MENINGEN MED DÖDEN av. Manilla Ernst

Transkript

1 INSPIRATIONSMATERIAL MENINGEN MED DÖDEN av. Manilla Ernst Meningen med döden Meningen med döden är en poetisk och filosofisk föreställning som spelas för en publik från 5 år. Uppsättningen har arbetats fram genom en undersökande och associativ process där skådespelarna och regissören bland annat har haft workshops med barn för att undersöka deras tankar, bilder och funderingar kring döden. Föreställningen gestaltar döden från flera perspektiv. Vad händer med olika levande ting som dör: växter, djur, människor? Hur ser döden ut som rörelse? Vilka ceremonier och ritualer är förknippade med döden? Vilka regler och normer finns? Hur ser jag på döden? Hur ser andra på döden? Hur känns det att dö? Vad känner de som förlorar någon? Vilka rädslor har vi inför döden? Föreställningen kommer inte ge några svar och sanningar. Istället kommer de skapa ett rum där det finns plats och tid att tänka på de stora frågorna. Inspirationsmaterialet följer uppsättningens form och innehåll. Det ger förslag på hur och vad ni kan samtala om i relation till föreställningen. Materialet innehållet också exempel på kreativa och skapande uppgifter som kan komplettera era samtal.

2 Eftersom synen och erfarenheterna av döden kan skilja sig mycket åt, både mellan barn men också mellan dig som vuxen och de barn/elever du arbetar med, är det bra att i era samtal utgå från de händelser som gestaltas i föreställningen. På så sätt har ni något konkret att förhålla er till samt en gemensam upplevelse som ni alla tagit del av. Säkerligen kommer ni att komma in på andra mer personliga erfarenheter under era samtal, men utgå till en början med från föreställningen. Se materialet som inspiration. Välj ut de övningar du tycker är intressanta och kombinera dessa så de blir relevanta för er förskoleklass/skolklass. Vissa övningar kan behöva göras mer komplexa medan andra kanske måste förenklas. Du som pedagog/lärare känner din barngrupp/elevgrupp bäst, så anpassa materialet efter era förutsättningar samt de resurser och den tid ni har till förfogande. Att arbeta med ett tema som döden kan vara ovant. En bra grundregel kan vara att hela tiden utgå från barnens frågor och inte svara på något annat än det som de frågar efter. Vi vuxna har en fallenhet att ofta ge längre och mer komplexa svar än vad som behövs. Ge barnen så konkreta svar som möjligt på de frågor som de ställer. Har ni inget svar säg det till barnen. Döden är på många sätt lika obegriplig för vuxna som för barn och du som pedagog/lärare behöver inte ha alla svar. Diskutera istället tillsammans med barnen hur ni tror att det är? Kan ni tillsammans söka reda på svaren till era frågor? Och kom ihåg att vissa frågor inte går att besvara. Sist i inspirationsmaterialet finns tips på vidareläsning kring barns tankar om döden. Här finns också ett per exempel på böcker som tar upp filosofisamtal med barn vilka kan ge bra guideledning i era samtal. I litteraturlistan finns också en del texter som handlar om barns reception av teater. Dessa kan vara intressanta att ta del av för att bättre förstå hur barnen talar och resonerar kring sina konstupplevelser. Vidare finns också exempel på litteratur som handlar om att tolka barns bilder. Flera av er har säkert redan stor kunskap om barns bildskapande men eftersom inspirationsmaterialet innehåller en del aktiviteter där barnen får uttrycka sig i bild kan litteraturförslagen vara bra att ha tillgänglig.

3 INFÖR TEATERBESÖKET Eleverna behöver inte förberedas på något särskilt sätt kring uppsättningens tema. De kan möta och uppleva föreställningen utan någon förhandsinformation. För er som vill att eleverna ska arbeta och fundera kring temat innan ert besök i Skärholmen finns ett par inledande övningar. Dessa kan med fördel även göras efter att ni sett föreställningen. På Stockholms stadsteater Skärholmens hemsida finns inspirationsmaterialet Att gå på teater och Teaterordlista vem gör vad och vad finns på teatern som ger tips på hur du kan förbereda barnen inför det kommande teaterbesöket. Exempelvis kan det vara bra att prata om vad teater är. Kanske har barnen minnen från tidigare teaterbesök som de kan delge varandra. Kanske har ni som grupp gått på teater tillsammans. Prata om dessa upplevelser och fundera på hur ni tror besöket i Skärholmen kommer att bli. Gestalta utan ord Eftersom föreställningen delvis fokuserar på det visuella; karaktärernas rörelser och relationer, kan det vara bra att samtala om hur man kan gestalta något utan att använda det talade språket. Undersök om ni, med ert kroppsspråk, skulle kunna gestalta exempelvis; jag gillar dig/ jag älskar dig jag saknar dig jag är glad/ledsen jag är glad att du finns jag är arg på dig jag är ensam jag behöver tröst jag vill leka med dig Testa också det motsatta. Jag vill inte vara ensam/ jag vill inte leka/ jag behöver inte tröst och så vidare. Kom gärna på egna känslor som ni kan gestalta. Gör övningen i större eller mindre grupper. Låt barnen gestalta känslorna spontant eller ge dem tid att förbereda sig. För de minsta barnen kanske ni behöver diskutera tillsammans hur olika känslor kan gestaltas i kroppen och testa ihop, snarare än att de visar upp en och en. Testa er fram och gör det som passar er grupp.

4 Mindmap Placera ett stort vitt papper på golvet. Gärna 1x1 meter eller ännu större. Sitt i en ring runt pappret. Ha pennor och kritor till hands. Prata om föreställningens titel, Meningen med döden. Filosofera tillsammans vad ni tror kommer hända i föreställningen och gör en gemensam mindmap över era tankar. Frågorna som ni tar upp innan ni ser föreställningen bör fokusera på era förväntningar och önskningar. Vad ni tror kommer att hända och vad ni hoppas få se. De barn som inte lärt sig skriva än kan rita sina förväntningar och så kan du som pedagog komplettera med text. Det viktigaste är att ni får ett collage över era gemensamma förväntningar, om de gestaltas i bild eller text spelar inte så stor roll. Vad kommer att hända i föreställningen? Vem kommer att vara med? Vilka handlar föreställningen om? Hur kommer det vara? Hur kommer det se ut i salongen? Hur och var kommer ni få sitta? Hur många skådespelare tror ni är med? Kommer någon annan vara med? Vad kommer skådespelarna ha på sig? Hur kommer dem prata om döden? Avsluta med att prata om hur ni ska ta er till teatern. För många barn är teaterupplevelsen inte enbart förknippad med det som händer i salongen. Vägen dit och väntan i foajén kan ha lika stor betydelse som själva föreställningen. Prata om barnens förväntningar innan ert besök. På så sätt har barnen en gemensam förståelse för sina egna förhoppningar liksom kamraternas. Du som pedagog/lärare får också en inblick i hur barnen tänker kring det kommande teaterbesöket. Detta kan vara bra att ha kunskap om när ni har ert efterarbete.

5 EFTER TEATERBESÖKET Minnesrunda Sitt i ring och uppmuntra barnen att i tur och ordning berätta varsitt minne från föreställningen. Förutom att de får ta del av varandras upplevelser hjälper ni varandra att minnas det ni sett. Lyssna till allt som kommer upp under minnesrundan och fånga även upp de tankar som inte specifikt rör föreställningen och dess tema. Barnens upplevelser är subjektiva och de skapar innebörder och sammanhang utifrån sin förståelsehorisont. Bortse därför inte från de minnen som upplevs ligga utanför föreställningens tema utan uppmuntra barnen att även prata om dessa. Om det är svårt att få igång en diskussion kan ni hjälpa barnen genom att ställa frågor om föreställningen. Hur började föreställningen? Vilka karaktärer var med? Vem var Britta och Sebbe? Vad hände med dem? Vad hände i föreställningen? Vilka handlade den om? Vad hade de på sig? Vad pratade dem om? Hur såg teatersalongen ut? Vad var kul, läskigt, tråkigt, spännande, konstigt? Hur kändes det i kroppen när de spelade upp de olika scenerna? (ge exempel på någon av scenerna: blev man ledsen, glad, arg osv.) Återknyt till er mindmap Ta fram er mindmap, om ni gjorde en innan ni såg föreställningen. Var föreställningen som ni trodde? Vad var med och inte? Pratade dem om döden på något annat sätt än de sätt som ni tog upp? Prata om föreställningens form Eftersom föreställningen är delvis fragmentarisk kan det vara intressant att prata om vilken betydelse scenografin, kostymerna, rörelserna, musiken hade för temats iscensättning. Detta är ingen lätt uppgift men barn brukar ha ganska mycket funderingar över scenrummets

6 utformning om man frågar dem. Prata om alla dörrar och öppningar som fanns i rummet. Varför var dessa där, hur och när använde skådespelarna dem? Vilken övrig rekvisita fanns i scenrummet? Hur användas den? Det viktigaste med uppgiften är inte att komma fram till något rätt och fel utan samtala om era olika upplevelser om det som fanns i scenrummet. Om det är svårt för eleverna att diskutera, kan det vara idé att låta dem rita/måla något minne från föreställningen. I teckningarna kommer säkert karaktärernas specifika attribut och uttryck att gestaltas liksom scenrummet. Kanske blir det lättare för barnen att diskutera när de kan utgå från sina teckningar. Det kan också vara bra att låta barnen rita en teckning inför minnesrundan ovan. Testa er fram och se vad som fungerar för just din grupp. Samtala om döden utanför föreställningens kontext Barnen kommer säkert även vilja berätta om egna erfarenheter som är kopplade till föreställningen tema. Det finns olika sätt att prata om och filosofera kring vad döden är och hur det blir som det blir. Nedan finner ni några påstående som kan vara utgångspunkter för samtalen med barnen. Föreställningen tar upp döden på ett lekfullt sätt och detta lekfulla sätt bör också finnas när ni tar upp temat på förskolan och i skolan. Frågorna nedan bör inte enbart knytas till människors död. Sätt dem i relation till djur, växter, ting. Att exempelvis tala om varför växter dö ger en ingång till diskussioner kring kretslopp (se nedan). I föreställningen möte ni djuren Britta och Sebbe vilka berättar vad som hände när de dog. Vidga diskussionen till att prata om andra djur och deras död. Det är nog flera av barnen som förlorat egna husdjur som de kan berätta om. Dessa berättelser kan leda in på samtal om sorg och saknad. Hur känns det i kroppen när någon dör? Varför känns det så? Vad kan man göra när man saknar någon? För att kunna diskutera en eller flera av frågorna nedan behöver ni inte sitta och prata om dem rakt upp och ner. Rita, skapa, gestalta och dramatisera utifrån era förutsättningar och det material ni har tillgång till. Varför dör man? Varför måste man dö? På vilka sätt kan man dö?

7 Vad händer egentligen när en dör? Med kroppen? med alla tankarna som fanns inne i huvudet? Hur tror ni det känns i kroppen när man dör? Kan bara en del av kroppen dö? Hur känns det att förlora någon? Varför blir det sorgligt när någon död? Gör en skulptur Ta fram massor av pysselmaterial: pennor, papper, sugrör, piprensare, flirtkulor, servetter, klister, tejp, tygbitar, stenar, pappersrullar osv. Det ni har tillgång till helt enkelt. Låt varje barn göra en individuell skulptur utifrån frågorna Vad är döden för dig?/hur skulle du vilja gestalta döden? När alla gjort sin egen staty bygger ni ihop dessa till en gemensam stor skulptur på ett stort papper. I denna övning behöver man inte berätta vad det är man gjort utan bara göra och skapa utifrån vad man själv tänker. Det intressanta är att se hur olika skulpturer ni gör och vad dessa får för uttryck när de sätts ihop. Hur gestaltas döden i bilderböcker Låt barnen undersöka hur döden gestaltas i andra sammanhang än i föreställningen. I slutet av inspirationsmaterialet finns en lista på bilderböcker som på olika sätt tar upp döden. Uppmuntra barnen att undersöka hur döden gestaltas i barnlitteraturen. Varför inte låta dem vara detektiver som ska söka svar på vad som händer i böckerna. Vem dör? Varför dör den? Vad gör dem med den som dött? De mindre barnen kan fokusera på bilderna och berätta vad som visas där och så kan du som pedagog läsa texten. De äldre barnen, som själva kan läsa, kan arbeta mer självständigt och därefter berätta för kamraterna vad de kommit fram till. Begravning i olika kulturer Mycket av den bilderbokslitteratur som finns återger kristna ritualer och begravningsceremonier, vilket är bra att du som lärare/pedagog är medveten om. Istället för att se detta som ett problem använd berättelserna och bilderna för att samtala om hur begravningar skiljer sig åt i olika länder. Om ni inte redan har kunskaper om hur ceremonier och ritualer ser ut i andra kulturer kan du tillsammans med barnen leta fram fakta om hur man gör i andra länder. Arbeta i mindre grupper och se om ni kan hitta information i böcker eller

8 på internet. Hur självständigt barnen kan arbeta med denna övning beror givetvis på deras ålder. Här får du som pedagog anpassa uppgiften. Tema kretslopp Föreställningens tema om döden kan mynna ut och inspirera till andra teman och projekt som kretslopp och miljö. På hemsidan håll Sverige rent finns mycket information och material som kan inspirera till kortare och länge arbeten kring växters liv, vattnets kretslopp och återvinning. Bygg kretsloppsmiljöer i miniatyrformat och ha utställning för anhöriga och de andra barnen/eleverna på förskolan/skolan. Använd exempelvis skokartonger för att bygga kretsloppsmiljöer. Skoaffärer brukar vara generösa med att skänka bort överblivna kartonger om man frågar. Eller fråga barnen hur de skulle vilja bygga ett kretslopp. Jobba i större eller mindre grupper. Anpassa och experimentera utifrån era resurser och eran tid. Kretsloppstemat kan också mynna ut i diskussioner om vår kost och varifrån köttet vi äter kommer ifrån. Utveckla samtalen och diskussionerna utifrån vad barnen är in intresserade av. Jag är en död sparvhök då är jag en I föreställningen leker Britta och Sebbe en improviserad kretsloppslek. En av dem börjar med att vara en död sparvhök. Den andra fortsätter och säger att hen är maskarna som äter på sparvhöken varpå de sedan fortsätter en kretsloppstråd som till slut leder tillbaka till den döda sparvhöken. Tex: Då är jag jorden där maskarna bor, då är jag trädet som växer ur jorden, då är jag lövet som sitter på trädet, då är jag lusen som bor på lövet, då är jag larven som äter lusen osv. Om barnen visar intresse för denna episod i föreställningen kan ni själva testa att leka leken. Det är inte en helt lätt lek, men den är kul och utmanande att testa. Om det är svårt för eleverna att i tur och ordning säga vad de är, i förhållande till vad kamraten sa, kan ni alltid göra leken i grupp. Börja med den döda sparvhöken och fundera tillsammans på vad som händer i nästa steg. Och ni behöver inte komma tillbaka till den döda sparvhöken på slutet. Det roliga är att försöka komma på saker som är beroende av varandra och få igång tänket av hur ting hör ihop. Testa att utgå ifrån andra saker än sparvhöken. Om jag är en låt, då är jag pianot som spelar låten, då är jag fingrarna som spelar på pianot

9 Spin-off teman Under ert efterarbete med föreställningen kommer ni säkert komma in på teman och funderingar som inte handlar om döden. Utforska dessa och arbete med det som intresserar er. Bara för att en föreställning har ett specifikt tema behöver inte efterarbetet nödvändigtvis kretsa kring det. Ha föreställningen som utgångspunkt men låt era individuella intressen styra hur ni efterarbetar. Kanske är det någon del i föreställningen som ni kan knyta till redan pågående arbeten i era verksamheter. Pausa med lek Efter alla samtal, diskussioner, reflektioner och kreativt skapande kan det vara skönt att rensa tankarna, röra på kroppen och leka ihop. Nedan finns förslag på grupplekar. Har ni egna favoritlekar kan ni självklart göra dessa. Efter att ha lekt ett tag tillsammans samla ihop barnen igen. Innan ni fortsätter med den övriga verksamheten fråga om det är någon som kommit på något från det ni pratade om tidigare, som de vill diskutera innan ni gör annat. Vad är ljuden? Material: Det som finns till hand i rummet Låt barnen lägga sig på golvet och blunda. Berätta för dem att du kommer att göra olika ljud från saker som finns i rummet. Uppmana barnen att lyssna noga och känna efter vad ljuden väcker för idéer och bilder inom dem. Det viktiga är inte hur de hör ljuden utan hur de associerar till dem. Gör de olika ljuden (t.ex. dra ut en stol, knacka på en hylla, banka i bordet). Låt det gå en stund mellan varje ljud. Efter sex till sju ljud sätt er i en ring eller i mindre grupper och låt barnen berätta vilja bilder de fick av ljuden och vad de tänkte på. Labyrinten Material: Det som finns tillgängligt Gör en labyrint av diverse saker, t ex stolar, mjukisdjur, kartonger osv. Låt barnen provgå labyrinten en och en. Barnen ska sedan försöka komma ihåg var alla saker ligger för att i nästa runda gå genom labyrinten med förbundna ögon. De måste då försöka undvika att välta omkull de utplacerade sakerna. Kamraterna kan hjälpa till genom att säga när de måste lyfta foten, svänga, böja sig osv.

10 Bullen/knuten Material: Inget Be barnen ställa sig på ett led och tar varandra i händerna. Rulla ihop ledet som en bulle. När ledet är hårt inrullat ska den som är innerst försöka ta sig ut och de andra ska följa efter. Barnen ska hela tiden hålla varandra i händerna. Låt barnen stå tätt ihop i en ring. Be dem blunda och sträcka in händerna i mitten av ringen. Utan att titta ska de hitta två andra händer att gripa tag i. När alla håller i någon kan de titta. Nu ska de genom samarbete lösa ut trasslet av händer utan att släppa taget. Lyckas de ska barnen till slut stå i en ring där alla håller varandra i händerna. Chip, chipboooong, chipchip Material: Inget Denna lek innehåller tre olika ljud med olika betydelse: "chip" som betyder att det går vidare, "chipboooong" som innebär att ljudleken byter håll och "chipchip" som innebär att man hoppar över nästföljande person. Sitt i en ring. Låt ett av barnen börjar med att säga chip. Därefter är det nästa barns tur att säga något av de tre ljuden "chip", "chipbooong" eller "chipchip" (Gå exempelvis medsols). Träna några gånger till alla förstått reglerna. Därefter uppmanar ni barnen att inte visa tänderna när de säger orden. De som visar tänderna åker ut. På så sätt minskar antal deltagare och till sist är det bara en kvar. Tuggummi Material: Inget Låt alla barn utom ett lägga sig raklånga på golvet i en ring. Huvudena ska vara mot mitten och fötterna utåt i rummet. Alla barn ska hålla varandra i händerna. Uppgiften för barnen som inte ligger i ringen är att försöka dra loss någon av kamraterna genom att dra dem i benen. Barnen i ringen måste hjälpas åt att kämpa emot så att ingen tappar taget. Om någon av barnen tappar taget får denne lämna ringen. Efter hand krymper ringen till en vinnare återstår. Sätt tillsammans upp regler för hur hårt och länge man får dra i varje elev. Mattan Material: En matta. Finns ingen matta kan man använda ett tygstycke ett dubbelvikt lakan hoptejpade papper och så vidare.

11 Låt barnen stå på mattan. Utmaningen för barnen är att vända upp och ner på mattan utan att någon kliver av. För att det ska bli en rejäl utmaning för eleverna så gäller det att många står på mattan och att mattan inte är för stor. Testa er fram och samarbeta! Tidningsdans Material: Dagstidningar, musik Dela in barnen i danspar. Varje par får en dagstidning som de vecklar ut och ställer sig på. Låt eleverna dansa på tidningarna till musik. Pausa musiken efter en stund och be dem vika ihop sin tidning så att den blir hälften så stor. Sätt sedan på musiken igen. Forsätt leken tills tidningarna är så små att det inte går att dansa på dem.

12 Bilderböcker i urval Adjö, Herr Muffin Ulf Nilsson, Anna-Clara Tidholm Alla små döda djur Ulf Nilsson, Eva Eriksson Anden, Döden och Tulpanen - Wolf Erlbruch Den svarta fiolen Ulf Stark, Anna Höglund Dockbegravningen Eva Wikander, Lisa Örtengren Dödenboken Pernilla Stalfelt En stjärna vid namn Ajax Ulf Stark, Stina Wirsén En blommas liv Stefan Casta, Sara Lundberg Grodan och fågelsången Max Velthuijs Hej då, Farmor! Annu Liikkanen, Lars Andersson Innan jag fanns Petrus Dahlin Jag längtar efter mormor Pia Niemi Jättebra Olga! Kirsten Gjerding, Anna-Marie Helfer Kan du vissla Johanna- Ulf Stark, Anna Höglund Lilla döden hälsar på Kitty Crowther Linnéa och änglarna Mikaela Sundström, Linda Bondestam Min syster är en ängel Ulf Stark, Anna Höglund Mitt svarta liv Amanda Eriksson Mormors sjal Johanna Hellgren, Åsa Lind När farfar blev ett spöke Kim Fupz Aakeson, Eva Eriksson Resan till Ugri-La-Brek Thomas Tidholm, Anna-Clara Tidholm Roy Gro Dahle, Svein Nyhus Vem är död? Stina Wirsén Vi hittar smulbert Emma Adbåge Ängeln Gunnar dimper ner Barbro Lindgren, Charlotte Ramel

13 För pedagoger och lärare Barns tankar om döden Hartman Sven & Torstensson-Ed, Tullie, Barns tankar om livet, Natur och Kultur 2007 (finns även i en upplaga från 1986 samt som e-bok via biblioteket 2003) Böge, Per, Dige, Jes, Möta barn i sorg- en handlingsplan för skola och förskola, Sveriges Utbildningsradio AB 2006 Dyregrov, Atle, Barn i sorg, Lund; Studentlitteratur 1990 Dyregrov, Atle, Sorg hos barn en handledning för vuxna, Lund; Studentlitteratur 2007 Filosofisamtal med barn Haglund, Liza, Att tänka noga En filosofibok, Tiden: 2001 Haglund, Lisa, Persson, Anders J, Självklart! Inte? En filosofibok, Rabén och Sjögren 2009 Malmhester, Bo, Ohlsson, Ragnar, Filosofi med barn. Reflektioner över ett försök på lågstadiet, Carlsson Bokförlag, Stockholm 1999 Receptionsstudier av barnpublik Helander, Karin, "'Det var roligt när mamman grät' - Barns tankar om teater". I: A. Banér (red.), Barns smak. Om barn och estetisk. skrift nr. 45 (ss ), Stockholms universitet: Centrum för barnkulturforskning, 2004 Helander, Karin"Det var roligt och så lärde man sig nånting, men jag kommer inte på vilket det var" - Om barnteater och receptionsforskning. I: K. Helander, (Red.), Locus, 3-4/11 Lidén, Ellinor & Helander, Karin, Slutrapport till Statens kulturråd "Interkulturella perspektiv på scenkonst för barn och unga": Teatern som arena för interkulturella möten? Om den lokala förankringens betydelse för scenkonstens tillgänglighet. En studie av verksamheten vid Stockholms stadsteater Skärholmen (ss.84-95), Stockholms universitet: Centrum för barnkulturforskning, Barns bildkapande Aronsson, Karin, Barns världar barns bilder, Stockholm: Natur och kultur, 1997 (andra tryckningen 2002) Änggård, Eva, Barn skapar bilder i förskolan, Lund: Studentlitteratur, 2006