1 Foto: Petra Hellberg

Transkript

1 Foto: Petra Hellberg 1

2 2 Rättvisa Av: Maria Sundbom och Martin Rosengardten Medverkande: Maria Sundbom Regi: Martin Rosengardten Scenografi & kostym: Ebba Forstenberg Ljusdesign: Esko Vuonokari Ålder: från 7 år Rättvisa är, som titeln avslöjar, en föreställning om rättvisa som med fantasi och humor vill väcka frågor om politik hos den unga publiken. Föreställningen utgår inte från ett färdigt manus utan har arbetats fram i process mellan Maria Sundbom, skådespelare, Martin Rosengardten, regissör och det övriga konstnärliga teamet i ett så kallat divising-projekt. Arbetet har genomsyrats av en undersökande och associativ process där de vänt och vridit på ordet rättvisa och även de nära sammanknutna begreppen makt och klass. Inspirationsmaterialet ger förslag på hur du kan samtala, diskutera och undersöka begreppen rättvisa, makt och klass med din elevgrupp. Materialet innehåller också exempel på kreativa och skapande uppgifter som kan komplettera era samtal. Synen på och erfarenheterna av vad rättvisa och makt är kan skilja sig mycket åt, både mellan eleverna men också mellan dig som vuxen och de elever du arbetar med. För att komma igång med diskussionerna är det därför bra att inledningsvis utgår från de händelser som gestaltas i föreställningen. På så sätt har ni något konkret att förhålla er till samt en gemensam upplevelse som ni alla tagit del av. Säkerligen kommer ni att komma in på andra mer personliga tankar och erfarenheter under samtalen vilka ni kan spinna vidare på och utveckla efter hand. Sist i inspirationsmaterialet finns en referenslista. Där är ett par exempel på böcker som tar upp filosofisamtal med barn vilka kan ge bra vägledning i era samtal. I referenslistan finns också en del texter som handlar om barns reception av teater. Dessa kan vara intressanta att ta del av för att bättre förstå hur barnen talar och resonerar kring sina konstupplevelser. Som lärare har du redan stor kunskap om barns sätt att uttrycka sig samt verktyg för att leda samtal. Se därför litteraturen som inspiration och stöd vid behov. Det är inget krav att ta del av litteraturtipsen och det behövs inte för att kunna göra uppgifterna.

3 3 Slutligen. Se materialet som inspiration. Välj ut de övningar du tycker är intressanta och kombinera dessa så de blir relevanta för din klass. Vissa övningar kan behöva göras mer komplexa medan andra kanske måste förenklas. Du som lärare känner din elevgrupp bäst, så anpassa materialet efter era förutsättningar samt de resurser och den tid ni har till förfogande. Flera av övningarna går säkerligen också att kombinera med projekt som ni redan gör på lektionerna så utnyttja det. INFÖR TEATERBESÖKET Eleverna behöver inte förberedas på något särskilt sätt kring uppsättningen och dess tema. Barn uppskattar dock att få information om vad de ska se, på samma sätt som vi vuxna vill ha information när vi ska ta del av kulturevenemang. Berätta för barnen vad ni ska se, och övergripande om föreställningens tema. Fokusera sedan på era förväntningar och låt dessa ligga till grund för ert besök. Tankekarta Placera ett stort papper på golvet. Gärna 1x1 meter eller ännu större. Sätt er runt pappret och ha pennor till hands. Prata om föreställningens titel Rättvisa. Filosofera tillsammans om vad rättvisa är eller kan vara och vad ni tror kommer att hända i föreställningen. Gör en gemensam tankekarta över era funderingar. Det ni diskuterar innan ni ser föreställningen bör fokusera på era förväntningar. Låt alla (även du som lärare) skriva ner och rita era tankar. Tankekartan behöver inte ha någon särskild form eller struktur, det viktigaste är att ni får ett collage över era gemensamma funderingar, hur ni gestaltar det spelar mindre roll. Några frågor att utgå ifrån: Varför heter föreställningen Rättvisa? Vad kommer föreställningen handla om? Vad kommer att hända i föreställningen? Hur kommer det se ut i salongen? Vem/vilka handlar föreställningen om? Hur många skådespelare tror ni är med? Vad kommer skådespelarna ha på sig?

4 4 Var kommer publiken sitta? Vad kommer det vara för ljus? Kommer det finnas musik och hur kommer den låta? Osv... Avsluta med att samtala om hur ni ska ta er till teatern. För många barn är teaterupplevelsen inte enbart förknippad med det som händer i salongen. Er väg till teatern och väntan i foajén har ofta lika stor betydelse som själva föreställningen. Låt barnen prata om sina förväntningar på hela teaterbesöket. På så sätt har ni en gemensam förståelse för hur ni tror ert besök i Skärholmen kommer att bli. Du som pedagog får också en inblick i hur barnen tänker vilket kan vara bra att ha kunskap om när ni har ert efterarbete. Vem arbetar på teatern? Om ni inte vill diskutera den specifika föreställningen före ert besök i Skärholmen kan ni samtala om vilka som arbetar på teatern. Gör inledningsvis en gemensam lista på de olika yrkena som finns. Exempelvis; skådespelare, regissör, maskör, kostymör, scenograf, rekvisitör, koreograf, ljud/ljusdesigner, ljud/ljustekniker, scentekniker, kommunikatör, producent, konstnärlig ledare, foajé-personal osv. På Kulturhuset Stadsteaterns webbplats finns inspirationsmaterialet Att gå på teater och Teaterordlista. Där finns ytterligare exempel på hur du kan förbereda barnen inför det kommande teaterbesöket. Länk finns längst bak i materialet. EFTER TEATERBESÖKET Minnesrunda Uppmuntra barnen att i tur och ordning berätta varsitt minne från föreställningen. Förutom att ni får ta del av varandras upplevelser hjälper ni varandra att minnas föreställningen. Lyssna till allt som kommer upp under minnesrundan och fånga även upp de tankar som inte specifikt rör föreställningen och dess tema. Barnens upplevelser är subjektiva och de skapar innebörder och sammanhang utifrån sina erfarenheter. Bortse därför inte från de minnen som upplevs ligga utanför föreställningens tema utan uppmuntra barnen att även prata om dessa. Om det är

5 5 svårt att få igång en diskussion kan ni hjälpa barnen genom att ställa frågor om föreställningen. Hur började föreställningen? Vem/vilka var med? Vad hände i föreställningen? Vem/vilka handlade den om? Hur såg kostymerna ut? Vad pratade karaktärerna om? Hur såg teatersalongen ut? Använde de något särskilt ljus? Vad var det för musik? Hur kändes det i kroppen när de spelade upp de olika scenerna? (ge exempel på någon av scenerna: blev man glad, arg, rädd, pirrig osv.)! Ta fram er mindmap, om ni gjorde en innan ni såg föreställningen. Stämde era förväntningar? Var något annorlunda?! Är det svårt att få igång ett samtal kan ni låta eleverna rita varsin minnesbild. Eleverna kan sedan börja samtala utifrån sin bild och därefter kan diskussionerna fördjupas. Har eleverna svårt att komma igång kan det också hjälpa att sätta sig på annat sätt än så ni sitter när det är undervisning. Sätt er i en ring på stolar eller på golvet och var tydlig med att det inte finns ett rätt eller fel svar. Varje upplevelse är unik. Samtala om och diskutera föreställningens tema rättvisa och makt I föreställningen får ni möta både Rut och Rut som låtsar att hon är kungen för att ni ska få er guidade tur på slottet. Kungen och Rut har ganska olika liv och förutsättningar. Rut arbetar som städerska på slottet. För kungen är hon en av alla anställda och troligen vet han inte vem hon är. Börja tala om rättvisa, makt och klass i relation till det som utspelar sig i föreställningen. Ta också hänsyn till kostym, ljus och ljud. Har eleverna några funderingar hur dessa hjälper till att exempelvis visa makt/maktlöshet.

6 6 Efterhand kan ni vidga samtalet. Om ni frågar eleverna vad rättvisa är kommer de säkert nämna en mängd företeelser och inte bara det som är utspelar sig i föreställningen. Frågorna nedan är inte lätta att besvara och det finns inte ett rätt svar. Flera av frågorna behöver besvaras i relation till ett exempel. Utgå från en situation eller händelse som eleverna valt. Kanske kan ni plocka något från er Mindmap. Vad är rättvisa/orättvisa? När är det rättvist/orättvist? Hur upplevs rättvisa/orättvisa för den enskilde? Upplever vuxna och barn rättvisa/orättvisa på samma sätt? Upplever barn rättvisa/orättvisa på samma sätt? Måste man ha makt för att skapa rättvisa? Vilket ansvar har den som sitter på makten? Vilket ansvar har den som inte har makt? Kan den maktlösa påverka en orättvis situation? Vad är positivt/negativt med att ha makt?! På UR finns två serier Stora ord och Elias och de stora frågorna som kan vara ett bra komplement till era diskussioner. Länk finns i referenslistan. Omvärldsbevakning Under era samtal om föreställningens tema och begreppen rättvisa, makt och klass kommer eleverna med all säkerhet komma in på barns rättigheter i relation till vuxna. På Barnombudsmannens webbplats finns mycket material som kan vara till hjälp för att prata om och sätta igång projekt om Barnkonventionen och barnets rättigheter. UR har också en serie Med all rätt som kan fungera som utgångspunkt för projekt kring barns rättigheter. Fokusera på en eller flera av artiklarna i konventionen och sätt dem i relation till rättvisa och makt. Hur ni vill arbeta med det kan ni själva välja. Eleverna har kanske ett bra förslag på upplägg. Länk till barnombudsmannen finns i referenslistan. Eleverna kommer säkert också börja prata om alla orättvisor som finns i världen däribland alla människor som just nu är på flykt från krig. Låt aktuella nyheter ligga till grund för era

7 7 diskussioner. Utgå från nyhetsartiklar eller inslag från Lilla Aktuellt för att diskutera temat. Även här kan ni börja med att utgå från några av frågorna ovan. Gör intervjuer Efter att ni i klassen samtalat om föreställningens tema kan det vara intressant att undersöka vad andra tänker om rättvisa. Låt eleverna arbeta i grupp eller individuellt. Ge dem i uppgift att intervjua personer om vad rättvisa är för dem. Begränsa uppgiften till skolans kontext och låt eleverna intervjua lärarna, sjuksystern, kuratorn, matpersonalen, vaktmästaren, rektorn, andra elever och så vidare. Ni kan också ge dem i uppgift att intervjua släktingar och vänner. Om det finns möjlighet kan det vara intressant att ställa frågan till människor som finns runt om i skolans närmiljö; bibliotekarier, politiker, poliser, butiksbiträden, frisörer, parkeringsvakter. Låt fantasin flöda! Anpassa arbetet efter klassens förutsättningar och elevernas intressen. Använd gärna formuläret som finns längst bak i häftet när ni gör intervjuerna. Glöm inte att sammanställa alla era svar och se om ni kan dra några slutsatser. Återskapa scenerna från föreställningen Testa att återskapa några av scenerna i föreställningen som en ingång för att fortsätta samtala om rättvisa, makt och klass. Testa er fram och se vad som fungerar. Kanske vill barnen göra övningen individuellt, i par eller mindre grupper. Kanske improviserar ni i stunden eller så låter ni eleverna förbereda sig under en längre tid. Välj någon av de två scenerna nedan eller ta någon annan del av föreställningen som ni skulle vilja gestalta. Tronen När Rut sätter sig på tronen förändras hennes karaktär och hon börjar bestämma en massa saker. Bygg upp en tron i klassrummet. När barnen sätter sig på tronen blir de kungar för en dag och har då makt att bestämma. Vad skulle de vilja bestämma? Hålla tal I föreställningen håller Rut ett tal. Låt barnen skriva egna tal om vad de tycker är viktigt. Vad skulle de vilja säga om det fick chansen att hålla ett offentligt tal. För att komma igång kan ni prata om det tal som Rut höll i föreställningen. Om tal är något som intresserar eleverna så finns det flera kända anföranden att ta del av på nätet. Dessa når ni genom att söka på exempelvis Kända historiska tal. Det kan vara svårt att som elev ta till sig ett helt tal men

8 8 du som lärare kan göra ett urval i något eller några tal och exempelvis välja bitar som har anknytning till det aktuella temat. Guidad tur på skolan och i er närmiljö I föreställningen är Rut väldigt mån om att uppmärksamma de personer som på olika sätt byggt slottet i Skärholmen. Hon lyfter exempelvis fram slottstrappan och kommenterar att den som byggt den måste ha släpat, filat och polerat länge för att få den så fin. I tronsalen gör Rut tummen upp till tyget vid tronen som en gest till hur vackert det är och för att uppmärksamma skaparen av det. Det är inte alltid så enkelt att ta reda på vem som byggt de miljöer och den inredning vi befinner oss i. Men vi kan liksom Rut börja uppmärksamma och reflektera över det som finns i vår närmiljö och som vi aldrig lägger märke till eller reflekterar över. Gå en guidad tur tillsammans på skolan. Titta på er byggnad, uppmärksamma detaljer i arkitekturen, materialval osv. Kanske kan ni hitta någon information om skolans historia. Om inte fantisera och reflektera fritt. När vi börjar uppmärksamma allt det som finns omkring oss och inte ta det för givet vill vi ofta veta mer. Gå ut i er närmiljö och fortsätt ert undersökande där. Förutom att övningen är intressant i sig kan det vara en bra utgångspunkt för att belysa och samtala om klass. Kanske kan ni knyta den till de historiska epoker och platser som ni arbetar med på lektionerna. Några frågor som ni inledningsvis kan utgå ifrån: Hur lång tid tog det att bygga huset? Hur många byggde det tro? Vem var det som fick bygga och vem/vilka var beställare av bygget? När tror ni att det byggdes? Hur många yrkesgrupper var involverade? Varför beslutades det att just detta hus skulle byggas?! På Stadsmuseet i Stockholm och webbplatsen Stockholmskällan kan ni hitta mycket information om bebyggelsen i Stockholm. Kanske finner ni information där om ert närområde och när det uppfördes. Se länkar längst bak i materialet.! Om ni själva vill skapa ett bygge kan ni bygga ett gemensamt slott. Använd förpackningar och andra återvinningsmaterial. Dela upp vem som ska göra vad; exempelvis rita slottet, planera vilka rum som ska finnas, bygga ihop det, inreda osv. Glöm inte att fundera över

9 9 vem/vilka som designat och utformat förpackningarna som ni använder och var dessa tillverkas. Ytterligare ett sätt att belysa temat. Behöver ni inspiration för att komma igång med diskussionen kan ni titta på UR:s serie Mitt liv som grej som fokuserar på olika föremål och deras uppkomst. Länk finns i litteraturlistan. Porträtt-workshop På slottet i Skärholmen hängde väldigt många porträtt på tidigare kungar. Sättet som kungarna porträtterats på utstrålar makt, styrka och inflytande. Följande porträtt-workshop handlar om att se närmare på hur vi i bilder kan uttrycka makt men också maktlöshet. Det kan både handla om kroppsspråk, hållning, kläder/kostym, rekvisita och den omgivande miljön i bilden, fotovinklar mm som skapar den ena eller andra känslan. Att tolka bilder är en hel vetenskap och du behöver inte kunna massor för att genomföra denna övning. Ni kan komma ganska långt bara genom att börja resonera kring hur ni kan gestalta makt och maktlöshet. Låt eleverna göra porträttbilder av varandra. Ni kan rita, måla, fotografera, arbeta med lera, collage osv. Använd de ni vill och har tillgång till. Låt eleverna göra två porträtt av en klasskamrat. En bild där den som porträtteras utstrålar makt och en där eleven visar maktlöshet. Utgå från de sätt eleverna väljer att gestalta de båda uttrycken. Eleverna minns säkert flera av de kungaporträtt som hängde på slottet men behöver ni inspireras finns ett stort bildarkiv på Nationalmuseums webbplats. Ni kan också söka porträttmålningar på Google Art Project. Begränsa er inte enbart till kungaporträtt utan gör en bredare sökningar för inspiration. Det går också bra att använda dagstidningar, magasin, Pinterest och Instagram, bilderböcker osv. för att hitta porträtt. Längst bak i materialet finns länkar till Nationalmuseum och Google Art Project. Vill ni inte rita av varandra går det också bra att låta eleverna samla in redan existerande bilder på människor som utstrålar makt och maktlöshet exempelvis från källorna ovan. När alla porträtt är insamlade kan ni göra två stora collage över porträtten.

10 10 Spin-off teman Under ert efterarbete med föreställningen kommer ni säkert komma in på teman och funderingar som inte handlar om specifikt rättvisa, makt och klass. Utforska dessa och arbeta med det som intresserar er. Bara för att en föreställning har ett specifikt tema behöver inte efterarbetet nödvändigtvis kretsa kring det. Ha föreställningen som utgångspunkt men låt era individuella intressen styra. Kanske är det någon del i föreställningen som ni kan knyta till redan pågående arbeten och projekt i skolan. Pausa med lek Efter alla samtal, diskussioner, reflektioner och kreativt skapande kan det vara skönt att rensa tankarna och röra på kroppen. Har ni egna favoritlekar kan ni självklart göra dessa annars kan ni göra någon av följande. Röda lyktan stopp Material: Något för att markera startlinjen Märk ut en linje på marken. Alla deltagare utom en (räknaren) ställer sig bakom linjen. Räknaren ställer sig en bit bort och vänder sig bort från gruppen och räknar högt Ett, två, tre, röda lyktan - stopp! Därefter vänder hen sig mot gruppen igen. Medan räknaren är bortvänd närmar sig gruppen. När räknaren vänder sig mot gruppen ska alla frysa. Om räknaren ser någon som rör sig får hen gå tillbaka till startlinjen. Den som först når fram till räknaren vinner och får räkna nästa omgång. Tidningsdans Material: Dagstidningar, musik Dela in barnen i danspar. Varje par får en dagstidning (eventuellt har ni tidningar från övningen omvärldsbevakningen eller porträttworkshopen) som de vecklar ut och ställer sig på. Låt eleverna dansa på tidningarna till musik. Pausa musiken efter en stund och be dem vika ihop sin tidning så att den blir hälften så stor. Sätt sedan på musiken igen. Fortsätt leken tills tidningarna är så små att det inte går att dansa på dem. Knuten Material: Inget

11 11 Låt eleverna stå tätt ihop i en ring. Be dem blunda och sträcka in händerna i mitten av ringen. Utan att titta ska de hitta två andra händer att gripa tag i. När alla håller i någon kan de titta. Nu ska de genom samarbete lösa ut trasslet av händer utan att släppa taget. Lyckas de ska eleverna till slut stå i en ring där alla håller varandra i händerna. Referenslista Ernst, Manilla, Lorentzon, Ylva & Wester, Moa, Barn, kultur och kulturutbud Förutsättningar och förväntningar. En pilotstudie om att lyfta barns och ungas perspektiv. Stockholms kulturförvaltning, Haglund, Liza, Att tänka noga En filosofibok, Stockholm: Tiden, 2001 Haglund, Liza, Persson, Anders J, Självklart inte En filosofibok, Stockholm: Rabén och Sjögren, 2009 Hartman, Sven, Torstenson-Ed, Tullie, Barns tankar om livet. Stockholm: Natur och kultur, 2007 Malmhester, Bo, Ohlsson, Ragnar, Filosofi med barn. Reflektioner över ett försök på lågstadiet, Carlsson Bokförlag, Stockholm 1999 Helander, Karin, "Det var roligt och så lärde man sig nånting, men jag kommer inte på vilket det var" - Om barnteater och receptionsforskning. I: K. Helander, (Red.), Locus, 3-4/ /locus-2011-nr Lidén, Ellinor & Helander, Karin, Slutrapport till Statens kulturråd "Interkulturella perspektiv på scenkonst för barn och unga": Teatern som arena för interkulturella möten? Om den lokala förankringens betydelse för scenkonstens tillgänglighet. En studie av verksamheten vid Stockholms stadsteater Skärholmen, Stockholms universitet, Centrum för barnkulturforskning, Barnombudsmannen Google art project (via Nationalmuseum) Project/ Google Art project

12 12 Stadsmuseet Stockholmskällan Statens porträtt och slottssamling Stockholms stadsteater i Skärholmen För lärare: UR Mitt liv som grej: Elias och de stora frågorna: Stora ord: Med all rätt:

13 13 Vad är rättvisa för dig? Yrke/sysselsättning: Ålder: Vad är rättvisa för dig? Yrke/sysselsättning: Ålder: Vad är rättvisa för dig? Yrke/sysselsättning: Ålder: Vad är rättvisa för dig? Yrke/sysselsättning: Ålder: