VARMT VÄLKOMNA TILL BORÅS STADSTEATER!

Transkript

1 VARMT VÄLKOMNA TILL BORÅS STADSTEATER! Vi är glada att ni vill komma och se föreställningen Kunskapens Frukt efter Liv Strömquists bok med samma titel. Föreställningen är ca 1 timme och 20 minuter, utan paus. I det här materialet ger vi några förslag på frågor att diskutera tillsammans med eleverna efter teaterbesöket, samt hur ni kan förbereda er innan ni går på teater. Det går också bra att bara komma hit, se föreställningen och låta den tala för sig själv. Med tillåtelse från Riksteatern och författaren citeras från Att öppna nya världar av Karin Helander (framför allt under Innan föreställningen ). Regionteater Väst har gett tillåtelse att inspireras av och citera delar ur Prata Scenkonst av Anna Berg (framför allt under Varför teater med skolan och Efter föreställningen ). Hänvisning finns även till läroplanen, LGR11, samt Borås stads Kulturprogram och Kulturplan. Läs gärna dessa skrifter i sin helhet för fördjupning, vidare källhänvisningar och exempel på övningar att göra efter teaterbesöket, m.m. Att öppna nya världar finns tillgänglig via skolscenen.riksteatern.se/ Prata Scenkonst finns tillgänglig via På vår hemsida finner ni mer information om kommande pjäser och skolvisningar. Vi finns även på Facebook: och Hälsningar Terese Martinsson Marknadsassistent terese.martinsson@boras.se Tobias Söderman Marknadsförare tobias.soderman@boras.se

2 KUNSKAPENS FRUKT VARFÖR TEATER MED SKOLAN? Att gå på teater med sina elever är inte bara ett avkopplande avbrott utan är på många sätt ett relevant komplement till den konventionella undervisningen. Nedan följer några exempel med stöd från så väl Borås Stad som läroplanen LGR11. LIV STRÖMQUIST är en av Sveriges mest hyllade serietecknare. Hon har även hörts i bl.a. P3 och podcastarna Lilla Drevet och En varg söker sin pod. I höst spelar hon in en TV-serie tillsammans med Horace Engdahl. Hennes intelligenta humor rör sig kring ämnena politisk aktivism, främst i feministiska frågor och skildrar skoningslöst hur historieskrivningen selektivt har valt att hylla vita män och skambelagt vad som ansetts kvinnligt. KUNSKAPENS FRUKT kom ut i september 2014 och är Liv Strömquists sjätte seriebok sedan debuten Den har temat det kvinnliga könsorganet. Boken innehåller serien Blood Mountain, som låg till grund för hennes Sommar i P1 om mens PRAKTISK INFO Målgrupp: gymnasieungdomar och unga vuxna. Längd: ca 80 min. Tillgänglighet: plats för rullstolar finns. Biljetter: bokas i biljettkassan tel Pris: 40 kr/elev. Lärare går gratis. Urpremiär 26 sep 2015, Lilla Scenen Skådespelare: Elin Bornell, Anna Harling, Peter Lorentzon Regissör: Mattias Brunn Scenbild: Richard Andersson Kostym: Josefin Lindskog Koreografi / dramaturgi: Nadja Hjorton Mask: Christoffer Nordin Ljus: Michael Dimle Ljud: Tobias Walka LÄROPLANEN Enligt LGR11 ska estetiska läroprocesser genomsyra samtliga ämnen och skolan ska ge utrymme för olika kunskapsformer för att skapa ett lärande där de balanseras och skapar en helhet. Eleverna ska kunna utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar. Att ta del av ett färdigt konstverk kan vara ett sätt att förstå processen och utforska nya analysområden; i mottagandet ligger det konstnärliga värdet. Några exempel ur kursplaner som rimmar extra bra med föreställningen Kunskapens frukt: HISTORIA Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning. Undervisningen ska stimulera elevernas nyfikenhet på historia och bidra till att de utvecklar kunskaper om hur vi kan veta något om det förflutna genom historiskt källmaterial och möten med platser och människors berättelser. SAMHÄLLSKUNSKAP/HISTORIA Att leva tillsammans: Skildringar av livet förr och nu i barnlitteratur, sånger och filmer, till exempel skildringar av familjeliv och skola. Minnen berättade av människor som lever nu. Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. SVENSKA Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer. Vidare ska undervisningen bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker och kritiskt värderar information från olika källor.

3 VARFÖR TEATER MED SKOLAN? KRITISKT GRANSKANDE OCH KÄLLKRITIK Konst visar en subjektiv version av verkligheten, med medvetna val för att göra detta. Analysmodellen för konst går att applicera även på andra källor, som kanske utger sig för att vara mer objektiva, som nyhetsrapportering till exempel. LGR11 betonar även elevens förmåga att använda kunskaper från olika kunskapsområden för vidare studier i samhällsliv och vardagsliv, samt gestalta olika kunskaper och erfarenheter för att öka förmågan till eget skapande. Det krävs inte att du som lärare är expert på teater eller den specifika föreställningen, men om utrymme finns kan det vara bra att prata om teaterbesöket för att förbereda eleverna på vad som ska hända. Här följer några förslag om vad ni kan ta upp i klassrummet före besöket. Undvik att ge någon läxa i samband med teaterbesöket. INNAN BESÖKET Ämnet i Kunskapens frukt är Det som brukar kallas kvinnliga könsorganet varför är det satt inom citationstecken och varför tillägget Det som brukar kallas, tror ni? Vilka associationer ger titeln? Vad säger affischen? Känner alla till Liv Strömquist? Har någon läst boken? Kanske kan ni låna några album på biblioteket och titta i för att bekanta er med hennes stil och författarskap. Att se och prata om scenkonst är ett utmärkt tillfälle att öva på att föra kreativa resonemang och att istället för att behöva finna ett gemensamt rätt svar kunna berika och komplettera varandras resonemang. PÅ TEATERN BORÅS STAD Borås Stads kulturprogram har barn och unga som ett av tre prioriterade områden. Programmet slår fast att skolan ska ansvara för att varje elev [ ] kan använda och ta del av många uttrycksformer [ ] samt ha utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud och kulturarv. I enlighet med detta har Borås Stadsteater under 2015 en särskild satsning för barn och unga, med särskilt uppmärksamhet på barn år. Var på plats i god tid, gärna 15 minuter före föreställningen börjar, så alla hinner hänga av sig och gå på toaletten. Vi är rädda om möblerna och tillåter därför inga drycker i salongen. Godispåsar och liknande kan störa med prasslande ljud. Mobilerna ska vara helt avstängda. De kan störa så väl vår elektroniska utrustning som skådespelarna. Fotografering och ljudupptagning är inte tillåten under föreställningen. Viktigt: När ni är här tar vi på teatern hand om er. Som lärare behöver du inte lägga tid på att tillrättavisa eleverna, passa på att njuta av upplevelsen tillsammans!

4 EFTER FÖRESTÄLLNINGEN EFTER FÖRESTÄLLNINGEN I samtal med eleverna efteråt är det bra om ni kan komma överens om tre steg i samtalet: Börja med att beskriva föreställningen, tolka därefter vad ni sett och avsluta med reflektioner. Försök att helt undvika värderingar och tyckande under det första steget. Det kan färga hela diskussionen och tillför inte samtalet något. Öppna för allas olika upplevelser av föreställningen. FÖRSTOD DU? Kanske menar någon att den inte förstod pjäsen. Då kan det vara bra att betona att alla förstår olika och att det kan skapa intressanta samtal. FÖRESTÄLLNINGENS TEMA Kunskapens frukt handlar om att bryta med gamla normer och skampåläggande strukturer. Under både tolkningsfasen och reflektionsfasen finns det tillfälle att undersöka hur ni uppfattade att föreställningen lyfte fram detta. Märktes det genom ironi eller sarkasm? Ombytta roller? Vilka delar var roliga och vilka brände till? Var något direkt pinsamt eller skämmigt? Pjäsen innehåller många referenser till historieskrivning. Vem skriver historien? Hur ser historien ut som vi har lärt oss den och varför? Återkoppla gärna till samtal ni har haft om pjäsen före teaterbesöket. Hur ser ni på affischen nu? Varför heter föreställningen Kunskapens frukt? PRATA INFÖR KLASSEN I ett samtal i helklass kan det vara bra att låta eleverna vända sig till bänkgrannarna och diskutera frågorna två och två eller tre och tre i ett par minuter och sedan dela sina tankar med klassen, när det kommer till tolkning och reflektion. Då dämpas anspänningen i att prata inför hela klassen. BESKRIVA Hjälp varandra att minnas vad ni har sett, kanske med hjälp av att rita upp en skiss på tavlan. Hur såg rummet/scenen ut? Vad fanns där, hur många personer var på scenen och hur såg de ut? Förändrades det? Ta även in aspekter av ljud och ljus. Hur rörde sig föreställningen framåt? Fanns det en kronologi, hur var tempot och rytmen? TOLKA Här ställer ni tillsammans frågan varför till era beskrivningar. Varför såg scenen ut som de gjorde? Vad betydde kläder och klädbyten? Vilken roll spelade ni som publik, kände ni er delaktiga någon gång? Talade skådespelarna direkt till er eller bröt de på något annat sätt den s.k. fjärde väggen från scenen? Upplevdes skådespelarna som särskilt fysiska? Hur uppfattade ni att föreställnignen använde symboler i klädsel och gestaltning? REFLEKTERA Här får de personliga associationerna och reflektionerna komma fram. Motsvarade föreställningen era förväntningar? Var det något som överraskade? Ställ gärna öppna följdfrågor för att hjälpa eleverna att utveckla sina resonemang. Hjälps åt att leta efter existensiella eller filosofiska frågor. Återkoppla gärna då och då under samtalet till principen att tolka hellre än tycka och att ingen kan tycka eller förstå rätt eller fel.

5 ORDLISTA Scenografi Scenrummets utseende: dekoration möblering, design. Koreografi Val av rörelser på scenen Kostym Vilka kläder och skor skådespelarna bär Mask Vilket smink och frisyrer skådespelarna har Blackbox svartmålat rum utan fönster avsett för scenkonst Regi Valet av vad skådespelarna ska göra och föreställningens helhet Foajé Utrymme utanför scenrummet där publiken väntar på föreställningen Dramaturgi Uppbyggandet av en berättelse, föreställningens struktur VÄLKOMNA ÅTER!