Detta gäller t.ex. rehabilitering som ges i EU-länder då den försäkrade i fråga om samma rehabilitering har rätt till rehabiliteringsåtgärder och förmåner med stöd av förordningen om social trygghet (883/2004). Tillämplig lagstiftning (FPRL 566/ ) 1.5. Åtgärder Det allmänna målet för rehabilitering enligt prövning är att trygga eller förbättra klientens arbetseller funktionsförmåga. För de olika åtgärder som beviljas i form av rehabiliteringen enligt prövning har dessutom uppställts åtgärdsvisa mål och villkor för beviljandet. Åtgärder inom rehabiliteringen enligt prövning är följande: multidisciplinär individuell rehabilitering rehabiliteringskurser för olika sjukdomsgrupper anpassningskurser OPI-kurser neuropsykologisk rehabilitering De medel som anvisats för rehabilitering enligt prövning kan också användas för sjukdomsprevention samt för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rehabilitering, sjukdomsprevention och sjukförsäkring. Se Forskningsavdelningens pågående forskningsprojekt Multidisciplinär individuell rehabilitering FPA ordnar individuell rehabilitering enligt prövning i form av multidisciplinär rehabilitering för vuxna och även för barn och unga. Individuell rehabilitering indelas i linjer enligt sjukdomsgrupp. Linjerna för multidisciplinär individuell rehabilitering för vuxna är följande: linje för klienter med syn- och hörselskada neurologisk linje linje för klienter med sjukdomar i rörelseorganen eller reumatiska sjukdomar allmän linje. Linjerna för multidisciplinär individuell rehabilitering för barn och unga är följande: linje för klienter med syn- och hörselskada linje för klienter med sjukdomar i rörelseorganen eller reumatiska sjukdomar 12

18 allmän och neurologisk linje. Målet för multidisciplinär individuell rehabilitering är att trygga eller förbättra klienternas arbets- eller studieförmåga eller funktionsförmåga. Man försöker förverkliga detta genom att stödja klienterna att nå sina personliga mål inom olika delområden i enlighet med ICFklassificeringen samt att stärka deras egenmakt när det gäller att försöka nå de mål som är viktiga för dem själva. När man genom samarbete sätter upp olika mål tar man hänsyn till klienternas individuella livssituation, deras resurser, livsmiljö, aktuella behov samt olika förändrings- och övergångsskeden. Målet för den individuella rehabiliteringen för barn och ungdomar är att hjälpa dem och deras familjer att hitta sina styrkor, möjligheter och färdigheter för att därigenom så fullvärdigt som möjligt kunna vara verksamma och delaktiga i sin livsmiljö. Målet är också att stödja barnet när det växer upp, börjar bli självständigt och börjar planera sin framtid. Målet för den individuella rehabiliteringen för vuxna är att stödja klientens möjligheter att klara sig självständigt i olika situationer i vardagen. Klienten får färdigheter och medel för att delta i arbete eller studier och i olika aktiviteter i sin egen livsmiljö och i samhället. Då man bedömer förutsättningarna för att bevilja äldre klienter rehabilitering inom sluten vård, ska man beakta hur funktionsbegränsningarna inverkar på deras förmåga att klara sig självständigt. Den återstående funktionsförmågan måste vara tillräcklig för att klienten ska kunna delta i rehabiliteringen. När det gäller individuell rehabilitering är målet en sådan förbättring av funktionsförmågan som medför att klienten klarar sig på egen hand i sina dagliga aktiviteter. Multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning kan vara en lämplig rehabiliteringsform för klienter som har ett omfattande syndrom och multiproblematik och vilkas situation förutsätter planering och genomförande av ett mer individuellt program än vad rehabilitering i kursform skulle innehålla. 13

19 Klienten har rätt att välja serviceproducent bland de serviceproducenter som FPA godkänt. Den serviceproducent som klienten väljer ska ha ett avtal om en linje vars innehåll och expertis i första hand ska motsvara det aktuella rehabiliteringsbehov och rehabiliteringsmål som klientens sjukdom eller skada medför. Således är den huvudsakliga sjukdomsdiagnosen inte den enda faktor som styr valet av linje, utan klientens situation utreds med beaktande av helheten. Vilken linje som är lämplig bedöms tillsammans med klienten i samarbete med den remitterande läkaren. FPA ger vägledning och informerar om linjernas innehåll och målgrupper samt om vilka serviceproducenter som tillhandahåller tjänster för de olika linjerna och vem som ger service på finska respektive svenska. Vid handledningen av klienten och då rehabiliteringsbeslutet fattas måste man kontrollera att den tilltänkta serviceproducenten har avtal om sådan svenskspråkig eller finskspråkig service som klienten behöver. Läs mer: Multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning; standarderna enligt servicelinje. FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård, den allmänna delen. Tolkning till och från ett främmande språk För multidisciplinär individuell rehabilitering kan ordnas tolkning till och från ett främmande språk, se sammanställningen, som innehåller tolkningsvolymen per åtgärd. Om det inte finns en relevant svenskspråkig servicelinje, ordnas tolkning för den tid som programmet enligt standarden pågår. Tolkning ordnas på motsvarande sätt också för samiskspråkiga klienter. 14

20 Se närmare Ordnande av tolkning till och från främmande språk Att beakta i beslutsfattandet Processen Villkor FPA kan bevilja klienter multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning ifall detta är nödvändigt för att kunna bevara eller förbättra deras arbets- eller studieförmåga eller funktionsförmåga. Den individuella rehabilitering som beviljas ska grunda sig på klientens aktuella behov av rehabilitering. Multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning är motiverad när rehabiliteringsbehovet har retts ut och motiverats i ett utlåtande från vårdenheten klientens hälsotillstånd och självständiga funktionsförmåga är sådan att hen kan delta i rehabiliteringen. Vid bedömningen av behovet av individuell rehabilitering ska man beakta hur sjukdomen eller skadan påverkar arbets- och/eller funktionsförmågan, livssituationen och de förändringar som skett eller kommer att ske i den, rehabiliteringsmålen och den helhet som rehabiliteringsinsatserna bildar samt responsen från genomförd rehabilitering. För att målen gällande arbets- eller funktionsförmågan ska kunna uppnås behöver klienten multidisciplinär individuell rehabilitering t.ex. när klienten, med beaktande av sjukdomen eller skadan och andra individuella faktorer, behöver multidisciplinär rehabilitering klienten har omfattande symtom klienten behöver individuell branschövergripande planering för genomförandet av rehabiliteringen terapi i öppen vård inte har varit tillräcklig eller med beaktande av helhetssituationen inte har kunnat anses vara tillräcklig terapi i öppen vård inte kan användas på grund av långa avstånd, dåliga trafikförbindelser eller klientens svårigheter att röra sig. Om det är fråga om en person som är över 65 år, kan rehabiliteringen beviljas efter prövning när sjukdomen befinner sig i en sådan fas att klientens funktionsförmåga kan tryggas eller förbättras genom rehabilitering klienten klarar sig nästan helt på egen hand när det gäller de dagliga aktiviteterna klienten fullvärdigt kan delta i rehabiliteringsprogrammet enligt standarden för servicelinjen i fråga förmånshandläggaren innan beslutet fattas har kontrollerat i standarden och vid behov med serviceproducenten att denna har möjlighet att genomföra den planerade rehabiliteringen. Multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning är inte motiverad när målen för rehabiliteringen i huvudsak är terapeutiska rehabiliteringen ansluter sig till omedelbar sjukvård klienten behöver hjälp i nästan alla dagliga aktiviteter individuell rehabilitering inte kan förväntas innebära någon sådan förbättring av funktionsförmågan som skulle medföra att klienten klarar sig hemma på egen hand i de dagliga aktiviteterna 15

21 klienten inte kan röra sig i serviceproducentens lokaler utan ständig assistans klientens funktionsförmåga har försämrats så att rehabiliteringstjänstens innehåll eller den assistans som ordnas under rehabiliteringen inte motsvarar klientens behov individuell rehabilitering har genomförts nyligen. Individuell rehabilitering ska sättas in i rätt skede med tanke på sjukdomen. Sjukdomen ska vara så pass stabiliserad att det under den individuella rehabiliteringen inte behövs upprepade undersökningar för att följa upp sjukdomen. Ett villkor för att individuell rehabilitering ska kunna beviljas är dessutom att klienten inte har någon annan sjukdom som under rehabiliteringen kan kräva en sådan behandling som skulle förhindra att rehabiliteringsmålen uppnås. Multidisciplinär individuell rehabilitering beviljas i regel inte om den funktionsnedsättning som sjukdomen eller skadan medför är begränsad eller lokal, och om terapi inom den öppna vården kan anses vara tillräcklig för att nå de mål som satts upp för arbets- eller funktionsförmågan. Till målgruppen för linjerna för vuxna hör klienter som är över 18 år. Till målgruppen för linjerna för barn och unga hör klienter som är under 18 år. När det gäller linjen för barn och unga med sjukdomar i rörelseorganen och reumatiska sjukdomar samt den allmänna och neurologiska linjen hör även unga i åldern år till målgruppen i sådana fall som fastställts i standarderna. Målgrupperna för linjerna är följande: på linjen för vuxna respektive barn och unga med syn- eller hörselskada; klienter som i samband med en hörselskada, en synskada eller en syn- och hörselskada har behov av intensiv och multidisciplinär individuell rehabilitering. Klienten kan också ha andra sjukdomar eller skador, men för den rehabilitering som klienten i det aktuella läget behöver och målen för den krävs det innehålls- och yrkesmässig specialkompetens i rehabilitering som gäller synoch hörselskador på den neurologiska linjen för vuxna; klienter med neurologisk sjukdom eller skada som medför behov av intensiv och multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning. Klienten kan också ha andra sjukdomar eller skador, men för den rehabilitering som klienten i det aktuella läget behöver och målen för den krävs det innehålls- och yrkesmässig specialkompetens i rehabilitering som gäller neurologiska sjukdomar på linjen för vuxna samt barn och unga med sjukdomar i rörelseorganen eller reumatiska sjukdomar; klienter som i samband med sjukdomar i rörelseorganen eller reumatiska sjukdomar har behov av intensiv och multidisciplinär individuell rehabilitering. Klienten kan också ha andra sjukdomar, men för den rehabilitering som klienten i det aktuella läget behöver och målen för den krävs det innehålls- och yrkesmässig specialkompetens i rehabilitering som gäller sjukdomar i rörelseorganen eller reumatiska sjukdomar på den allmänna linjen för vuxna; klienter med en sådan sjukdom som medför behov av intensiv och multidisciplinär individuell rehabilitering. Till målgruppen hör de klienter som utifrån sin sjukdomsgrupp inte hör till någon av de andra linjerna eller som uttryckligen är i behov av sådan rehabilitering som ingår i den allmänna linjen på den allmänna och neurologiska linjen för barn och unga; klienter som har behov av intensiv eller multidisciplinär individuell rehabilitering på grund av neurologisk, neuropsykiatrisk eller annan utvecklingsrelaterad sjukdom eller på grund av annan sjukdom eller skada. Målsättningarna för rehabiliteringen anknyter till de begränsningar i funktionsförmågan som sjukdomen orsakat och som både innehållsmässigt och yrkesmässigt förutsätter specialkompetens i neurologisk eller neuropsykiatrisk rehabilitering. Målen kan också anknyta till någon annan sjukdom som förutsätter specialkompetens i sådan rehabilitering. Läs mer: Multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning; standarderna enligt servicelinje FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård, den allmänna delen. 16

22 Innehåll och genomförande Klienten anger i sin ansökan om hen deltar i multidisciplinär individuell rehabilitering i form av öppen eller sluten vård. Av välgrundade skäl kan klienten anlända till rehabiliteringsinrättningen redan dagen innan rehabiliteringen börjar, t.ex. på grund av besvärliga trafikförbindelser. Om en klient som i enlighet med kravnivån behöver krävande rehabilitering anländer till rehabiliteringsinrättningen dagen innan rehabiliteringen börjar ordnar serviceproducenten med assisterande personal allt efter klientens individuella behov. Klienten ska på förhand kontakta serviceproducenten och försäkra sig om att inkvartering och den hjälp hen behöver kan ordnas. Klienten betalar övernattningen själv och ansöker hos FPA om ersättning för övernattningskostnaderna. Inom individuell rehabilitering motsvarar de olika linjernas multidisciplinära team, specialiserade personal och teman de behov som sjukdomsgrupperna inom respektive linje medför. Utifrån rehabiliteringsklientens individuella rehabiliteringsbehov och rehabiliteringsmål väljs för rehabiliteringen den personal som just den klienten behöver, och innehållet i rehabiliteringen planeras genom samarbete. Då målen definieras utgår man från den rehabiliteringsplan som gjorts upp tillsammans med vårdenheten, uppgifterna från serviceproducentens förhandsförfrågan och de aktuella utmaningar som kommit upp på mötena under den individuella rehabiliteringens inledningsfas. Målen definieras med hjälp av GAS-metoden (Goal attainment scale). Till arbetsmetoderna inom individuell rehabilitering hör nätverksarbete. Nätverksarbetet påbörjas under inledningsfasen och fortsätter genom hela rehabiliteringsprocessen tills uppgifterna vid slutet av rehabiliteringen överförs till det nätverk som bestäms av klienten. Under individuell rehabilitering för vuxna kan serviceproducenten med klientens tillstånd kontakta sådana samarbetspartner som är viktiga med tanke på att främja klientens rehabilitering, t.ex. företagshälsovården eller någon annan vårdenhet. Under individuell rehabilitering för barn och unga utförs, med klientens och/eller föräldrarnas tillstånd, nödvändigt nätverksarbete med vårdenheten, daghemmet, skolan och andra nödvändiga inrättningar. Vid nätverksarbete utbyter man information som är relevant med tanke på rehabiliteringen och säkerställer möjligheterna till rehabilitering, rehabiliteringsprocessens fortgång och förutsättningarna att genomföra de överenskomna stödåtgärderna. Om serviceproducenten i sin slutrapport ger en rekommendation om tänkbar fortsatt rehabilitering ska serviceproducenten kontakta klientens egen vårdinstans och försäkrar sig om att det är möjligt att förverkliga rekommendationen. Under rehabiliteringsprocessen för klienten rehabiliteringsdagbok i mån av möjlighet. Med hjälp av dagboken följer klienten och familjen med hur målen för rehabiliteringen uppnås och hur olika uppgifter och övningar klaras av. Dagboken kan även användas för att förmedla information. Den multidisciplinära individuella rehabiliteringens längd Multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning pågår högst 15 vardagar. Den genomförs i två eller flera perioder. Till rehabiliteringen hör en inledningsperiod som omfattar 4 6 dygn. Efter den inledande perioden av rehabiliteringen genomförs den senare delen i perioder enligt klientens behov. Periodindelningen planeras så att högst ett veckoslut ingår i rehabiliteringshelheten. I rehabiliteringsbeslutet anges rehabiliteringens längd i dygn. Individuell rehabilitering beviljas i regel tekniskt alltid för 16 dygn. Behovet av rehabilitering bedöms som en helhet, och alla behövliga rehabiliteringsdygn beviljas genom samma beslut oberoende av om rehabiliteringen genomförs i flera perioder. Om det i läkarutlåtandet B som ingår i rehabiliteringsplanen rekommenderas individuell rehabilitering som är kortare än 16 dygn, fattas beslutet i enlighet med vårdenhetens förslag. Det är meningen att serviceproducenten och klienten redan i det inledande skedet av rehabiliteringen ska kunna planera en rehabiliteringshelhet som motsvarar målen. 17

23 En huvudprincip är också att periodindelad individuell rehabilitering ska ordnas hos samma serviceproducent så att perioderna bildar en enhetlig rehabiliteringsprocess. När det gäller multidisciplinär individuell rehabilitering är rehabiliteringsbeslutet giltigt 12 månader från beslutsdatum. Kravnivåer I fråga om multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning tillämpas två kravnivåer. Alla serviceproducenter som har ingått avtal tillhandahåller tjänster i enlighet med kravnivån för både grundläggande rehabilitering och krävande rehabilitering. Grunden för bedömningen av kravnivån är det läkarutlåtande B där rehabiliteringsplanen ingår eller någon annan motsvarande medicinsk utredning, övriga handlingar som gäller klientens helhetssituation samt den information som man fått utifrån en förhandsförfrågan. Fastställandet av kravnivån påverkas av hur mycket personlig hjälp klienten behöver. När rehabiliteringen har ordnats enligt kravnivån för krävande rehabilitering antecknar serviceproducenten grunderna för detta i början av rehabiliteringsrapporten och i det närvarointyg eller den korta rapport som bifogas fakturan. Grundläggande rehabilitering Klientens funktionsförmåga är begränsad, men klienten klarar i det stora hela av alla sina aktiviteter i det dagliga livet på egen hand eller med lite assistans, antingen med eller utan hjälpmedel. Krävande rehabilitering En klient enligt kravnivån för krävande rehabilitering klarar sig själv, men på grund av en svår sjukdom eller ett behov av intensiv eller omfattande rehabilitering behöver klienten under den individuella rehabiliteringen avsevärt mer sådan rehabilitering som genomförs av teamet än när det gäller klienter enligt kravnivån för grundläggande rehabilitering. Klienten kan dessutom behöva personlig assistans i samband med flera aktiviteter i det dagliga livet, t.ex. med att äta, sköta sin personliga hygien eller i olika rehabiliteringssituationer, när insatserna genomförs eller då klienten ska ta sig till rehabiliteringslokalerna. Klienten kan också behöva hjälp nattetid. Assistansen sköts av assisterande personal. Läs mer: Multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning; standarderna enligt servicelinje FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård, den allmänna delen. Fortsatta åtgärder Efter den individuella rehabiliteringen sammanställer serviceproducentens team en individuell rehabiliteringsrapport för klienten. Rapporten ska inom 2 veckor efter rehabiliteringens slut sändas till klienten och till FPA samt vid behov och enligt överenskommelse med klienten även till andra aktörer. Om den individuella rehabiliteringen genomförs i flera perioder eller om klienten avbryter rehabiliteringen skickar serviceproducenten till de aktörer som behöver informationen antingen bara ett närvarointyg över den genomförda rehabiliteringen eller, enligt överenskommelse med klienten, rehabiliteringsrapporten. En kort rehabiliteringsrapport uppgörs när klienten behöver uppgifter för planeringen av rehabiliteringen eller för genomförandet av annan rehabilitering eller vård. Rehabiliteringsinrättningen har ingen skyldighet att ge andra medicinska utlåtanden under den individuella rehabiliteringen (t.ex. läkarutlåtande för avgörande av någon annan FPA-förmån). 18

24 Om serviceproducenten har ordnat assistans för en klient som anlänt till rehabiliteringsinrättningen redan kvällen innan eller om rehabiliteringen har genomförts i enlighet med kravnivån för krävande rehabilitering, antecknar serviceproducenten motiveringarna i ett närvarointyg eller i en kort rehabiliteringsrapport samt i rehabiliteringsrapporten då den individuella rehabiliteringen avslutas. Läs mer Multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning; standarderna enligt servicelinje FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård, den allmänna delen. Fortsatt rehabilitering efter frånvaro FPA fastställer inte separat godtagbara skäl i anslutning till klientens frånvaro med tanke på rehabiliteringen. Serviceproducenten och klienten bedömer individuellt orsaken till klientens frånvaro och dess längd i förhållande till rehabiliteringens totala längd. Det är väsentligt att bedöma frånvarons inverkan på hur de mål som ställts upp för rehabiliteringen nås, när man funderar på om rehabiliteringen ska kunna fortsätta trots frånvaron. Om sjukdomen fortsätter längre än en dag, bedömer serviceproducenten tillsammans med klienten om det är ändamålsenligt att fortsätta rehabiliteringen i det skedet, eller om rehabiliteringen ska avbrytas eller om den ska genomföras vid en senare tidpunkt. Om rehabiliteringen avbryts eller senareläggs med anledning av sjukdom, ska FPA meddelas omedelbart. FPA godkänner inte som orsak till fakturerad frånvaro, förutom plötsligt insjuknande, t.ex. att klientens barn insjuknat, att klienten plötsligt får behov av semester eller åker på en semesterresa. Klienten och/eller serviceproducenten ska alltid på förhand vara i kontakt med FPA, om rehabiliteringen ändras på grund av frånvaro. Om klienten insjuknar plötsligt och är frånvarande flera dagar på grund av sjukdom, kan frånvarodagarna efter den första dagen av en individuell rehabilitering som hunnit inledas genomföras vid en senare överenskommen tidpunkt, om det är ändamålsenligt med tanke på rehabiliteringen. Detta förutsätter att klienten inte är närvarande vid rehabiliteringsinrättningen och att serviceproducenten inte fakturerar för dagarna efter den första sjukdagen. Om klienten på grund av någon annan godtagbar orsak är frånvarande flera dagar, kan frånvarodagarna efter den första dagen av en individuell rehabilitering som hunnit inledas genomföras vid en senare överenskommen tidpunkt, om det är ändamålsenligt med tanke på rehabiliteringen. Om klienten på grund av sjukdom är frånvarande flera dagar, kan frånvarodagarna genomföras senare. En förutsättning är att detta är ändamålsenligt med tanke på rehabiliteringen som helhet. Om rehabiliteringen ännu inte har inletts och klientens insjuknande eller någon annan godtagbar orsak utgör hinder för deltagande i rehabiliteringen, flyttas rehabiliteringen till en helt annan tidpunkt. Det ges inget nytt beslut om rehabilitering och rehabiliteringen ska genomföras under det ursprungliga beslutets giltighetstid En anhörigs deltagande Vid sidan av de rehabiliteringsåtgärder som riktar sig till klienten ges även anhöriga och närstående stöd och råd i syfte att åstadkomma rutiner i klientens dagliga liv som 19

25 främjar rehabiliteringen. De anhöriga deltar i rehabiliteringen på det sätt som förutsätts i rehabiliteringsplanen, i rehabiliteringsbeslutet och i programmet för den individuella rehabiliteringen. En anhörig eller någon annan närstående person kan delta i multidisciplinär individuell rehabilitering som FPA ordnar, om detta ingår i servicelinjen och om deltagande är nödvändigt för att man ska nå de mål som ställts upp för rehabiliteringen. Som nödvändig rehabilitering för anhöriga eller närstående kan betraktas insatser som ger dem sådana färdigheter som stöder klientens rehabilitering. En vuxen anhörig kan delta högst 5 dygn i individuell rehabilitering för vuxna. Barn över 7 år deltar i rehabiliteringen tillsammans med en vuxen anhörig. Anhöriga deltar i inlednings- och/eller slutfasen av rehabiliteringen. Om en anhörig deltar kan detta ske i sluten eller öppen vård. Vid individuell rehabilitering för barn och unga kan klientens familj delta i rehabiliteringen under hela rehabiliteringstiden. Vid individuell rehabilitering för unga kan familjen enligt överenskommelse delta i hela rehabiliteringen eller bara i en del av den. Om man redan innan rehabiliteringsbeslutet fattas vet att familjen kommer att delta i rehabiliteringen endast en del av rehabiliteringstiden, kommer man överens om detta med FPA och förmånshandläggaren förmedlar uppgiften till rehabiliteringsinrättningen tillsammans med beslutet. Om det här kommer fram först efter att beslutet fattats kommer man överens om saken med serviceproducenten som skriver in detta jämte motiveringar i rehabiliteringsrapporten. Vid multidisciplinär individuell rehabilitering är det kalkylerade antalet syskon/barn två per rehabiliteringsklient. Av grundad anledning kan antalet deltagare vara större. Om antalet syskon är fler än två ska man i beslutsskedet kontrollera med serviceproducenten om den har möjlighet att genomföra rehabiliteringen på det sätt som förutsätts enligt standarden. När det gäller barn som söker till individuell rehabilitering prövas alltid behovet av att barnet i fråga deltar med hänsyn till rehabiliteringsaspekten. Om flera syskon i en familj har samma sjukdom och det också gjorts upp rehabiliteringsplaner för dem där rehabilitering rekommenderas, deltar syskonen i den individuella rehabiliteringen i egenskap av rehabiliteringsklienter. För dem utfärdas separata rehabiliteringsbeslut. Med en anhörig eller annan närstående person avses t.ex. klientens förälder, barn, syskon, make eller sambo. Endast en sådan person som de facto deltar i den dagliga omvårdnaden och skötseln av rehabiliteringsklienten kan betraktas som en nära anhörig eller annan närstående. En personlig assistent eller någon annan aktör i klientens närmaste nätverk kan inte delta i rehabiliteringen i egenskap av annan närstående person. Den anhöriga deltar inte i den individuella rehabiliteringen som assistent, utan serviceproducenten ska ordna den assistans som klienten behöver. 20

26 Läs mer Multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning; standarderna enligt servicelinje FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård, den allmänna delen Rehabiliteringskurser för olika sjukdomsgrupper Rehabiliteringskurserna är avsedda för personer som behöver multidisciplinär rehabilitering för att trygga arbets- och funktionsförmågan. På kurserna arbetar man målinriktat utifrån klienternas och målgruppens behov. På kurserna behandlas olika saker multidisciplinärt och man använder sig av olika arbetsmetoder som lämpar sig för rehabiliteringsgruppen. En prövningsbaserad rehabiliterings- eller anpassningskurs är alltid den primära rehabiliteringsformen. När rehabiliteringsklienten har omfattande, mångfacetterade symtom och klientens situation kräver mer individuell planering, kan individuell rehabilitering enligt prövning komma i fråga. Tolkning till och från ett främmande språk En klient som behöver tolkning till och från ett främmande språk hänvisas endast av en mycket välgrundad anledning till en rehabiliteringskurs, eftersom ordnande av tolkning under gruppmöten försvårar genomförandet av rehabiliteringen och gruppens verksamhet. Klienten hänvisas i första hand till multidisciplinär individuell rehabilitering. Tolkning kan ordnas om rehabiliteringskursen 21

27 undantagsvis beviljas i en situation där det annars inte är möjligt att uppnå rehabiliteringsmålen. Se sammanställningen, som innehåller tolkningsvolymerna per åtgärd. För svenskspråkiga och samiskspråkiga klienter ordnas tolkning för tiden med rehabiliteringsprogram enligt standarden. Tolkning ordnas inte för följande kurser (motiveringar inom parentes) en intensiv rehabiliteringskurs för vuxna med traumatisk hjärnskada (klienterna i gruppen har som symtom bl.a. trötthet och koncentrationssvårigheter, vilket betyder att tolkning försvårar deltagande i rehabiliteringen) AVH-kurs med betoning på kommunikation (klienterna i gruppen har begränsningar i fråga om kommunikation, och tolkning försvårar deltagande i rehabiliteringen) rehabiliteringskurser för personer med psykiska störningar (ordnande av tolkning vid gruppmötena försvårar genomförandet av rehabiliteringen och gruppens verksamhet) anpassningskurser för personer med minnessjukdomar (personerna i gruppen har kognitiva problem, så tolkning ökar möjligheten till missförstånd) rehabiliteringskurser för närståendevårdare (kamratstöd har stor betydelse vid rehabiliteringen men det är svårt att ge genom förmedling av en tolk) kurser för personer med syn- och/eller hörselskada (det är möjligt att genomföra rehabiliteringen inom multidisciplinär individuell rehabilitering) Se närmare Ordnande av tolkning till och från främmande språk Att beakta i beslutsfattandet Processen Villkor Rehabiliteringskurser ordnas för rehabiliteringsklienter med olika sjukdomar som kan ha nytta av rehabilitering i form av öppen eller sluten vård, såsom t.ex. personer med sjukdomar i rörelseorganen, personer med psykiska störningar, stroke- och hjärtpatienter samt personer med sjukdomar i andningsorganen. Målgrupperna för de olika kurserna samt urvalskriterierna har beskrivits separat kursvis i kurssystemet och i standarderna för kurser enligt sjukdomsgrupp. De rehabiliteringsklienter som hänvisas till en kurs ska klara av program som genomförs i gruppform. Om en klient har omfattande symtom eller om hens situation i övrigt kräver ett mer individuellt planerat program kan multidisciplinär individuell rehabilitering vara en mer lämplig rehabiliteringsform. Det är i regel inte ändamålsenligt att upprepade gånger ordna en kurs med samma innehåll. En kurs med samma innehåll kan dock beviljas på nytt om klientens arbetsförmåga, funktionsförmåga eller livssituation i övrigt har förändrats väsentligt till följd av sjukdom, skada eller någon annan omständighet. En kurs med samma innehåll är motiverad även då det är fråga om en progressiv sjukdom eller en sjukdom med varierande förlopp som gör det tungt för klienten och familjen att orka med arbetet eller vardagen och de behöver ny information och ytterligare stöd. Barn och ungdomar, vars behov av rehabilitering kan förändras i och med deras åldersrelaterade utveckling (t.ex. när de börjar på daghem eller i skola, kommer in i puberteten och i det skedet då de håller på att bli självständiga), kan då livssituationen förändras ha behov av att delta på nytt i en kurs med samma innehåll som tidigare, antingen ensamma eller tillsammans med anhöriga eller närstående personer. 22

28 Syftet med kurserna för närståendevårdare är att stödja närståendevårdaren i att orka, klara av och vara delaktig i närståendevårdarens vardag. När det gäller närståendevårdare kan livssituationen som helhet vara synnerligen belastande eller belastningen växla snabbt enligt den vårdbehövandes tillstånd. Av den orsaken är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid psykiska belastningsfaktorer och närståendevårdarens ork. Redan risken för utmattning i närståendvårdarens arbete kan vara en grund för att bevilja en kurs. Till skillnad från det som anges i förmånsanvisningens allmänna riktlinjer kan en rehabiliteringskurs för närståendevårdare beviljas oftare än annan rehabilitering. I standarderna för de enskilda servicelinjerna är grunderna för upprepad rehabilitering närmare beskrivna. Enbart möjligheten till kamratstöd är inte en tillräcklig orsak för att upprepade gånger bevilja klienten en kursplats Innehåll och genomförande Rehabiliteringskursernas innehåll varierar beroende på kurs. Kursernas program byggs upp individuellt så att det stödjer deltagarnas behov och målsättningar. Innehållet i kurserna sammaställs av olika teman som stödjer förverkligandet av de mål som satts upp för klienten och de anhöriga. Kursprogrammets teman stödjer klienternas fysiska och psykosociala välbefinnande samt förmåga att klara sig i vardagen. Inom ramen för kursens teman behandlas de behov av rådgivning och handledning som kommer fram inom klientgruppen, och man främjar klienternas färdigheter för egenvård. Genom olika arbetsmetoder inom rehabiliteringen försöker man skapa nätverk för rehabiliteringsklienterna. Med hjälp av nätverksarbete garanteras rehabiliteringens kontinuitet på hemorten. Ett multidisciplinärt team står för planeringen och genomförandet av kurserna. Kursernas längd, periodindelning och innehåll har fastställts i standarderna och de varierar beroende på sjukdoms- och målgruppens behov. På kurserna utnyttjar man de fördelar som gruppaktiviteter och kamratstöd möjliggör. Kurserna kan innehålla perioder inom sluten eller öppen vård eller kombinationer av dessa samt besök hos en sakkunnig. Innan rehabiliteringskursen börjar väljer rehabiliteringsklienten om den ska genomföras som öppen eller sluten vård. Valet gäller hela kurshelheten, och mellan perioderna kan man inte byta mellan öppen vård och sluten vård. Läs mer i standarden som gäller den ifrågavarande sjukdomsgruppsspecifika rehabiliteringskursen. Standarderna hittas under Godkända standarder enligt det år då de trädde i kraft. Se den allmänna delen i FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård. Förändringar i tidtabellerna för kurserna Kursstarten kan flyttas fram om kursen inte fått tillräckligt många sökande. Det kan också ske förändringar vad gäller kursens övriga perioder. I sådana situationer fattar försäkringsdistriktet inte något justeringsbeslut. Serviceproducenten måste meddela klienterna om det sker förändringar i tidtabellen och kontrollera att förändringen passar dem. Serviceproducenten för in den nya tiden direkt i rehabiliteringskurssystemet. Om den nya tiden inte passar, eller om klienten inte är villig att delta i en kurs som inleds senare ska serviceproducenten uppmana klienten att ta kontakt med FPA:s försäkringsdistrikt. 23

29 Om klienten inte är villig att delta i en kurs som startar senare ska distriktsbyrån reda ut om klienten vill delta i en motsvarande kurs med lediga platser som startar tidigare och som ordnas av samma eller någon annan serviceproducent. Om det blir en annan serviceproducent och/eller en annan kurs ska försäkringsdistriktet dra in det gällande beslutet och utfärda ett justeringsbeslut avseende den nya kursen. Serviceproducenterna gör elektroniskt ändringar i tidtabellerna för kurserna i rehabiliteringskurssystemet meddelar att kursen inhiberats till gruppen för rehabiliteringstjänster till de klienter som fått ett rehabiliteringsbeslut till byråerna i de försäkringsdistrikt som utfärdat rehabiliteringsbeslut. Byte av kurs som redan inletts En klient ska delta i alla perioder som ingår i den kurs som anges i beslutet. Om klienten av grundad orsak inte kan delta i en viss period av kursen kan hen hos samma serviceproducent delta i en motsvarande period som ingår i en kurs som gäller samma servicelinje. Klienten måste ange orsakerna till ändringen. Om man blivit sjuk behöver inget läkarintyg visas upp. Klienten återvänder inte till perioderna på slutet av den ursprungliga kursen utan fortsätter i regel på den nya kursen fram till kursens slut. Om samma period på en motsvarande kurs inte har några lediga platser tar byrån i FPA:s försäkringsdistrikt kontakt med gruppen för rehabiliteringstjänster per e-post TEOSKU_KURSSIT för att få en tilläggsplats ordnad. I meddelandet ska anges klientens personbeteckning, motiveringarna för behovet av ändring, numret på den ursprungliga kursen och kursens namn samt numret på den nya kurs som man vill byta till. Gruppen för rehabiliteringstjänster lägger till den plats som behövs på kursen för att ett beslut ska kunna fattas. Ett justeringsbeslut utfärdas för klienten. Se närmare i de tekniska anvisningarna (Tekniset ohjeet) Fortsatt kursdeltagande efter frånvaro FPA fastställer inte separat godtagbara skäl i anslutning till klientens frånvaro med tanke på rehabiliteringen. Serviceproducenten och klienten bedömer individuellt orsaken till klientens frånvaro och dess längd i förhållande till rehabiliteringens totala längd. Det är väsentligt att bedöma frånvarons inverkan på hur de mål som ställts upp för rehabiliteringen nås, när man funderar på om rehabiliteringen ska kunna fortsätta trots frånvaron. Om sjukdomen fortsätter längre än en dag, bedömer serviceproducenten tillsammans med klienten om det är ändamålsenligt att fortsätta rehabiliteringen i det skedet, eller om rehabiliteringen ska avbrytas eller om den ska genomföras vid en senare tidpunkt. Om rehabiliteringen avbryts eller flyttas med anledning av sjukdom, ska FPA meddelas omedelbart. FPA godkänner inte som orsak till fakturerad frånvaro, förutom plötsligt insjuknande, t.ex. att klientens barn insjuknat, att klienten plötsligt får behov av semester eller åker på en semesterresa. Klienten och/eller serviceproducenten ska alltid på förhand vara i kontakt med FPA, om rehabiliteringen ändras på grund av frånvaro, t.ex. byte av kursperiod eller kurs på grund av frånvaro. Om det är fråga om kursens inledningsperiod, kan klienten tillsammans med FPA utreda om det är möjligt att senare få delta i en motsvarande kurs. Gruppbesök kan inte ersättas genom deltagande i ett gruppbesök som ingår i en annan motsvarande kurs. 24

30 Om klienten är frånvarande en eller flera dagar från kursens följande period på grund av en godtagbar orsak, t.ex. sjukdom, kan man i fråga om en flerdelad kurs undantagsvis överväga att byta ut den period som uteblir mot en period i en annan motsvarande kurs En anhörigs deltagande En anhörig eller någon annan närstående person kan delta i anpassnings- och rehabiliteringskurser som ordnas av FPA, när detta är nödvändigt för att de mål som ställts upp för rehabiliteringen ska kunna uppnås, och då kursen innehåller ordnat program för de anhöriga. Anhöriga deltar i kursen i enlighet med kursprogrammet. Med en anhörig eller annan närstående person avses klientens nära anhöriga, som kan vara t.ex. hens föräldrar, barn, syskon, äkta make eller sambo. Endast en sådan person som de facto deltar i den dagliga omvårdnaden och skötseln av rehabiliteringsklienten kan betraktas som en nära anhörig eller annan närstående. En personlig assistent eller annan aktör från klientens närmaste nätverk kan inte delta i rehabiliteringen som annan närstående person. Någon särskild rekommendation i läkarutlåtandet om anhörigas deltagande behövs inte om det av handlingarna framgår att det med hänsyn till klientens livssituation finns ett behov av att anhöriga deltar. En förutsättning för att den anhöriga/närstående ska kunna delta i rehabiliteringen är att hen med hänsyn till sin funktionsförmåga klarar av att delta i gruppverksamhet. Om det är fråga om en familjekurs och det i handlingarna saknas tillräckliga uppgifter angående anhörigas deltagande ska den som fattar avgörandet kontrollera kundens önskemål. Om man ansöker om en familjekurs upprepade gånger ska motiveringen för behovet av återkommande rehabilitering ingå i läkarutlåtandet. Om flera syskon i en familj har samma sjukdom och det också gjorts upp rehabiliteringsplaner för dem där rehabilitering rekommenderas, deltar syskonen i perioden i egenskap av rehabiliteringsklienter. För dem utfärdas separata rehabiliteringsbeslut. På parkurser för närståendevårdare deltar förutom rehabiliteringsklienterna även den make eller den vuxna anhöriga eller en annan närstående person som de sköter om. När man kommer till rehabiliteringen ska man visa upp en högst ett år gammal medicinsk utredning om hälsotillståndet hos den anhöriga/närstående som man sköter om, t.ex. en kopia av texten i sjukjournalen eller en slutlig utvärdering av en period på sjukhus eller en utredning från hemvården om hälsotillståndet samt information om aktuell medicinering. Den anhöriga eller närstående som får vård ska kunna klara av rehabiliteringsprogrammet i fyra timmar under varje rehabiliteringsdag på det sätt som förutsätts i servicebeskrivningen. Om den som får närståendevård behöver mycket hjälp, handledning och tillsyn i sina dagliga aktiviteter ska närståendevårdaren kontaktas då avgörandet bereds och man ska diskutera sig fram till ett mera ändamålsenligt alternativ (t.ex. individuell kurs för närståendevårdare). Att en anhörig deltar i en kurs är motiverat t.ex. då det gäller den första gången efter att klienten insjuknat eller när sjukdomstillståndet har förändrats väsentligt. En anhörig eller en närstående kan delta i rehabiliteringen oftare än en gång, t.ex. när det gäller familjekurser för barn, om det är nödvändigt för att en god rehabilitering ska kunna genomföras och för att målen i fråga om barnets funktionsförmåga ska kunna uppnås. Anhöriga eller närstående deltar inte i kurser som personliga assistenter på FPA:s bekostnad. Serviceproducenten ser till att det finns tillräckligt med assisterande personal för klienterna. 25

31 Familjekurser Parkurser På kurser för vuxna, barn eller unga deltar klientens familj i rehabiliteringen under hela den tid kursen varar. På familjekurser för vuxna är antalet anhöriga per rehabiliteringsklient i genomsnitt en vuxen anhörig och två barn. På familjekurser för barn och unga är antalet anhöriga per rehabiliteringsklient i genomsnitt två vuxna anhöriga och två syskon. Handläggaren bedömer huruvida det ur rehabiliteringssynpunkt är motiverat att syskon deltar. När det gäller barn under två år krävs ingen bedömning av om deltagandet behövs med tanke på rehabiliteringen. Förmånshandläggaren kan efter individuell behovsprövning fatta beslut om att flera syskon än två får delta i rehabiliteringen. Om det utifrån familjens situation som helhet är motiverat att flera syskon deltar kontrollerar förmånshandläggaren med serviceproducenten att detta är möjligt innan beslutet fattas. Maken/makan/sambon eller en annan vuxen anhörig eller närstående deltar i rehabiliteringen under hela kursen. 26

32 Kurser som genomförs delvis i form av partiella familjekurser Klientens vuxna anhöriga eller närstående eller familj deltar i rehabiliteringen under en del av tiden. Deltagarna och dygnen då de deltar i rehabiliteringen beskrivs i standarden för respektive servicelinje och i rehabiliteringskurssystemet. Då det i beskrivningen av målgruppen för kursen nämns att en vuxen anhörig eller närstående till klienten deltar, görs beslutet upp enligt standarden och målgruppsbeskrivningen för en förälder, make/maka/sambo eller annan vuxen anhörig eller närstående. Klienter kan delta ensamma i par- och familjekurser och i partiella familjekurser i sådana situationer då de inte har någon anhörig som deltar eller den anhöriga är förhindrad att delta. På parkurser med betoning på kommunikation för personer som haft stroke är det nödvändigt att en anhörig är närvarande eftersom den anhöriga stöder rehabiliteringsklienten vid talterapin. Klienter som inte har någon anhörig som deltar i rehabiliteringen ska i första hand hänvisas till en kurs som inte har perioder avsedda för anhöriga. Kontrollera anhörigas deltagande kursvis i rehabiliteringskurssystemet innan avgörandet fattas Anpassningskurser Syftet med anpassningsträningen är att förbättra klientens fysiska, psykiska och sociala färdigheter då dessa har försämrats på grund av sjukdom eller skada. Detta mål försöker man uppnå huvudsakligen genom en programhelhet i kursform där det centrala är gruppverksamhet och aktiviteter som främjar klientens förmåga att klara sig i socialt hänseende. På familjekurser får även de anhöriga bättre förutsättningar för att stödja klienten i rehabiliteringsprocessen. En prövningsbaserad rehabiliterings- eller anpassningskurs är alltid den primära rehabiliteringsformen. När rehabiliteringsklienten har omfattande, mångfacetterade symtom och klientens situation kräver mer individuell planering, kan multidisciplinär individuell rehabilitering enligt prövning komma i fråga. Tolkning till och från ett främmande språk En klient som behöver tolkning till och från ett främmande språk hänvisas endast av en mycket välgrundad anledning till en anpassningskurs, eftersom ordnande av tolkning under gruppmöten försvårar genomförandet av rehabiliteringen och gruppens verksamhet. Klienten hänvisas i första hand till multidisciplinär individuell rehabilitering. Tolkning kan ordnas om rehabiliteringskursen undantagsvis beviljas i en situation där det annars inte är möjligt att uppnå rehabiliteringsmålen. Se sammanställningen, som innehåller tolkningsvolymerna per åtgärd. För svenskspråkiga och samiskspråkiga klienter ordnas tolkning för tiden med rehabiliteringsprogram enligt standarden. Tolkning ordnas inte för följande kurser (motiveringar inom parentes) en intensiv rehabiliteringskurs för vuxna med traumatisk hjärnskada (klienterna i gruppen har som symtom bl.a. trötthet och koncentrationssvårigheter, så tolkning försvårar deltagande i rehabiliteringen) AVH-kurs med betoning på kommunikation (klienterna i gruppen har begränsningar i fråga om kommunikation, så tolkning försvårar deltagande i rehabiliteringen) rehabiliteringskurser för personer med psykiska störningar (ordnande av tolkning vid gruppmötena försvårar genomförandet av rehabiliteringen och gruppens verksamhet) 27

33 anpassningskurser för personer med minnessjukdomar (personerna i gruppen har kognitiva problem, så tolkning ökar möjligheten till missförstånd) rehabiliteringskurser för närståendevårdare (kamratstöd har stor betydelse vid rehabiliteringen men det är svårt att ge genom förmedling av en tolk) kurser för personer med syn- och/eller hörselskada (det är möjligt att genomföra rehabiliteringen inom multidisciplinär individuell rehabilitering) Se närmare Ordnande av tolkning till och från främmande språk Att beakta i beslutsfattandet Processen Villkor Anpassningskurserna är avsedda för klienter som utöver den information, rådgivning och service som hälso- och sjukvården samt folkhälsoorganisationerna kan ge ytterligare behöver omfattande stöd. Klienterna behöver fördjupad kunskap om sjukdomen och sjukdomens verkningar samt stöd för att bättre klara sig att leva med sjukdomen. Målgrupperna för anpassningskurserna, tidpunkten och urvalskriterierna har beskrivits separat kursvis i kurssystemet och per sjukdomsgrupp i standarden för kurserna. De rehabiliteringsklienter som hänvisas till en kurs ska klara av program som genomförs i gruppform. Om en klient har omfattande symtom eller om hens situation i övrigt kräver ett mer individuellt planerat program kan multidisciplinär individuell rehabilitering vara en mer lämplig rehabiliteringsform. Det är i regel inte ändamålsenligt att upprepade gånger ordna en kurs med samma innehåll. En kurs med samma innehåll kan dock beviljas på nytt om klientens arbetsförmåga, funktionsförmåga eller livssituation i övrigt har förändrats väsentligt till följd av sjukdom, skada eller någon annan omständighet. En kurs med samma innehåll är motiverad även då det är fråga om en progressiv sjukdom eller en sjukdom med varierande förlopp som gör det tungt för klienten och familjen att orka med arbetet eller vardagen och de behöver ny information och ytterligare stöd. Barn och ungdomar, vars behov av rehabilitering kan förändras i och med deras åldersrelaterade utveckling (t.ex. när de börjar på daghem eller i skola, kommer in i puberteten och i det skedet då de håller på att bli självständiga), kan då livssituationen förändras ha behov av att delta på nytt i en kurs med samma innehåll som tidigare, antingen ensamma eller tillsammans med anhöriga eller närstående personer. Syftet med kurserna för närståendevårdare är att stödja närståendevårdaren i att orka, klara av och vara delaktig i närståendevårdarens vardag. När det gäller närståendevårdare kan livssituationen som helhet vara synnerligen belastande eller belastningen växla snabbt enligt den vårdbehövandes tillstånd. Av den orsaken är det viktigt att fästa uppmärksamhet vid psykiska belastningsfaktorer och närståendevårdarens ork. Redan risken för utmattning i närståendvårdarens arbete kan vara en grund för att bevilja en kurs. Till skillnad från det som anges i förmånsanvisningens allmänna riktlinjer kan en rehabiliteringskurs för närståendevårdare beviljas oftare än annan rehabilitering. 28

34 I standarderna för de enskilda servicelinjerna har grunderna för upprepad rehabilitering beskrivits närmare. Enbart möjligheten till kamratstöd är inte en tillräcklig orsak för att upprepade gånger bevilja klienten en kursplats Innehåll och genomförande Anpassningskursernas innehåll varierar beroende på kurs. Kursernas program byggs upp individuellt så att det stödjer deltagarnas behov och målsättningar. Innehållet i kurserna sammanställs av olika teman som stödjer förverkligandet av de mål som satts upp för klienten och de anhöriga. Kursprogrammets teman stödjer klienternas psykosociala och fysiska välbefinnande samt förmåga att klara sig i vardagen. Med hjälp av kursens teman försöker man hitta sätt på vilka klienten själv kan bidra till att stärka sina resurser och förbättra sin livshantering. Dessutom strävar man efter att med hjälp av olika arbetsmetoder på kursen skapa stödnätverk för rehabiliteringsklienten och på så sätt säkerställa en fortsatt rehabilitering på hemorten. Ett multidisciplinärt team står för planeringen och genomförandet av kurserna. Anpassningskursernas längd, periodindelning och innehåll har fastställts i standarderna och de varierar beroende på sjukdoms- och målgruppens behov. På kurserna utnyttjar man de fördelar som gruppaktiviteter och kamratstöd möjliggör. Kurserna kan genomföras i form av öppen eller sluten vård. Innan rehabiliteringskursen börjar ska klienten välja om kursen ska genomföras i form av öppen eller sluten vård. Valet gäller hela kurshelheten, och mellan perioderna kan man inte byta mellan öppen och sluten vård. Se närmare i standarden som gäller anpassningskursen i fråga. Standarderna hittas under Godkända standarder enligt det år då de trädde i kraft. Se FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård, den allmänna delen Förändringar i tidtabellerna för kurserna Kursstarten kan flyttas fram om kursen inte fått tillräckligt många sökande. Det kan också ske förändringar vad gäller kursens övriga perioder. I sådana situationer fattar försäkringsdistriktet inte något justeringsbeslut. Serviceproducenten meddelar klienterna att det skett förändringar i tidtabellen och kontrollerar att förändringen passar dem. Serviceproducenten för in den nya tiden direkt i rehabiliteringskurssystemet. Om den nya tiden inte passar eller om klienten inte är villig att delta i en kurs som inleds senare, ska serviceproducenten uppmana klienten att ta kontakt med FPA:s försäkringsdistrikt. Om klienten inte är villig att delta i en kurs som startar senare ska distriktsbyrån reda ut om klienten vill delta i en motsvarande kurs med lediga platser som startar tidigare och som ordnas av samma eller någon annan serviceproducent. Om det blir en annan serviceproducent och/eller en annan kurs ska försäkringsdistriktet dra in det gällande beslutet och utfärda ett justeringsbeslut avseende den nya kursen. Serviceproducenterna gör elektroniskt ändringar i tidtabellerna för kurserna i rehabiliteringskurssystemet meddelar att kursen inhiberats till gruppen för rehabiliteringstjänster till de klienter som fått ett rehabiliteringsbeslut 29

35 till byråerna i de försäkringsdistrikt som utfärdat rehabiliteringsbeslut. Byte av kurs som redan inletts En klient ska delta i alla perioder som ingår i den kurs som anges i beslutet. Om klienten av grundad orsak inte kan delta i en viss period av kursen kan hen hos samma serviceproducent delta i en motsvarande period som ingår i en kurs som gäller samma servicelinje. Klienten måste ange orsakerna till ändringen. Om man blivit sjuk behöver inget läkarintyg visas upp. Klienten återvänder inte till perioderna på slutet av den ursprungliga kursen utan fortsätter i regel på den nya kursen fram till kursens slut. Om samma period på en motsvarande kurs inte har några lediga platser tar byrån i FPA:s försäkringsdistrikt kontakt med gruppen för rehabiliteringstjänster per e-post TEOSKU_KURSSIT för att få en tilläggsplats ordnad. I meddelandet ska anges klientens personbeteckning, motivering till ändringen och numret på den nya kurs som man vill byta till. Gruppen för rehabiliteringstjänster lägger till den plats som behövs på kursen för att ett beslut ska kunna fattas. Ett justeringsbeslut utfärdas för klienten. Se närmare i de tekniska anvisningarna (Tekniset ohjeet) Fortsatt kursdeltagande efter frånvaro FPA fastställer inte separat godtagbara skäl i anslutning till klientens frånvaro med tanke på rehabiliteringen. Serviceproducenten och klienten bedömer individuellt orsaken till klientens frånvaro och dess längd i förhållande till rehabiliteringens totala längd. Det är väsentligt att bedöma frånvarons inverkan på hur de mål som ställts upp för rehabiliteringen nås, när man funderar på om rehabiliteringen ska kunna fortsätta trots frånvaron. Om sjukdomen fortsätter längre än en dag, bedömer serviceproducenten tillsammans med klienten om det är ändamålsenligt att fortsätta rehabiliteringen i det skedet, eller om rehabiliteringen ska avbrytas eller om den ska genomföras vid en senare tidpunkt. Om rehabiliteringen avbryts eller flyttas med anledning av sjukdom, ska FPA meddelas omedelbart. FPA godkänner inte som orsak till fakturerad frånvaro, förutom plötsligt insjuknande, t.ex. att klientens barn insjuknat, att klienten plötsligt får behov av semester eller åker på en semesterresa. Klienten och/eller serviceproducenten ska alltid på förhand vara i kontakt med FPA, om rehabiliteringen ändras på grund av frånvaro, t.ex. byte av kursperiod eller kurs på grund av frånvaro. Om det är fråga om kursens inledningsperiod eller en kort kurs vars lägd t.ex. är 5 dygn, kan klienten tillsammans med FPA utreda om det är möjligt att senare få delta i en motsvarande kurs. Gruppbesök kan inte ersättas genom deltagande i ett gruppbesök som ingår i en annan motsvarande kurs. Om klienten är frånvarande en eller flera dagar från kursens följande period på grund av en godtagbar orsak, t.ex. sjukdom, kan man undantagsvis överväga att byta ut den period som uteblir mot en period i en annan motsvarande kurs En anhörigs deltagande En anhörig eller någon annan närstående person kan delta i anpassnings- och rehabiliteringskurser som ordnas av FPA, när detta är nödvändigt för att de mål som ställts upp för rehabiliteringen ska kunna nås, och då kursen innehåller ordnat program för de anhöriga. Anhöriga deltar i kursen i enlighet med kursprogrammet. 30

36 Med en anhörig eller annan närstående person avses klientens nära anhöriga, som kan vara t.ex. hens föräldrar, barn, syskon, äkta make eller sambo. Endast en sådan person som de facto deltar i den dagliga omvårdnaden och skötseln av rehabiliteringsklienten kan betraktas som en nära anhörig eller annan närstående. En personlig assistent eller annan aktör från klientens närmaste nätverk kan inte delta i rehabiliteringen som annan närstående person. Någon särskild rekommendation i läkarutlåtandet om anhörigas deltagande behövs inte om det av handlingarna framgår att det med hänsyn till klientens livssituation finns ett behov av att anhöriga deltar. En förutsättning för att den anhöriga/närstående ska kunna delta i rehabiliteringen är att hen med hänsyn till sin funktionsförmåga klarar av att delta i gruppverksamhet. Om det är fråga om en familjekurs och det i handlingarna saknas tillräckliga uppgifter angående anhörigas deltagande ska den som fattar avgörandet kontrollera kundens önskemål. Om man ansöker om en familjekurs upprepade gånger ska motiveringen för behovet av återkommande rehabilitering ingå i läkarutlåtandet. Om flera syskon i en familj har samma sjukdom och det också gjorts upp rehabiliteringsplaner för dem där rehabilitering rekommenderas, deltar syskonen i perioden i egenskap av rehabiliteringsklienter. För dem utfärdas separata rehabiliteringsbeslut. På parkurser för närståendevårdare deltar förutom rehabiliteringsklienterna även den make eller den vuxna anhöriga eller en annan närstående person som de sköter om. Vid ankomsten till rehabiliteringen ska man visa upp en högst ett år gammal medicinsk utredning om hälsotillståndet hos den anhöriga/närstående som man sköter om, t.ex. en kopia av texten i sjukjournalen eller en slutlig utvärdering av en period på sjukhus eller en utredning från hemvården om hälsotillståndet samt information om aktuell medicinering. Klientens anhöriga eller närstående som får vård ska kunna klara av rehabiliteringsprogrammet i fyra timmar under varje rehabiliteringsdag på det sätt som förutsätts i servicebeskrivningen. Om den som får närståendevård behöver mycket hjälp, handledning och tillsyn i sina dagliga aktiviteter ska närståendevårdaren kontaktas då avgörandet bereds och man ska diskutera sig fram till ett mera ändamålsenligt alternativ (t.ex. individuell kurs för närståendevårdare). Att en anhörig deltar i en kurs är motiverat t.ex. då det gäller den första gången efter att klienten insjuknat eller när sjukdomstillståndet har förändrats väsentligt. En anhörig eller en närstående kan delta i rehabiliteringen oftare än en gång, t.ex. när det gäller familjekurser för barn, om det är nödvändigt för att en god rehabilitering ska kunna genomföras och för att målen i fråga om barnets funktionsförmåga ska kunna uppnås. Anhöriga eller närstående deltar inte i kurser som personliga assistenter på FPA:s bekostnad. Serviceproducenten ser till att det finns tillräckligt med assisterande personal för klienterna. 31

37 Familjekurser Parkurser På kurser för vuxna, barn eller unga deltar klientens familj i rehabiliteringen under hela den tid kursen varar. På familjekurser för vuxna är antalet anhöriga per rehabiliteringsklient i genomsnitt en vuxen anhörig och två barn. På familjekurser för barn och unga är antalet anhöriga per rehabiliteringsklient i genomsnitt två vuxna anhöriga och två syskon. Handläggaren bedömer huruvida det ur rehabiliteringssynpunkt är motiverat att syskon deltar. När det gäller barn under två år krävs ingen bedömning av om deltagandet behövs med tanke på rehabiliteringen. Förmånshandläggaren kan efter individuell behovsprövning fatta beslut om att flera syskon än två får delta i rehabiliteringen. Om det utifrån familjens situation som helhet är motiverat att flera syskon deltar kontrollerar förmånshandläggaren med serviceproducenten att detta är möjligt innan beslutet fattas. Maken/makan/sambon eller en annan vuxen anhörig eller närstående deltar i rehabiliteringen under hela kursen. 32

38 Kurser som genomförs delvis i form av partiella familjekurser Klientens vuxna anhöriga eller närstående eller familj deltar i rehabiliteringen under en del av tiden. Deltagardygnen beskrivs i standarden för respektive servicelinje och i rehabiliteringskurssystemet. Då det i beskrivningen av målgruppen för kursen nämns att en vuxen anhörig eller närstående till klienten deltar, görs beslutet upp enligt standarden och målgruppsbeskrivningen för en förälder, make/maka/sambo eller annan vuxen anhörig eller närstående. Klienter kan delta ensamma i par- och familjekurser och i partiella familjekurser i sådana situationer då de antingen inte har någon anhörig som deltar eller den anhöriga är förhindrad att delta. På parkurser med betoning på kommunikation för personer som haft stroke är det nödvändigt att en anhörig är närvarande eftersom den anhöriga stöder rehabiliteringsklienten vid talterapin. Klienter som inte har någon anhörig som deltar i rehabiliteringen ska i första hand hänvisas till en kurs som inte har perioder avsedda för anhöriga. Kontrollera anhörigas deltagande kursvis i rehabiliteringskurssystemet innan avgörandet fattas OPI-kurser OPI-kurserna är avsedda för unga personer som studerar för att avlägga en yrkesinriktad grundexamen. Deltagare till kurserna väljs från de yrkesläroanstalter med vilka FPA har ingått samarbetsavtal om genomförande av kurserna. På kurserna får den studerande både hjälp med studierna och hjälp för sina mentala symptom. Utöver att säkerställa och förbättra studie- och funktionsförmågan är kursernas mål också att stödja och uppmuntra den studerande att klara sin vardag och ta hand om sitt liv stödja den studerande att klara studierna stödja och uppmuntra den studerande att anlita vård- och stödtjänster förstärka den studerandes funktionsförmåga, välbefinnande och livshantering. Tolkning till och från ett främmande språk På OPI-kurserna sker kommunikationen på finska eller svenska. Tolkning till och från ett främmande språk kan ordnas vid individuella besök, men inte vid öppenvårdsdagar i grupp. Se sammanställningen, som innehåller tolkningsvolymerna per åtgärd. Se närmare Ordnande av tolkning till och från främmande språk Att beakta i beslutsfattandet Processen Villkor OPI-kurserna är avsedda för ungdomar i åldern år med depressions- eller ångesttillstånd som studerar för att avlägga en yrkesinriktad grundexamen och som på grund av sin sjukdom har behov av multidisciplinär rehabilitering i kursform. 33

39 Målgrupperna för OPI-kurserna samt urvalskriterierna har beskrivits separat kursvis i kurssystemet och i standarderna. Till OPI-kurserna antas klienter som har ett på behörigt sätt diagnostiserat depressions- eller ångesttillstånd och som har genomgått nödvändiga undersökningar inom hälso- och sjukvården vars studier riskerar att dra ut på tiden eller avbrytas som har svårigheter i sociala situationer och/eller inlärningssituationer Till OPI-kurserna väljs inte personer vars psykiska störningar är ett hinder för att fungera i grupp som har ett obehandlat alkohol- eller drogproblem som befinner sig i en akut livskris som avsevärt försvårar förutsättningarna att delta i rehabilitering och grupparbete. Samma person kan inte antas till en OPI-kurs upprepade gånger Innehåll och genomförande OPI-kurserna är regionala. Genom ett anbudsförfarande har för varje läroanstalt upphandlats en serviceproducent som i samarbete genomför kurserna. Kurserna genomförs i direkt samverkan mellan serviceproducenten och läroanstalten. Innehållet i samarbetet har fastställts i standarderna och i separata avtal (Avtal mellan läroanstalten och FPA om genomförande av OPI-kurser samt ett verkställighetsavtal mellan läroanstalten och serviceproducenten om genomförande av OPI-kurser ). Under rehabiliteringens mellanperioder stödjer läroanstalten den studerande genom att använda sig av läroanstaltens etablerade verksamhetsmodeller, såsom t.ex. specialundervisning eller samarbete med studerandevården. På så sätt säkerställs att den studerande inte ligger efter med sina studier på grund av den frånvaro som rehabiliteringen medför. Se vilka läroanstalter och vilka serviceproducenter som tillsammans genomför OPI-kurser: OPIkurser som genomförs som FPA-rehabilitering. Utformningen av OPI-kurserna Kurserna genomförs som en kombination av öppenvårdsdagar i gruppform och individuella besök. Öppenvårdsdagarna i gruppform omfattar 14 dagar och klientens individuella besök uppgår till mellan 6 och 8. Alla öppenvårdsdagar med rehabilitering i grupp och de individuella besöken genomförs inom 12 månader från det att rehabiliteringen inletts. 34

40 Antalet individuella besök Klientens behov av individuella besök kan variera beroende på hur mycket situationen har retts ut tidigare och om hen regelbundet besöker sin egen vårdenhet. Antalet individuella besök är därför flexibelt. Kursbeslutet görs för 20 dygn. Beslutet innefattar 14 öppenvårdsdagar och 6 individuella besök. Den som fattar rehabiliteringsbeslutet ska vid punkten Motivering lägga till frasen KKC39, som anger att det är möjligt att senare beviljas ytterligare 2 individuella besök enligt individuella behov. Om det under kursens gång visar sig att de 6 individuella besök som beviljats inte räcker till, meddelar serviceproducenten detta per e-post både till rehabiliteringsgruppen och till den som är FPA-kontaktperson för kursen. Rehabiliteringsgruppen registrerar ändringen i kurssystemet. Den som fattat beslutet gör därefter ett justeringsbeslut och fogar frasen KKC40 under punkten Motivering. Största delen av verksamheten på en OPI-kurs sker i grupper. De teman som ingår i kursernas program ska stödja klienternas fysiska och psykosociala välbefinnande samt förmåga att klara sig i vardagen och i studierna. En viktig del av det samarbete som hör till OPI-kurserna är de nätverksöverläggningar som genomförs under klientens individuella besök. Under en kurs har man minst 3 nätverksöverläggningar där läroanstaltens representant medverkar. Syftet med överläggningarna är att förmedla information mellan serviceproducenten, läroanstalten och studerandehälsovården och att främja samarbetet. Läs mer i standarden för OPI-kurser och i den allmänna delen av FPA:s standard för rehabilitering i öppen och sluten vård. 35