FABLERNA INSPIRATIONSMATERIAL

Transkript

1 FABLERNA INSPIRATIONSMATERIAL Av Manilla Ernst

2 Medverkande på scenen: Sofia Berg-Böhm Anna-Lena Efverman Astrid Kakuli Jonas Nilsson Razmus Nyström Janne Tavares Per Öhagen Regi: Carolina Frände Dramaturg: Marie Persson Hedenius Koreografi: Ossi Niskala Scenografi och kostym: Jenny Kronberg Ljusdesign: Karl Svensson Kompositör och sångtexter: Janne Tavares Maskdesign: Erika Nicklasson Design av djurmasker: Samir Alj Fält Väggmålningar och scenografiassistent: Erika Sjödin Kostymteknik: Ida Berg Röst- och sångpedagog: Pia Olby Inspirationsmaterial: Manilla Ernst Teknisk samordnare/chef: Henrik Enar Scentekniker: Björn Eriksson Ljudtekniker: Teodor Sydbom Kourkoulis Teatertekniker: Assar Norrman Publikvärdar: Elis Burrau, Junior Dielupeni, Emilia Felix, Emma Ikekwe, Katarina Lehtola Kommunikatör: Asynja Gray Kommunikatör: Emma Gouveia Berggren Verkställande producent: Malin Hjelm Konstnärlig chef: Carolina Frände Lanseringsbild: Markus Gårder Lanseringsillustration: Sara Olausson Föreställningsbilder: Petra Hellberg Grafisk design: Frida Mathilde Agnaes Foajéfilm: Anna Jadvi Musikalen - Pingvinen i frysboxen Musik och sångtexter Janne Tavares Baserad på en fabel skriven av Razmus Nyström Av upphovsrättsliga skäl är bandupptagning från salongen inte tillåten. Föreställningen passar alla åldrar från 10 år. Föreställningslängd: 1 timme 40 min utan paus Urpremiär 19 februari

3 Introduktion till inspirationsmaterialet Föreställningen utgår från de antika grekiska djursagorna i Aisopos fabler och har arbetats fram i ett så kallat devising-projekt. Arbetet har genomsyrats av en undersökande och associativ process där skådespelarna, regissören och det konstnärliga teamet arbetat med fablernas innehåll och form. Fablerna är en musikalisk show om hur det är att leva tillsammans. Med dans och sång berättar skådespelarorkestern bland annat om lejonets och åsnans gemensamma jakt, om valarnas och delfinernas krig och om råttans och grodans vänskap. Föreställningen är fragmentariskt uppbyggd med sina många små berättelser. Den hålls samman av scenrummet där föreställningen utspelar sig och den energi som existerar där med hjälp av skådespelarna. Vad det är för värld ni kommer att möta är inte helt givet. Den kan upplevas mörk, lite skrämmande, karg, hård och smutsig. Men det är också en tillåtande miljö där varje individ har sin plats och får vara där på sina villkor. Det finns gemenskap, värme och mycket humor och glädje. Fabeln som text karaktäriseras av att vara en kort allegorisk berättelse som består av en episod och en moralisk sentens på slutet. Ofta är karaktärerna i fabeln förmänskligade djur med förmåga att både tänka och handla. De har stereotypa egenskaper som exempelvis den flitiga myran, den listiga räven och det modiga och stolta lejonet. Fabler utmärks också av att vara en genre med bakgrund i de förtrycktas talan mot makten. Fabel-texterna i föreställningen är översättningar från 1920-talet och språket kan därför på vissa ställen kännas ålderdomlig och svårförståeligt. I föreställningen är texten dock inte ensam och det centrala för helhetsupplevelsen. Skådespelarnas rörelser, musiken, ljuden, ljuset samt rekvisita, mask och kostym har lika stort utrymme och skapar föreställningens helhet. Fablerna är en föreställning som ska upplevas av alla sinnen och ingen del är underordnad den andra. Betrakta detta material som inspiration. Välj ut de övningar du tycker är intressanta och kombinera dessa så de blir relevanta för din klass. Eftersom föreställningen vänder sig till elever mellan 10 och 19 år kan du som lärare behöva anpassa uppgifterna något. Vissa övningar kan göras mer komplexa så att eleverna blir utmanade medan andra övningar kanske måste förenklas. Flera av övningarna går säkerligen också att kombinera med projekt och uppgifter som ni redan gör i skolan, utnyttja det! Längst bak i materialet finns de fabler som 2

4 på olika vis används i föreställningen. De kan vara bra att ha till hands när ni gör några av övningarna nedan. Det finns också en referenslista med exempel på böcker som tar upp filosofisamtal med barn vilka kan ge bra vägledning i era samtal om föreställningen. I litteraturlistan finns en del texter som handlar om ungas reception av teater. Dessa kan vara intressanta att ta del av för att bättre förstå hur barn och unga talar och resonerar kring sina konstupplevelser. Se samtlig litteratur som inspiration och stöd. Det är inget krav att ta del av det och det behövs inte för att kunna göra uppgifterna. INFÖR TEATERBESÖKET Eleverna behöver inte förberedas på något särskilt sätt inför ert besök i Skärholmen. Barn och ungdomar uppskattar dock att få information om vad dem ska se, på samma sätt som vi vuxna vill ha information när vi ska ta del av kulturevenemang. Berätta för eleverna det du vet, exempelvis övergripande om föreställningen och dess tema. Titta på Kulturhuset Stadsteaterns webbplats och den informationen som finns där. Fokusera sedan på era förväntningar och låt dessa ligga till grund för ert besök. Tankekarta Gör en gemensam tankekarta över vad ni tänker och förväntar er av föreställningen. Placera exempelvis ett stort papper på golvet. Gärna 1x1 meter eller ännu större. Skriv ner och rita alla de tankar ni har inför ert besök på teatern. Det går också bra att använda whitebordtavlan eller smartboard. Det viktigaste är att ni kan spara er tankekarta och gå tillbaka till den efter att ni sett föreställningen. Det ni diskuterar innan ni ser Fablerna bör fokusera på era förväntningar. Det är viktigt att även du som lärare skriver ner och/eller ritar dina tankar. Tankekartan behöver inte ha någon särskild form eller struktur, det viktigaste är att ni får ett collage över era gemensamma funderingar. Hur ni gestaltar det spelar mindre roll. Några frågor att utgå ifrån: Varför heter föreställningen Fablerna? Vad är en fabel? Vad kommer föreställningen handla om? Vad kommer att hända i föreställningen? Hur kommer det se ut i salongen? Vem/vilka handlar föreställningen om? Hur många skådespelare tror ni är med? Vad kommer 3

5 skådespelarna ha på sig? Var kommer ni i publiken sitta? Kommer det finnas musik och hur kommer den låta? Osv... På Kulturhuset Stadsteatern webbplats (under fliken Skärholmen) finns inspirationsmaterialet Att gå på teater och Teaterordlista. Där finns ytterligare exempel på hur du kan förbereda eleverna inför det kommande teaterbesöket. Om ni inte är vana vid att gå på teater kan ni inför ert besök samtala om vilka som arbetar på teatern. Gör en gemensam lista på de olika yrkena som finns, exempelvis skådespelare, regissör, maskör, kostymör, scenograf, rekvisitör, koreograf, ljud/ljusdesigner, ljud/ljustekniker, scentekniker, kommunikatör, producent, konstnärlig ledare, foajé-personal osv och diskutera deras olika uppgifter. Vilka som ingått i denna produktion finner ni i början av detta material. EFTER TEATERBESÖKET Minnesrunda Inled med att låta varje elev berätta något från föreställningen som har gjort intryck på dem. Det kan vara något av det första de kommer på eller något som de tänkt på sedan ni lämnade Skärholmen. Det kan vara något som eleverna tyckte var väldigt bra eller något som de reagerat negativt på. Det kan handla om handlingen eller iscensättningen. Förutom att ni får ta del av varandras upplevelser hjälper ni varandra att minnas vad som hände i föreställningen. Lyssna till allt som kommer upp under minnesrundan och fånga även upp de tankar som inte specifikt rör föreställningen och dess tema. Barn och ungas upplevelser är subjektiva och de skapar innebörder och sammanhang utifrån sina erfarenheter. Bortse därför inte från de minnen som upplevs ligga utanför föreställningens teman utan uppmuntra eleverna att även prata om dessa. Om det är svårt att få igång en diskussion kan ni hjälpa eleverna genom att ställa inledande frågor som; Hur började föreställningen? Vem/vilka var med? Hur var föreställningen upplagd? Hur såg kostymerna ut? Vad pratade karaktärerna om? Hur såg teatersalongen ut? Använde de något särskilt ljus? Vad var det för musik? Hur upplevde ni de olika scenerna? Hur skiljer sig föreställningen från andra teateruppsättningar som ni sett?! Ta fram er mindmap, om ni gjorde en innan ni såg föreställningen. Stämde era förväntningar? Var något annorlunda? 4

6 ! Om det är svårt att få igång ett samtal kan ni låta eleverna rita varsin minnesbild från föreställningen. Ni kan också låta eleverna ta en bild med sina telefoner som de tycker symboliserar deras upplevelse. Eleverna kan sedan börja samtala utifrån sin bild och därefter kan diskussionerna fördjupas. Det kan också vara bra att låta eleverna sitta i mindre grupper till en början. Eller att ni sätter er på annat sätt än när ni har undervisning. Sätt er i en ring på stolar eller byt miljö till en annan plats på skolan. Var tydlig med att det inte finns ett rätt eller fel svar utan varje upplevelse är unik. Arbeta med föreställningens tematik Som nämndes inledningsvis tar fabler ofta avstamp i de förtrycktas talan mot makten. I relation till makt förekommer också andra begrepp som står i relation till makt eller påverkas av maktförhållanden. För att tala om föreställningens tematik kan det vara bra att utgå från en associationsövning för att få en bild av hur eleverna resonerar. Associationsövning Dela ut varsitt papper till eleverna och be dem associera fritt till ett eller flera av följande begrepp: Makt Mod Vänskap Rädsla Hjälpsamhet Vara underordnad Gemenskap Ensamhet Gruppkänsla Utanförskap Samla in och skriv upp associationerna på tavlan. Diskutera och analysera tillsammans vad orden kan betyda. Varför beskriver vi orden som vi gör? Vilken funktion/innebörd har begreppen och varför? Fortsätt diskutera utifrån frågorna nedan. För att exemplifiera används makt men byt även ut till de andra begreppen och formulera liknande frågor till dem. 5

7 Vad är det att ha makt? Hur får vi makt? Kan någon ha makt från början eller är det något vi får genom olika handlingar? Hur känns det att ha makt? Vad betyder det att ha makt om vi befinner oss i olika samhällsklasser? Finns det olika grader av makt? Osv Diskutera även i relation till er själva: När har ni makt? I vilka situationer har ni inte makt? Förändras er makt beroende på ålder och över tid? Vad önskar ni att ni hade makt över? Osv Placera fabeln i en samtida kontext fördjupande övning Låt eleverna välja några fabler från föreställningen eller andra som de tycker är intressanta. Diskutera vad de handlar om. Är händelseförloppen och handlingen något som går att koppla till dagsaktuella händelser? Låt exempelvis eleverna ta del av nyheter under en begränsad tid och se om de kan hitta kopplingar mellan de antika fablerna och dagsaktuella händelser. Vilka likheter finns? Vad skiljer sig? Undersök också om den tematik som finns i fablerna kan relateras till det ni tar upp i den pågående undervisningen. Finns det exempelvis händelser i historien som kan knytas till fablerna? Ni kan också låta föreställningen och fablerna bli utgångspunkt för diskussioner om mänskliga rättigheter, demokrati, flyktingpolitik osv. Att arbeta utifrån en föreställning behöver nödvändigtvis inte handla om att enbart fokusera på föreställningen. Låt det bli en språngbräda vidare in i andra diskussioner. Diskutera föreställningens iscensättning Diskutera föreställningens tema i relation till iscensättningen. Vilken funktion har ljuset, ljudet, scenrummet, kostymer, mask, rekvisita, koreografi för gestaltningen av temat? Välj ett eller flera nedslag. Samtala i helgrupp eller dela in klassen i mindre grupper. 6

8 Scenografi, ljus, ljud rekvisita Vilka olika spelplatser fanns i föreställningen? Vilken rekvisita fanns i scenrummet? Hur användas den? Vilken betydelse hade ljussättningen för berättelserna? Hur förändrades den? Osv Kostym och mask Vilka olika kostymer hade karaktärerna? Vad symboliserar dessa? Vad hade skådespelarnas mask för betydelse för upplevelsen? Tänk både djurmaskerna och smink. Vilken betydelse hade det att ni kunde se skådespelarnas ansikten genom maskerna? Vad hade skillnaden blivit om de hade helt täckta masker? Osv Koreografi, musik Hur arbetade skådespelarna med kroppen? Vissa avsnitt i föreställningen gjordes enbart med rörelser. Var dessa svårare eller lättare att förstå? Hur skulle ni beskriva musiken? Vilken funktion hade den? Vad bidrog den till? Osv! Låt eleverna reflektera över inledningen och deras första möte med skådespelarna. Vad tror ni det mötet symboliserar? Fundera också på vart ni kom någonstans när ni fick kliva in i scenrummet och sätta er? Vad var det för en plats? Föreställningen utgår ifrån en gör det själv -anda Föreställningen Fablerna utgår och är inspirerad delvis av en punkestetik. Punken som genre kännetecknas av att man gör allting själv och att inga förkunskaper var nödvändiga. Det ska se hemmagjort ut och det präglas av en gör det själv -anda. I föreställningen återanvänder skådespelarna kostymer som använts eller köpts in till tidigare produktioner. Scenrummet är skapat för denna föreställning men scenrummet användes till teaterns förra föreställning Vågen som spelades under Det finns ett återvinningstänk samtidigt som det är ett 7

9 medvetet val för iscensättningen av denna föreställning. Även skådespelarnas uppgifter i föreställningen kopplas till punken som genre. Skådespelarna spelar instrument som de fått lära sig spela för denna produktion och de har lärt sig danser som de tidigare inte kunnat. Det är inte perfekt och det är inte heller meningen. Låt eleverna diskutera föreställningens Gör det själv -anda och låt dem fundera på hur det kommer till uttryck i föreställningen. Kanske kommer denna diskussion upp när ni talar om föreställningen utifrån övningarna ovan. Om inte så led in era diskussioner på detta. Kan eleverna koppla denna estetik till sin egen vardag, handlingar och intressen? Fabelstatyer Dela in klassen i grupper med fem till sex elever i varje grupp. Instruera eleverna att en och en placera sig i en frusen position som de förknippar med de ord du säger. Vilka ord du väljer är mindre viktigt då detta första steg handlar om att förstå arbetet med att jobba med statyer. Men du kan med fördel använda begrepp som kan kopplas till föreställningen såsom makt, gemenskap, utanförskap osv. När eleverna fått grepp om hur de kan gestalta olika känslor med kroppen fördjupa uppgiften genom att jobba med en eller flera fabler och gestalta dessa i statyer. Låt varje grupp få samma fabel och se hur olika dem kan gestaltas i en frusen bild. Låt varje grupp få olika delar av samma fabel och låt dem gestalta dessa episoder i en frusen bild. Låt varje grupp få en egen fabel och gestalta i tre olika statyer. Låt övriga grupper gissa vilken fabel det är.! Tycker ni det är kul att arbeta med kroppen kan ni göra samma uppgift men istället för att göra statyer så gör rörliga formationer som kan berätta händelseförloppet på ett annat sätt än statiska statyer. Transformation I föreställningen går skådespelarna in och ur olika karaktärer. Låt eleverna testa detta genom att utmana dem att gå in och ur olika djurroller. Se till att vara på en plats där ni har golvyta. Inled med att säga ett djur som eleverna måste gestalta med kroppen. Efter ett tag när du ser att alla kommit in i sin roll säger du ett annat djur som de måste transformera sig till. Du som 8

10 lärare kan nu röra dig bland eleverna. Lägg armen på någons axel och byt plats med denna elev. Det är nu elevens tur att säga ett djur som ni transformerar er till. Sedan får den eleven utse nästa som ska säga ett djur genom att lägga sin hand på någon annans axel. Fortsätt så länge ni tycker det är kul. Innan ni slutar kan ni ha en kortare diskussion om hur det kändes. Vad var svårt? Vad var lätt? Behövde ni tänka mycket när ni skulle hitta djurens rörelsemönster eller föll det sig naturligt. Prata om vad som hände i era kroppar. Skriv och gestalta egna fabler När föreställningen var slut fick ni se en minimusikal som extranummer nere i foajén. Denna fabel är skriven av skådespelarna. Kanske kan ni skapa egna fabler och gestalta dem efter att ni diskuterat föreställningen. Självklart går det bra att göra enbart denna uppgift och inte fokusera på föreställningen. Och kanske blir ni inspirerade att tala om föreställningen efter att ni själva fått skapa. Oavsett hur ni gör, så kommer eleverna säkerligen själva att göra kopplingar och fundera på föreställningen när de gör sina egna fabler. Uppgiften handlar om att skriva en fabel och sätta denna i en kontext. Om ni börjar i texten eller om ni börjar med kontexten spelar mindre roll. Bara ni tänker på att de olika delarna har betydelse för varandra. Låt eleverna välja var de vill börja. Denna uppgift kan göras individuellt eller i grupp. Anpassa den efter dina elever förutsättningar och den tid ni har. Låt även eleverna fungera på hur de vill presentera sitt resultat. Någon kanske vill spela upp sin fabel i likhet med iscensättningarna i föreställningen, andra kanske vill göra en digital presentation och några kanske vill skapa ett stort collage. Se tipsen nedan som inspiration för dig och eleverna. Men inspirera eleverna att skapa fritt utifrån sina intressen. Texter Låt eleverna skapa fabeln utifrån karaktärer eller en sensmoral. Skriv ner djur på lappar och låt sedan eleverna dra två lappar var. Djuren de får på lapparna är de djur de ska utgå ifrån när de skriver sin fabel och placerar dem i en miljö. Skriv ner sensmoraler från olika fabler på lappar. Den sensmoral som eleverna får är den de ska utgå ifrån när de skriver sin fabel och sätter den i en kontext. 9

11 När ni skriver era fabler är det viktigt att fundera över djurens egenskaper. Läs på om olika djurs attribut och färdigheter i den utsträckning ni tycker det behövs. Har ni tid så kan ni besöka Naturhistoriska riksmuseet och utställningen Natur i Sverige. Just nu pågår också en tillfällig utställning Ögonblick i svensk vildmark. Även museets andra utställningar kan fungera som inspiration för att få en bild av olika djur och deras uttryck. Naturhistoriska riksmuseet tillhandahåller också en del lärarmaterial på sin webbplats som kan vara intressanta för eleverna att ta del av. Bland annat finns det ett material om beteendeekologi som handlar om djurs beteenden. Länkar till materialen finner du i källförteckningen längst bak. Sätt fabeln i en kontext Uppmana eleverna att sätta sin fabel i en kontext. När detta görs är det viktigt att funderar på vilka konsekvenser olika kontexter kan ha på hur vi uppfattar berättelsen. Det är inte helt enkelt och vissa delar kanske ni behöver fundera på ihop. Är det svårt att komma igång så fundera på hur de gjort i föreställningen. Vissa fabler gestaltades genom att de spelade och sjöng, andra genom att de dramatiserade berättelserna och några fabler gestaltades helt utan ord. Musik, dans, rörelse Låt eleverna välja en musikstil som kan ackompanjera deras fabler både med musik och som kan inspirera till eventuell dans- och rörelsekoreografi. En lista på musikstilar och genrer hittar ni på bland annat på Wikipedia. Se länk i referenslistan. Scenografi Utgå från olika konstinriktningar som surrealism, realism, modernism, kubism, impressionism, expressionism, futurism, graffiti, jugend, symbolism, romantiken, nyklassicism, barocken, renässansen. Eleverna kan också utgå från filmgenrer, geografiska platser, historiska platser eller en annan stadsdel än den där eleverna själva bor. Eller så utmanar du eleverna att utgå från sin egen närmiljö och placera sin fabel i den. Någon kanske vill låta sin fabel utspela sig i skolans miljö; matsalen, klassrummet, idrottshallen, skolgården, slöjdsalen osv. 10

12 Kostym Låt eleverna fundera på vad deras djurkaraktärer ska ha på sig. Även här kan ni använda de områden som presenterats för scenografi och musik. Eller så kan eleverna välja ett helt annat spår. Kanske kan de hitta inspiration i reklam, tv-serier, TV/dator/online spel osv.! Arbetar du med äldre årskurser kan du också låta eleverna arbeta med berättarperspektiv. Vem är det som berättar fabeln. Är det de deltagande djuren eller någon som observerar dem? Vad händer om de byter perspektiv?! När eleverna redovisar är det också intressant att prata om vad som hade hänt om någon av deras val kring musik, scenografi, kostym hade bytts mot någon annan stil och inriktning. Vad hade hänt då? 11

13 Referenslista Ernst, Manilla, Lorentzon, Ylva & Wester, Moa, Barn, kultur och kulturutbud Förutsättningar och förväntningar. En pilotstudie om att lyfta barns och ungas perspektiv. Stockholms kulturförvaltning, Haglund, Liza, Att tänka noga En filosofibok, Stockholm: Tiden, 2001 Haglund, Liza, Persson, Anders J, Självklart inte En filosofibok, Stockholm: Rabén och Sjögren, 2009 Helander, Karin, "Det var roligt och så lärde man sig nånting, men jag kommer inte på vilket det var" - Om barnteater och receptionsforskning. I: K. Helander, (Red.), Locus, 3-4/ /locus-2011-nr Lidén, Ellinor & Helander, Karin, Slutrapport till Statens kulturråd "Interkulturella perspektiv på scenkonst för barn och unga": Teatern som arena för interkulturella möten? Om den lokala förankringens betydelse för scenkonstens tillgänglighet. En studie av verksamheten vid Stockholms stadsteater Skärholmen, Stockholms universitet, Centrum för barnkulturforskning, Naturhistoriska riksmuseet åk 4-6, Natur i Sverige utställningstexter ställningstxt.pdf Naturhistoriska riksmuseet åk 7- gymnasiet, Natur i Sverige - beteendeekologi ndledning_beteendeekologi.pdf Google art project (via Nationalmuseum) Project/ Google Art project Stockholmskällan Wikipedia - Musikstilar 12

14 13

15 14

16 15

17 16

18 17

19 18

20 19

21 20

22 21

23 22

24 23

25 24

26 25

27 26

28 27

29 28

30 29

31 30

32 31

33 32