TÖRNROSA Inspirationsmaterial av: Manilla Ernst

Transkript

1 TÖRNROSA Inspirationsmaterial av: Manilla Ernst

2 Produktion Medverkande Ellen Hennig Madeléne Evertsson Malin Tengvard Anders Öhrström Manus: Manda Stenström Regi & scenografi: Jonas Nilsson Kostym: Marie Moberg Spelperiod: 24 feb 18 maj Målgrupp: Högstadiet Föreställningens längd: 60 min

3 Introduktion till inspirationsmaterialet Detta inspirationsmaterial är till för att du som lärare ska få verktyg till att samtala om föreställningen Törnrosa den enda sanna kärlekens tid med dina elever. Att gå på en teaterföreställning är både en kollektiv och individuell upplevelse. Ni ser föreställningen gemensamt och kommer delvis ha liknande upplevelser men hur ni tolkar och tar del av produktionen beror också helt på era personliga erfarenheter, vem ni är samt tidigare möten med scenkonst. Om ni gör övningarna i detta häfte handlar det inte om att svara rätt enligt ett facit, för det finns inget sätt som är rätt eller fel. Övningarna handlar om att resonera kring föreställningen och diskutera era upplevelser. Betrakta materialet som inspiration. Välj ut de övningar du tycker är intressanta och kombinera dem så de blir relevanta för din klass. Du som lärare känner din klass bäst och vet deras behov, liksom vad som är deras styrkor och svagheter. Vissa övningar kan behöva göras mer komplexa så att eleverna blir mer utmanade medan andra övningar kanske måste förenklas. Flera av övningarna går säkerligen också att kombinera med projekt och uppgifter som ni redan gör i skolan, utnyttja det! I informationen till föreställningen Törnrosa den enda sanna kärlekens tid står att läsa att det är en pjäs om romantik, taktik, tidsanda och det mod som krävs för att våga älska. Den klassiska kärlekssagan möter en mer samtida syn på kärlek och relationer och detta är något som kommer beröras i materialet. Inspirationsmaterialet följer uppsättningens form och innehåll. Det ger förslag på hur och vad ni kan samtala om i relation till föreställningen. Materialet innehållet också exempel på kreativa och skapande uppgifter som kan komplettera era samtal. Eftersom synen på och erfarenheterna av kärlek och relationer kan skilja sig mycket åt, både mellan eleverna men också mellan dig som vuxen och ungdomarna kanske det inte är helt enkelt att komma igång med ett samtal. Flera av övningarna nedan utgår från karaktärerna och händelserna som gestaltas i föreställningen. När ni utgår från föreställningen i era samtal har ni något konkret att förhålla er till samt en gemensam upplevelse som kan underlätta samtalen. Vissa övningar blir dock mer personliga. Om eleverna tycker att det är svårt att diskutera kan du prata med dem om att det är skillnad på att vara personlig och privat. Tänk också på att du som lärare inte behöver ha alla svar när ni samtalar om föreställningen och

4 dess tema. Diskutera istället tillsammans med eleverna och visa att det inte alltid finns givna svar. Det viktiga är att man delar med sig av sina tankar och funderingar. Sist i inspirationsmaterialet finns en referenslista. Ett par böcker tar upp filosofisamtal med barn och unga vilka kan ge bra vägledning i era samtal om föreställningen. I referenslistan finns också en del texter som handlar om ungas reception av teater. Dessa kan vara intressanta att ta del av för att bättre förstå hur barn och unga talar och resonerar kring sina konstupplevelser. Du behöver inte läsa litteraturen för att kunna göra uppgifterna utan se det som inspiration och stöd om intresse finns. INFÖR TEATERBESÖKET Eleverna behöver inte förberedas på något särskilt sätt inför föreställningen. Ungdomar uppskattar dock att få information om vad de ska se, på samma sätt som vi vuxna vill ha information när vi ska ta del av kulturevenemang. Berätta för eleverna det du vet, exempelvis övergripande om föreställningen och dess tema. Titta också på Estrad Norrs webbplats och den informationen som finns där. Titta på föreställningens affisch och titeln. Resonera kring dessa och fokusera sedan på era förväntningar och låt dem ligga till grund inför ert besök. Ni kan också ägna lite tid åt att tala om vilka som arbetar på en teater. Gör en gemensam lista på de olika yrkena som finns, exempelvis skådespelare, regissör, maskör, kostymör, scenograf, rekvisitör, koreograf, ljud/ljusdesigner, ljud/ljustekniker, scentekniker, kommunikatör, producent, konstnärlig ledare, foajé-personal osv och diskutera deras olika uppgifter. Tankekarta Gör en gemensam tankekarta med era förväntar på föreställningen. Sätt exempelvis upp ett stort papper på väggen. Gärna 1x1 meter eller ännu större. Skriv ner och rita alla de tankar ni har inför ert teaterbesök. Det går också bra att använda whiteboardtavlan eller smartboard så länge ni kan spara ner tankekarta och gå tillbaka till den vid ett senare tillfälle. Det ni diskuterar innan ni ser föreställningen bör fokusera på era förväntningar. Det är viktigt att även du som lärare noterar dina tankar. Er tankekarta behöver inte ha någon särskild form eller struktur, det viktiga är att ni får ett collage över era gemensamma funderingar. Hur ni gestaltar det spelar mindre roll.

5 Exempel på frågor att utgå från: Vad vet ni om Törnrosa sedan tidigare? Hur kommer denna föreställning skilja sig från den klassiska berättelsen om Törnrosa tror ni? Vad kommer att hända i föreställningen? Hur kommer det se ut på scenen? Vilka karaktärer kommer att finnas med i föreställningen? Hur många skådespelare tror ni är med? Vad kommer skådespelarna ha på sig? Var kommer ni i publiken att sitta? Kommer det finnas musik och hur kommer den låta? Osv... EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Minnesrunda Låt varje elev återge ett minne från föreställningen. De kan välja att berätta det första de kommer att tänka på eller något som de gått och funderat på efter föreställning. Det kan vara något som de tyckte var väldigt bra eller något som de reagerat negativt på. Det kan handla om föreställningens handling eller iscensättningen. Genom minnesrundan får ni ta del av varandras upplevelser och ni hjälper också varandra att komma ihåg vad som hände i föreställningen. För dig som lärare får du också en inblick i vad eleverna har fäst sig vid och hur de tagit emot föreställningen. Länka samman era minnen till en helhet När alla elever fått berätta varsitt minne så gör om övningen och fokusera på enbart handlingen. Föreställ er en osynlig tidslinje som går från en sida klassrummet till den andra vilket gestaltar föreställningen från början till slut. Er uppgift är att fylla tidslinjen med föreställningens scener. Låt eleverna återge en händelse från föreställningen och när de gör detta måste de ställa sig på linjen i den ordning som det spelades upp. Ni kan behöva hjälpas åt för att komma ihåg. När alla elever står på linjen kan ni återigen berätta era minnen men nu i den ordning som det utspelade sig. Fundera också på om det är någon scen som ni missat och var på linjen den skulle hamna. Fördjupa övningen Medan eleverna står kvar kan ni gemensamt fundera på hur och om scenografin, kostymerna, ljuset, ljudet och så vidare förändrades under föreställningens gång. Varje elev har i nuläget varsin scen att ansvara för. Låt dem berätta hur det såg ut i scenrummet då den scenen

6 utspelade sig. Har de svårt att förklara ställ frågor som kan vara till hjälp. Utgå exempelvis från frågeställningarna under avsnittet Diskutera föreställningens iscensättning. Återgå till er tankekarta När ni pratat en del om föreställningens innehåll och form utifrån era minnen ta fram er tankekarta, om ni gjorde en innan ni såg föreställningen. Stämde era förväntningar? Var något annorlunda? Var det något som överraskade er? Arbeta med föreställningens tematik För att tala om föreställningens tematik kan det vara bra att utgå från en associationsövning för att få en bild av hur eleverna resonerar kring begrepp som på olika sätt berörs i föreställningen. Associationsövning Dela ut varsitt papper till eleverna och be dem associera fritt till ett eller flera av följande begrepp: Kärlek, Obesvarad kärlek, Förälskad, Känslor, Självständighet, Självkänsla, Mod, Vänskap, Rädsla, Ensamhet, Gemenskap, Hjälpsamhet, Osäkerhet, Ansvar. Samla in och skriv upp associationerna på tavlan. Diskutera och analysera tillsammans vad orden betyder. Varför beskriver vi orden som vi gör? Vilken funktion/innebörd har begreppen och varför? Fortsätt diskutera utifrån frågorna nedan. För att exemplifiera används förälskad men testa även med de andra begreppen och formulera liknande frågor till dem. Hur är det att vara förälskad? Varför blir vi förälskade? Kan man bara bli förälskad eller är det något vi blir efter att ha varit i olika situationer? Är känslan av förälskelse olika om man är tjej eller kille? Är det skillnad på förälskelse om man är ung eller gammal? Fundera på förälskelse över tid. Tror ni det upplevdes, och kom till uttryck, på samma sätt förr i tiden som idag? Om det är annorlunda på vilket sätt? Är det skillnad på förälskelse i fiktion jämfört med i verkligheten? Varför/varför inte? Osv

7 Olika syn på kärlek Dela in klassen i 4 grupper och tilldela varje grupp en av karaktärerna från föreställningen. Är ni många i klassen kanske ni får vara 8 grupper så två grupper arbetar med samma karaktär. Låt eleverna fundera på hur karaktären de fått tilldelade förhåller sig kärlek. Eftersom karaktärerna mer eller mindre förändrar sin inställning till kärlek under föreställningens gång kan det vara bra att eleverna väljer en scen som de vill fokusera på. Om eleverna har svårt att komma igång med uppgiften så bildgoogla ordet Kärlek. Projicera träfflistan så alla kan se den. Fråga eleverna om det är så här deras karaktär upplever kärlek? Svaret blir antagligen nej då träfflistan för kärlek är väldigt stereotypt lycklig och därifrån kan eleverna säkert lättare börja resonera kring sina karaktärers känslor. När de funderat och diskuterat låt eleverna gestalta sin karaktärs syn på kärlek i en bild. Eleverna kan göra bildcollage med urklipp från tidningar och andra bilder, de kan gestalta det i ett fotografi med sina telefoner och så vidare. Har ni möjlighet låt eleverna arbeta med uppgifterna under några dagar så att de har chans att samla bildmaterial. När eleverna redovisat vad de kommit fram till kan ni gå tillbaka till Google-sökningen på ordet Kärlek och diskutera varför ni tror att träfflistan blir som den blir. Att efterarbeta en föreställning behöver inte enbart handla om att prata om innehållet i en föreställning. Föreställningen kan bli ett avstamp för att arbeta med något annat. Kanske kan bildsökningen av ordet Kärlek bli utgångspunkt för ett projekt kring Medie- och informationskunnighet. På Statens medieråds webbplats finns mycket material att arbeta vidare med. Omvärldsanalys - relationsberättelser I föreställningen möts den klassiska kärlekssagan om Törnrosa med en mer samtida syn på kärlek och relationer. Låt eleverna göra en omvärldsanalys på begreppen kärlek och relationer. Varje dag omges eleverna av reklamfilmer, affischer, tv/dataspel, tidningar, tvserier, YouTube-klipp och så vidare som på olika sätt visar på relationer. Låt eleverna samla in och ta med exempel. Fundera gemensamt på likheter och skillnader i sättet som relationer och kärlek gestaltas. Kan ni se mönster som är typiska för vår tid?

8 Ett annat spår är att låta eleverna intervjua personer om vad kärleksrelationer är för dem. Begränsa uppgiften till skolans kontext och låt eleverna intervjua andra elever, lärare, sjuksystern, kuratorn, matpersonalen, vaktmästaren, rektorn och så vidare. Om det finns möjlighet kan det vara intressant att ställa frågan till andra människor som finns runt om i skolans närmiljö; bibliotekarier, politiker, poliser, butiksbiträden, frisörer, parkeringsvakter med flera. Låt fantasin flöda och anpassa arbetet efter klassens förutsättningar och elevernas intressen. Skrivuppgift - Sätt andra sagor och berättelser i en samtida kontext Låt eleverna välja en annan känd saga. Skriv om den och sätt den i en samtida kontext. Har ni inte möjlighet att skriva nya historier låt eleverna fundera på vilka delar i berättelsen de skulle vilja göra om och vilka delar i ursprungshistorien som kan vara kvar. Denna uppgift går att göra individuell eller i grupp. Ni kan också välja en berättelse och diskutera den i helklass. Gör som en stor mindmapp över hur ni skulle göra en modern version. Förutom att tänka på innehållet och tematiken. Fundera på berättartekniska grepp. Hur kan sagan förändras genom att skriva på ett visst sätt. Diskutera föreställningens iscensättning Diskutera föreställningens tema i relation till iscensättningen. Vilken funktion har ljuset, ljudet, scenrummet, kostymer, mask, rekvisita och koreografi för gestaltningen av temat? Välj ett eller flera nedslag. Samtala i helklass eller dela in eleverna i mindre grupper. Scenografi, ljus, rekvisita Hur såg scenrummet ut? Vilka olika spelplatser fanns i föreställningen? Vilken rekvisita fanns i scenrummet? Hur används den? Vilken betydelse hade ljussättningen för berättelsen? Hur förändrades ljuset under föreställningens gång? Osv Kostym, mask och peruk Vilka olika kostymer hade karaktärerna? Vad symboliserar dessa? Vad hade skådespelarnas för mask och peruk? Vad vill de gestalta med detta? Osv

9 Rörelser, koreografi, musik Hur arbetade skådespelarna med kroppen? Hade de några återkommande rörelser? Hade de personbundna rörelser, specifika för de olika karaktärerna? Hur skulle ni beskriva musiken? Vilken funktion hade den? Vad bidrog den till? Osv Fundera också på vilken betydelse iscensättningen hade för berättelsen. Varför har det konstnärliga teamet valt att iscensätta föreställningen så här? Vilken betydelse har det för tematiken? Detta är ingen lätt uppgift men försök resonera utifrån så som ni uppfattar och tolkar det. Som framkommit tidigare är föreställningen ett möte mellan en klassisk kärlekssaga och en mer samtida syn på kärlek och relationer. På vilket sätt gestaltas det i iscensättningen? Vad hade hänt om de valt att iscensätta det på ett annat sätt? Skapa självporträtt I samtal om relationer och kärlek landar diskussionerna ofta i samtal om varje enskild persons eget uttryck, utseende och känsla. Vi påverkar varandra medvetet eller omedvetet av hur vi själva framstår. Låt eleverna göra självporträtt. Antingen kan de arbeta i par så de kan hjälpa varandra att göra sina bilder eller så låter du dem arbeta individuellt. Porträtten måste göras utifrån en känsla. Denna känsla kan vara egenupplevd eller en känsla som eleverna skulle vilja gestalta just för uppgiften. Låt dem välja hur de vill göra sina självporträtt. De kan rita, måla, skapa i lera, fotografera göra collage, bygga o lego osv. Om ni har möjlighet så låt uppgiften löpa över ett par dagar så att eleverna har tid på sig att göra sina porträtt. På så sätt har de också möjlighet att använda fler material än vad ni kanske har tillgång till under en specifik lektion. Har eleverna svårt att komma fram till vilken känsla de vill ha i sitt självporträtt kan du ge dem olika förutsättning att tänka utifrån som inspiration: - Den känsla du upplever när du vaknade upp en måndag morgon. - Den känsla du upplever när du vaknar upp en lördag morgon. - Den känsla du upplever efter att ha sett föreställningen Törnrosa - Den enda sanna kärlekens tid. - Den känsla du upplever när du varit ovän med en kompis.

10 - Den känsla du känner när du äter din favorit maträtt. - Den känsla du upplever när du går vilse. - Den känsla du upplever efter en gymnastiklektion. Osv... Ni kan också inspireras av att söka fram självporträtt på Google Art Project. När ni är klara kan ni sätta upp alla självporträtt. Låt eleverna prata om varandras bilder och vilken känsla de tror är gestaltade. Se om ni kan gissa rätt eller om ni behöver få hjälp av den som gjort porträttet. Utifrån självporträtten kan ni diskutera vilken betydelse ens uttryck har på andra. Eller så gör ni bara uppgiften för att det är kul och låter den stå för sig själv.

11 Referenslista Ernst, Manilla, Lorentzon, Ylva & Wester, Moa, Barn, kultur och kulturutbud: Förutsättningar och förväntningar. En pilotstudie om att lyfta barns och ungas perspektiv. Stockholms kulturförvaltning, Haglund, Liza, Att tänka noga: En filosofibok, Stockholm: Tiden, 2001 Haglund, Liza, Persson, Anders J, Självklart inte: En filosofibok, Stockholm: Rabén och Sjögren, 2009 Helander, Karin, "Det var roligt och så lärde man sig nånting, men jag kommer inte på vilket det var" - Om barnteater och receptionsforskning. I: K. Helander, (Red.), Locus, 3-4/ /locus-2011-nr Illouz, Eva, Därför gör kärlek ont - En sociologisk förklaring, Göteborg Daidalos, 2014 Lidén, Ellinor & Helander, Karin, Slutrapport till Statens kulturråd "Interkulturella perspektiv på scenkonst för barn och unga": Teatern som arena för interkulturella möten? Om den lokala förankringens betydelse för scenkonstens tillgänglighet. En studie av verksamheten vid Stockholms stadsteater Skärholmen, Stockholms universitet, Centrum för barnkulturforskning, Google Art project Statens medieråd UR-skola: Selfie och självporträtt UMO