Minnesanteckningar - Rådet för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet

Transkript

1 Minnesanteckningar 1(3) Datum Diarienr Minnesanteckningar - Rådet för Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet Tid: kl Deltagare: Anmäld frånvaro: Per Eriksson Sveaskog, Patrick Amofah Arbetsförmedlingen, Tina Westlund Hushållningssällskapet, Niklas Lundberg NAI Svefa AB, Lars Sandberg Länsstyrelsen, Lars Molde Skogsstyrelsen, Leif Berglund Skogsstyrelsen Staffan Mattsson Skogssällskapet, Karin Vestlund Ekerby LRF, Eva Stattin Stora Enso, Magnus Lindberg GS-facket, Peter Albertsson Ansjö Skog och Markkonsult AB, Ulf Sandström SMF Skogsentreprenörerna Länk till Rådet på skogsstyrelsen.se Ärende Innehåll/Resultat 1. Inledning Inledning av Lars Molde Lars hälsade välkommen och frågade om det finns önskemål om förändring av dagens agenda. Förslag: Tidsbegränsning av övriga punkter så att tillräcklig tid finns för punkten angående minienkätens resultat (punkt 6). Presentation av Patrick Amofah Arbetsförmedlingen (för de som inte träffat honom tidigare). 2. Förra mötet Minnesanteckningarna hittar ni på länken ovan. Inga synpunkter från rådet avseende anteckningarna, se dock punkt 4 på dagens möte rörande bedömningsgrund för nya produkter, specifikt exempel avverkningsplanering. 3. Aktuell information om Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet Årsredovisning 2014 Årsredovisningen 2014 finns tillgänglig på Skogsstyrelsens externa webbplats skogsstyrelsen.se Verksamhetsutfall 2014 presenterades utifrån årsredovisningen 2014, där följande specifika frågor togs upp kopplat till produktområdena: Det stora positiva resultatet inom produktområdet P15, arbetsmarknad, hänför sig till slutjustering och återbetalning av tidigare inbetalda pensionsavsättningar under Gröna Jobb-tiden, som återbetalades Fråga ställdes om vilka typer av uppdrag som produktområdet Inventeringar (P11) innehåller. Besvarades under mötet. Det negativa resultatet inom P13 Planer/planläggning förklaras

2 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (10) Ärende Innehåll/Resultat med utveckling och införande av en ny planplattform (pcskog) som skedde under Fråga: Vad gör planläggare som inte har möjlighet att fortsätta med den verksamheten (p.g.a. minskad omfattning inom området)? Besvarades under mötet. Resultatområdenas syfte, historik och betydelse förklarades och diskuterades bl.a ur perspektivet att det är inom vart och ett av dessa områden som nollresultat över tiden gäller. Pågående arbetsmarknadsprojekt Lars presenterade läget och hur nedtrappning av det nu pågående nationella samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Skogsstyrelsen, SAFT, kommer att genomföras under Framtida uppslag om fortsatt verksamhet inom arbetsmarknadsområdet presenterades av Lars och Patrick. Verksamhetsinriktning 2015 Lars inledde med att ge en bild av hur verksamheten i skogen koncentreras på ett mindre antal aktörer: 20 % av alla skogsverksamma står för över 70 % av alla avverkningsanmälningar. Det blev inledningen till presentation av Skogsstyrelsens övergripande mål 2015 Vi verkar genom andra för att uppnå effekter i skogen. Synpunkt från mötet som menade att Skogsstyrelsen själv också bör påverka direkt. Skogsstyrelsens målstyrningsmodell presenterades, där uppdragsverksamheten utgör ett av fyra fokusområden 2015: Ökad lokal skogspolitisk dialog och återkoppling till yrkesverksamma inom skogsbruket. Ökad omfattning inom uppdragsverksamheten. Ökad användning av Skogsstyrelsens e-tjänster. Extern kommunikation som stöder det övergripande målet. Skogsstyrelsens e-tjänster diskuterades särskilt. Förslag: SKS bör kunna kommunicera nyheter via SMS och MMS. Sammanfattningsvis inriktas uppdragsverksamheten på följande områden 2015: Skogliga området Utbildningar Planer ÄBIN Arbetsmarknadspolitiska området: SAFT Nya projekt Effektivisering och ökad kvalitet

3 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (10) Ärende Innehåll/Resultat 4. Inspel från rådets medlemmar Skogsstyrelsens produktutvecklingsprocess - bedömningsgrund för nya produkter, specifikt exempel avverkningsplanering (från föregående möte) denna frågas flyttas till ett kommande möte av tidsskäl och m h t att frågeställaren var förhindrad att delta vid mötet. 5. Övriga frågor Rådets framtida inriktning resultat av minienkät Resultatet från minienkäten presenterades och diskuterades utifrån en sammanställning som delades ut vid mötet, se bilaga. Totalt har sju deltagande organisationer svarat genom sina representanter i rådet och svaren och diskussionen sammanfattas nedan utifrån de fem frågeområden som ingick i enkäten: Uppdragsrådets syfte Statistiskt resultat avseende svaren, på ett sammanfattande plan, om hur väl rådet uppfyller sitt syfte: 3 OK - 2 sådär 2 nej. Allmän diskussion om Skogsstyrelsens förväntningar på rådet, jfr det uttalade syfte med rådet som anges i protokoll i samband med att rådet bildades. Diskussion vidtog om rådets uppfattning om syftet och om respektive ledamot har olika grunduppfattningar i frågan som man då refererar till i sina synpunkter. En synpunkt är t ex att Skogsstyrelsen borde avstå uppdrag där det finns en befintlig marknad. Niklas/NAI Svefa gjorde en historisk exposé över Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet, med koppling till flera utredningar som gjorts genom åren. Utredningarna har dock inte i egentlig mening påverkat eller lett till någon förändring i Skogsstyrelsens instruktion dock har Skogsstyrelsens styrelse 2010 beslutat om en policy för uppdragsverksamheten som alltjämt åtföljs. Diskuterades frågeställningen om Skogsstyrelsens möjlighet att verka på den konkurrensutsatta marknaden genomförs på rätt sätt enligt instruktionen. Konstaterades att det är relevanta frågeställningar för rådet, medan däremot förändringar av innehållet i instruktionen inte är frågor för rådet utan måste tas i annan ordning (via formella ändringar i Skogsstyrelsens instruktion). Inriktning och innehåll på mötena Några synpunkter: Genomgång av årsredovisning och verksamhetens inriktning är punkter som bör vara kvar, de ger en bra bild av verksamheten. Mer fokus på konkurrensutsatt verksamhet vore önskvärt, trots

4 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (10) Ärende Innehåll/Resultat begränsningen enligt syftet, t ex kring konkreta exempel på Skogsstyrelsens agerande i konkurrens med andra aktörer. En diskussionspunkt bör vara vilka verksamheter som Skogsstyrelsen kan bedriva utan att det innebär negativ konkurrens för privata aktörer: -Hur kan Skogsstyrelsen via sin uppdragsverksamhet gå från att vara en aktör som reflexivt hävdar sin rättighet att delta till att kritiskt bedöma om det finns ett behov av dem som leverantör vid t ex en upphandling? Skogsstyrelsen bör ta råd av gruppen i ett tidigt skede när det rör olika förslag till nya produkter för att synpunkterna på ett reellt sätt ska påverka utformningen av tjänsterna. Konkretisering av de uppdrag som bidrar mest till att de skogspolitiska målen uppfylls samt de uppdrag som minst konkurrerar med kommersiella aktörer. Deltagande organisationer/företag Några synpunkter: Ett grundproblem är att nuvarande deltagare i rådet representerar så olika verksamheter och frågor så det blir en väldigt heterogen grupp. T ex har Lars S/Länsstyrelsen övervägt att avsluta sitt uppdrag i rådet, men efter avstämning inom länsstyrelserna runt om i landet har önskemål uttryckts om att Lars S ska fortsätta representera Länsstyrelsen i rådet, vilket han är positiv till. Önskvärt med ett större deltagarantal vilket ger mötet ett bredare innehåll, och som därmed även kan säkerställa att de deltagande representanterna är optimala för att uppnå rådets syfte. Deltagare t ex inom P11 Inventering och P14 Värdering vore önskvärt (Niklas/NAI Svefa). Frekvens och format för mötena Nuvarande frekvens och format uppfattas av samtliga svarande vara bra och ändamålsenligt, dock gärna med start tidigare på dagen för att ge mer diskussionsutrymme och möjlighet att lyfta specifika frågor. Övriga synpunkter kring rådet Här kom flera synpunkter upp som kommer att tas upp på kommande möten, t ex: Fråga huruvida upphandlingar kringgås genom myndighetssamverkan, t ex inom värderingstjänster (Niklas/NAI Svefa) Fråga om finansiering av utvecklingskostnader inom

5 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (10) Ärende Innehåll/Resultat Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet (Karin Vestlund Ekerby/LRF) Fråga om tydligare kontaktinformation på uppdragsfliken på Skogsstyrelsens webbplats (Kasrin Vestlund Ekerby/LRF). 6. Nästa möte - v föreslås, lämpliga datum 17, 22 och 24 september, med tidigarelagd start till kl 09.00/ Åtgärd: Lars skickar ut fråga till samtliga i rådet. 7. Avslutning - Lars tackade för ett bra möte med stort engagemang från deltagarna.

6 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (10) ENKÄT EXTERNA UV-RÅDET 1. Uppdragsrådets syfte Hur väl tycker du att uppdragsrådets syfte (se utdrag ur protokoll nedan) uppfyllts om man ser till de frågeställningar som varit uppe i rådet under den tid du medverkat i rådet? Lars Sandberg/Länsstyrelsen: Sådär. Skogsstyrelsen, dvs du och dina kollegor som deltagit genom åren, har inbjudit till dialog och en dialog har skett men oftast har deltagare i rådet lyft väldigt specifika frågor kring en viss händelse och inte så mycket i stort. Jag saknar tydlig återkoppling i hur frågor som varit uppe i samverkansrådet har tagits omhand inom skogsstyrelsen. Tina Westlund/Hushållningssällskapet: Jag tycker att vi har tagit upp frågor och punkter som har koppling till syftet. Sedan jag kom med i rådet kan jag inte komma på något som har tagits upp som har varit utanför syftet. Staffan Mattsson/Skogssällskapet: Jag tycker syftet som det beskrivs har uppfyllts. Karin Vestlund Ekerby/LRF: Eftersom gruppen inte används som ett rådgivande organ kan jag inte tycka att syftet uppfyllts. Vi lämnade bl a råd inför framtagandet av policyn för UV som inte alls togs hänsyn till. Patrick Amofah/AF: Det har uppfyllts Niklas Lundberg/NAI Svefa: Vår uppfattning är att Skogsstyrelsen till stor del ser rådet som en informationskanal. Skogsstyrelsen ser inte synpunkterna som framförs som något att ta hänsyn till vid framtida uppdragsverksamhet. De synpunkter som framförts på t ex inlämnade anbud motiveras med att det varit tillåtet att göra detta. Om det varit lämpligt att delta har inte förefallit intressant att diskutera. Ytterligare en aspekt på rådet syfte är att när rådet ursprungligen bildades så var syftet att minska konfliktytan mot näringslivet som en effekt av mångårig kritik mot skogsstyrelsens uppdragsverksamhet. De första åren diskuterades återkommande om det överhuvudtaget är möjligt för en myndighet att bedriva uppdragsverksamhet utan att riskera att den påverkar förtroendet för myndighetsutövningen negativt. En annan aspekt var om en myndighet, som inte får ta ut vinst, överhuvudtaget kan verka på en marknad bland privata aktörer, som måste ta ut vinst, utan att snedvrida prissättning mm. Genom den nuvarande syftesformuleringen, som även använts några år, så finns inte några möjligheter för gruppen att diskutera de frågor som ursprungligen var anledning till rådets bildande. Per Eriksson/Sveaskog: Svårt att inte komma in på ställningstaganden om SKS har rätt att bedriva konkurrensutsatt verksamhet. Viktigt att hela tiden, och med exempel, diskutera om vissa verksamheter är konkurrens med de kommersiella aktörerna, samt HUR SKS uppdragsverksamhet bidrar till att uppfylla de skogspolitiska målen. Syftet uppnås delvis.

7 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (10) 2. Förbättringsförslag - Inriktning och innehåll på mötena Lars Sandberg/Länsstyrelsen: Jag tror att ett grundproblem är att vi som deltagare i rådet representerar så olika verksamheter och frågor så det blir en väldigt heterogen grupp. Länsstyrelsen, dvs jag, har inte alls den insikten i konkreta upphandlingsexempel/ uppdragsexempel som andra deltagare i rådet har. Jag tror att representanterna för arbetsförmedlingen och skogs- och träfacket delar min uppfattning. Har dock inte stämt av det. Tina Westlund/Hushållningssällskapet: Jag tycker att både årsredovisning och verksamhetens inriktning är punkter som bör vara kvar. De ger en bra bild av verksamheten. Sen är det säkert så att det finns vissa enskilda uppdrag/uppdragstyper som skulle vara intressant att få en djupare kunskap om, men det känner jag till för dåligt för att ha en bestämd åsikt om. Staffan Mattsson/Skogssällskapet: Generellt har innehållet varit bra. Jag skulle dock vilja fokusera mer på konkurrensutsatt verksamhet trots begränsningen enligt syftet ovan. Vi behöver diskutera och visa på konkreta exempel på verksamheter där Skogsstyrelsen uppdragsverksamhet på ett osunt sätt konkurrerar med andra aktörer. Skogsstyrelsen har en stor konkurrensfördel i sin stora kompetensbas och i sin myndighetsroll som andra aktörer inte kan skaffa sig utan stora investeringar. Karin Vestlund Ekerby/LRF: Det vore på sin plats att verkligen ta råd av gruppen i ett tidigt skede när det rör olika förslag till nya produkter. Som det är nu har vi ibland fått ta del av färdiga produktbeskrivningar och fått lämna synpunkter på dessa. Myndigheten har tackat för våra inspel men det har inte påverkat utformningen av tjänsterna. Patrick Amofah/AF: Ser bra ut Niklas Lundberg/NAI Svefa: Se delvis ovan. En diskussionspunkt bör vara vilka verksamheter som Skogsstyrelsen kan bedriva utan att det innebär negativ konkurrens för privata aktörer. Hur kan Skogsstyrelsen via sin uppdragsverksamhet gå från att vara en aktör som reflexivt hävdar sin rättighet att delta till att kritiskt bedöma om det finns ett behov av dem som leverantör vid t ex en upphandling? Vår uppfattning är att givet att Skogsstyrelsen ska tillåtas bedriva uppdragsverksamhet så bör den bedrivas inriktat mot tjänster som är kopplade till myndighetens direkta uppgifter (inte andra politikområden eller syfta till att indirekt hjälpa andra myndigheter) samt bestå av tjänster som marknaden inte kan tillhandahålla i önskvärd grad. Detta är i linje med Statskontorets rapport Staten som kommersiell aktör, 2000:16 och 2000:16A där statskontoret klassat marknaden för skogliga tjänster som en högriskmarknad för staten att bedriva uppdragsverksamhet på. Per Eriksson/Sveaskog: Konkretisering av de uppdrag som bidrar mest till att de skogspolitiska målen uppfylls samt de uppdrag som minst konkurrerar med kommersiella aktörer.

8 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (10) 3. Förbättringsförslag - Deltagande organisationer/företag Lars Sandberg/Länsstyrelsen: Jag är tveksam till om länsstyrelsen ska delta i rådet framöver. Samverkan och utbyte av information mellan länsstyrelserna och skogsstyrelsen bör rimligen ske regionalt. Alla län har bildat Partnerskap kring genomförandet av landsbygdsprogrammet. Skogsstyrelsen bör ingå i dessa länsvisa partnerskap. Även ifråga om naturvård/naturskydd bör rimligen samverkan bäst ske länsvis. Tina Westlund/Hushållningssällskapet: Egentligen är det bra spridning på företagen som får inbjudan, problemet är att vissa aktörer väljer att prioritera bort uppdragsrådet fast det hade varit bra att få deras synpunkter också i diskussionerna. Staffan Mattsson/Skogssällskapet: Gärna ökat deltagande från aktörer som utsätts för konkurrens från Skogsstyrelsens uppdragsverksamhet. Karin Vestlund Ekerby/LRF: Vi har inga synpunkter på dagens ledamöter men det vore bra om även företag/organisationer som har en fråga som de vill dryfta har en möjlighet att delta på ett möte utan att binda upp sig för att ingå i rådet. Patrick Amofah/AF: Ser bra ut Niklas Lundberg/NAI Svefa: Vår uppfattning är att rådet syftar till att diskutera de frågor som är kopplade de negativa synpunkter som förts fram av näringslivet kopplade till Skogsstyrelsen uppdragsverksamhet. Det hade då, ur vårt perspektiv, varit rimligt att anta att rådets sammansättning skulle bestå av representanter för de tjänstesektorer och företag som pekat på konkurrensproblem. Så är inte fallet. Istället finns flera organisationer inbjudna till rådet som har som uppgift att bevara nuvarande konstruktioner och inte verkar vara det minsta intresserade av att diskutera eller förändra hur Skogsstyrelsen uppdragsverksamhet utövas. Dessa organisationer förefaller vara av uppfattningen att arbetstillfällen bör bevaras och skapas i myndigheter hellre än i företag och har genom åren delvis agerat språkrör och garant för att uppdragsverksamheten utövats korrekt.skogsstyrelsen bör ersätta dessa medlemmar med aktörer från näringslivet som har en konkurrensyta. En närliggande idé är att bjuda in t ex Foran Sverige AB (Tobias Jonmeister) som anmält Skogsstyrelsen till KKV. I det fallet finns det ju uppenbarligen en konfliktyta. Från Fastighetsvärderingsbranschen kan t ex Forum Fastighetsekonomi AB (Ulf Weitze) vara lämplig aktör förutom redan inbjudna NAI Svefa. Vidare har ju den gröna tjänstesektorn via representanten Enetjärn Natur har tidigare framfört synpunkter på hur Skogsstyrelsen bedriver uppdragsverksamhet, varför någon företrädare för gröna konsulttjänster bör erbjudas plats i rådet. Per Eriksson/Sveaskog: Eftersom det ofta är organisationer som uteblir så skulle man kunna ambulera mellan fler intressenter.

9 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (10) 4. Förbättringsförslag - Frekvens och format för mötena Lars Sandberg/Länsstyrelsen: Mötesfrekvensen är ok. Tina Westlund/Hushållningssällskapet: Bra. Lagom långa, bra tider och bra placering. Stockholm funkar bäst. Staffan Mattsson/Skogssällskapet: Nuvarande form och frekvens är bra. Karin Vestlund Ekerby/LRF: Möte en gång per halvår är lagom, däremellan skulle e-post kunna nyttjas för avstämningar och information. Patrick Amofah/AF: Lagom bra Niklas Lundberg/NAI Svefa: Nuvarande frekvens och format är ändamålsenligt. Det går knappas att ha färre än 2 möten per år utan att tappa aktualitet. Mötena skulle dock kunna inledas något tidigare på dagen (resande har redan givit klartecken till detta) och disponeras om så att utrymme alltid finns för konkurrensfrågorna (ibland har inte tiden räckt efter digra informationsdragningar). Per Eriksson/Sveaskog: Lagom frekvens.

10 Skogsstyrelsen Minnesanteckningar (10) 5. Övriga synpunkter Ev övriga synpunkter/funderingar kring uppdragsrådet? Lars Sandberg/Länsstyrelsen: Möjligen att med utgångspunkt i rådets formulerade syfte fundera på om de deltagande representanterna är optimala för att uppnå syftet. Karin Vestlund Ekerby/LRF: Formuleringen om politiska ställningstaganden i syftet för rådet betyder inte att rådet inte ska diskutera de ramar och förhållningssätt myndigheten har att verka inom. Jag har även problem med att finansieringen av utvecklingskostnaderna inte ingår i prissättningen för skogsbruksplaner. På hemsidan finns nu en flik om UV, och en kontaktsida. Men ingen info där till hur man kommer i kontakt med ansvarig tjänsteman/män för UV. Dåligt. Niklas Lundberg/NAI Svefa: Skogsstyrelsen (och andra myndigheter) bör acceptera utfallet av genomförda upphandlingar. Vi anser att det är fel när Skogstyrelsen genom sk myndighetssamverkan kringgår ramavtalsturordningar i tilldelningsbeslut för t ex värderingstjänster. Om t ex NAI Svefa i en upphandling funnits vara en bättre leverantör utifrån så bör det inte vara möjligt för Skogsstyrelsen att gå in bakvägen genom myndighetssamverkan och plocka uppdrag, som t ex skogliga fastighetsvärderingstjänster. Enligt vår uppfattning är myndighetssamverkan som syftar till att kringgå upphandlingslagstiftning otillåten och Skogsstyrelsen kan inte frigöra sig från delansvar i detta genom att hävda att de enbart är en leverantör av tjänster och att beställaren har ansvaret. Myndighetssamverkan i Förvaltningslagens avseende syftar inte till att kringgå upphandlingslagstiftningen. Per Eriksson/Sveaskog: Jag tycker att du, Lars, är en bra ledare för detta uppdrag! (Tina Westlund/Hushållningssällskapet, Staffan Mattsson/Hushållningssällskapet, Patrick Amofah/Arbetsförmedlingen ej lämnat ytterligare synpunkter)